Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse för Askersunds kommun

Transkript

1 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse för Askersunds kommun År 2013 Caroline Rehnberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eleonora Hjalmarsson Medicinskt ansvarig för rehabilitering

2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5 Struktur för uppföljning/utvärdering 6 Patientsäkerhets- och kvalitetsarbete utifrån rutiner och riktlinjer i ledningssystemet 7 Uppföljning genom egenkontroll 10 Samverkan för att förebygga vårdskador 12 Personalens rapporteringsskyldighet 12 Riskanalys 13 Hantering av klagomål och synpunkter 13 Samverkan med patienter och närstående 13 Måluppfyllelse övergripande mål och strategier 14 Resultat 19 Övergripande mål och strategier för kommande år 29 Utvecklingsområden 31 2

3 Bakgrund Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 har från och med ersatt Lagen om yrkesverksamhet för Hälso- och sjukvårdens område. Lagen ger vårdgivaren ett tydligt ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och att arbeta förebyggande för att förhindra att vårdskador uppstår. Med vårdskada avses lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som kunnat undvikas om adekvata åtgärder vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Patientsäkerhetsberättelse ska upprättas senast 1 mars varje år av vilken det ska framgå: 1. hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår 2. vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten, och 3. vilka resultat som uppnåtts. Övergripande mål och strategier Socialnämndens mål 2013 Alla kommuninvånare med behov ska erbjudas stöd, vård och omsorg i hela kommunen Ta tillvara och utveckla det friska och ha ett rehabiliterande förhållningssätt i kommunen Utveckla överenskommelser om samverkan med det civila samhället Vara en attraktiv arbetsgivare Minska lokalytor och samverka om lokaler Äldreomsorgsplanen Införa hemrehabilitering (bedrivits i projektform sedan 2006 och har 2011 permanentats i och med att en heltidstjänst arbetsterapeut har inrättats) Införa stödteam för dementa (har bedrivits i projektform sedan Beslut om att det ska permanentas från 2012 har tagits under Två 75% underskötersketjänster har inrättats fr.o.m ) 3

4 Mål för Prestationsersättningar 2013 Senior Alert 50 miljoner till de kommuner där minst 90% täckningsgrad har uppnåtts i SÄBO gäller både genomförda riskbedömning och planerade åtgärder med registrering i Senior Alert. 50 miljoner fördelas till de kommuner och landsting som genomfört riskbedömningar, planerade åtgärder och gjort uppföljningar, hela processen ska vara registrerad i Senior Alert. 20 miljoner fördelas till de kommuner och landsting som genomfört bedömning munhälsa ROAG med registrering i Senior Alert. Palliativa registret Av dem som registrerar minst 70% av dödsfallen fördelas 50 miljoner kronor till de kommuner och landsting som har förbättrat sin vård och omsorg i livets slutskede med i genomsnitt 5% för fyra indikatoreri resultatspindeln som rör: - brytpunktssamtal - smärtskattning - munvård - ordination av injektionsläkemedel mot ångest Ytterligare 20 miljoner kronor till dem som förbättrat de fyra indikatorerna med 10% eller mer. BPSD-registret 50 miljoner kronor fördelas till de kommuner vars utförare inför ett standardiserat arbetssätt vid BPSD-symtom och registrerar i BPSDregistret. Prestationsersättning efter antalet utförda registreringar. 4

5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Socialnämnden har beslutat om ansvarsfördelningen för patientsäkerhetsarbetet under Socialnämnden Vårdgivaren tillika Socialnämnden ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att god vård enligt hälso- och sjukvårdslagen upprätthålls. (Patientsäkerhetslagen 2010:659) Vårdgivaren ansvarar för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. (SOSFS 2011:9) Denna föreskrift ska även tillämpas i det systematiska patientsäkerhetsarbetet enligt 3 kap. Patientsäkerhetslagen (2010:659). Vårdgivaren ska dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse som ska vara klar 1 mars årligen. Vårdgivaren ska fortlöpande dokumentera arbetet med att utveckla och säkra verksamhetens kvalitet och bör varje år upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse. (SOSFS 2011:9) Stab Socialchef och tillika verksamhetschef för hälso- och sjukvården, medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering har ett övergripande ansvar för kravet på kvalitet, hög patientsäkerhet och god vård. I ansvaret ligger också att göra en patientsäkerhets- och kvalitetsberättelse bl.a. utifrån enhetschefernas dokumentation om hur patientsäkerhets- och kvalitetsarbetet under föregående kalenderår utvecklats, säkrats och bedrivits samt vilka resultat som uppnåtts. Enhetschef Enhetschefen ansvarar för patientsäkerhet, kvalitet och god vård inom sitt verksamhetsområde. Respektive enhetschef ansvarar för att dokumentera hur patientsäkerhets- och kvalitetsarbetet under föregående kalenderår utvecklats, säkrats och bedrivits samt vilka resultat som uppnåtts. Enhetschefen ska säkerställa att verksamhetens personal arbetar i enlighet med processerna och rutinerna som ingår i ledningssystemet. Övrig personal All personal är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet och kvalitet upprätthålls genom att arbeta i enlighet med de processer och rutiner som ingår i ledningssystemet och medverka i verksamhetens patientsäkerhets- och kvalitetsarbete. 5

6 Struktur för uppföljning/utvärdering Verksamhetens resultat analyseras och diskuteras utifrån mål och budget på socialnämndens och ledningsgruppens sammanträden De olika kvalitetsredovisningarna t.ex. egna och nationella brukarundersökningar, öppna jämförelser, äldreguiden, kommunens kvalitet i korthet används i planering av mål och budget för verksamheten Verksamhetsberättelser görs årligen av enhetschef som uppföljning av de olika enheternas verksamhet Patientsäkerhetsberättelse görs årligen av medicinskt ansvariga Checklista och handlingsplan för systematisk uppföljning av kvalitetsoch patientsäkerhetsarbetet Verksamhetsuppföljningsträffar med enhetschefer, socialchef och medicinskt ansvariga gällande kvalitets- och patientsäkerhet. Diskussion om utvecklingsområden utifrån checklistorna. I rutin för teamträffar så framgår att teamledningens syfte är att planera övergripande för enhetens verksamhet och teamträffar, djupanalys och åtgärder av t.ex. avvikelser och Senior Alert, utbildningsbehov m.m. Egenkontroller 6

7 Patientsäkerhets- och kvalitetsarbete utifrån rutiner och riktlinjer i ledningssystemet Ledningssystem för kvalitet I socialförvaltningen pågår sedan 2009 ett kontinuerligt arbete med att bygga upp ett ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2011:9. Ledningssystemet finns på kommunens intranät. Ledningssystemet är ett av Socialnämndens och verksamheternas verktyg för att styra för kvalitet. Ledningssystemsarbetet styrs av processledare tillsammans med socialförvaltningens ledningsgrupp som har regelbundna styrgruppsmöten. Enhetscheferna och medicinskt ansvariga arbetar i olika kvalitetsarbetsgrupper och inventerar och analyserar via processbeskrivningar vilka rutiner som behövs utifrån lagar, föreskrifter, riktlinjer och politiska beslut. Som stöd finns en tidsplan och varje kvalitetsgrupp ska ha en prioriterings- och arbetslista för rutiner och processer. För varje rutin som ska göras utses ansvarig chef som ska utse nyckelpersoner och sammankalla en arbetsgrupp. Rutiner som jobbats fram i arbetsgrupp tas upp på styrgrupp för beslut. Enhetscheferna ansvarar för implementering av beslutade rutiner och riktlinjer i verksamheten. Processledarna publicerar gällande rutiner på intranätet och rutinerna versionshanteras i ett annat system - Vibe. Rutinerna ska årligen uppdateras av ansvarig chef/mas/mar. Checklistor kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet med handlingsplan används för uppföljning 3g/år av hur rutiner implementeras och fungerar. Detta ingår som en del i socialförvaltningens årshjul. I och med detta bedrivs ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Teamarbete I början av 2013 implementerades en rutin för teamledning och teamträffar. Syfte med teamledningsträffar är att enhetschef, arbetsterapeut och sjuksköterska träffas regelbundet och planera övergripande för enhetens verksamhet. Syftet med teamträffarna är att få en gemensam helhetsbild av brukarens behov och insatser och hur insatserna ska utföras och regelbundet följas upp. Genomförandeplaner och hälsoplaner ska initieras och uppdateras. På teamträffar ska avvikelser och åtgärder till förbättringar diskuteras och analyseras. Erfarenhetsåterföring till hela personalgruppen ska ske i samband med arbetsplatsträffar eller liknande. Inom hemtjänsten har man kontinuerliga storteamträffar med brukarfokus och teamutveckling. Hela personalgruppen enhetschef, sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast deltar. 7

8 Senior alert med riskbedömning, åtgärder och uppföljning av fall, trycksår, undernäring och munhälsa ska initieras och följas upp på teamträff. Uppföljning och utvärdering efter dödsfall och registrering i Svenska palliativregistret ska ske. Avvikelser Uppstart av ett nytt avvikelsesystem för SoL och HSL avvikelser under 1:a kvartalet En ny rutin för risk- och avvikelsehantering upprättades i samband med detta. Rutinen innefattar att teamet gör en analys av avvikelserna utifrån ett antal punkter. En avvikelserapport ska alltid skrivas av den som har bidragit till, medverkat i eller upptäckt en avvikande händelse. Teamet gör en gemensam analys och beslut om lämpliga åtgärder för att undvika att avvikelsen upprepas. Enhetschef har ett övergripande ansvar för att uppföljningar blir gjorda. Teamledningen analyserar avvikelserna 3 gånger per år för att se övergripande tendenser som ska rapporteras skriftligt till medicinskt ansvariga och socialchef i samband med verksamhetsuppföljningarna. Hygien Basala hygienrutiner finns och ska skrivas under och följas av all personal inom vård- och omsorg. Hygienronder ska göras på särskilt boende 1g/år. Hygienombud ska göra stickprovskontroller för hur de basala hygienrutinerna efterföljs. All personal inom vård- och omsorg ska använda arbetskläder. Nutrition Det finns en nutritionspolicy för särskilda boenden som är beslutad i socialnämnden. Ett nutritionsprojekt i samarbete med Örebro universitet påbörjades hösten 2011 och kommer pågå till Projektledare från universitetet har informerat om projektet till socialnämnd och KPR under Utbildning till personal kommer ske under hösten Kvalitetsregister Det är ett pågående systematiskt kvalitetsarbete sedan 2011 i verksamheterna med kvalitetsregistren Senior Alert (i Senior Alert görs riskbedömningar, åtgärder och utvärdering gällande trycksår, fall, undernäring och munhälsa) och Svenska palliativregistret gick demensboendet Norra Bergen med i BPSD-registret som är ett arbetssätt vid BPSD-symtom (Beteendemässiga och Psykiska symtom vid demens) Egenvård Riktlinje och rutin för egenvårdsbedömningar finns och behöver jobbas mer med i verksamheten. 8

9 Läkemedel Kvalitetsrevision av läkemedelshanteringen görs 1g/år och påvisade brister ska åtgärdas av ansvarig sjuksköterska/chef. Internkontroll på narkotikaklassade och övriga särskilda läkemedel görs varje månad och påvisade brister ska åtgärdas av ansvarig sjuksköterska/chef. Rutin för ett samarbete mellan kommun och primärvård gällande läkemedelsgenomgångar finns. Skydds- och begränsningsåtgärder Riktlinje för skydds- och begränsningsåtgärder finns, riskanalys ska göras vid varje enskilt ärende. Alla avdelningar på särskilt boende SoL ska vara bemannade nattetid. E-hälsa All legitimerad personal, även vikarier har e-legitimationer för säker inloggning i det nya ordinationsverktyget för läkemedel - Pascal, Nationell Patient Översikt (NPÖ), och Meddix. I regionförbundets regi finns ett nätverk med en e-hälsosamordnare som har träffar 1g/mån med lokala e-hälsosamordnare från kommunerna i länet. Nätverket arbetar med frågor angående övergång till digitala larm, införandet av e-tjänster och mobil dokumentation. Dokumentation Riktlinjen för informationshantering och journalföring inom hälso- och sjukvården har reviderats. Under 2013 så har det påbörjats ett dokumentationsprojekt inom socialförvaltningen. Syftet är att få all omvårdnadspersonal inom funktionsstöd och vård- och omsorg att dokumentera SoL, LSS och HSL dokumentation i verksamhetssystemet ProCapita. Planen är att all personal ska ha kommit igång att använda ProCapita under Kompetens Undersköterskekompetens ska vara grundutbildningen för anställning i vård- och omsorg. All personal på enheterna ska ha lyftkörkort. Utbildning ska erbjudas nyanställd personal 4g/år. Kunskapstest för läkemedel, diabetes och insulingivning ska genomföras innan delegering för insulingivning kan bli aktuell. Legitimerad personal genomför vid behov vårdlagsutbildningar för att höja personalens kompetens. Introduktion av semestervikarier sker inför varje sommarsemester. En ny rutin om introduktion av nyanställd personal introducerades Den innebär att introduktion av nyanställd personal ska ske 4 gånger per år. 9

10 Uppföljning genom egenkontroll Socialnämnd och Ledningsgrupp Verksamhetens resultat analyseras och diskuteras utifrån mål och budget på socialnämndens och ledningsgruppens sammanträden. De olika kvalitetsredovisningarna t.ex. egna och nationella brukarundersökningar, öppna jämförelser, äldreguiden, kommunens kvalitet i korthet, resultat från kvalitetsregistren Senior alert, Palliativa registret och BPSD används i planering av mål och budget för verksamheten. Verksamhetsberättelser och patientsäkerhetsberättelse görs årligen som uppföljning av enheternas verksamhet. Uppföljning av avvikelser Enhetschefen har ett övergripande ansvar för att uppföljningar blir gjorda och om avvikelser av liknande art upprepar sig ska utredning göras av teamledningsgruppen. Teamledningsgruppen ska analysera de övergripande avvikelserna på området/enheten. På individnivå: Följs beslutade åtgärder? Har åtgärderna haft effekt? Behöver andra åtgärder sättas in? På övergripande nivå på enheten: Har förändringar gjorts utifrån analyser av avvikelserna? Följs beslutade åtgärder? Har åtgärderna haft effekt? Behöver andra åtgärder sättas in? Fr.o.m har teamledningen fått en checklista till hjälp för övergripande systematisk granskning av avvikelser. Enhetschef ansvarar tillsammans med sjuksköterska och arbetsterapeut för att regelbundet informera om åtgärder och återföra erfarenheter från avvikelserapporteringen till personalen på enheten. Medicinskt ansvariga gör årligen övergripande för hela socialförvaltningen en uppföljning av avvikelser i patientsäkerhetsberättelsen. Checklista för systematisk uppföljning av kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet Checklistan är uppbyggd utifrån rutiner i ledningssystemet som behöver följas upp och utifrån identifierade utvecklingsområden i patientsäkerhetsberättelsen. Checklistan ska göras av teamledningen 3g/år. En handlingsplan med prioriterade åtgärder för kommande år upprättas av teamledningen. Enhetscheferna ska också i verksamhetsberättelsen redogöra skriftligt för patientsäkerhetsarbetet. Verksamhetsuppföljning Med checklista för systematisk uppföljning av kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet och checklista för övergripande systematisk granskning av avvikelser har medicinskt ansvariga och socialchef verksamhetsuppföljningsträffar med enhetscheferna 3g/år. 10

11 Journalgranskning För att följa upp dokumentationens kvalitet inom kommunens hälso- och sjukvård ska journalgranskningar göras. Arbetsterapeuters och sjuksköterskors journaldokumentation granskas 1g/året för att säkerställa dokumentationen, hitta förbättringsområden och få en kvalitetsutveckling i syfte att tillförsäkra patienten en god och säker vård. Loggkontroller Loggkontroller för upptäckt av felaktig eller obehörig åtkomst till personuppgifter utförs i dokumentationssystemet ProCapita varje månad genom stickprov. Synpunkter och klagomål Sammanställning av inkomna synpunkter och klagomål med vidtagna åtgärder redovisas på ledningsgrupp och socialnämnd. Varje enskilt klagomål utreds av ansvarig chef och tas upp på APT, återrapport av vidtagna åtgärder socialnämnden. Medicintekniska produkter Funktionskontroll av medicinteknisk utrustning görs av ansvariga arbetsterapeuter och sjuksköterskor. Besiktning av personlyftar görs en gång per år av extern firma. Hygien Hygienronder ska genomföras en gång per år på särskilda boenden. Uppföljning sker via internkontroll. Hygienombud ska utföra stickprovskontroller under året. Kvalitetsledningssystemet Internkontroll utförs på att rutiner i ledningssystemet årligen uppdateras. Läkemedel Internkontroll sker en gång i månaden på narkotikaklassade och övriga särskilda läkemedel från kontrollansvariga sjuksköterskor på särskilda boenden, hemsjukvårdsområdena och korttidsavdelningen. Sammanställning görs av MAS en gång per år till förvaltningschef. Kvalitetsrevision av läkemedelsförråd och en kvalitetsdiskussion med sjuksköterskor omkring läkemedel görs årligen av MAS från annan kommun. Kvalitetsgranskningsprotokoll förs och åtgärder tas upp med berörda enhetschefer och sjuksköterskor. 11

12 Brukarundersökningar Under våren 2013 gjordes en nationell brukarundersökning för personer över 65 år i särskilt boende och hemtjänst vars resultat publicerades i december Följs upp på APT, ledningsgrupp, socialnämnd och kommunala pensionärsrådet. Samverkan för att förebygga vårdskador En välfungerande samverkansstruktur mellan vårdgivare finns etablerad genom Regionförbundet Örebro. Samverkan sker både på politisk nivå och på tjänstemannanivå. Ett flertal nätverk är etablerade där man arbetar med samverkansöverenskommelser och utvecklingsfrågor. Gemensamma riktlinjer och överenskommelser mellan vårdgivare finns på Samverkansportalen- OVK Lokalt finns även en samverkan mellan Askersunds kommun och Askersunds vårdcentral. Vård- och omsorgscollege är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan arbetsliv inom vård och omsorg och utbildningsanordnare. I länet används informationsöverföringssystemet Meddix för vårdplaneringsprocessen. Kontinuerliga träffar med KPR-kommunala pensionärsrådet och KHR-kommunala handikapprådet. Personalens rapporteringsskyldighet Avvikelser, Lex Maria och Lex Sarah Personalen har skyldighet att anmäla avvikelser inom SoL och HSL med syfte att identifiera risker och kunna förebygga att den avvikande händelsen inte sker igen. På detta sätt kan man öka patientsäkerheten och höja kvaliteten i vården. När personalen upptäcker en avvikande händelse kontaktas en sjuksköterska, arbetsterapeut eller enhetschef för direkta åtgärder och en avvikelserapport skrivs. Teamet ansvarar för analys av avvikande händelser och bedömer vilka åtgärder som ska vidtas för att undvika att händelsen sker igen. Erfarenhetsåterföringen till hela personalgruppen sker på arbetsplatsträffar. Avvikelserna sammanställs digitalt i ett avvikelsesystem. MAS/MAR gör årligen en sammanställning av avvikelserna i patientsäkerhetsberättelsen. Allvarligare avvikelser HSL utreds av MAS som även bedömer om händelsen ska Lex Maria anmälas till socialstyrelsen. SoL avvikelser och eller rapport om missförhållande eller risk för missförhållanden ska rapporteras av personal. Allvarligare missförhållanden eller risk för allvarliga missförhållanden ska utredas av socialchefen utsedd person/personer och anmälas till socialstyrelsens (Lex Sarah) 12

13 Riskanalys Riskanalys, handlingsplan och konsekvensbeskrivning utifrån patientsäkerheten görs vid planer på större förändringar i verksamheten. Hantering av klagomål och synpunkter I rutin för hantering av klagomål och synpunkter beskrivs hur registrering, handläggning, sammanställning och återkoppling ska ske. Synpunkter och klagomål ska kunna tas emot personligen, per telefon, fax, e-post eller brev. Det finns en blankett att använda för skriftliga klagomål. Man kan vara anonym när man framför sina klagomål. Klagomål ska hanteras utan dröjsmål och den som klagat ska inom en vecka få bekräftelse på att klagomålet nått förvaltningen och vem som utreder det. Klagomålet utreds och vidtagna åtgärder dokumenteras. Inkomna synpunkter och klagomål sammanställs och information lämnas till förvaltningsledning och socialnämnd 4g/år. Samverkan med patienter och närstående Individuella hälsoplaner och genomförandeplaner upprättas tillsammans med den enskilde och ibland dennes närstående. Det förebyggande arbetet med riskbedömning och åtgärder i Senior Alert sker i samverkan med patienten och ibland även närstående. Anhörigstöd Arbetet med anhörigstöd startade upp Stöd kan ges individuellt och i grupp. En broschyr finns där det framgår vad kommunen kan ge för anhörigstöd. 13

14 Måluppfyllelse övergripande mål och strategier Socialnämndens mål 2013 Alla kommuninvånare med behov ska erbjudas stöd, vård och omsorg i hela kommunen I och med lagarna SoL, HSL och LSS så kan stöd, vård och omsorg erbjudas för alla kommuninvånare som har behov. Man kan som kommuninnevånare vid behov få stöd, vård och omsorg i hemmet, på korttidsplats, i särskilt boende/gruppboende och på dagverksamheter. Ta tillvara och utveckla det friska och ha ett rehabiliterande förhållningssätt i kommunen Det pågår en utveckling i verksamheterna i att arbeta utifrån värdegrunden med ett salutogent och rehabiliterande förhållningssätt. Måluppfyllelse äldreomsorgsplanen Införa hemrehabilitering Hemrehabilitering har bedrivits i projektform sedan 2006 och blev permanent fr.o.m då en heltidstjänst arbetsterapeut inrättades och primärvården utökade tjänsten som hemrehabsjukgymnast från 50% till 100%. Hemrehabilitering erbjuds till alla som bedöms ha behov av det. Införa stödteam för dementa Har bedrivits i projektform sedan Beslut om att det ska permanentas från 2012 har tagits under Två 75% underskötersketjänster har inrättats fr.o.m Utifrån politiska beslut så avvecklades stödteamet under senare delen av 2012 och ska därefter ingå i hemtjänstens ordinarie verksamhet. Måluppfyllelse - Nationella kvalitetsregister prestationsersättning mål 2013 Ett stort arbete görs när det gäller satsningen på kvalitetsregister i Askersunds kommun. Totalt fick Askersund kronor i prestationsersättning för Då är även dom länsgemensamma prestationsersättningarna för olämpliga läkemedel, undvikbar slutenvård och återinskrivning inom 30dagar inräknade. 14

15 Senior alert 50 miljoner till de kommuner där minst 90% täckningsgrad har uppnåtts i SÄBO gäller både genomförda riskbedömning och planerade åtgärder med registrering i Senior alert. SÄBO i Askersunds kommun har över 90% täckningsgrad. Gav kr i prestationsersättning. 50 miljoner fördelas till de kommuner och landsting som genomfört riskbedömningar, planerade åtgärder och gjort uppföljningar, hela processen ska vara registrerad i Senior alert. Detta gjordes för 266 patienter i Askersunds kommun och gav kr i prestationsersättning. 20 miljoner fördelas till de kommuner och landsting som genomfört bedömning munhälsa ROAG med registrering i Senior alert. Under mätperioden gjordes 219 st munvårdsbedömningar som registrerades i Senior alert det gav kr i prestationsersättning. 15

16 Palliativa registret Av dem som registrerar minst 70% av dödsfallen fördelas 50 miljoner kronor till de kommuner och landsting som har förbättrat sin vård och omsorg i livets slutskede med i genomsnitt 5% för fyra indikatorer i resultatspindeln som rör: - brytpunktssamtal - smärtskattning - munvård - ordination av injektionsläkemedel mot ångest Ytterligare 20 miljoner kronor till dem som förbättrat de fyra indikatorerna med 10% eller mer. Målet är uppnått. Askersund registrerade 82,9 % av dödsfallen och i förbättrade de fyra indikatorerna med i genomsnitt 9%. Detta gav kr i prestationsersättning. 16

17 Jämförelse av palliativ vård År 2012 År

18 BPSD-registret 50 miljoner kronor fördelas till de kommuner vars utförare inför ett standardiserat arbetssätt vid BPSD-symtom och registrerar i BPSD-registret. Prestationsersättning efter antalet utförda registreringar. Endast 2 st registreringar gjordes i BPSD-registret som gav 3543 kr i prestationsersättning. Det kommer satsas ordentligt på att komma igång med BPSD-registret och bemötandeplaner under 2014 på demensboendet Norra Bergen. Ett flertal omvårdnadspersonal, alla sjuksköterskor, arbetsterapeuter och enhetschefer på demensboendet kommer under december 2013-mars 2014 att få två dagars utbildning i BPSD-registret och arbetet med bemötandeplaner. 18

19 Resultat Teamarbete Under året har det varit mycket fokus på att få ett fungerande teamarbete både när det gäller teamträffar och teamledningsträffar. I början på året så implementerades en ny rutin i samband med en utbildningsdag för teamen. Det har under året skett en positiv utveckling av teamarbetet. Rehabiliterande förhållningssätt Efter utbildningen för all personal så har medvetenheten om nyttan och innebörden av rehabiliterande förhållningssätt ökat. En uppföljning planeras och kommer genomföras i varje arbetsgrupp under Munvård En stor del av omvårdnadspersonalen har genomgått munvårdsutbildning. Både palliativa registret och Senior Alert visar att det har utförts många fler munvårdsbedömningar än föregående år. Detta innebär att problem i munnen upptäcks tidigare och åtgärder kan sättas in. Nutrition Mål i nutritionspolicyn för särskilda boenden är att nattfastan för de boende inte ska överstiga 11 timmar och att ingen boende ska lida av ofrivillig undernäring. För att bryta nattfastan erbjuds på alla särskilda boenden ett extra kvälls och morgonmål. Utifrån riskbedömningar i Senior alert så upptäcks risk för undernäring och åtgärder kan sättas in. Innan Senior alert arbetades det inte systematiskt med detta. Man upptäcker nu fler riskpatienter och i ett tidigare skede vilket ökar patientsäkerheten. Ett nutritionsprojekt i samverkan med Örebro universitet pågår. Smärtskattning Palliativa registret visar att antalet smärtskattningar ökat något sedan föregående år. Det finns ett behov av att mer systematiskt göra smärtskattningar för att öka patientsäkerheten. Läkemedel Fördjupad läkemedelsgenomgång - Alla patienter som är inskrivna i kommunens hemsjukvård ska enligt rutin erbjudas en fördjupad läkemedelsgenomgång 1 gång per år. Endast 18 stycken läkemedelsgenomgångar är genomförda och dokumenterade i patientjournal Orsaken till detta beror på bristande läkartid. 19

20 Enkel läkemedelsgenomgång Ska erbjudas de patienter som är över 75 år och ordinerade minst 5 läkemedel vid besök hos läkare i öppenvård, inskrivning i slutenvård, påbörjad hemsjukvård och vid inflyttning på särskilt boende för äldre eller bostad med särskild service, LSS. Många av kommunens patienter får minst en förenklad läkemedelsgenomgång per år ofta i samband med att läkemedelsordinationer förnyas årligen. Kvalitetsrevision av läkemedelsförråd 2013 gjordes en oanmäld kontroll av läkemedelsförråden av kvalitetsgranskare - MAS från annan kommun. Kvalitetsgranskningsprotokoll fördes där brister omkring läkemedelshanteringen dokumenterades. Ansvariga sjuksköterskor och deras enhetschef har fått protokollet för återkoppling med synpunkter och krav på åtgärder från MAS. Internkontroll av narkotikaklassade och övriga särskilda läkemedel De avvikelser som förkommer mest är brist eller överskott av läkemedel och det är ofta kopplat till brister i dokumentation i narkotikajournal. Att det är uttaget/tillfört läkemedel som inte är dokumenterat i narkotikajournalen. Vissa brister har i efterhand gått att härleda och vissa inte. Det är viktigt att ansvarig sjuksköterska följer upp internkontrollen på sitt område, härleder brister/anmärkningar och orsaker till avvikelsen och därefter återkopplar till berörd sjuksköterska och MAS. Återkopplingen till MAS saknas för många av anmärkningarna/bristerna. Olämpliga läkemedel för äldre 20

21 Antipsykotiska läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel 21

22 Kontroll, underhåll och service av omvårdnadshjälpmedel Arbetsterapeuterna gör alltid en kontroll av ett omvårdnadshjälpmedel innan utlämnande så att patienten får ett välfungerande och säkert hjälpmedel. För att arbetsterapeuterna i kommunen ska klara ansvaret att tillhandahålla omvårdnadshjälpmedel och kunna garantera patientsäkerheten finns det behov av kompetensen servicetekniker inom kommunen för systematiskt underhåll och service utifrån i länet framtagna riktlinjer. Journalgranskning HSL Journalgranskning utfördes av systemansvariga med alla sjuksköterskor och arbetsterapeuter enligt rutin. Det finns behov av att förbättra mallen för journalgranskning. Anhörigstöd En mässa riktad till anhöriga anordnades i april 2013 där det erbjöds olika typer av föreläsningar. Olika studiecirklar inom demensområdet har har erbjudits till anhöriga under året. Röda korset har i samarbete med Askersunds kommun erbjudit studiecirklar och olika träffar med teman under året för dem som vårdar närstående och under 2013 har det varit ca deltagare. Träffpunkten Näckrosen startade upp i september 2013 och antalet besökande har varierat mellan 4 40 st. Lex Maria och Lex Sarah Under 2013 har ingen Lex Maria anmälan gjorts. Ett rapporterat missförhållande inom äldreomsorgen har lett till en anmälan enligt Lex Sarah till IVO- Inspektionen för vård- och omsorg. Avvikelser 2013 Under 2013 har sammanlagt 1462 st avvikelser inrapporterats. MAS/MAR har gjort en mall för teamledningens systematiska granskning av avvikelser. Teamledningsgrupperna har inom sin verksamhet börjat ta fram och analysera data utifrån denna mall. Fall Det var 703 st avvikelserapporter om fallolyckor, vilket innebär en minskning med 154 st fall på 2 år. Orsaken till detta positiva resultat är troligen det aktiva arbetet med fallförebyggande åtgärder i Senior Alert. Konsekvenser av dessa fall blev bl.a. 5 st höftfrakturer och 5 st andra typer av frakturer och 7 skallskador. Vid 16 tillfällen fick läkare kontaktas och vid 19 tillfällen fick patienten åka till sjukhus. 82 st behövde extra tillsyn efter fallet. 65 st 22

23 rapporterades ha smärta efter fallet och 421 av de 703 fallen fick ingen konsekvens. I hemtjänsten har en konstant ökning av antalet fall skett sedan 2008 till 2012 och orsaken kan vara kortare vårdtider på sjukhus och fler svårt sjuka inom kommunens ansvarsområde i ordinärt boende har dock antalet fall minskat med 25 st. Läkemedel 627 st avvikelser gällande läkemedelshantering rapporterades, vilket är en ökning med 91st mot föregående år. Vid 4 tillfällen gavs läkemedel till fel patient. 488 av de 627 avvikelserna angående läkemedel gällde utebliven läkemedelsdos. Orsaker till läkemedelsavvikelserna var glömska 183 st, missförstånd 42 st, stress 83 st, fel i ordination från ssk och på signeringslista 14 st. I detta kan vi notera att orsakerna stress och glömska har ökat kraftigt sedan föregående år. Orsaken stress har ökat med 30st och glömska har ökat med 106st. Vårdkedjan 17 st avvikelser avseende brister i vårdkedjan mellan de olika huvudmännen. Övriga HSL-avvikelser Det är många avvikelsetyper som är underrapporterade och detta är ett utvecklingsområde. SoL-avvikelser 86 st SoL avvikelser har rapporterats. Vilket är nästan 3 gånger så många som året innan. Det är främst avvikelsen allmän omvårdnad/service/träning som står för denna ökning och det är nästan bara hemtjänst som registrerat dem. Det är många avvikelsetyper som är underrapporterade och detta är ett utvecklingsområde. Under 2013 har både avvikelser inom HSL och SoL registerats i ProCapita. Det har förbättrat möjligheten att följa upp och åtgärda brister samt förenkla framtagandet av statistik. Ny rutin för avvikelsehantering gäller från I teamen har det skett en utveckling av hur avvikelser analyseras, åtgärdas och följs upp. 23

24 Avvikelsetyper 2013 Larm Övergrepp Vårdkedjan Dokumentation Fall Bemötande/delaktighet Läkemedel Tryckskada Specifik vård/behandling MTP Hot/Våld/Stöld Allmänomv/service/träning SÄBO Hemtj Omsorg Gemensamt 24

25 Fallavvikelser per område Borgmästargården Norra Bergen Syrenen Lärkbacken Hemtjänsten Omsorgen Blå=2009 Orange=2010 Gul=2011 Grön=2012 Brun=2013 Fallavvikelser År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År

26 Läkemedelsavvikelser per område Borgmästargården Norra Bergen Syrenen Lärkbacken Hemtjänsten Omsorgen Blå=2009 Orange=2010 Gul=2011 Grön=2012 Brun=2013 Läkemedelsavvikelser År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År

27 Utbildningar inom ESF projektet Teamutveckling av teamarbetet inom samtliga enheter för chefer, sjuksköterskor och arbetsterapeuter. Föreläsning om rehabiliterande förhållningssätt för all personal inom äldreomsorg och funktionsstöd. Demensutbildning för demensombud, några av arbetsterapeuterna och sjuksköterskorna. Utbildning i bemötande av personer med funktionsnedsättning för personalen inom funktionsstöd och personliga assistenter. Alla personalgrupper har fått uppföljning av utbildningen om salutogent förhållningssätt/kasam av kursledaren. BPSD Beteendemässig och Psykisk störning vid demens I december 2013 fick 15 personer från teamen på demensboendet Norra Bergen en två dagars utbildning för att kunna fortsätta arbetet med BPSDregistret och bemötandeplaner. ViSams samverkansmodell Resterande sjuksköterskor som inte gick denna utbildning 2012 har fått en dags utbildning i klinisk bedömning som grund till att använda beslutsstödet. Avslutningskonferens om Bättre liv för sjuka äldre har delar av teamen deltagit på. Delar av teamen har deltagit i en utbildningsdag i ViSams samverkansmodell för vårdplanering och informationsöverföring. Modellen innehåller beslutsstöd, säker utskrivning och samordnad individuell plan (SIP). Palliativ vård Seminarium om palliativ vård har några sjuksköterskor och arbetsterapeuter deltagit i. Intygsskrivning Alla arbetsterapeuter har gått en dags utbildning om intygsskrivning. Bedömningsinstrument Alla arbetsterapeuter har gått en utbildning i användning av bedömningsinstrumentet kognitivt screeningbatteri. Supported employment En personal inom LSS har gått Aktivas 12 dagars utbildning i supported employment. 27

28 Universitetsutbildningar En sjuksköterska har läst kurser i värdegrundsarbete och palliativ vård. En sjuksköterska har läst kurs i handledning. En sjuksköterska har läst geriatrisk omvårdnad på avancerad nivå. Brandutbildning Personalen i omsorgens gruppbostäder har gått brandutbildning. Äldres behov i centrum ÄBIC Ett antal chefer, biståndshandläggare och MAS har varit på Socialstyrelsens utbildning steg 1 i ÄBIC. Det innebär att man ska jobba med att stärka behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med dokumentation av äldres behov utifrån ICF. 28

29 Övergripande mål och strategier för 2014 Socialnämndens mål Attraktiva boende- och livsmiljöer för alla! Alla kommunmedlemmar ska erbjudas stöd, vård och omsorg inom kommunen Lust att lära! Utarbeta överenskommelser och samverkan med det civila samhället Gott liv hela livet! Ta tillvara och utveckla det friska och ha ett rehabiliterande förhållningssätt i verksamheten Effektiv resursanvändning! Minska lokalytor och samverka om lokaler För äldreomsorgen gäller även: Ett gott bemötande Minskad sjukfrånvaro Ökad kontinuitet i hemtjänsten Fler nöjda brukare 29

30 Mål för Prestationsersättningar 2014 Senior alert 50 miljoner till de kommuner där minst 90% täckningsgrad har uppnåtts i SÄBO gäller både genomförda riskbedömning och planerade åtgärder med registrering i Senior alert. Ett grundläggande krav för att få del av medlen är att kommunen deltar i minst en av två punktprevalensmätningar i regi av Senior alert. För Askersund gäller minst 25 st PPM-registreringar på olika personer. 50 miljoner fördelas till de kommuner och landsting (sjukhus, vårdcentral, hemsjukvård och hemtjänst) som genomfört riskbedömningar, planerade åtgärder och gjort uppföljningar, hela processen ska vara registrerad i Senior alert. 20 miljoner fördelas till de kommuner och landsting som genomfört bedömning munhälsa ROAG med registrering i Senior alert. Palliativa registret Av dem som registrerar minst 70% av dödsfallen fördelas 50 miljoner kronor till de kommuner och landsting som har förbättrat sin vård och omsorg i livets slutskede med i genomsnitt 5% för fyra indikatorer i resultatspindeln som rör: - brytpunktssamtal - smärtskattning - munvård - ordination av injektionsläkemedel mot ångest Ytterligare 20 miljoner kronor till dem som förbättrat de fyra indikatorerna med 10% eller mer. Eller har en genomsnittlig måluppfyllelse för de fyra indikatorerna på 60 % eller mer. Uppnått maxresultat på en indikator räknas som 10%. BPSD-registret 50 miljoner kronor fördelas till de kommuner vars utförare inför ett standardiserat arbetssätt vid BPSD-symtom och registrerar i BPSDregistret. Prestationsersättning efter antalet utförda registreringar. 30

31 Utvecklingsområden I teamen fortsatt utveckling av hur avvikelser och risker analyseras, åtgärdas och följs upp. Att teamledningen tar fram och analyserar data från avvikelsesystemet utifrån framtagen mall. Att teamledningen tar fram och analyserar data från kvalitetsregistren Senior alert och palliativa registret. Att teamträffar och teamledningsträffar är väl fungerande på alla enheter inom äldreomsorg och inom funktionsstöd. Att grunden i det dagliga arbetet ska utgå från ett rehabiliterande förhållningssätt. Kontroll och rekonditionering av tekniska hjälpmedel ska vara väl fungerande utifrån patientsäkerheten. Att egenvårdsbedömningar görs enligt rutin. Att riskanalys görs vid varje enskilt ärende utifrån riktlinjen för skydds- och begränsningsåtgärder. Genomföra läkemedelsgenomgångar enligt rutin. Utföra journalgranskningar HSL enligt rutin och förbättra mall för journalgranskning. Fortsatt arbete med att utföra fler smärtskattningar. Fortsatt arbete med att utföra fler munvårdsbedömningar. Utveckla egenkontrollen, t.ex. genom att göra punktprevalensmätningar (PPM) för basalhygien och klädregler samt trycksår. Utveckla dokumentationen för både SoL och HSL inom äldreomsorg och funktionsstöd. Utveckla arbetet med riskanalyser till att gälla alla förändringar som påverkar patientsäkerheten. Ofta påverkar förändringar i verksamheterna både patientsäkerhet och arbetsmiljö. Förbättra uppföljningsverktyg för patientsäkerheten. Utökad verksamhetstillsyn utifrån ledningssystemet. Att utveckla processtänkande i kvalitetsarbetet. 31