Patientsäkerhetsberättelse för Hallsbergs kommun. År Kia Wetterberg MAS
|
|
- Mattias Göransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Patientsäkerhetsberättelse för Hallsbergs kommun År 2014 Kia Wetterberg MAS Dnr 2015/43 SAN 032 SAN 24/2015
2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5 Struktur för uppföljning/utvärdering 6 Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som vidtagits för ökad patientsäkerhet 6 Uppföljning egenkontroll 9 Samverkan för att förebygga vårdskador 9 Riskanalys 9 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 10 Samverkan med patient och närstående 10 Resultat Avvikelser 10 Nationella kvalitetsregister 13 Medicinsktekniska produkter 15 Utvecklingsområden 15 2
3 Bakgrund Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 har från och med ersatt Lagen om yrkesverksamhet för Hälso- och sjukvårdens område. Lagen ger vårdgivaren ett tydligt ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och att arbeta förebyggande för att förhindra att vårdskador uppstår. Med vårdskada avses lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall, som kunnat undvikas om adekvata åtgärder vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. En patientsäkerhetsberättelse ska upprättas senast den 1 mars varje år där det ska framgå: 1. Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår. 2. Vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten. 3. Vilka resultat som uppnåtts. Sammanfattning Sveriges Kommuner och Landsting fortsatte under 2014 att tillsammans med regeringen satsa på utveckling av vård och omsorg för sjuka äldre i kommuner och landsting. Genom ett systematiskt förbättringsarbete kan stora förbättringar åstadkommas. Satsningen syftar till att utveckla god vård i livets slutskede, preventivt arbetssätt, god läkemedelsbehandling för äldre samt en sammanhållen vård och omsorg. Prestationsersättningar har utgått till kommuner och landsting inom dessa områden. Hallsbergs kommun erhöll drygt 2 miljoner kronor i prestationsersättning för För att öka patientsäkerheten har under 2014 det preventiva arbetet gällande riskför fall, tryckskada och undernäring fortsatt inom samtliga verksamheter genom arbete via Senior Alert. Munhälsobedömningar enligt ROAG har också gjorts för att undvika dålig munhälsa. Även arbetet med systematiska läkemedelsgenomgångar har fortsatt som tidigare. Genom rapportering av avvikande händelser i verksamheten identifieras risker för vårdskador och uppkomna skador. Samverkan med andra vårdgivare är en av de viktigaste delarna i patientsäkerhetsarbetet. Former för samverkan regleras i olika samverkansdokument mellan kommun och landsting inom Örebro län. Övergripande mål och strategier I kommunfullmäktiges vision fastslås ledorden Glädje, Driv och Öppenhet. Socialförvaltningen har som uppgift att utifrån dess ledord styra all form av service och vård som beviljas. Alla ska kunna känna sig trygga i kommunen. Uppdraget är att personer ska få vård och rehabilitering för att klara sin tillvaro utifrån individuella behov. 3
4 Socialnämndens mål Socialnämnden upprättar årligen övergripande mål, vilka utgår från kommunfullmäktiges inriktningsmål. Nämndmålen anger vilka effekter som nämnden ska uppnå. Målen ska ange ett önskvärt framtida tillstånd. Alla särskilda boenden erbjuder kvarboende i livets slutskede. Socialförvaltningens medarbetare skall ha inflytande över den vård och omsorg de får. Socialförvaltningens medarbetare skall alltid ge ett gott bemötande. Socialförvaltningens brukare skall uppleva att de får bra vård och omsorg. Socialförvaltningens medarbetare skall ha hög kompetens. Vårdskador ska förebyggas (90 % av patienterna ska Riskbedömas i Senior Alert vad gäller nutrition, fall, trycksår och munhälsa). Mål för prestationsersättningar 2014 Senior Alert 50 miljoner kronor till de kommuner där minst 90 % täckningsgrad har uppnåtts. Inom SÄBO gäller både genomförda riskbedömningar och planerade åtgärder med registrering i Senior Alert. 50 miljoner kronor fördelas till de kommuner och landsting som genomfört riskbedömningar, planerade åtgärder och gjort uppföljningar. Hela processen ska vara registrerad i Senior Alert. 20 miljoner kronor fördelas till de kommuner och landsting som genomfört munhälsobedömning enligt ROAG. Palliativa registret Av dem som registrerar minst 70 % av dödsfallen fördelas 50 miljoner kronor till de kommuner och landsting som har förbättrat sin vård och omsorg i livets slutskede med i genomsnitt 5 % för följande fyra indikatorer: - brytpunktssamtal - smärtskattningar - munvårdsbedömningar - ordination av läkemedel mot ångest i injektionsform Ytterligare 20 miljoner kronor till dem som förbättrat de fyra indikationerna med 10 % eller mer eller har en genomsnittslig måluppfyllelse för de fyra indikatorerna på 60 % eller mer. 4
5 BPSD-registret (Beteendemässiga och Psykiska symtom vid Demens) 50 miljoner kronor fördelas till de kommuner vars utförare inför ett standariserat arbetssätt vid BPSD-symtom och registrerar i BPSD-registret. Ersättning utgår efter antal utförda registreringar. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Socialnämnden Vårdgivaren tillika Socialnämnden ska fastställa övergripande mål för det systematiska kvalitetes- och säkerhetsarbetet. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att god vård enligt hälso- och sjukvårdslagen upprätthålls. Vårdgivaren ansvarar för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. (SOSFS 2011:9) Denna föreskrift ska även tillämpas i det systematiska patientsäkerhetsarbetet enligt 3 kap. Patientsäkerhetslagen (2010:659). Vårdgivaren ska dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse som ska vara klar 1 mars årligen.vårdgivaren ska fortlöpande dokumentera arbetet med att utveckla och säkra verksamhetens kvalitet och bör varje år upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse. (SOSFS 2011:9). Förvaltningschef Socialchef, tillika förvaltningschef för Vård- och Omsorg, har det övergripande ansvaret för ledning och styrning av kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet. I ansvaret ingår att upprätta effektmål för verksamheten. Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS Medicinskt ansvarig sköterska har ett övergripande ansvar för att utarbeta riktlinjer och rutiner utifrån gällande lagstiftning och föreskrifter samt uppföljning, kontroll och tillsyn av dessa så att kraven på kvalitet, hög patientsäkerhet och god vård tillgodoses. I ansvaret ligger också att skriva en patientsäkerhetsberättelse. Denna ska bl.a. utgå utifrån enhetschefernas dokumentation om hur patientsäkerhets- och kvalitetsarbetet under föregående kalenderår utvecklats, säkrats och bedrivits samt vilka resultat som uppnåtts. Områdeschef Områdeschef har ett övergripande ansvar för patientsäkerhet, kvalitet och god vård inom sitt område. I detta ansvar ingår implementering och kontroll av följsamheten av de riktlinjer och rutiner MAS fastställer för verksamheten. 5
6 Enhetschef Enhetschef har ansvar för patientsäkerhets- och kvalitetsarbetet inom sin enhet. Respektive enhetschef ansvarar för att fortlöpande dokumentera hur patientsäkerhets- och kvalitetsarbetet utvecklats, säkrats och bedrivits samt vilka resultat som uppnåtts. Enhetschef ska säkerställa att verksamhetens personal arbetar i enlighet med de processer och rutiner som finns. Övrig personal All personal är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet och kvalitet upprätthålls genom att arbeta i enlighet med de processer och rutiner som finns och medverka i verksamhetens patientsäkerhets- och kvalitetsarbete. Struktur för uppföljning/utvärdering Patientsäkerhetsarbetet skall bedrivas förebyggande, systematiskt och fortlöpande för att utveckla och höja patientsäkerheten och vårdens kvalitet. Verksamhetens resultat analyseras och diskuteras utifrån mål på nämndsammanträden och vid ledningsgruppens sammanträden. Olika kvalitetsredovisningar t.ex. egna och nationella brukarundersökningar, öppna jämförelser och äldreguiden används i planering av mål och budget för verksamheten. Verksamhetsberättelser görs årligen som uppföljning av de olika enheternas verksamhet. Föregående års patientsäkerhetsberättelse följs upp. Avvikelserapporteringen följs upp. Egenkontroller. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka Åtgärder som vidtagits för ökad patientsäkerhet Ledningssystem för kvalitet Under 2012 påbörjades uppbyggnaden av ett ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2011:9. Ledningssystemet kommer senare att finnas på kommunens hemsida. Arbete med ledningssystemet har fortsatt under verksamhetsåret. 6
7 Avvikelser Arbetet med att öka ansvaret för analys och uppföljning av avvikelser på enhetsnivå har stärkts. MAS har under verksamhetsåret påbörjat arbete med att besöka olika enheters APT för att gå igenom avvikelserna på just deras enhet/arbetsplats. Detta för att personalen själv ska hitta lösningar för att minska avvikelserna. MAS har även träffat ett flertal enhetschefer för genomgång av avvikelser samt utbildning i avvikelsemodulen i verksamhetssystemet Procapita. Hygien Basala hygienrutiner finns och ska följas av all personal inom vård- och omsorg. All personal inom vård- och omsorg ska använda arbetskläder. Några enheter med känd smitta har fått besök av landstingets hygiensköterska för utbildning i smitta och smittspridning samt hur detta förhindras. MAS har vid besök på APT tagit upp hygienfrågan. MAS och tre sjuksköterskor har gått på en endagarskonferens i SKLs regi, där vårdskador diskuterats och hur dessa ska förebyggas. Infektioner i vården är ett stort problem och orsakar stort lidande för den enskilde samt stora kostnader för vårdgivaren. Nutrition Tidigare framtagen nutritionspolicy för särskilda boenden finns och följs bland annat upp genom kvalitetsarbetet i Senior Alert. E-hälsa Under våren 2012 började e-legitimationer (SITHS-kort) användas för säker inloggning i det nya ordinationsverktyget för läkemedel Pascal, samt i Nationell Patient Översikt (NPÖ). Under 2013 och 2014 har SITHS-kortet även börjat gälla för Meddix och palliativa registret. Kvalitetsregister Det systematiska kvalitetsarbetet med kvalitetsregistren Senior Alert och Svenska palliativa registret har fortsatt under I Senior Alert görs riskbedömningar, åtgärder och utvärdering angående trycksår, fall, undernäring och munhälsa gick samtliga demensboenden och dagverksamheten Ängarnas café med i BPSDregistret. (Processregister för identifiering och behandling av Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens). 7
8 Skydds- och begränsningsåtgärder Ny riktlinje för skydds- och begränsningsåtgärder har tidigare introducerats i verksamheten. Riskanalyser görs i varje enskilt ärende. Läkemedel Internkontroll på narkotikaklassade och övriga särskilda läkemedel görs en gång per kvartal. Läkemedelsgenomgångar görs regelbundet tillsammans med läkare. Under årer finns det ca 50 läkemedelsgenomgångar dokumenterade i landstingets journalsystem. I samband med riskbedömning i kvalitetsregistret Senior Alert, görs en utvärdering av patientens läkemedel. Det har varit narkotikasvinn på några enheter i kommunen under året. Vid ett par tillfällen har polis kontaktats. Det har under året påbörjats en diskussion med Phoniro för att med telefonerna öppna läkemedelsrum. Loggning ska sedan utföras av MAS. Dokumentation Arbete med sjuksköterskornas dokumentation har påbörjats. Manual för inskrivning i hemsjukvård och SÄBO har gjorts. Kompetens Undersköterskekompetens ska vara grundutbildningen för anställning i vård- och omsorg. Genom Omvårdnadslyftet har tio vårdbiträden genom Vård- och Omsorgscollege validerats till undersköterskor. All personal på enheterna ska ha lyftkörkort. Legitimerad personal genomför vid behov utbildningsinsatser för att höja personalens kompetens. Introduktion av semestervikarier sker inför varje sommarsemester. Utbildning Demens ABC är en webbaserad utbildning som bygger på Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Det är Svenskt Demens Centrum som utarbetat denna avgiftsfria utbildning. Utbildningen påbörjades våren 2014 och Hallsberg låg då på plats 290 av landets kommuner. Vid årets utgång hade 102 personer inom demensvården gjort den och Hallsberg hamnade då på plats
9 Samtliga sjuksköterskor och omvårdnadspersonal inom särskilt boende har genomgått utbildning i olämpliga läkemedel för äldre genom Apoteket ABs försorg. Under våren 2015 kommer även att all personal inom hemtjänsten gå samma utbildning. Uppföljning genom egenkontroll Kvalitetsredovisningar genom egna och nationella brukarundersökningar, öppna jämförelser och äldreguiden. MAS går igenom samtliga avvikelser kontinuerligt och dessa tas upp på APT en gång/år tillsammans med enhetschef. Samverkan för att förebygga vårdskador En väl fungerande samverkansstruktur mellan vårdgivare finns etablerad genom Regionförbundet i Örebro län. Samverkan sker både på politisk och tjänstemannanivå. Ett flertal nätverk är etablerade där man arbetar med samverkansöverenskommelser och utvecklingsfrågor. Gemensamma riktlinjer och överenskommelser mellan vårdgivare finns på Samverkansportalen- OVK / Lokalt finns även en fungerande samverkan mellan Hallsbergs kommun och vårdcentralerna. I länet används informationsöverföringssystemet Meddix för vårdplaneringsprocessen. Riskanalys Riskanalys, handlingsplan konsekvensbeskrivning utifrån patientsäkerheten görs vid planer på större förändringar i verksamheten. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Avvikelser, Lex Maria Personalen har skyldighet att anmäla avvikelser inom HSL med syfte att identifiera risker och kunna förebygga att den avvikande händelsen inte sker igen. På detta sätt kan man öka patientsäkerheten och höja kvaliteten i vården. När personalen upptäcker en avvikande 9
10 händelse kontaktas en sjuksköterska, arbetsterapeut eller enhetschef för direkta åtgärder och en avvikelserapport skrivs. Teamet ansvarar för analys av avvikande händelser och bedömer vilka åtgärder som ska vidtas för att undvika att händelsen sker igen. Erfarenhetsåterföringen till hela personalgruppen sker på arbetsplatsträffar. Avvikelserna sammanställs digitalt i ett avvikelsesystem. MAS/MAR gör årligen en sammanställnng av avvikelserna i patientsäkerhetsberättelsen. Allvarliga HSL-avvikelser utreds av MAS som även bedömer om händelsen ska Lex Maria anmälas till socialstyrelsen. Samverkan med patienter och närstående Individuella genomförandeplaner upprättas för varje enskild person. Planen ska innehålla vad, hur och när den enskilde ska få sina behov av hjälp och stöd tillgodosedda. I samband med att man tillsammans utformar den enskildes plan för den fortsatta vården och omsorgen deltar, om den enskilde så önskar, närstående. I samband med planering informeras patient och ev. närstående om kvalitetsregistret Senior Alert och eventuella identifierade risker. Resultat Avvikelser 2014 Avvikelserapporteringen är en viktig del i säkerhetsarbetet. All personal som arbetar under lagrummen HSL, SoL och LSS har skyldighet att rapportera avvikelser. Syftet med rapporteringen är att kunna identifiera risker och brister, analysera dessa och vidta åtgärder för att förhindra upprepning. Förvaltningens databaserade rapporteringssystem medger en bra uppföljning tack vare möjligheten till en detaljerad statistik över avvikelsernas förekomst, orsak och ev. konsekvens. MAS ansvarar tillsammans med områdes- och enhetschefer för analys och uppföljning. Under 2014 har 1393 avvikelser rapporterats vilket är något färre än för Nedan redovisas inkomna avvikelser, vilket lagrum de sorterar under samt det antal avvikelser som registrerats för respektive avvikelsetyp under år
11 Avvikelsetyp Antal Lagrum Fall 777 HSL Läkemedelshantering 517 HSL MTP 5 HSL Specifik omvårdnad 12 HSL Trycksår 1 HSL Dokumentation 0 SoL/HSL Vårdkedja 12 SoL/HSL Allmän omvårdnad 62 SoL Larm 7 SoL Hot och våld 12 SoL Bemötande/Respekt SoL Övergrepp SoL Fall Totalt inrapporterades 777 fall under året, vilket är 41 stycken färre än under 2013, vilket kan bero på ett aktivt arbete med förebyggande arbete via Senior Alert. 500 av dessa orsakade ingen skada. Vid 15 tillfällen kontaktades läkare. Fallen resulterade i 17 frakturer, fr.a. i ben och axel/hand/armar. 161 skador ledde till blåmärken eller småsår. 266 fall skedde nattetid i samband med gående förflyttning 377 fall skedde i sovrummet, där de flesta sker. 713 fall skedde utan någon annan människa inblandad. Läkemedelshantering Det har skett en liten ökning av antalet läkemedelsavvikelser under året. I avvikelsen dokumenterar rapportören orsaken till avvikelsen vilken ofta är bristande kontroll och försumlighet. Det är viktigt att se över organisationen då avvikelser har denna orsak. Vid besök på APT har personalen själva kommit med förslag för att minska avvikelserna. Avvikelser som berör läkemedelshantering gäller fram för allt att patienten inte fått sina läkemedel. Det kan också innebära att läkemedel förväxlats eller att läkemedlen getts på fel tid. Avvikelserna kan även beröra felaktigt delad dosett/apo-dos, utebliven dosettdelning eller oklara ordinationer. Det finns totalt 57 insulinbehandlade diabetiker inom kommunal hemsjukvård. 16 avvikelser gällde insulin. Totalt är det 64 Waranbehandlade patienter inom kommunal hemsjukvård. 20 avvikelser gällde Waran. 11
12 Av de 517 inrapporterade läkemedelsavvikelserna var det tre som ledde till läkarkontakt. 44 stycken ledde till mindre obehag eller komplikation för patienten. Specifik omvårdnad Avvikelser som rör specifik omvårdnad beror främst på ej utförda eller felaktigt utförda ordinationer. De kan också bero på att rehablitering ej utförts enligt ordination av sjukgymnast eller arbetsterapeut. Trycksår Ett trycksår har uppkommit inom den kommunala vården. Fler trycksår har förekommit, men dessa har då uppkommit hos andra vårdgivare. Under året har trycksårsförebyggande madrasser köpts in till samtliga särskilda boenden. Vårdkedjan Under 2012 har tolv avvikelser rapporterats angående brister i vårdkedjan mellan de olika huvudmännen. Avvikelserna har främst rört avsaknad av sjukgymnastinsats men också brister i informationsöverföring då patienten kommit till kommunen från slutenvården. Mellan olika vårdgivare är det viktigt att man har ett säkert rapporteringssystem. Idag används Meddix som är ett webbaserat inforationsprogram där händelser av vikt rapporteras mellan vårdgivare. Ett länsgemensamt projekt VISAM, Vårdplanering i samverkan pågår där man ser över olika vårdkedjor för att skapa och förbättra gemensamma riktlinjer. Lex Maria Två anmälningar enligt Lex Maria har gjorts under året. Teamträffar Enhetschef, arbetsterapeut, sjuksköterska och omvårdnadspersonal träffas regelbundet på s.k. teamträff. Detta är ett forum för teamet att gå igenom avvikelser och hitta lösningar till förbättringar. Samtliga yrkeskategoriers kunskap och erfarenheter kan då samlas för att utveckla verksamheten. Nationella kvalitetsregister 2014 Ett stort arbete har gjorts när det gäller satsningen på kvalitetsregister. Kommunen erhöll totalt 2,1 miljoner i prestationsersättning under Senior Alert Under året har fokus legat på bedömning av kommunens samtliga patienter och arbete har intensifierats vad gäller åtgärder och uppföljning. 12
13 I Hallsberg finns flera servicelägenheter som till registret rapporterats som särskilda boendeplatser. Nästan hälften av dem som bor i dessa lägenheter har inte kommunal hälsooch sjukvård varför riskbedömning ofta inte görs, om patienten inte uttrycker detta speciellt. Därför finns ingen möjlighet att nå upp till nivån 90 % riskbedömda i Särskilt boende vilket skulle ha genererat extra prestationsersättning. Svenska Palliativregistret I Palliativregistret sker registrering av olika kvalitetsparametrar vid vård i livets slutskede. Palliativa registret är ett samarbete mellan sjukhus, primärvård och kommunen. Registrering i palliativa registret sker utifrån journalgranskning av hur ordinationer och åtgärder utförts under det palliativa skedet i vården. De som träffade patienten i livets slut utvärderar det gemensamma arbetet runt patienten vid en teamträff. Uppföljning av dessa kvalitetsparametrar görs regelbundet. Sedan tidigare har Smärtskattningsskalan Abbey Pain Scale implementerats i verksamheten och andra symtom såsom ångest och oro ska också bedömas. 13
14 14
15 BPSD-registret Via registrering i registret får man hjälp att identifiera BPSD-symtom och förslag på åtgärder för att minska problemen. Under året har ett flertal sjuksköterskor, enhetschefer och omvårdnadspersonal genomgått BPSD-utbildning i Regionförbundets regi. Medicintekniska produkter Medicintekniska produkter, MTP, används inom socialförvaltningen. Dessa ska användas på rätt sätt, på rätt indikationer och av kunnig personal. Produkter skall utprovas individuellt av arbetsterapeut. Övrig personal utbildas och instrueras i hur produkterna används av arbetsterapeut. Periodiska besiktningar och underhåll av personlyftar utförs av ackrediterad tekniker regelbundet. Lyftselar kontrolleras av arbetsterapeut enligt gällande rutin. Regelbundna utbildningar sker avseende förflyttningsteknik. Utvecklingsområden Färdigställande och implementering av Kvalitetsledningssystemet. Utarbeta en manual för självgranskning av dokumentationen. Fortsatt uppföljning hur avvikelser och risker analyseras, åtgärdas och följs upp på enhetsnivå av MAS och enhetschef. Revidering av kunskapstest inom rehabliteringsområdet. Utveckla dokumentationen för både SoL och HSL inom äldreomsorg och LSS genom fortsatta utbildningsinsatser. Stärka hygienarbetet och följsamheten till hygienriktlinjer genom ett tätt samarbete mellan MAS, hygiensjuksköterska och enhetschefer. Hygienronder ska utföras tillsammans med hygiensjuksköterska. Utveckla egenkontrollen genom att göra punktprevalensmätningat (PPM) för trycksår vecka 40. Omvårdnadspersonal ska få utbildning i SBAR. Säkra kontrollen av narkotikapreparat genom att införa digital öppning av läkemedelsförråd. Utbildning i Olämpliga läkemedel för äldre ska genomföras under våren för hemtjänstpersonalen. 15
16 Planering av utbildningsinsats för omvårdnadspersonal rörande diabetes och läkemedelsbehandling med tonvikt på insulin och Waran. Förberedelse för mobilt arbetssätt rörande dokumentation. Påbörja arbete med digital signering av läkemedel. Alla yrkeskategorier ska kunna skriva in avvikelser i Procapitas avvikelsemodul. Intensifierad narkotikakontroll. 16
Dnr 16/SAN/54. Patientsäkerhetsberättelse för Hallsbergs kommun
Dnr 16/SAN/54 Patientsäkerhetsberättelse för Hallsbergs kommun År 2015 Kia Wetterberg MAS Innehållsförteckning Bakgrund 3 Sammanfattning 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 3 Struktur
Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48
Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-02-17 SN-2014/48 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01- 25 Beata Torgersson verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
[Skriv text] [Skriv text] [Skriv text] Veckobo Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2017 (t.o.m. 31/10) Datum och ansvarig för innehållet 2018-02-26 / Lisa Hågebrand 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 Fastställd av: Datum: 2014-03-24 Författare: Pia Hernerud, Verksamhetschef HSL/MAS Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att
Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun
Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun År 2013 2013-02-13 Pernilla Hedin, medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-03-01 Susanna Wahlman-Sjöbring, Verksamhetschef Inger Andersson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-11 Helena Dahlstedt Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Patientsäkerhetsberättelse för hälso- och sjukvård i Sunne kommun
Patientsäkerhetsberättelse för hälso- och sjukvård i Sunne kommun År 2015 2016-07-11 Ulla Engström Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier
Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse
Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse Gäller from 2013-06-04 Ersätter 2012-04-20 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva-Karin Stenberg HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN/ SOCIALFÖRVALTNINGEN Bakgrund Vårdgivaren
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012
1(9) PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena von Heideken Karlsborgs kommun, Storgatan 16, 546 82 Karlsborg 0505-170 00 www.karlsborg.se karlsborg.kommun@karlsborg.se
Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011
Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011 2012-03-01 Ann-Christin Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mall Sveriges kommuner och landsting (SKL). 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Övergripande
Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Tjänsteskrivelse 1 (4) Socialförvaltningen Monica Örmander Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-07-11 Socialnämnden Redovisning av resultat från kvalitetsregister En satsning och överenskommelse har
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-26 Anna-Lisa Simonsson, Verksamhetschef Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 4 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Trekantens servicehus År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Päivi Palomäki, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Trekantens servicehus År 2015 Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-01 Päivi Palomäki, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN Marie Sundström Telefon: 508 05 016 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 APRIL 2011 SID 1 (6) DNR 1.2.1 195-2011 SAMMANTRÄDE 19 APRIL 2011 Till Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun
Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun 2013 2014-08-25 Marie Blad Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska/ Hälso- och sjukvårdsstrateg Socialförvaltningen Vallentuna kommun 1 Innehållsförteckning Inledning
Patientsäkerhetsberättelse för hälso- och sjukvård i Sunne kommun
Patientsäkerhetsberättelse för hälso- och sjukvård i Sunne kommun År 2016 2017-07-27 Ulla Engström Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse 2011 Forshaga 2012-02-06 Anders Olsson Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-20 Beata Torgersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011
PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 120401 Inger Andersson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Susanna Wahlman-Sjöbring Verksamhetschef stöd och omsorg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen
Patientsäkerhetsberättelse för:
Patientsäkerhetsberättelse för: 2014 Uppdaterad: 2015-02-24 Ansvarig: Josefine Boberg Verksamhetschef Betelhemmet Kvarnvägen 6 611 70 JÖNÅKER 0155 700 90 betelhemmet@telia.com www.betelhemmet.se Innehåll:
Hur ska bra vård vara?
Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 1 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Axelsbergs vård- och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01-12 Tuija Illman, verksamhetschef enligt
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG
+- PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 SOSFS 2011:9 träder i kraft..och ersätter 20120101 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet
Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse för Askersunds kommun
Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse för Askersunds kommun År 2013 Caroline Rehnberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eleonora Hjalmarsson Medicinskt ansvarig för rehabilitering Innehållsförteckning
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Oxelösunds kommun, Vård och omsorgsnämnden
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Oxelösunds kommun, Vård och omsorgsnämnden År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-03-01 Ingela Mindemark, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Mallen
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 21 4 Datum och ansvarig för innehållet 215-2 - 16 Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Övergripande
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2016 Målet var att alla nyinflyttade ska ha en risk och preventionsbedömning inom 14 dagar samt uppdaterad minst
Patientsäkerhetsberättelse för Lysekils kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Lysekils kommun År 2013 Enhet: Socialförvaltning Datum och ansvarig för innehållet 140212 Malin Petzäll Dnr: SON 2014-63-770 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och
Patientsäkerhetsberättelse för HSV-teamet
Patientsäkerhetsberättelse för HSV-teamet År 2016 2017-02-28 Elvira Avdic 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014
Socialnämnden 2015-03-01 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014 Handläggare: Ann-Britt Christensen, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad: 2015-03-01 BAKGRUND Patientsäkerhetslagen(SFS
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder
1(10) Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder År 2012 2(10) Innehållsförteckning Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare år 2013
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare år 2013 Anna-Lisa Simonsson, Verksamhetschef Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-02-24 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Övergripande
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2016 Rådans äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2016-01-12 Maria Hanning Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier...
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År 2016
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2016 Utges av Krokoms kommun Helena Lindberg, MAS/Sara Comén, Verksamhetschef 1 mars 2017 Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad
Patientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: ALN-2014-0150.37 Diarienummer: NHO-2014-0107.37 Patientsäkerhetsberättelse År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-03-28 Sektionen för medicinskt vård och rehabiliteringsansvar Mallen
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Älvsjö servicehus År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-22 Ann Norén, verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen Mallen är framtagen
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE STORFORS 2014 2014-01-30 Hans-Bertil Hermansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar
3. OST. Patientsäkerhetsberättelse 2013. Äldrenämnden. Förslag till beslut Äldrenämnden föreslås besluta
3. OST KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Lena Sjöberg Datum 2014-04-01 Diarienummer ALN-2014-0150.37 Äldrenämnden Patientsäkerhetsberättelse 2013 Förslag till beslut Äldrenämnden föreslås
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Ann- Christin Nordström och Inger Berglund, verksamhetschefer
Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Vård och omsorg Innehållsförteckning Organisatoriskt ansvar... 3 Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet... 4 Samverkan för att förebygga vårdskador... 5 Struktur för riskanalys...
Patientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: Patientsäkerhetsberättelse År 2015 (2015-01-01 2015-10-31) Morkullevägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-19 Stella Georgas Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner
Division Social omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2012
Division Social omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2012 2013 02 28 Ylva Larsson Områdeschef 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd Sätra vård- och omsorgsboende År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-01-31 Inger Erlandsson, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen
Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering
Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:
Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011
Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011 2012 02 29 Ylva Larsson Områdeschef Sammanfattning Under 2011 har division vård och omsorg samverkat med andra vårdgivare: Samarbete med framtagande
Patientsäkerhetsberättelse för Hallsbergs kommun ÅR 2017
Patientsäkerhetsberättelse för Hallsbergs kommun ÅR 2017 180301 Marjut Alfalk Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabiliteringen Innehåll Bakgrund... 2 Övergripande mål... 2 Organisatoriskt
Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.
Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering
2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst
2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-26 Ida Björkman Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges
Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet
Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2011 2012-01-27 Verksamhetschef Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten- Liljeholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten- Liljeholmens stadsdelsnämnd Axelsbergs vård- och omsorgsboende År 2018 Datum och ansvarig för innehållet 2019-01-25 Hossein Ahmadian, verksamhetschef enligt 4
Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål
1 Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål Antal fall med kroppsskada Uppföljningar årligen av har under 2011 minskat från 2,7 per 100 patienter till 2,3. Dock har antalet
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende Mall för patientsäkerhetsberättelse i Sollentuna kommun All text som är inom rutorna är hjälptext och rutor med innehåll ska tas bort när ni skrivit
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 DATUM OCH ANSVARIG FÖR INNEHÅLLET 150218 BIRGITTA WICKBOM HSB OMSORG Postadress: Svärdvägen 27, 18233 Danderyd, Vxl: 0104421600, www.hsbomsorg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Sammanställt av Karin Stenmark, MAS Vännäs kommun Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3
Patientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-13 Stella Georgas, Verksamhetschef enligt HSL Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ingrid Fagerström ingrid.fagerstrom@harnosand.se Riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Riktlinje Ledningssystem för
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. År 2013 Datum och ansvarig för
Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.
Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är
Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2012
Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2012 2013-03-01 Ann-Christin Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Mall Sveriges kommuner och landsting (SKL). 2 Innehållsförteckning Sammanfattning
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård. Datum och ansvarig för innehållet 150219 Åsa Sandblom Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån
Patientsäkerhetsberättelse för Tallbohovs äldreboende
2019-02-22 1 (5) Patientsäkerhetsberättelse för Tallbohovs äldreboende År 2018 Datum och ansvarig för innehållet 2019-02-22 Elisabet Stark Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-02-28 Anneli Kinnunen Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-24 Rikard Strömqvist Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Patientsäkerhetsberättelse 2014 Division Social Omsorg
Patientsäkerhetsberättelse 2014 Division Social Omsorg 2015 03 01 Ylva Larsson Områdeschef Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Ansvaret för patientsäkerhetsarbetet har ytterst vård- och
Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren
Patientsäkerhetsberättelse för Daglig Verksamhet, Nytida AB År 2014 2015-01-08 Ewa Sjögren Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710
Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2015 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för innehållet
Patientsäkerhetsberättelse år 2012
1(8) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Patientsäkerhetsberättelse år 2012 Enligt 3 kap. 10 Patientsäkerhetslagen
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 3 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Fruängsgårdens servicehus År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01-12 Marie Bergström, verksamhetschef enligt 29 HSL
2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.
2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård. Datum och ansvarig för innehållet 160215 Åsa Sandblom Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Ronneby mars 2013 Karin Widecrantz Medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Patientsäkerhetsberättelse inklusive medicinskt ansvarig sjuksköterskas ( MAS) verksamhetsberättelse
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2012-04-04 Socialförvaltningen 1(5) Kaija Partanen Diarienummer 2012/SN 0078 014 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse inklusive medicinskt ansvarig sjuksköterskas ( MAS)
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-01 Peter Boänges Reviderad Kvalitetsavdelningen/LF 2014-09-29 Verksamhetens namn Lillälvsgården Verksamhetens
Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för systematiskt sarbete Övergripande styrdokument Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:40) om vårdgivares systematiska sarbete
Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad
Avdelningen egen regi äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Sida 1 (6) 2019-03-15 Handläggare: Maria Premfors 08 508 18 170 Till Farsta stadsdelsnämnd 2019-04-11 Patientsäkerhetsberättelser
Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg
Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-24 Carin Mork-Brandén Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Patientsäkerhetsberättelse för år Äldre- och handikappnämnden, Lidingö stad
Joséphine Orling Medicnskt ansvarig sjuksköterska ÄHN 2011:44 Patientsäkerhetsberättelse för år 2010 Äldre- och handikappnämnden, Lidingö stad 1 Innehåll Inledning Bakgrund Syfte Vårdgivare Vårdgivarens
LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9
Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:
Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården. År 2015
Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården År 2015 2016-02-19 Luis Quiroga Verksamhetschef Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall Kvalitetsavdelningen 2015-12-01
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År (Avser år 2014) BURLÖVS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN
BURLÖVS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 (Avser år 2014) Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-04 Ninette Hansson Utvecklingsstrateg Mallen är framtagen
Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 5 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Fruängsgårdens vård och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01-06 Petra Nilsson, verksamhetschef enligt
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-05-10 Gunnel Svensson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: 2012 206 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-16 Inger Berglund, verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen
Patientsäkerhetsberättelse för Perstorps kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Perstorps kommun 2012 2013 02 25 Eva Björk Medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehåll: Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse för Askersunds kommun
Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse för Askersunds kommun År 2012 Caroline Rehnberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eleonora Hjalmarsson Medicinskt ansvarig för rehabilitering Inger Adolfsson Socialchef
Patientsäkerhetsberättelse
Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning. Patientsäkerhetsberättelse. Tensta servicehus och Dagverksamhet Hedvig 2015
Patientsäkerhetsberättelse Tensta servicehus och Dagverksamhet Hedvig 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 3 Struktur