GAP-analys landskap. PM som underlag till miljökonsekvensbeskrivningen av regional plan
|
|
- Åsa Sandra Svensson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 GAP-analys landskap PM som underlag till miljökonsekvensbeskrivningen av regional plan
2 Underlagsrapporten är framtagen av Befaringsbyrån, ett konsultnätverk bestående av Tobias Noborn, Radar arkitektur & planering AB Mia Björckebaum, KMV forum AB Emily Wade, Landskapslaget AB John Askling, Calluna AB Bengt Schibbye, Schibbye landskap AB Illustration på framsida: Emily Wade Maj 2013
3 1 Inledning Vid upprättandet av den nationella planen och de regionala planerna för transportinfrastrukturen genomfördes miljöbedömningar enligt Miljöbalken. Miljöbedömningar ska beskriva inverkan av planen och påverka utfallet så att hållbar utveckling kan främjas och miljökvalitetsmålen nås. Det visade sig dock vara ytterst svårt att med befintliga metoder påvisa vad den aggregerade planen egentligen innebar. Det var helt enkelt inte möjligt att erhålla en helhetsbild av hur transportsystemet samverkar med och påverkar det svenska landskapet med sina former, natur- och kulturmiljöer. Sedan åtgärdsplaneringen för åren har Sverige ratificerat den europeiska landskapskonventionen (ELC) och förbundit sig att tillämpa den vilket gör att frågan om hur samhällsplanering kan integreras med landskapet blivit än mer aktuell. Från Trafikverkets sida startades projektet Landskap i Långsiktig Planering 2010 som är ett FOI-projekt som syftar till att utveckla strategisk miljöbedömning och underlag för sektorsövergripande planering vad gäller landskap. Detta FOI-projekt hade Västra Götaland som pilotlän och därför finns det ett övergripande material att tillgå i form av en regional landskapskaraktärsanalys. Pilotstudien är dock inte tillräckligt heltäckande för att kunna göra en fullständig miljöbedömning, men för att inte låta frågan lämnas oberörd i denna plan så har ett embryo till miljöbedömning tagits fram. Embryot presenteras i detta avsnitt. 2 GAP-analys metod och avgränsning På klimatområdet görs en separat studie till miljöbedömningen i form av en gap-analys (se faktaruta). Denna visar på vilken potential som planen kan ha för klimatet. När diskussioner om hur frågan om hållbart landskap ska kunna infogas i miljöbedömningen för den regionala planen har det visat sig att en gap-analys är en framkomlig väg även här. Analysen har av tidsskäl avgränsats till karaktärsområdet Bohuskusten och till tre åtgärdstyper som finns beskrivna i planen 1) regionala vägåtgärder namngivna objekt, 2) cykelvägar och 3) övriga potter på regionala vägar (stråkpotter, riktade trafiksäkerhetsåtgärder, övrig framkomlighet, smärrepott vägar, hållplatser, pendelparkeringar). Gap analys (ur Wikipedia) En gap analys är ett affärsverktyg som gör det möjligt för ett företag att jämföra sin aktuella prestation med sin potentiella prestation. Målet med gap analysen är att identifiera gapet mellan den nuvarande och den optimala fördelningen och integreringen av insatser. Detta ger insikt om inom vilka områden som det finns rum för förbättring. Analysen kan genomföras på strategisk eller operationell nivå i en organisation. Den är en formell studie på vad en organisation gör just nu och var den vill befinna sig i framtiden. Metoden innebär i korthet att: identifiera nyckelkaraktärer och brister för varje karaktärsområde (i detta fall Bohuskusten, hämtat ur den regionala landskapskaraktärsanalysen i pilotstudien) beskriva känslighet och potential för nyckelkaraktärer samt potential att åtgärda brister analysera hur viktigt det är att åtgärda brister, stärka nyckelkaraktär och minska risker för negativ påverkan på dessa i förhållande till landskapet som helhet analysera vilka möjligheter som finns i planens olika åtgärdstyper för att avhjälpa brister, stärka nyckelkaraktärer och minska risken för negativ påverkan på dessa. Resultatet av analyserna avsätts i ett diagram som per åtgärdstyp visar planens möjligheter i förhållande till hur viktig landskapskaraktären eller bristen är för karaktärsområdet. Definitionen av planens möjligheter är viktig. I denna studie har möjligheterna utgått från vad som realistiskt kan nås med planens nuvarande utformning. Diagrammet kan delas in i fyra sektorer där de sektorer som ligger åt
4 höger är de viktigaste att arbeta vidare med vid den fortsatta utformningen av planen eller vid genomförandet av de faktiska åtgärderna. Schematiskt diagram som illustrerar vilka möjligheter som planen har för att åtgärda brister, stärka nyckelkaraktärer och minska risker för dessa vid genomförandet av planen.
5 3 GAP-analys för karaktärsområde Bohuskusten avseende regionala vägåtgärder Nedan redovisas resultat från ett första test av metoden för karaktärsområdet Bohuskusten först beskrivet som varje åtgärdstyps möjligheter, därefter en samlad bild över planens möjligheter att skapa hållbara landskap. Karaktärsområdet med dess nyckelkaraktärer, känslighet och potential etc. finns kort sammanfattat i kapitel 5.4 Landskap. En fylligare beskrivning finns i Landskap i Långsiktig Planering pilotstudie Västra Götaland (Trafikverket, 2012) Nyckelkaraktär för karaktärsområde Bohuskusten som är ett Kust- och skärgårdslandskap: Brukat och öppet. Varierad och småskalig struktur. Fritidslandskap. Tätbebyggda fiskesamhällen. Bebyggelse i övergången mellan berg och dalbotten. Stenindustritradition. Kala hällar och bergknallar med ädellöv i brynzoner och klevor. Dessa karaktäristika används i analysen på följande sidor.
6 3.1 Namngivna objekt Möjligheter att bidra till ett hållbart landskap Vilka möjligheter har planen genom regionala vägåtgärder namngivna objekt att bidra till ett hållbart landskap? Kommentarer: För namngivna objekt ligger störst potential i att landskapsanpassa åtgärder, främst genom att minska känsligheterna i landskapet men också möjligheter att stärka nyckelkaraktärer i det Bohusländska landskapet. Planen ger stora möjligheter att både minska känsligheten och stärka det typiskt småskaliga och varierade Bohusländska landskapet, genom att arbeta med de namngivna objektens anpassning till topografi, skala och mönster. Omvänt gäller att det finns stora risker om åtgärderna utförs utan anpassning. Planen ger möjligheter att genom väl utförda namngivna objekt minska landskapets känslighet för igenväxning och minskat bruk av odlingslandskapet. Det öppna och brukade landskapet har lika stor betydelse för karaktären som småskaligheten. Vår bedömning av planen är dock att de
7 nu namngivna objekten inte kan påverka markanvändningen i fullt lika stor grad som nyckelkaraktären varierat och småskalig struktur. Planen ger möjligheter att arbeta med nyckelkaraktärerna kala berg och ädellöv (främja och värna) och i viss mån stärka stenbyggnadstraditionen i anläggningar. En av Bohuskustens nyckelkaraktärer, fiskesamhällen, berörs av de namngivna objekten i planen. Här finns möjlighet att genom väl lokaliserade och utförda åtgärder landskapsanpassa nya infrastrukturanläggningar. En outnyttjad möjlighet i planen gäller bullerstörda fågelmiljöer som berörs av namngivna objekt. Bullerskyddsåtgärder vid nyinvestering sker inte normalt men skulle öka möjligheterna att åtgärda ett problem i kustlandskapet Möjligheter att stärka nyckelkaraktär, åtgärda brister och minska känslighet Hur kan infrastrukturåtgärder, som i planen benämns regionala vägåtgärder namngivna objekt, stärka Bohuskustens nyckelkaraktärer (kursiv text), avhjälpa landskapet brister och därmed minska landskapets känslighet? Infrastrukturen ska lokaliseras och utformas så att landskapet kan ha fortsatt hög brukandegrad med odlad och betad mark. Profil och plan på vägar ska vara följsam till landskapets topografi och småskaliga mönster av vägar, bebyggelse och vegetation. Detta kan åstadkommas genom att i första hand lägga vägar i dalgångskanten, skapa smala vägrum när vägen passerar genom bergssprickor och genom att nyttja naturliga höjdskillnader vid planskildheter. Bohuskusten är som mest känsligt närmast havet för förändringar av landskapets nyckelkaraktärer. Vid färd ut mot kusten kan nyckelkaraktären upplevas genom att åtgärder landskapsanpassas. Området närmast kusten utgör också det viktigaste fritidslandskapet. Bullerstörda miljöer för fåglar t.ex. strandängar och ädellövskogar kan få bättre ljudmiljö vid nybyggnation genom t.ex. ny lokalisering och bullerdämpande åtgärder. Plank och vallar kan dock påverka det brukade och öppna. Bebyggelsen ligger i första hand i övergången mellan berg och dalbotten eller tätt samlad i fiskelägen. Tänk på att nya anläggningar bör ta fasta på fiskelägens egen karaktär. Lägg omsorg vid lokalisering av ny-/ombyggd infrastruktur och placera den gärna i samma övergångszon mellan berg och dal som befintlig väg. Placeringen av vägen kan bidra till att ny bebyggelse placeras i traditionella lägen. Observera dock att läget kan komma i konflikt med ädellövträd i brynzoner vars biotoper redan är små. I det småskaliga landskapet kan även bärighets- och trafiksäkerhetsåtgärder påverka brynzonen genom att vägen breddas eller fasta hinder riskerar att plockas bort. Vid breddning av vägbanan eller nya broar riskerar stenkonstruktioner att försvinna. Stenarbeten knutna till infrastruktur är känsliga för förfall. Stentraditionens objekt är en nyckelkaraktär på Bohuskusten och därför bör byggnadsmaterialet sten alltjämt användas vid t.ex. infarter till samhällen och broar. På Bohuskusten är nyckelfrågan för ny infrastruktur att genom lokalisering och utformning bibehålla småskalighet och variation i landskapet.
8 3.2 Cykelvägar Möjligheter att bidra till ett hållbart landskap Vilka möjligheter har planen genom cykelvägar att bidra till att ett hållbart landskap? Kommentarer: För Cykelvägar ligger främsta potentialen i att stärka tillgängligheten till det eftertraktade fritidslandskapet Bohuskusten och att landskapsanpassa åtgärderna. I likhet med namngivna objekt ger planen stora möjligheter att stärka det typiskt småskaliga och varierade Bohusländska landskapet, genom att arbeta med cykelvägars anpassning till topografi, skala och mönster. Cykelvägar har dock ingen större inverkan på möjligheter att bruka marker varför planens möjligheter att förbättra nyckelkaraktären Öppet och brukande är ringa. Planens möjligheter att genom cykelvägar stärka och lyfta fram typiska Bohusländska uttryck som tätheten i fiskelägen och stentradition är goda, sannolikt större än för namngivna objekt eftersom skalan och lägre hastighet ökar möjligheterna.
9 3.2.2 Möjligheter att stärka nyckelkaraktär, åtgärda brister och minska känslighet Hur kan satsningar på cykelvägar i planen stärka Bohuskustens nyckelkaraktärer, avhjälpa landskapets brister och därmed minska landskapets känslighet? Cykelvägarnas plan och profil ska vara följsam till landskapets topografi och småskaliga struktur med mönster av vägar och bebyggelse. Tänk på att cykelvägen som löper parallellt med vägen bör ligga så tätt som möjligt i smala bergspassager för att minska vägrummets bredd, alternativt runda bergspartier. Cykelvägar ökar tillgängligheten till fritidslandskapet för oskyddade trafikanter. Upplevelsen av landskapets nyckelkaraktärer kan stärkas genom att i första hand lägga vägar i dalgångskanten, och genom att nyttja naturliga höjdskillnader när planskildheter byggs. På cykel finns möjlighet att komma nära och här finns en stor potential att stentraditionen bibehålls och stärks genom att använda sten som byggmaterial i anordningar runt vägen. Tänk på att särskilt ädellövskogar är känsliga även för cykelvägar. Bohuskusten närmast havet är som mest känsligt för förändring av landskapets nyckelkaraktärer. Det gäller i synnerhet karaktären av fiskelägen. Tänk på att även cykelvägar bör ta fasta på fiskelägets egen karaktär genom att t.ex. lägga cykelvägar tätt inpå berg och hus, bitvis på brygga eller mellan större träd. Cykelvägarnas lokalisering och utformning har lika stor potential som nya vägar, att stärka Bohuskustens karaktär som småskaligt fritidslandskap. De riskerar också att förändra karaktären till ett mindre attraktivt landskap genom skalbrott, karaktärsförändring och förfall av stendetaljer, ädellövträdsmiljöer och rundslipade klippor.
10 3.3 Övriga potter på regionala vägar Möjligheter att bidra till ett hållbart landskap Vilka möjligheter har planen genom övriga potter på regionala vägar att bidra till att ett hållbart landskap? Kommentarer: Den åtgärdstyp som omfattas i övriga potter på det regionala vägnätet innehåller outnyttjad potential i planen när det gäller landskap. Alla nyckelkaraktärer berörs av de medel som ingår i övriga potter men planens inriktning ger inte utrymme för dessa landskapsförbättringar. Möjligheterna att förbättra infrastrukturens effekter på landskapet, stärka den Bohusländska karaktären och åtgärda brister i landskapet ökar påtagligt om medel, och utförandepraxis, vore mer landskapsinriktade. Till exempel skulle de negativa effekterna för det Bohusländskt småskaliga landskapet vid t.ex. förbättrings-, förstärkningsoch trafiksäkerhetsåtgärder kunna förändras. Nyckelkaraktärer som stentradition i anläggningar skulle kunna stärkas och brister som ekologiska barriärer och bullerstörda ekologiska miljöer skulle kunna åtgärdas vid ökning av pottens miljöåtgärder.
11 3.3.2 Möjligheter att stärka nyckelkaraktär, åtgärda brister och minska känslighet Hur kan satsningar på övriga potter på regionala vägar i planen stärka Bohuskustens nyckelkaraktärer (kursiv text), avhjälpa landskapet brister och därmed minska landskapets känslighet? Miljöåtgärder vilket omfattar såväl bullerskydd, säkring av vattentäkter och planskildheter ska utformas så att landskapet kan ha fortsatt hög brukandegrad med odlad och betad mark. Placering av exempelvis bullerskydd ska samspela med landskapets småskaliga struktur med mönster av vägar och bebyggelse. Viktiga utblickar bör bibehållas längs dalgångar. Nyttja naturliga höjdskillnader vid planskildheter. Bohuskusten närmast havet är som mest känsligt för förändring av landskapets nyckelkaraktärer, det som gör området till ett fritidslandskap. Vägar liksom gårdar och ädellövträd finns oftast i dalgångskantens moränrand mellan berget och den leriga dalbotten. I det småskaliga landskapet kan även bärighets- och trafiksäkerhetsåtgärder påverka brynzonen genom att vägen breddas eller fast hinder riskerar att plockas bort, t.ex. typiska väganknutna kulturminnen och ädellövbryn. Vid breddning av vägbanan eller nya broar riskerar stenkonstruktioner att försvinna. Stentraditionens objekt är en nyckelkaraktär i Bohuskusten och därför bör byggnadsmaterialet sten alltjämt användas vid t.ex. planskildheter i samhällen och vid säkring av vattentäkter. Bullerstörda miljöer för fåglar t.ex. strandängar och ädellövskogar kan få bättre ljudmiljö vid nybyggnation genom bullerdämpande åtgärder. Plank och vallar kan dock påverka det brukade och öppna. Bebyggelsen ligger i första hand i övergången mellan berg och dalbotten eller tätt samlad i fiskelägen. Tänk på att nya anläggningar bör ta fasta på fiskelägets egna karaktär. Lägg omsorg vid lokalisering av ny-/ombyggd infrastruktur och placera den gärna i samma övergångszon mellan berg och dal som befintlig väg. Observera dock att läget kan komma i konflikt med ädellövträd i brynzoner. På Bohuskusten är nyckelfrågan för miljöåtgärder att genom lokalisering och utformning bibehålla småskalighet, variation och attraktivitet i landskapet. 4 Sammanfattning av planens möjligheter och potential Vad innebär planen för landskapets kvaliteter? Det är en komplex fråga att svara på, vilket visas i inledningen till avsnitt 7.3. I denna redovisning närmas frågan genom att använda en GAP-analys. Det ska än en gång poängteras att detta är ett embryo till sammanvägningen av den regionala planens möjligheter att åtgärda brister i landskapet, stärka nyckelkaraktärerna samt minska riskerna för dem. Tanken är att visa på möjligheterna att integrera landskapsanpassning i strategiska planer framöver. Diagrammet nedanför illustrerar den sammanvägda potentialen mellan de tre redovisade åtgärdstyperna. Diagrammet är utformat som en värderos där längden på varje vektor motsvarar planens potential. De färgade delarna motsvarar den fulla potentialen inom befintligt planförslag. Vid något av de innersta fälten (eller i värsta fall cirkelns mitt) bedöms landskapsanpassningen av de aktuella åtgärderna ligga idag. Skillnaden mellan yttersta delen och innersta fälten är gapet i dag - det vill säga nuläget. De gråa delarna motsvarar potentialen inom befintlig budget men med förändringen att det är ett hållbart landskap som prioriteras vid genomförandet av åtgärderna. Detta motsvarar med andra ord den största möjligheten att förbättra planen rent landskapsmässigt inom det givna ekonomiska utrymmet.
12 Diagrammet återspeglar i hög grad de avsatta medlen men inte enbart. Namngivna objekt har störst potential och är också den åtgärdstyp som har störst budget i den regionala planen (ca 2,3 miljarder kronor totalt). Bohuskusten har en procentuellt större andel av länets satsningar på namngivna objekt, vilket ökar dess inverkan på landskapet. GAP-analysen visar att det inom befintlig plan finns stora möjligheter att landskapsanpassa infrastrukturen. Potentialen är stor och skillnaden mellan att landskapsanpassa eller inte motsvarar det blå fältet i värderosen. Utmaningen ligger i hög grad på att planera och utföra åtgärderna på ett landskapsanpassat sätt. När det kommer till övriga potter på regionala vägar är det tvärtom. Möjligheterna till landskapsanpassning bedöms som små eftersom sådana intentioner/satsningar inte är upptagna i planen. Däremot är potentialen inom befintlig budget stor om medlen istället kunde styras mot ett hållbart landskap (de grå plus det röda fältet). Slutligen, vad gäller cykelvägar, finns det i Bohuskusten stora möjligheter att åstadkomma landskapsanpassning och det inom ramen för satsningar enligt plan. Här är det i än högre grad än för potten namngivna objekt en fråga om att planera och utföra åtgärderna landskapsanpassat.
PM: Regional landskapskaraktärsanalys utifrån befintliga underlag. Erfarenheter från pilotprojekt i Västernorrland och Skåne
PM: Regional landskapskaraktärsanalys utifrån befintliga underlag Erfarenheter från pilotprojekt i Västernorrland och Skåne En delrapport inom FOI-projektet Landskap i långsiktig planering. Mer information
Läs merPM Landskapsbild Linjekoncession Edshultshall. Medverkande. Utredare och text: Fotomontage/GIS: 2 WSP Environmental
Medverkande WSP Environmental Uppdragsansvarig: Utredare och text: Fotomontage/GIS: Figurer & illustrationer: Göteborg WSP, om inget annat anges @WSPGroup.se 2 WSP Environmental INLEDNING Föreliggande
Läs merAvgränsning av miljöbedömning för länstransportplan för Norrbottens län
Avgränsning av miljöbedömning för länstransportplan för Norrbottens län 2018-2029 Region Norrbottens uppdrag Region Norrbotten har fått regeringens uppdrag att ta fram en länstransportplan för perioden
Läs merKunskapsseminarium Integrerad landskapskaraktärsanalys (ILKA) En aktivitet inom Miljömålsrådets åtgärdslista. Växjö 6 september 2018
Kunskapsseminarium Integrerad landskapskaraktärsanalys (ILKA) En aktivitet inom Miljömålsrådets åtgärdslista Växjö 6 september 2018 Kunskapsseminarium Integrerad landskapskaraktärsanalys (ILKA) Program
Läs merLandskap som arena: Från påtaglig skada till påtaglig förbättring Bengt Schibbye
Landskap som arena: Från påtaglig skada till påtaglig förbättring Bengt Schibbye Landskapet är självklart. Människan lever i landskapet landskapet lever i människan Landskapet är självklart. Människan
Läs merSyfte med plan: Att möjliggöra ombyggnation på genomfarten, väg 45/70 genom Mora, för att öka kapaciteten
Samrådshandling 2017-05-05 Dnr: MK BN 2017/00186 Behovsbedömning Handläggare: Andrea Andersson Förvaltning: Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa Plan: Detaljplan för genomfart Mora Läge för plan: se karta
Läs merEn ny generation järnväg. Åtgärdsvalsstudier Linköping Borås Jönköping Malmö. Publicering av förhandskopior. Andreas Hult
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 En ny generation järnväg Åtgärdsvalsstudier Linköping Borås Jönköping Malmö Publicering av förhandskopior Andreas Hult 2017-03-01 Dagens presentation Bakgrund Trafikverkets
Läs merMIIT Genomförande grupp. Underlag Cykel 2013.04.12. Underlag Cykel. Pernilla Sott Stråkkoordinator
2013.04.12 Pernilla Sott Stråkkoordinator Innehåll Typer av vägar... 3 Kostnad... 3 Typer av finansiering... 3 Ekonomisk bakgrund... 5 Nationella planen (nationella vägar)... 5 Regionala planen/länsplanen
Läs merLandskapskaraktärsanalys METODIK
Landskapskaraktärsanalys METODIK Tobias Noborn Radar arkitektur & planering AB BESKRIVNING & BEDÖMNING Vad är detta karaktärsområde känsligt för? AVGRÄNSNING BEFARING Revidering INLÄSNING/ KARTSTUDIER
Läs merStällningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen
STÄLLNINGSTAGANDE 2019-03-15 Vårt ärendenr: 1 (5) Sektionen för infrastruktur och fastigheter Emma Ström Ställningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen Sammanfattning SKL anser att anslagen
Läs merLänsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025
2013-07-02 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/371-311 Kommunstyrelsen Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025 Yttrande Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar föreslaget
Läs merPågående planarbeten. Tanumstrand. Planprogram, ändring av detaljplan för Grebbestads camping. Pågående planer
Pågående planer Pågående planarbeten Tanumstrand Detaljplan för del av fritidsanläggningen fastigheten Ertseröd 1:31 är upprättad av Tanums kommun och Rådhuset Arkitekter AB. Planen är antagen 2006-09-19.
Läs merFörslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Läs merBostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer
Läs merTidigt grepp om helheten! KSLA 4 maj 2017 Bengt Schibbye, Schibbye landskap
Tidigt grepp om helheten! KSLA 4 maj 2017 Bengt Schibbye, Schibbye landskap Landskapet är självklart Människan lever i landskapet landskapet lever i människan Människan skapar sin historia/landskap landskapet/historien
Läs merYTTRANDE Ärendenr: NV Region Skåne
1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Dickinson, Joanna Tel: 010-698 10 94 joanna.dickinson@naturvardsverket.se YTTRANDE 2017-10-15 Ärendenr: NV-06931-17 Region Skåne region@skane.se Remissyttrande
Läs merVÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland
VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger
Läs merProblemet. Ett mångsidigt verktyg. att i ett tidigt skede få en grepp om helheten
1 Landskapskaraktärsanalys att i ett tidigt skede få en grepp om helheten Landskap i långsiktig planering Ulrika Lundin 2 Problemet Landskapet är den arena där allt sker och det mesta pågår samtidigt;
Läs merEuropeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet
Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Uppdaterad: 2007-11-12 2003-06-13 Europeiska landskapskonventionen (ELC) Europarådet Färdig för undertecknande år 2000 Syfte att
Läs merPM: Alternativ användning av investeringar i regional plan
PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan Hur kan planen bidra till uppfyllnad av klimatmålen år 2030 Trivector PM 2013:18 Rasmus Sundberg Katarina Evanth 2013-04-30 Alternativ användning
Läs merTIDIGT GREPP OM HELHETEN. Landskap i långsiktig planering
TIDIGT GREPP OM HELHETEN Landskap i långsiktig planering 1 2 ETT mångsidigt verktyg Landskapet är en helhet. Det känner varenda människa som vistas i det. Ändå behandlar vi det sällan så. Vi närstuderar
Läs merAllmänna utgångspunkter för förslag till miljöbedömningsgrunder
Allmänna utgångspunkter för förslag till miljöbedömningsgrunder kriterier för bedömning av betydande miljöpåverkan och bidrag till måluppfyllelse. En viktig del i miljöbedömning är att analysera dels om
Läs merPlanering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering
Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering 1 2 Nära vardagen där det händer Så här arbetar vi Ekonomisk planeringsprocess Planläggningsprocessen
Läs merHärligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg
2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det
Läs merUtvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv
Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen
Läs merF Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
Läs merTMALL 0141 Presentation v 1.0. Väg och Broräcken ur ett arkitektoniskt perspektiv
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Väg och Broräcken ur ett arkitektoniskt perspektiv 2 Vad spelar utformning och design av väg- och broräcken för roll? Trafikverkets arkitekturpolicy Trafikverket ska medverka
Läs merNy årlig planeringsprocess för genomförande av länsplanen i Värmland. Bilaga 1. Grums Kommun
Grums Kommun Plan för investeringar i infrastruktur och kollektivtrafikåtgärder 1 Innehåll 1 Kommunens förutsättningar för planering och investeringar i transportinfrastruktur... 3 1.1 Kommunala mål och
Läs merWorkshop om medfinansiering. Sveriges Kommuner och Landsting 20 november Thomas Eriksson Planeringsavdelningen
Workshop om medfinansiering Sveriges Kommuner och Landsting 20 november 2014 Thomas Eriksson Planeringsavdelningen Utgångspunkter för medfinansiering Medfinansieringen syftar till att åstadkomma effektiva
Läs merCykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder 2014-11-04. Peter von Heidenstam
Cykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder 2014-11-04 Peter von Heidenstam 2 2014-11-05 Förslaget omfattar åren 2014 2025 och är gemensamt för alla trafikslag, vägtrafik,
Läs merArvika kommun. Plan för investeringar i infrastruktur och kollektivtrafikåtgärder Dnr: TRV 2015/10935
Arvika kommun Plan för investeringar i infrastruktur och kollektivtrafikåtgärder 1 Innehåll 1 Kommunens förutsättningar för planering och investeringar i transportinfrastruktur... 3 1.1 Kommunala mål och
Läs merPresentation av förstudien - Fåröförbindelsen. Välkomna!
Presentation av förstudien - Fåröförbindelsen Välkomna! 2 2013-05-21 Förstudie Varför en förstudie? Samhälle 3 2013-05-21 Vad är en Förstudie? Nuläge Analys Förslag på åtgärder 4 2013-05-21 5 2013-05-21
Läs merMILJÖASPEKTERNA FORN OCH KULTURLÄMNINGAR, BEBYGGELSE OCH ANNAT KULTURARV
MILJÖASPEKTERNA FORN OCH KULTURLÄMNINGAR, BEBYGGELSE OCH ANNAT KULTURARV Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Människan formar
Läs merÄlvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson
Det här är en plats att växa upp på. kommun kommun ÖP - Interaktionen mellan tätort och landsbygd Utvecklingen utanför kommunens stationsorter ska: komplettera och utveckla befintliga bebyggelsestrukturer
Läs merÅTERUPPLIVNING AV ÄNGSGÄRDET - STADSFÖRNYELSE I CENTRALA VÄSTERÅS
ÅTERUPPLIVNING AV ÄNGSGÄRDET - STADSFÖRNYELSE I CENTRALA VÄSTERÅS examensarbete 20 p - fysisk planering 180 p - bth karlskrona - sebastian gårdendahl 2005.05.11 TY HÄR PÅ JORDEN HAR VI INGEN STAD SOM
Läs merLänstransportplan för Gävleborgs län
1(5) Version 2017-04-10 Beslutsunderlag Hållbarhetsnämnden 2017-04-20 Länstransportplan för Gävleborgs län 2014-2025 Verksamhetsplan 2018 med utblick mot 2021 Sammanfattning Föreliggande förslag till verksamhetsplan
Läs merAllmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna
Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna Bedömningsgrunderna gör miljöbedömningen av systemanalyser och långsiktiga planer mer förebyggande och strategisk Trafikverket har arbetat med att utveckla
Läs merUnderlag till nationell arkitekturpolicy nationell arkitekturpolicy 72
Underlag till nationell arkitekturpolicy nationell arkitekturpolicy 72 Det offentliga rummets arkitektur sammanbinder byggnader och landskap. Foto: Ulrika Åkerlund 10. Allmänna och offentliga platser Platser
Läs merInfrastruktur för framtiden innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling 2016/17:21. Kort sammanfattning
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Infrastrukturproposition Infrastruktur för framtiden innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling 2016/17:21 Kort sammanfattning Direktiv för åtgärdsplaneringen
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Läs merWP 2 Urban and Regional Planning and Infrastructure. Bengt Holmberg & Fredrik Pettersson
WP 2 Urban and Regional Planning and Infrastructure Bengt Holmberg & Fredrik Pettersson WP 2 omfattar: Urban and Regional Planning and Infrastructure som ett medel att minska klimatgaserna Åtgärder och
Läs merRegional infrastruktur Skånes Tekniska chefer, 6 oktober 2017
Regional infrastruktur Skånes Tekniska chefer, 6 oktober 2017 Kerstin Åklundh, Infrastrukturstrateg, Region Skåne Region Skånes RTI-plan 2018-2029 Regional medfinansiering av infrastruktur 4,3 mdr. Budget
Läs merMed miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Läs merKULTURMILJÖ I LANDSKAP
KULTURMILJÖ I LANDSKAP MILJÖASPEKTERNA FORN- OCH KULTURLÄMNINGAR, ANNAT KULTURARV SAMT BEBYGGELSE - Bedömningsgrunder för betydande miljöpåverkan av transportplaner Beskrivning av begreppet Landskap En
Läs merVad gör Trafikverket i trafiksäkerhetsarbetet. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Ylva Berg, Gdks
Vad gör Trafikverket i trafiksäkerhetsarbetet Väg? TMALL 0141 Presentation v 1.0 Ylva Berg, Gdks 2 GD beslut 2016: Stärkt säkerhetsorganisation Stärkt säkerhetskultur Stärkt säkerhetsarbete 3 Vad gör Trafikverket
Läs merNATUR- OCH KULTURMILJÖN. Rapport från arbetsgrupp inom etappmål miljöuppdraget
NATUR- OCH KULTURMILJÖN Rapport från arbetsgrupp inom etappmål miljöuppdraget 2002-11-25 3 Förord fick i maj 2002 i uppdrag av regeringen att i samarbete med Banverket, Vägverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket,
Läs merPM: Landskapsunderlag till Åtgärdsvalsstudie Myggenäs korsväg Landskap i långsiktig planering.
PM: Landskapsunderlag till Åtgärdsvalsstudie Myggenäs korsväg 2015-12-31 Landskap i långsiktig planering www.trafikverket.se/landskap En delrapport inom FOI-projektet Landskap i långsiktig planering. Mer
Läs merVästra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen
Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2017-2020 Anna Ek, vik. miljömålssamordnare, 3 december 2015 Varför ett nytt åtgärdsprogram? Länsstyrelsens instruktion 5a: Länsstyrelsen ska
Läs merVästarvet kunskap, upplevelser och utveckling.
Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö
Läs merFörslag på yttrande över remissversionerna av länsplan för regional transportinfrastruktur i Västmanlands län och Södermanlands län
1(4) Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE Trafiknämnden 2017-11-21, punkt 9 Ärende Infosäkerhetsklass Förslag på yttrande över remissversionerna av länsplan för regional transportinfrastruktur
Läs merInfrastruktur för framtiden
Foto: Mostphotos Infrastruktur för framtiden Innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling Prop. 2016/17:21 Anna Johansson Isabella Lövin Ny nationell plan 2018 2029 Regeringsuppdrag
Läs merHandledning. Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät
Handledning Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät Trafikverket Postadress: 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Dokumenttitel:
Läs merTILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden
TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden 2 Foto omslag: Smålandsbilder Foto: Catharina Hellström Engström LANDSKAPSPERSPEKTIV en väg till samverkan Vi har alla ett
Läs merUtvärdering av ILKA och LKA
TMALL 0794 Presentation bilder sommar Utvärdering av ILKA och LKA Mia Björckebaum Emily Wade Tobias Noborn Utvärdering av två län med karaktärsanalyser VÄSTMANLAND SKÅNE 2 Västmanlands län Integrerad landskapskaraktärsanalys
Läs merGrön infrastruktur Anders Sjölund. Nationell samordnare Landskap Senior sakkunnig PLkvm. TMALL 0141 Presentation v 1.0
Grön infrastruktur 2016-11-10 Anders Sjölund TMALL 0141 Presentation v 1.0 Nationell samordnare Landskap Senior sakkunnig PLkvm Infrastrukturens påverkan på Biologisk mångfald är mycket stor Mammals and
Läs merFunktionsområde Landskap 2013
Funktionsområde Landskap 2013 Funktionsområde Landskap utgångspunkter. TRV har ett åtagande i landskapet som sträcker sig utanför spår och vägbana. Ett fungerande landskap erbjuder en rad funktioner och
Läs merLänsstyrelsen i Hallands yttrande över nationell plan för transportsystemet
YTTRANDE 1(6) 2017-11-24 Dnr 341-5860-17 Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se Länsstyrelsen i Hallands yttrande över nationell plan för transportsystemet
Läs merKalkyl PM E45 BanaVäg i Väst, delen Agnesberg-Älvängen
Kalkyl PM E45 BanaVäg i Väst, delen Agnesberg-Älvängen Projekt väg E 45, delen Agnesberg Älvängen Objektnummer: 85542760 Skede: Bygghandling/Produktion Datum: 2009-05-28 1(5) 1. Bakgrund Vägverket Region
Läs mer6(60) 6(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka
6(60) 6(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 7(60) FJÄLLBACKAS KARAKTÄR Bebyggelse Fjällbacka bestod ursprungligen av flera små fiskelägen. I mitten av 1800-talet
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merKunskap om vindkraft och landskap
Kunskap om vindkraft och landskap Europeiska Landskapskonventionen (ELC) Den europeiska landskapskonventionen (ELC) trädde i kraft i Sverige den 1 maj 2011 (COE 2011). Behovet av implementeringen av dess
Läs merBygg om eller bygg nytt
Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version 2015-04-01 Steg 3 och 4 Bygg om eller bygg nytt Kapitel 1 Introduktion Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar i kapitel
Läs merBIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING
BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING Webbinarium 26 mars, 2018 Torunn Hofset Jörgen Sundin Åsa Wisén Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-03-28 1 Upplägg
Läs merÖppet hus 23 Mars E45 Vattnäs Trunna. Välkommen!
Öppet hus 23 Mars 2016 E45 Vattnäs Trunna Välkommen! Station 1. Samhällsplanering och åtgärdsbeställning Samhällsplanerare: Christina Hjorth Åtgärdsbeställare: Anna-Maria Montell Kontakta oss om frågor
Läs merRegion Hallands synpunkter på rapporten Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder
Datum Diarienummer 2012-03-21 RS120115 Regionkontoret Josefin Selander Avdelningschef, infrastruktur 035-17 98 25 Trafikverket Region Hallands synpunkter på rapporten Transportsystemets behov av kapacitetshöjande
Läs merPM FÖRPROJEKTERING GÅNG- OCH CYKELVÄG
FÖRPROJEKTERING GÅNG-OCH CYKELVÄG, STRÄCKAN VERKEBÄCK - VÄSTERVIK Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 2 Förutsättningar 4 2.1 Gång- och cykelvägens standard 4 2.2 Grundläggningsförhållanden
Läs merAvsiktsförklaring trafiksäkerhetsåtgärder på del av Huddingevägen
GATU- OCH TRAFIKAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 3 mars 2015 KS-2015/375.351 1 (2) HANDLÄGGARE Annika Löfmark 08-535 365 52 annika.lofmark@huddinge.se Kommunstyrelsen Avsiktsförklaring
Läs merSammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele
Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.
Läs merInkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner
Inkomna remissynpunkter och länets kommuner Som helhet har den regionala infrastrukturplanen för Västmanlands län tagits emot väl av länets kommuner och avseende struktur, upplägg och innehåll. Inkomna
Läs merPer Hansson, Vårforum del Vårforum Per Hansson, Region Kronoberg Del 2
Vårforum 2017 06 15 Per Hansson, Region Kronoberg Del 2 Innehåll 1 Sammanfattning och inledning...3 2 Regionala investeringar i Kronobergs län 2018 2029.11 3 Uppdrag och nationella riktlinjer..27 4 Utgångspunkt
Läs merÅterblick länstransportplanerna Analys och uppföljning inför ny länstransportplan Infrastrukturberedningen Malmköping
Återblick länstransportplanerna 2010-2016 Analys och uppföljning inför ny länstransportplan 2018-2029. Infrastrukturberedningen Malmköping 20160419. Fredrik Högberg, strateg, regionförbundet Sörmland Analys
Läs merInrikes persontransport en handlingsplan
Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter
Läs merVägar för bättre natur, kulturmiljö och friluftsliv
PUBLIKATION 2006:163 Vägar för bättre natur, kulturmiljö och friluftsliv Så här vill Vägverket arbeta för att bidra till Sveriges miljömål Titel: Vägar för bättre natur, kulturmiljö och friluftsliv Publikation:
Läs merPlanerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Läs merSvensk standard för naturvärdesinventering NVI
Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat
Läs merLäge för plan: Planområdet är beläget på Tuvan, vid Tennisvägen och Tuvanvägen. Se karta.
2016-03-31 Dnr: MK BN 2016/00267 Behovsbedömning Handläggare: Erika Svensson Förvaltning: Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa. Plan:. Detaljplanen ersätter delar av SP046, Förslag till stadsplan för TUVAN
Läs merFörslag till nationell plan för transportsystemet Ägarens mål och krav Långsiktig styrning Operativ styrning
Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Transportpolitiska mål Inriktningsplanering Infrastrukturproposition 12 års sikt Åtgärdsplanering Nationell plan Regionala planer 12 års sikt
Läs merInriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet
KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:
Läs merGodstransportstrategi. Västra Götaland
Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i
Läs merBehovsbedömning Detaljplan för del av Rimbo-Tomta 7:1, Bålbroskogen i Rimbo Dnr: Ks:
Behovsbedömning Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller ett program ska upprättas eller ändras. Miljöbedömningens första steg,
Läs merDETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN
SAMRÅDSHANDLING 2014-12-23 Dnr: 2012-0474-204 BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(8) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR
Läs merJÄRNVÄGSRESENÄRENS UPPLEVELSE AV LANDSKAPET
JÄRNVÄGSRESENÄRENS UPPLEVELSE AV LANDSKAPET En fallstudie av järnvägssträckan Höör Osby Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Området för Landskapsarkitektur Alnarp Foto:
Läs merLångsiktigt investeringsunderlag version Trafiknämnden
Bilaga 3 Jämställdhetsberäkning av trafiknämndens investeringar 2016 2019 version 2017 Diarienummer 3470/16 Pierre Glans Trafikkontoret Samhälle och planering Långsiktigt investeringsunderlag 2016-2019
Läs merMiljökonsekvensbeskrivningar för program och detaljplaner för Årstafältet i stadsdelarna Östberga, Enskedefältet och Årsta - remissvar
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2013-10-29 Handläggare Marie Broberg Telefon: 08-508 14 050 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Miljökonsekvensbeskrivningar
Läs merMILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
1 av (5) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR DEL AV SVINABERGA 14:4 OCH SVINABERGA 14:13 I KIVIK, SIMRISHAMNS KOMMUN VARFÖR MILJÖBEDÖMNING & MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt 6 kap. miljöbalken och
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning (MKB) av regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2014-2025. Juni 2014
Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2014-2025 Juni 2014 MiljöbedömningsgruppeN Georgia Larsson, Ingrid Winblad Västra Götalandsregionen, regionutvecklingssekretariatet
Läs merMiljöaspekt Befolkning
Miljöaspekt Befolkning - Reviderat förslag av miljöbedömningsgrund för Nationell plan 20170116 Definition Miljöaspekten Befolkning kan vara mycket bred. I denna miljöbedömningsgrund är aspekten reducerad
Läs merInternasjonale konvensjoner som berører seterbruket
Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket Marie Kvarnström, Naptek,(Nationellt program för traditionell ekologisk kunskap), Centrum för Biologisk Mångfald, Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala
Läs merSTÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.
PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...
Läs merMILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten
Läs merBEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping
SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING
Läs merBullersituationen i Göteborg
Bullersituationen i Göteborg Henrik Nystedt och Maria Holmes 15 november 2016 Innehåll Miljömål Åtgärdsprogram Planera för god ljudmiljö HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 2 Nationellt miljömål God bebyggd
Läs merLandskap i långsiktig planering PM övergripande gestaltningsprogram för E20 Sträckan genom Västra Götaland. Publikationsnr: 2014:088
PM övergripande gestaltningsprogram för E20 Sträckan genom Västra Götaland Publikationsnr: 2014:088 En delrapport inom FOI-projektet Landskap i långsiktig planering. Mer information på www.trafikverket.se/landskap
Läs merEtt samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp (Regeringens proposition 2002/03:117)
Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp (Regeringens proposition 2002/03:117) Regeringen anser att det är viktigt med en avfallslagstiftning, både på EU-nivå och nationellt, som ställer höga
Läs merVÄGARKITEKTUR. Exempel på vajersågad yta, Göteborg. Exempel som visar broar på Arlanda som varit inspirationskälla vid utfomningen av brofamiljen
Exempel på vajersågad yta, Göteborg. Exempel som visar broar på Arlanda som varit inspirationskälla vid utfomningen av brofamiljen 31 BROAR Optimal lutning på bullerskydd utreds vidare i bygghandlingsskedet.
Läs merYttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029
2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet
Läs merSam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun
Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4
Läs merSAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING
BEHOVSBEDÖMNING Inledning Denna checklista används som hjälpmedel när det kommer till att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning. Checklistan används även för att avgränsa vilka typer av miljöpåverkan
Läs merDel av Duvestubbe 1:1, Ödåkra. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att utveckla Ödåkras västra delar
Läs mer