AWAPATENTS INNOVATIONSBAROMETER 2007

Transkript

1 AWAPATENTS INNOVATIONSBAROMETER

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Om rapporten 3 2. Sammanfattning av resultat 4 3. Resultatet i detaljerade siffror Forsknings- och utvecklingschefer ser ljust på framtiden och på Sverige Tillgång till kompetent personal och ett kreativt innovationsklimat räddar FoU-jobben i Sverige Svenska företag satsar inte på forskning inom nya affärsområden Företagen är dåliga på att skydda sina innovationer juridiskt Miljö, IT och life science är Sveriges framtid enligt forskningscheferna Svensk forskning och utveckling saknar kvinnor Kina, Europa utanför Sverige och USA hetaste områdena att skydda sina innovationer i 15 4 Vi är Awapatent 17 Figurförteckning Fig 1: FoU som andel av omsättningen 5 Fig 2: Förväntningar på FoU som andel av omsättningen 5 Fig 3: Förväntningar på antalet FoU-anställda 5 Fig 4: Var FoU-jobben kommer att skapas 6 Fig 5: Antalet patentansökningar de närmsta fem åren 6 Fig 6: Vad som avgör var FoU-jobben skapas 7 Fig 7: Faktorer som skulle ge ökade FoU-resultat 8 Fig 8: FoU-pengar på nya affärsområden 9 Fig 9: Andel av företagets innovationer som är skyddade 10 Fig 10: Företagsfunktioner där man arbetar med immaterialrätt 10 Fig 11: Hot: piratkopiering 11 Fig 12: Hot: kunskapsstöld vid personalomsättning 11 Fig 13: Hot: industrispionage 11 Fig 14: Sveriges framtidsområden enligt FoU-cheferna 12 Fig 15: Andel kvinnor bland FoU-anställda 13 Fig 16: Andel företag utan kvinnor inom FoU, per region 13 Fig 17: Andel företag utan kvinnor inom FoU, per bransch 14 Fig 18: Vikten av att skydda innovationer i Kina 15 Fig 19: Vikten av att skydda innovationer i Europa utanför Sverige 15 Fig 20: Vikten av att skydda innovationer i USA 15 Fig 21: Vikten av att skydda innovationer i Sverige 16

3 1. OM RAPPORTEN Awapatents innovationsbarometer bygger på en undersökning som genomfördes 8-22 november 2007, då SIFO intervjuade 265 svenska forsknings- och utvecklingschefer om deras syn på nuläget och framtiden för deras företag. Syftet är både att kartlägga nuläget och initiera ett samtal om förutsättningarna för svensk innovationsindustri. De intervjuade forsknings- och utvecklingscheferna är slumpvis utvalda och arbetar för små, medelstora och stora företag inom en rad olika branscher. Kontakt Boel Lagerwall, marknadschef, Awapatent AB Telefon: , mobil: Rapporten finns att ladda ner i pdf-format på: 3

4 2. SAMMANFATTNING AV RESULTAT Rapporten bekräftar bilden av Sverige som ett starkt innovationsland och spår en ljus framtid för svensk forskning och utveckling (FoU), men avslöjar också ett antal orosmoln. Resultaten visar tydligt att våra forsknings- och utvecklingschefer räknar med både fler anställda nästa år och ett ökat antal patentansökningar de närmsta fem åren. Bland de positiva nyheterna ryms dessutom en tro på att forskning och utveckling som andel av omsättningen kommer att öka, alltså att företagen kommer att bli mer forskningsintensiva. Fem orosmoln för Sverige som innovationsnation Trots en positiv syn på framtiden avslöjar rapporten även fem orosmoln. Det första är att våra FoU-chefer riskerar att köra på i samma hjulspår. På frågan om hur stor del av sin budget de lägger inom nya affärsområden svarade nästan var tredje att de inte lägger någonting alls. Ett företag av sju satsar däremot en fjärdedel eller mer på att utveckla nya områden men det rör sig främst om företag med 49 anställda eller färre. Bland storföretagen ser det mörkare ut. Dessutom visar resultatet att svenska företag inte skyddar sina innovationer juridiskt. Fyra av tio forsknings- och utvecklingschefer uppskattar att högst en tiondel av deras innovationer skyddas juridiskt genom exempelvis patent- eller designskydd. Det tredje orosmolnet kommer inte som någon överraskning, att det råder brist på välutbildade människor. Nio av tio forsknings- och utvecklingschefer svarar att bättre tillgång till kompetent personal är den viktigaste faktorn som skulle kunna ge dem fler lönsamma idéer och uppfinningar. Det är också den viktigaste faktorn som styr i vilket land de nyanställer. Rapporten avslöjar även att nästan var tredje svensk forskningsavdelning helt saknar kvinnor och att fler än hälften av dem har mindre än en kvinna på fyra anställda inom forskning och utveckling. Slutligen visar rapporten hur svenska forsknings- och utvecklingschefer efterlyser mer kreativitet. Näst efter kompetens är det höjden på det kreativa innovationsklimatet som avgör ifall de väljer att nyanställa i Sverige eller utomlands, inte exempelvis statliga subventioner eller lönekostnader. En majoritet av dem anger också bättre kreativa processer som en av de allra viktigaste faktorerna som skulle kunna ge dem bättre resultat av sina insatser. 4

5 3. RESULTATET I DETALJERADE SIFFROR 3.1 Forsknings- och utvecklingschefer ser ljust på framtiden och på Sverige De intervjuade forsknings- och utvecklingscheferna tror att deras företag kommer att bli alltmer forskningsintensiva, genom att FoU kommer att stå för en större del av omsättningen än idag. 35 procent av forsknings- och utvecklingscheferna tror att FoU-budgeten som andel av omsättningen kommer att öka nästa år. Bara 6 procent tror att den kommer att minska, övriga tror på en oförändrad andel. Fig 1: FoU som andel av omsättningen 11% 17% 30% 20% 11- procent 4-10 procent 2-3 procent 1 procent Vet inte De tror att de kommer att ha fler anställda inom FoU nästa år. 38 procent av forsknings- och utvecklingscheferna tror att antalet anställda som arbetar med FoU på deras företag kommer att öka nästa år. Bara 4 procent tror att det kommer att minska, övriga tror på ett oförändrat antal. Ljus framtid för FoU-jobben i Göteborgsregionen. Hela 55 procent av de Göteborgsbaserade forsknings- och utvecklingscheferna tror att de kommer att ha fler anställda inom FoU nästa år än i år, jämfört med 38 procent för riket som helhet. 7 procent tror på minskat antal, jämfört med 4 procent för riket. Övriga tror på oförändrat antal. FoU-cheferna tänker nyanställa framförallt i Sverige. 74 procent av forsknings- och utvecklingscheferna tror att de kommer att nyanställa främst i Sverige, 8 procent främst utomlands, 8 procent lika mycket i båda och endast 8 procent planerar ej att nyanställa. De tror att de kommer att söka fler patent än de gör idag. 44 procent av forsknings- och utvecklingscheferna tror att antalet patentansökningar företaget kommer att lämna in den kommande 5-årsperioden kommer att öka. Bara 5 procent tror på ett minskat antal och 49 procent tror på ett oförändrat antal. 23% Hur stor andel av omsättningen satsar ert företag på FoU? Fig 2: Förväntningar på FoU-andelen av omsättningen 35% 6% 0% 58% Oförändrad Ökar Minskar Kommer FoU-budgeten som andel av omsättningen att öka, minska eller vara oförändrad nästa år, tror du? Fig 3: Förväntningar på antal FoU-anställda 38% 4% 1% 57% Oförändrad Öka Minska Kommer antalet anställda som arbetar med FoU att öka, minska eller vara oförändrat nästa år, tror du? 5

6 Fig 4: Var FoU-jobben kommer att skapas 8% 2% 8% 8% Sverige Utomlands Lika mycket i båda Planerar ej att nyanställa 74% Om företaget planerar att nyanställa FoU personal, sker det främst i Sverige eller utomlands? Fig 5: Antalet patentansökningar de närmsta fem åren 2% 49% 44% Öka Minska Oförändrat 5% Hur tror du att antalet patentansökningar företaget kommer att lämna in den kommande 5-årsperioden förändras? Kommer det att öka, minska eller förbli oförändrat? 6

7 3.2 Tillgång till kompetent personal och ett kreativt innovationsklimat räddar FoU-jobben i Sverige Forsknings- och utvecklingscheferna rankar tillgång till människor med rätt kompetens högst och kreativt innovationsklimat näst högst när de får välja vilka faktorer som avgör ifall de nyanställer i Sverige eller utomlands. Hela 88 procent av forsknings- och utvecklingscheferna valde tillgång till människor med rätt kompetens och 52 procent kreativt innovationsklimat när de ombads välja de tre viktigaste faktorerna som avgör ifall de nyanställer FoU-personal i Sverige eller utomlands. Fig 6: Vad som avgör var FoU-jobben skapas Statliga subventioner Annat 2% 4% 5% Lönekostnader 11% Tillgång till samarbetspartners Närhet till tillverkning Närhet till marknad 30% 32% 37% Kreativt innovationsklimat 52% Tillgång till människor med rätt kompetens 88% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Jag ska nu läsa upp ett antal faktorer som kan avgöra var någonstans (i Sverige eller utomlands) företag nyanställer FoUpersonal och vill att du ange vilka tre faktorer som är viktigast för er. Bättre tillgång till kompetent personal topprankas även när de ombads ange de tre viktigaste faktorerna som kan bidra till fler lönsamma idéer och uppfinningar. 80 procent angav det som en av de viktigaste faktorerna. Varken lönekostnader eller statliga subventioner är viktiga faktorer när företagen ska avgöra ifall de ska nyanställa FoU-personal i Sverige eller utomlands. Bara 11 procent av forsknings- och utvecklingscheferna valde lönekostnader och 4 procent statliga subventioner när de ombads välja de tre viktigaste faktorerna som avgör ifall de nyanställer FoU-personal i Sverige eller utomlands. Basindustrin utmärker sig genom att ranka lönekostnader som den tredje mest avgörande faktorn när företagen ska avgöra ifall de ska nyanställa FoU-personal i Sverige eller utomlands. Hela 30 procent av forsknings- och utvecklingscheferna i basindustrin valde lönekostnader när de ombads välja de tre viktigaste faktorerna som avgör ifall de nyanställer FoU-personal i Sverige eller utomlands, vilket gör det till branschens tredje viktigaste faktor. Samtidigt uppger de att det även för dem är Sverige som gäller när de planerar nyanställningar, då två av tre tänker nyanställa främst i Sverige och endast en av fem främst utomlands. Alla andra branscher rankade lönekostnader som i princip betydelselösa. En majoritet av forsknings- och utvecklingscheferna inom motor och fordonsindustrin menar att närheten till tillverkningen är en avgörande faktor för var de anställer FoU-personal. Hela 53 procent av forsknings- och utvecklingscheferna inom motor och fordonsindustrin valde närhet till tillverkning när de ombads välja de tre viktigaste faktorerna som avgör ifall de nyanställer FoUpersonal i Sverige eller utomlands, vilket gör det till branschens näst viktigaste faktor. Bland övriga svarande var det mindre än var tredje som valde närhet till tillverkning. 7

8 Fig 7: Faktorer som skulle ge ökade FoU-resultat 1% Annat 6% Ändrade lagar och regler Statliga subventioner Bättre immaterialrättsligt skydd 13% 18% 22% Bättre kreativa processer Samarbete med offentliga institutioner 57% 59% Bättre tillgång till kompetent personal 80% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Jag ska nu läsa upp ett antal faktorer som kan bidra till att få fram fler lönsamma idéer och uppfinningar och vill att du anger vilka tre som är viktigast för ert företag. 8

9 3.3 Svenska företag satsar inte på forskning inom nya affärsområden Nästan var tredje företag satsar ingenting och bara ett företag av sju mer än en fjärdedel av budgeten på nya affärsområden. 29 procent av forsknings- och utvecklingscheferna uppger att de inte satsar något alls av FoU-budgeten på nya affärsområden. 34 procent av dem satsar 1-10 procent, 17 procent av dem satsar procent och endast 15 procent satsar mer än en fjärdedel av FoU-budgeten på nya affärsområden. Fig 8: FoU-pengar på nya affärsområden 5% 15% 29% 0 procent procent 1-10 procent > 25 procent 34% 17% Hur stor del av FoU-budgeten satsar företaget inom nya affärsområden? Göteborgsföretagen utmärker sig som nytänkare där satsar nästan var tredje företag mer än en fjärdedel av FoU-budgeten på nya affärsområden. Hela 31 procent av de Göteborgsbaserade forsknings- och utvecklingscheferna uppger att de satsar mer än en fjärdedel av FoUbudgeten på nya affärsområden. 21 procent av dem satsar ingenting, 38 procent av dem satsar 1-10 procent och 10 procent av dem satsar procent på nya områden. Små företag satsar mer än stora på att utveckla nya affärsområden. Hela 23 procent av företagen med 1-49 anställda, jämfört med 11 procent av företagen med 200 eller fler anställda, satsar mer än en fjärdedel av FoU-budgeten på nya affärsområden. Life science- och IT/telekom-industrin utmärker sig som nytänkare, medan fordons- och verkstadsindustrin gör tvärtom. Hela 21 procent av bioteknik/läkemedelsföretagen och 25 procent av IT/telekom/elektronik-företagen satsar mer än en fjärdedel av FoU-budgeten på nya affärsområden. Bara 21 respektive 5 procent av dem uppger att de satsar ingenting. Hela 40 procent av motor- & fordonsföretagen och 37 procent av verkstadsföretagen uppger att de inte satsar något av FoU-budgeten på nya affärsområden. 9

10 3.4 Företagen är dåliga på att skydda sina innovationer juridiskt Mer än fyra av tio av forsknings- och utvecklingscheferna uppskattar att högst en tiondel av deras innovationer skyddas juridiskt genom exempelvis patent eller designskydd.14 procent av forsknings- och utvecklingscheferna uppskattar att inga av deras innovationer skyddas juridiskt genom exempelvis patent eller designskydd, 29 procent av dem uppskattar att 1-10 procent skyddas, 18 procent av dem att procent skyddas, 20 procent av dem att skyddas och bara 7 procent av dem att mer än tre fjärdedelar är juridiskt skyddade. 20% Bara drygt hälften av företagen ser immaterialrätt som en ledningsfråga det är faktiskt vanligare att det hanteras på produktutvecklingsavdelningen. 53 procent av forsknings- och utvecklingscheferna anger att de arbetar med immaterialrättsliga frågor på ledningsnivå, 36 procent på forskningsavdelningen och 58 procent på produktutvecklingsavdelningen. Life science-sektorn utmärker sig som välskyddade juridiskt och ser immaterialrätt som en ledningsfråga. 37 procent av forsknings- och utvecklingscheferna på bioteknik/läkemedelsföretagen uppskattar att mer än tre fjärdedelar av företagets innovationer är juridiskt skyddade. 79 procent av bioteknik/läkemedelsföretagen anger att de arbetar med immaterialrättsliga frågor på ledningsnivå. 7% 11% Fig 10: Företagsfunktioner där man arbetar med immaterialrätt Fig 9: Andel av företagets innovationer som är skyddade 18% 14% 29% 0 % 1-10 % % % 76- % Hur stor andel av företagets innovationer i procent uppskattar du skyddas juridiskt genom exempelvis patent eller designskydd? 7% Någon annan del 4% Produktutvecklingsavdelning 58% Forskningsavdelning 36% Ledningsnivå 53% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% I vilka av följande delar av ert företag arbetar ni med immaterialrättsliga frågor såsom patent? Forsknings- och utvecklingscheferna upplever både piratkopiering, kunskapsstöld vid personalomsättning och industrispionage som växande hot mot lönsamheten för företagens innovationer. Framförallt piratkopering växer som hot, tätt följt av kunskapsstöld vid personalomsättning. 37 respektive 32 procent av de svarande ser dem som allt större problem. Nästan en FoU-chef av fem upplever också industrispionage som ett allt allvarligare hot mot lönsamheten. Det finns stora skillnader mellan branscherna, framförallt gällande piratkopiering och industrispionage. Hela två av tre FoU-chefer inom motor- och fordonsindustrin ser ett ökande hot från 10

11 piratkopering jämfört med 37 procent av alla FoU-cheferna. Gällande industrispionage är det IT-företagen som känner sig drabbade, 40 procent ser ett växande problem jämfört med 18 procent av alla svarande. Inom exempelvis tillverknings- respektive motor och fordonsindustrin var motsvarande siffror 12 respektive 13 procent. Fig 11: Hot: piratkopiering 7% 37% 55% 1% Ökande Minskande Oförändrat Jag ska nu läsa upp tre hot mot lönsamheten för företags innovationer och vill att du anger ifall de är ökande, minskande eller oförändrat allvarliga för ert företag. Fig 12: Hot: kunskapsstöld vid personalomsättning 4% 62% 32% 2% Ökande Minskande Oförändrat Jag ska nu läsa upp tre hot mot lönsamheten för företags innovationer och vill att du anger ifall de är ökande, minskande eller oförändrat allvarliga för ert företag. Fig 13: Hot: industrispionage 3% 18% 3% Ökande Minskande Oförändrat 75% Jag ska nu läsa upp tre hot mot lönsamheten för företags innovationer och vill att du anger ifall de är ökande, minskande eller oförändrat allvarliga för ert företag. 11

12 3.5 Miljö, IT och life science är Sveriges framtid enligt forskningscheferna Näst efter energi och miljö rankar forsknings- och utvecklingscheferna IT/telekom som det område där Sverige har störst möjligheter att bli internationellt framstående. Hela 63 procent av forsknings- och utvecklingscheferna valde IT/telekom och 77 procent energi och miljö när de ombads välja de tre områden där de tror att Sverige har störst möjligheter att bli internationellt framstående. Det finns dock stora skillnader mellan branscherna, inte minst när det gäller tron på sin egen industri. Forskningscheferna inom IT, telekom och elektronik tror mer på energi och miljö än på IT/telekom som ett svenskt framtidsområde. Hela 90 procent av forsknings- och utvecklingscheferna inom IT, telekom och elektronik valde energi och miljö men bara 65 procent IT/telekom när de ombads välja de tre områden där de tror att Sverige har störst möjligheter att bli internationellt framstående. Fig 14: Sveriges framtidsområden enligt FoU-cheferna Övriga tjänster 2% 3% Basindustri Fordon & motor Verkstad 11% 14% 15% Turism & upplevelser 32% Bioteknik & läkemedel IT & telekom 62% 63% Energi & miljö 77% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Jag skall nu läsa upp ett antal områden där jag vill att du anger de tre där du tror att Sverige har störst möjlighet att bli internationellt framstående. Forskningscheferna inom motor och fordons-, bas- och verkstadsindustrin tror inte på sina egna branscher som svenska framtidsområden. Bara 20 procent av forsknings- och utvecklingscheferna inom motor och fordonsindustrin, 23 procent inom verkstadsindustrin och 13 procent inom basindustrin angav sin egen bransch när de ombads välja de tre områden där de tror att Sverige har störst möjligheter att bli internationellt framstående. Forskningscheferna inom bioteknik/läkemedel är de som tror mest på sin egen bransch. Hela 79 procent av forsknings- och utvecklingscheferna inom bioteknik/läkemedel valde sin egen bransch när de ombads välja de tre områden där de tror att Sverige har störst möjligheter att bli internationellt framstående. Ericsson rankas som Sveriges mest innovativa företag av våra forsknings- och utvecklingschefer. Hela 80 av de 265 tillfrågade forsknings- och utvecklingscheferna angav Ericsson som första företag när de i en öppen fråga ombads nämna Sveriges tre mest innovativa företag. 12

13 3.6 Svensk forskning och utveckling saknar kvinnor Nästan var tredje svensk forskningsavdelning saknar helt kvinnor. Hela 31 procent av de 265 tillfrågade forsknings- och utvecklingscheferna uppger att deras företag inte har någon kvinna anställd inom FoU. Skillnaderna är dock stora mellan branscher och geografiska regioner. Sämst på att anställa kvinnor inom forskning och utveckling är företag i Västsverige, Småland och öarna och Norra Sverige. Av forsknings- och utvecklingscheferna i Västsverige uppger hela 43 procent att de inte har någon kvinnlig anställd inom FoU. I Småland och öarna samt i Norra Sverige är motsvarande siffra 41 procent. Fig 15: Andel kvinnor bland FoU-anställda 3% 10% 31% 0 % 14% 1-24 % % % 61- % 16% 26% Hur stor andel i procent av era FoU-anställda är kvinnor? Bäst på att anställa kvinnor inom forskning och utveckling är företag i Göteborgsområdet, Sydsverige och Stockholmsområdet. I Göteborgsområdet uppger bara 17 forsknings- och utvecklingschefer att de saknar kvinnor inom FoU och drygt var tredje har mer än 40 procent kvinnor. I Sydsverige är motsvarande siffror 18 och 30 procent och i Stockholm 28 respektive 36. Fig 16: Andel företag utan kvinnor inom FoU, per region Göteborgsområdet Sydsverige 17% 18% Stockholmsområdet Östra mellansverige Malmöområdet 28% 29% 31% Norra mellansverige 35% Småland och öarna Norra Sverige Västsverige 41% 41% 43% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% Hur stor andel i procent av era FoU-anställda är kvinnor? Verkstads- och tillverkningsindustrin är branscherna som ligger i botten vad gäller andelen kvinnliga anställda inom forskning och utveckling. Hela 49 procent av verkstadsföretagen respektive 37 procent av företagen i tillverkningsindustrin uppger att de inte har någon kvinna anställd alls inom forskning och utveckling. 0 respektive 5 procent angav att de har mer än 61 procent kvinnor i forskning och utveckling. Även företagen inom IT, telekom och elektronik är sämre än snittet när det gäller kvinnor på forskningsavdelningarna. Hela 35 procent av forsknings- och utvecklingscheferna inom IT, telekom och elektronikbranschen uppger att de inte har någon enda kvinna anställd inom FoU. Hela 85 procent av de företagen har mindre än en fjärdedel kvinnor på forskningsavdelningarna och bara 5 procent av dem har mer än 40 procent kvinnor. Basindustrins forskningsavdelningar ser långt bättre ut än de inom IT, telekom och elektronik. Bara 13

14 17 procent av forsknings- och utvecklingscheferna uppger att de inte har någon kvinnlig anställd inom FoU. 50 procent angav att de har 25 procent eller fler kvinnor anställda inom forskning och utveckling. Bioteknik/läkemedelsföretagen har överlägset flest kvinnor inom forskning och utveckling. Hela 53 procent av forsknings- och utvecklingscheferna inom bioteknik/läkemedelsföretagen uppger att 61 procent eller fler av deras anställda är kvinnor. Endast 5 procent av dem uppger att de inte har någon kvinna anställd inom FoU. Fig 17: Andel företag utan kvinnor inom FoU, per bransch Bioteknik/läkemedelsindustrin 5% Basindustrin 17% Övriga 24% Motor- & fordonsindustrin 27% IT-, telekom- & elektronikindustrin Tillverkningsindustrin 35% 37% Verkstadsindustrin 49% Hur stor andel i procent av era FoU-anställda är kvinnor? 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% 14

15 3.7 Kina, Europa utanför Sverige och USA hetaste områdena att skydda sina innovationer i Forsknings- och utvecklingscheferna ser det som allt viktigare att skydda sina innovationer juridiskt, framförallt i Kina, Europa utanför Sverige och USA. Även i Sverige ser många ett ökat behov av skydd, även om det är långt färre. Genomgående är det mycket få som ser det som mindre viktigt att skydda företagets innovationer på någon marknad. Life science-branschen utmärker sig genom att i högre utsträckning se ett ökande behov av juridiskt skydd på ett antal marknader. Hela 84 procent av dem ser USA och 74 procent Kina som allt viktigare. Även Japan blir allt viktigare för 47 procent av life science-företagen, jämfört med 16 procent av alla svaranden. Fig 18: Vikten av att skydda innovationer i Kina 26% 17% 1% 55% Ökande Minskande Oförändrat viktigt Jag ska nu läsa upp några regioner/marknader och jag vill att du för var och en anger ifall de är ökande, minskande eller oförändrat viktiga för er att skydda era idéer och uppfinningar juridiskt på, exempelvis med patent eller designskydd. Fig 19: Vikten av att skydda innovationer i Europa utanför Sverige 6% 42% 51% Ökande Minskande Oförändrat viktigt 1% Jag ska nu läsa upp några regioner/marknader och jag vill att du för var och en anger ifall de är ökande, minskande eller oförändrat viktiga för er att skydda era idéer och uppfinningar juridiskt på, exempelvis med patent eller designskydd. Fig 20: Vikten av att skydda innovationer i USA 15% 31% Ökande Minskande Oförändrat viktigt 47% Jag ska nu läsa upp några regioner/marknader och jag vill att du för var och en anger ifall de är ökande, minskande eller oförändrat viktiga för er att skydda era idéer och uppfinningar juridiskt på, exempelvis med patent eller designskydd. 6% 15

16 Fig 21: Vikten av att skydda innovationer i Sverige 5% 23% 5% Ökande Minskande Oförändrat viktigt 68% Jag ska nu läsa upp några regioner/marknader och jag vill att du för var och en anger ifall de är ökande, minskande eller oförändrat viktiga för er att skydda era idéer och uppfinningar juridiskt på, exempelvis med patent eller designskydd. 16

17 4. VI ÄR AWAPATENT Vi är ett av Europas ledande konsultföretag inom immaterialrätt (exempelvis patent, varumärken och designskydd). Eftersom ett effektivt utnyttjande av immaterialrätter förutsätter en helhetssyn på företagets konkurrenssituation, används numera ofta samlingsbegreppet IPR, Intellectual Property Rights. För oss handlar kvalificerad IP-rådgivning om att göra produkter lönsamma under en längre period. Medlen är många men i grunden handlar det alltid om att ha en genomtänkt strategi. Man måste veta hur konkurrenternas handlingsfrihet ska begränsas, hur intrång och plagiat ska undvikas, och hur tvister och processer ska användas för att förlänga produktens lönsamma livscykel. Våra uppdragsgivare är i första hand företag som strävar efter marknadsledande positioner och ser patent-, design- och varumärkesskydd som strategiska tillgångar. Våra konsulter Våra 160 konsulter är civilingenjörer eller jurister. Flera har disputerat inom sina respektive teknikområden. Juristerna har ofta domstolserfarenhet, även i överrätt, och flera har arbetat som affärsjurister eller bolagsjurister inom industrin. Många av våra konsulter är European Patent Attorneys och behöriga att uppträda inför European Patent Office (EPO). Om företaget Awapatent grundades 1897 som en patentbyrå och har idag cirka 300 anställda. Vi verkar över hela världen med huvudkontor i Malmö och tio regionkontor i Sverige, Danmark och Tyskland. Företaget ägs idag av en majoritet av medarbetarna. År 2006 uppgick omsättningen till 456 miljoner kronor. 17