Första året HISTORIE- PROGRAMMET. En underbar klass med underbara elever SPETSUTBILDNING I HISTORIA. 1 Rapport Historieprogrammet 09/10

Transkript

1 HISTORIE- PROGRAMMET SPETSUTBILDNING I HISTORIA Hösten 2009 startade för första och enda gången i Sverige en gymnasieutbildning där ämnet Historia står i fokus. Ingen annanstans kan man läsa lika mycket historia som på Historieprogrammet vid Katedralskolan i Lund. Denna rapport är ett försök att beskriva lite av det som har hänt på Historieprogrammet under det allra första året. En underbar klass med underbara elever Håkan Danielsson, mentor i HiP1 Första året 1 Rapport Historieprogrammet 09/10

2 Innehållsförteckning 3. Historieundervisningen 4. Elevernas åsikter 5. En resande klass 6. Inte bara historia 7. Det händer saker på HiP 8. En sammanfattande bild 2 Rapport Historieprogrammet 09/10

3 EN KLASS DÄR ALLA ÄR INTRESSERADE AV HISTORIA Det främsta kännetecknet på Historieprogrammet är undervisningen i Historia. Vi tänkte därför först beskriva hur historieundervisningen har sett ut. Två olika historiekurser Eleverna på Historieprogrammet läser två olika historiekurser. Man läser dels Historia A, som är en nationell kurs. Denna kurs återfinns på många olika gymnasieprogram. Man läser också kursen Historia Modern som är en kurs i framförallt svensk historia från Gustav Vasa och framåt. Innehållet i historieundervisningen Varje termin har vi i Historia A i princip sysslat med tre större arbetsområden. Första terminen var det tidig-modern tid, revolutionernas tid och slaveri. Under vårterminen var det imperialism och det första världskriget, mellankrigstiden och andra världskrigets moraliska problem. Undervisningsformerna har varit mycket varierade föreläsningar, lektioner, inbjudna gästföreläsare, studiebesök, grupparbeten, självständiga arbeten, seminarier, i olika former och sätt. Examination Tre arbetsområden har examinerats med prov. Ett arbetsområde har examinerats med muntliga redovisningar, och två arbetsområden har resulterat i skriftliga arbeten. Ett av dessa skriftliga arbeten har gjorts självständigt, det andra gjordes i par. Mellankrigstiden har också examinerats i seminarieform. Dubbla lärare I Historia A har klassens båda mentorer, Håkan Danielsson och Bengt Nilson, delat på undervisningen. Lärarna är olika och har olika kompetens. Ambitionen har varit att utnyttja var och ens förmågor bäst. Elevernas möjligheter till handledning har ju också blivit dubbelt så stora. Historia Modern I Historia Modern vilket är en kurs som bara finns på HiP har eleverna arbetat med fyra arbetsområden. Det första var en översikt från Gustav Vasa till våra dagar. Sedan läste man om den industriella revolutionen och det demokratiska genombrottet. Ett moment ägnades åt Norden och det andra världskriget. Slutligen läste man, tillsammans med svenska och samhällskunskap, ett avsnitt som handlade om Sverige som invandrarland. Nästan allt har varit bra. Fortsätt så här! Kommentar ur en elevenkät maj 2010 BILDEN ÄR TAGEN AV SARA KOPLJAR, ELEV I HIP2 Det mesta av klassens undervisning bedrivs i ett hemklassrum. 3 Rapport Historieprogrammet 09/10

4 När eleverna fick svara på vad de tyckte om den gemensamma lärarinsatsen i historia blev svaret: MVG VG ELEVERNAS ÅSIKTER... Vi har gjort två större skriftliga utvärderingar där eleverna tillfrågats om vad de har ansett om helhetsbilden av programmet. Skolverket har också utvärderat programmet, eftersom det är en av landets spetsutbildningar. Därutöver har det gjorts skriftliga enkäter i enskilda ämnen, och naturligtvis har det ställts mindre formella frågor vid otaliga tillfällen. Bilden är samstämmig. Eleverna är väldigt nöjda med sitt första år. Särskilt positiva är eleverna till sin historieundervisning, vilket kan beskådas i diagrammet nedan. G Utmärkt IG Bra Helhetsbilden av programmet, med undervisning i alla olika ämnen, klasskamrater, lokaler, schema och så vidare var: I diagrammet nedan kan elevernas uppfattning om sin undervisning i historia och samhällskunskap beskådas. Excellent Good 4 Rapport Historieprogrammet 09/10

5 EN RESANDE KLASS Historieprogrammet har gjort flera studieresor. Resorna är avsedda att anknyta till den pågående undervisningen. Historia på plats ger upplevelser och insikt som det är svårt att återskapa i ett vanligt klassrum. Resmålen är därför noggrant utvalda för att passa in i undervisningen. Historieprogrammet har under det första året gjort två studieresor. en kortare resa till Stockholm och en längre resa som gick till Bryssel, Somme och Flandern. I årskurs två ska klassen till Berlin. Klassens längsta resa tog en vecka och anknöt till avsnittet imperialism och första världskriget. Resan startade i Bryssel där klassen besökte slagfältet vid Waterloo och Centralafrikamuseet. På detta museum kan man få en mycket intressant bild av hur man såg på imperialismen förr och nu. Nästa anhalt på resan var slagfälten i Somme och Flandern, där klassen besökte skyttegravar, kyrkogårdar, museer och monument. Bland de många platser som besöktes under resan kan nämnas museet i Ieper, In Flanders Fields, som blivit framröstat som ett världens tio bästa museer, monumentet över de saknade i Thiepval och de bevarade skyttegravarna i Beaumont-Hamel. Resan hade föregåtts av en fortbildningsresa för de medföljande lärarna. Det finns en separat rapport för fortbildningsresan och en separat sammanställning av elevernas utvärdering av resan. Klassen gjorde också en kortare resa till Stockholm. I Stockholm besökte klassen riksdagen i samband med att klassen studerade svenskt statsskick i samhällskunskap och Armémuseum. På museet fick klassen en guidad tur som framför allt handlade om den svenska stormaktstiden, vilket klassen då läste om i Historia mo- Monumentet i Thiepval Devonshires kyrkogård var mycket gripande. Man blev rörd En elev berättar om sin resa. dern. Elevernas uppfattning om resan till Bryssel och Flandern Mkt nöjd Nöjd 8 % 92 % Eleverna fascineras av George Nugents grav vid La Boiselle i Somme. Nugents kvarlevor återfanns år 2002 och han kunde identifieras med hjälp av en rakkniv. Bilden är tagen av Mattias Thernström Florin, elev i HiP2. 5 Rapport Historieprogrammet 09/10

6 Inte bara historia... En sak som förenar alla elever på Historieprogrammet är att alla är intresserade av historia. Men skolan består ju av mycket fler ämnen än historia. Och även i andra ämnen försöker vi göra något extra. Samhällskunskap Samhällskunskap är ett ämne som eleverna på Historieprogrammet läser mycket av. Det första året har man bland annat läst om befolkningsfrågor, vägar ur fattigdomen, svenskt statsskick, nationalekonomi och ideologier. För att belysa olika ideologier tittade eleverna på den animerade filmen Antz. Det sista arbetsområdet i samhällskunskapen handlade om migration. Det var ett samarbete mellan samhällskunskap, svenska och historia modern. Området fokuserade på hur Sverige såg ut när olika immigranter anlände respektive hur deras hemland såg ut vid den tiden. Schemat har lagts så att att lektioner i historia och samhällskunskap ligger efter varandra. Det har möjliggjort långa arbetspass vid behov, till exempel då eleverna har arbetat på Universitetsbiblioteket. Estetiska val och språk Både för de estetiska valen (bild, drama och musik) och för elevernas språkval har undervisningen skett i grupper tillsammans med elever från SP- och NV. I språk nivågrupperas eleverna. Matematik Eleverna har under året läst Matematik A, som till stora delar är en repetition av grundskolans matematik. Tyvärr gjordes en schemamiss så att det lades ut för få matematiklektioner under hösten. När misstaget upptäcktes på våren blev eleverna kompenserade med stöd och extralektioner men misstaget var såklart inte så bra. Svenska Svenska A är både ett färdighetsämne och ett ämne där man läser litteraturhistoria. Litteraturhistorien har haft en särskild anknytning till historieämnet. Till exempel har eleverna läst böcker med en historisk I samhällskunskap besöktes klassen av Folk och Försvar som arrangerade ett rollspel kring internationella konflikter minister för en dag. Hipparna visade sig vara ovanligt krigiska. Fotot av Kenneth Denker. koppling som Wilhelm Mobergs utvandrarböcker eller Per Anders Fogelströms Mina drömmars stad. Färdighetsträning i svenska har handlat mycket om muntlig och skriftlig kommunikation. Engelska I engelska har flera av de arbetsområden man har pysslat med handlat om historia. Man har bland annat gått på en historisk spökvandring och xxx. Idrott och hälsa I idrott och hälsa arbetar man med att ge eleverna en bred överblick över olika motionsformer, idrotter och studera hur kroppen påverkas. ANNAT ÄN SKOLÄMNEN.. Man gör annat i skolan än att gå på lektioner. Något av det som har hänt i klassen och som kan förklara delar av den goda sammanhållningen - redovisar vi nedan. Facebookgrupp Eleverna på HiP har startat en egen facebookgrupp. Exakt vad som sker där är dock en väl förborgad hemlighet. Inga lärare släpps in. Laserdome Under hösten besökte hela klassen Laserdome i Malmö. Sedan dess har elever på eget initiativ flera gånger gett sig av för att beskjuta varandra med laserpistoler. Matlag Under det första året har endast en elev kommit utanför pendlingsavstånd och bott inackorderad. Tillsammans med andra elever som varit föräldralösa under veckorna har de bildat matlag och ätit och pluggat tillsammans. Stresshantering Eleverna har under våren gått på ett stresshanteringsprogram, utformat på Karolinska institutet. Teater Filmkväll 6 Rapport Historieprogrammet 09/10

7 DET HÄNDER SAKER PÅ HIP! Det mesta av det som händer på skolan är vardag. Man går på lektioner, man äter lunch, man tar en fika med sina kamrater och så vidare. Vi vågar påstå att vardagen på HiP förgylls av att det händer många saker som förgyller tillvaron. Vi tänkte nedan redovisa en del av de saker som har hänt under det första året. Skolbio och film Eleverna har använt film i sin undervisning ett flertal gånger. Man har bland annat sett The Reader (skuld och moral i andra världskrigets skugga) och Welcome (migrationsproblematik)som skolbio. UB Eleverna på Historieprogrammet har arbetat med olika material på Lunds universitetsbibliotek. Framför allt i samband med studier av mellankrigstiden då de har försökt fånga en fläkt av dåtiden med hjälp av samtida modekataloger, bilbroschyrer, filmaffischer, nyhetsartiklar och pamfletter. Eleverna har också fått lånekort (vilket normalt inte delas ut till personer under 18 år) och kan låna böcker och kurslitteratur. Gästföreläsare Flera gånger har olika föreläsare besökt HiP-klassen för en klassrumsdiskussion. Ibland har också föreläsaren talat i aulan innan de har besökt klassen. Historikerna Dick Harrison och Joachim Östlund har besökt klassen för att tala om slaveri. Historikern Lina Sturfeldt har besökt klassen för att tala om Sverige och det första världskriget. Studiebesök HiP-klassen har gjort flera studiebesök. Man har bland annat varit på förlaget Historiska media (som ger ut historiska tidskrifter och böcker) och gjort en rundtur på slaget vid Lund under ledning av chefen för Malmö museer, Göran Larsson. Studieteknik Eleverna har fått särskild handledning i studieteknik. Förutom den vanliga undervisningen, främst i svenska, har eleverna fått besök av en pedagogisk konsult vid Lunds universitet, Torgny Roxå, och haft individuell handledning. BILDEN ÄR TAGEN AV SARA KOPLJAR, ELEV I HIP2 Många besök utifrån Eftersom Historieprogrammet är unikt är också intresset stort för vad som händer här. Så stort att de ansvariga lärarna har varit tvungna att säga nej till olika personer som velat studera programmet. Trots det har det varit många besökare utifrån. Skolverkets generaldirektör, Per Thullberg, besökte under en hel dag programmet tillsammans med en delegation, intresserade elever har besökt oss, journalister och informatörer har intervjuat eleverna och så vidare. Den samlade bilden är att intresset utifrån varit en stimulans för programmet. 7 Rapport Historieprogrammet 09/10

8 En sammanfattande bild Det är svårt att ge ge en neutral och sammanfattande bild av vad HiP har inneburit under det första året. na på programmet blev isolerade. Farhågorna besannandes inte alls. Eleverna har socialt smält in väl med andra elever på har tycks stora delar av klassen vara mycket morgontrötta, åtminstone om man ska döma av antalet sena ankomster. Även Här redovisas den bild som klassens båda mentorer har efter ett år med klassen. skolan bland annat beroende på att de har gemensam undervisning med NV- och SP i estetiskt val och språk. inlämningstider har eleverna behandlat lite impressionistiskt. En underbar klass Det är en fantastisk förmån att få arbeta med en klass där samtliga elever utan undantag är intresserade av ämnet. Diskussionerna når längre, samtalen med eleverna blir spänstigare och viljan att lära sig mer är större med en intresserad klass. Respon- Nya pedagogiska problem En lärares normala reaktion när en elev ställer frågor är att ägna frågan en betydande uppmärksamhet. Det stora intresset Dubbla lärare? Klassen har ju haft dubbla lärare i historia. Det har inneburit mycket planering och förberedelser för att få detta samarbete mellan två lärare att fungera i praktiken. Hur gör man ett gemensamt prov, vem ska ta hand om ett visst avsnitt, vad kan strykas sen på undervisningen är alltså hög vilket gör lärarna mer motiverade att ge mer. En god cirkel har fötts. Ett annat kännetecken på klas- och vad måste vara med och så vidare? Marknadsföring tar tid Ytterligare en iakttagelse är att marknadsföring av program- sen är en stor charm och humor vilket har gjort det till ett nöje att få undervisa. Under ettans båda övernattningsresor har eleverna upp- met, både tillverkande av broschyrer, hanteringen av hemsida och deltagande i mässor och liknande tar tid. Både för elever och lärare. Lärarna trätt som verkliga ambassadörer för programmet och skolan. Exemplariskt beteende både under och utanför skolaktiviteterna. Sammanhållning Sammanhållningen i klassen är mycket god. Spridningen i stil och karaktär hos eleverna är gavs 0 timmar för planering och marknadsföring, vilket bitvis gav en mycket ansträngande arbetssituation. Bättre schema BILDEN ÄR TAGEN AV SARA KOPLJAR, ELEV I HIP2 mycket stor. Trots detta, eller kanske tack vare, så är toleransen för andra stor. Sammanhållningen har stärkts av det stora intresset för programmet, liksom av programmets speciella karaktär. ledde i HiP-klassen till att mängden frågor blev enorm. I början av läsåret kom vi ingenstans på lektionerna. Efterhand har vi lärt En del av skolan Historieprogrammet utgjorde under läsåret den enda spetsutbildningen på skolan. Merparten av undervisningen ägde dessutom rum i ett hemklassrum. Vi hade en Charmerande sjusovare Det stora intresset och elevernas goda viss oro för att det skulle leda till att elever- 8 oss hantera situationen och tar tillvara elevernas intresse utan att tappa färdriktningen. prestationer till trots så finns det naturligtvis normala problem även här. Till exempel Den sammanhållna klassen har gett eleverna ett mycket bra schema. Hög nivå på elevprestationerna Eleverna har nästan genomgående haft höga nivåer på sina prestationer, och klassen upplevs av samtliga sina lärare som studiemotiverad och trevlig. Helt vanliga elever I klassen går elever med dyslektiska problem och ett par elever med svårigheter i matematik. Berörda elever har fått hjälp av speciallärare och stödundervisning. Rapport Historieprogrammet 09/10