STARTPROMEMORIA FÖR PLANLÄGGNING AV ÄLVSJÖ 1:1 I STADSDELEN HAGSÄTRA (CA 30 BOSTÄDER)

Transkript

1 PLANAVDELNINGEN SID 1 (8) Handläggare: Giuliana Conciauro Tfn Till Stadsbyggnadsnämnden STARTPROMEMORIA FÖR PLANLÄGGNING AV ÄLVSJÖ 1:1 I STADSDELEN HAGSÄTRA (CA 30 BOSTÄDER) Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutar att planarbete påbörjas. Susanne Lindh Torsten Malmberg t.f. Katrin Berkefelt Sammanfattning Byggnadsfirman Erik Wallin AB önskar uppföra ca 30 radhus/kedjehus vid Gällerstagränd och vid korsningen Olshammarsgatan/Gällerstagränd i Hagsätra. Området utgör en förlängning av Älvsjöskogen intill gränsen till Huddinge kommun och består av obebyggd naturmark som delvis är planlagd som skogsmark och delvis är icke planlagd. Stadsbyggnadskontoret är positivt till projektet och finner att småhus på platsen ligger väl i linje med stadens mål att bredda utbudet av bostadstyper i stadsdelen. Förslaget kommer att utgöra ett positivt tillskott till stadsdelen vilket motiverar intrånget i den befintliga grönstrukturen. Markområdet utgör idag en barriär vid kommungränsen mellan Stockholm och Huddinge. Genom att bebygga området skapas en kontakt över kommungränsen som kan stimulera passager. Bedömningen är att närområdet även fortsättningsvis kommer att ha god tillgång till grönytor, i nära anslutning ligger Älvsjöskogen och Rågsveds friområde. Ett fördjupat förslag till åtgärder för ianspråktagen grönyta kommer att studeras närmare under planarbetet. Planarbetet föreslås handläggas med normalt planförfarande utan programsamråd då förslaget är förenligt med gällande översiktsplanen. Utlåtande Box 8314, Stockholm. Telefon Fax stadsbyggnadskontoret@sbk.stockholm.se Besöksadress Fleminggatan 4

2 SID 2 (8) Befintligt förhållande Planområdet Planområdet ligger vid Gällerstagränd och vid korsningen Olshammarsgatan/ Gällerstagränd i Ormkärr, i stadsdelen Hagsätra. Området består av naturmark och utgör en förlängning av Älvsjöskogen som ligger intill gränsen till Huddinge. Älvsjöskogen Planområde Rågsveds friområde Älvsjöskogen är ett stort skogsområde med stora naturvärden och utgör en viktig del av stadens övergripande grönstruktur. Skogen är viktig för naturupplevelser och för närrekreation både för boende i Huddinge och i Stockholm. Vid korsningen Stjärsundsgatan/Gällerstagränd utgörs planområdet av en skogbevuxen bergplatå. Ett stycke natur/parkmark längs Gällerstagränd på gränsen till Huddinge utgör en grön förbindelse mellan Rågsveds friområde och Älvsjöskogen som har ett visst värde ur ekologisksynpunkt. Två större vattenledningar som lades om endast för ett par år sedan, löper igenom planområdet. En befintlig elnätstation som tillhör Vattenfall och endast betjänar Huddinge kommun samt en parkering som hör till fastigheten Höstvetet 1 och brf Höstvetet ingår i planområdet. Två befintliga allmänna gångstråk mellan Ormkärr och Huddinge kommun passerar planområdet.

3 SID 3 (8) Översiktsbild Nuvarande förhållanden Omgivande bostadsbebyggelse Omkringliggande bebyggelse består av flerbostadshus i kopplade lameller om fyra våningar och radhus från 1960-talet. På andra sidan kommungränsen, i Huddinge kommun, är det småhus som dominerar. I Hagsätra är andelen bostäder i flerbostadshus 93 % resp. 7 % i småhus. I stadsdelen finns det en blandad fördelning av storlekar på lägenheter. I anslutning till områdets norra del, längs Sjärnsundsgatan, ligger en förskola. Kollektivtrafik Närmast tunnelbanestation ligger i Hagsätra centrum. Bakgrund och syfte Den 24 januari 2008 anvisade exploateringsnämnden mark för bostadsbebyggelse om ca 45 radhus i två våningar i stadsdelen Hagsätra till byggnadsfirman Erik Wallin AB. Sedan detta har förslagets omfattning minskat för att minska ingreppet i naturmiljön. Möjligheten att flytta ledningarna vid korsningen Stjärnsundsgatan/ Gällerstagränd/Olshammarsvägen, för att placera husen längs Gällerstagränd utan att bygga på den skogsbevuxna bergplatån har diskuterats och bedömningen har varit att en omläggning skulle vara för kostsam.

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 4 (8) Planens syfte är att möjliggöra nya byggrätter för gruppbebyggelse, ca 30 bostäder i form av radhus och kedjehus med tillhörande parkering och angöring. Tidigare beslut Gällande planer Området är idag obebyggd naturmark som delvis är planlagd som skogsmark. Ett stycke natur/parkmark längs Gällerstagränd på gränsen till Huddinge är inte planlagd. För området gäller följande detaljplaner. Pl 8487, från 1988, skogmark. Pl 8232, från 1984, parkering och gatumark. Pl 6090, från 1964, allmän trafik som skall hållas tillgängligt för allmän gångtrafik. Pl 5663, från 1961, gatumark. I Stockholms översiktplan (ÖP 99) är Hagsätra betecknat som tät stadsbebyggelse. Planeringsinritningen för tät stadsbebyggelse avser behålla nuvarande markanvändning och komplettera genom byggande främst för lokala behov i goda kollektivtrafiklägen. Markägoförhållande Stockholms stad äger marken inom området. Förslaget Förslaget innebär ett uppförande av nya bostäder i form av radhus och kedjehus i två våningar intill gränsen till Huddinge. Totalt tillförs området med 32 nya bostäder varav 18 radhus och 14 kedjehus. Situationsplan - Sweco Architects AB. Tanken är att dela upp bebyggelsen i två etapper med maximalt ett års förskjutning för etapp två med kedjehus.

5 TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 5 (8) En viktig förutsättning i områdets planering har varit att värna de befintliga gångstråk som finns mellan Stockholm och Huddinge samt att bevara den gröna förbindelsen mellan Rågsveds friområdet och Älvsjöskogen. Husen har grupperats med tanke på att bevara så mycket som möjligt av de träd som har bedömts mest värdefulla. Bostäder Radhusen är placerade i ett stråk längs Gällerstagränd och är uppdelade i fyra grupper för att ge genomblickar och passager. Entré och parkering/infart sker från Gällerstagränd med en förgårdsmark mot gatan. De mer privata uteplatserna ligger i sydväst mot allmänning/ skogsparti. Vy från Gälerstagränd över de nya radhusen - Sweco Architects AB. Kedjehusen klättrar upp på platån mot skogen. Kedjehusens placering anpassas till terrängen, de trappas gradvis upp på höjden och följer den nya svängda vägen. De två större vattenledningar som löper igenom planområdet har också påverkat placeringen samt utformningen av den föreslagna kvartersgatan och kedjehusen. Ovanpå garage och förråd blir det en privat terrass mellan husen. Skogen och naturen får komma nära husen så att känslan blir hus i natur. Vy från Gällerstagränd över de nya kedjehusen på den skogbevuxna bergplatån - Sweco Architects AB.

6 SID 6 (8) Radhusen och kedjehusen kommer att likna varandra i material och form men skilja sig i planlösning. Val av material tas från omgivande områden. Intensionen är att kombinera tegel från omgivningarna i Hagsätra och trä/skivmaterial som tar upp känslan från trähusen i Huddinge. Angöring och parkering Angöring till radhusen sker via Gällerstagränd som förlängs mot sydöst och avslutas med en mindre vändplan. Kedjehusen angörs genom en ny enkelriktad kvartersgatan med infart från Gällestagränd och utfart vid den befintliga förskolan som ligger norr om planområdet. Den nya kvartersgatan får en trafikstandard som s.k. gårdsgata, d v s en gata som inte har några separata gångbanor utan fordonstrafik skall ske på de gåendes villkor. Detta kommer att skyltas tydligt vid kvartersgatans entré från den allmänna gatan, Gällerstagränd. För att styra enkelritningen kommer staden att sätta upp så kallade påbudsskyltar eller vänster/- högersväng förbjuden. Parkeringsbehovet avses lösas med markparkering. Varje radhus/kedjehus kommer att ha två parkeringsplatser i anslutning till byggnaden. Befintlig parkering inom planområdet, tillhörande kv Höstvetet 1, minskas från 25 till 16 p-platser som bättre motsvarar det effektiva behovet. Parkeringen flyttas mot norrväst och placeras med hänsyn till de befintliga träden och topografin. Tillgängligheten Projektet bedöms klara stadens riktlinjer. Varje radhus kommer att ha en parkeringsplats i anslutning till byggnaden. Ny bostadsbebyggelse samt utemiljöer skall vara tillgängliga för personer med rörelsehinder och orienteringshandikapp. Natur Den grönyta som ianspråktas för exploateringen har idag ett visst värde ut rekreations- och natursynpunkt. Inom planområdet finns hällmarkstallskog, ädellövskog och blandskog. För att tidigt beakta naturfrågan i planprocessen har en trädinmätning av samtliga ekar, tallar och aspar för hela planområdet utförts. Trots att den nya bebyggelsen har placerats med tanke på att bevara de större uppväxta träden så mycket som möjligt kommer ett visst antal aspar samt en mindre mängd tallar och ekar att försvinna i samband med exploateringen. Som trädkompensation föreslås att nya träd planteras på lämpligt sätt inom skogmarken vid korsningen Stjärnsundsgatan/Gällerstagränd/Olshammarsvägen. Ett växtförslag har tagits fram där två dungar av lägre träd ex äppelträd och Bergskörsbär föreslås. En öppnare plats mot mitten lämnas för att behålla känslan av att det sluttar upp mot en höjd från gatan. Ett fördjupat förslag till åtgärder för ianspråktagen grönyta kommer att studeras närmare under planarbetet. Gångvägsystemet Förslaget innebär att de befintliga gångstråken mellan Stockholm och Huddinge bevaras samt att ett allmänt gångstråk intill de nya radhusen längs kommungränsen bevaras/skapas för att säkerställa och förbättra sambandet mellan Rågsveds friområde och Älvsjöskogen.

7 SID 7 (8) Gångstråket som kommer från söder och landar mellan parkeringen och den nya kvartersgatan, leder folk ned till trottoaren längs Gällerstagränd och sedan upp vid förskolan och vidare mot Älvsjöskogen. ÖVRIGA KONSEKVENSER AV PROJEKTET BEHOVSBEDÖMNING Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL 5 kap 18 eller MB 6 kap 11 att en miljöbedömning behöver göras. Planförslaget strider inte mot gällande översiktsplan. Planförslaget bedöms inte heller strida mot några andra kommunala eller nationella riktlinjer, lagar eller förordningar. Planförslaget berör inte område av nationell, gemenskaps- eller internationell skyddsstatus. Den planerade verksamheten bedöms inte medföra väsentlig påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. Den väsentligaste miljöfrågan som har betydelse för projektet och som kommer att beaktas under planarbetet är i huvudsak byggande på naturmark. Enligt miljöförvaltningen bör följande miljöfrågor redovisas: hur exploateringen påverkar befintliga naturvärden och även övergripande ekologiska och rekreativa funktioner; hur den värdefulla grönytan som ianspråktas för exploatering ska kompenseras inom planområdet eller i dess närhet; om de planerade bostäderna riskerar att störas av eventuella miljöfarliga verksamheter i Huddinge som Stockholm inte har kännedom om. Vad gäller luftkvalitet i nuläget överskrids inga miljökvalitetsnormer inom området. Enligt miljöförvaltningens bedömning innebär planändringen ingen risk för överskridande. Ekonomi Staden får inkomster i form av försäljning av marken till byggnadsfirman Erik Wallin AB. Vid försäljningen av marken skall priset baseras på byggrätten enligt blivande detaljplan. Byggnadsfirman skall stå för plankostnader, VA-anslutning och samtliga projekterings-, bygg- och anläggningskostnader inom blivande kvartersmark. Den nya kvartersgatan skall bekostas och anläggas av byggfirman som även skall stå för flytt av parkeringsplatsen som hör till fastigheten Höstvetet 1 och brf Höstvetet. Kontoret bedömer att exploateringen ger ett överskott till staden. Stadens utgifter för exploateringen finansieras via exploateringsnämndens investeringsbudget och medel för detta kommer att begäras i kommande budgetarbete.

8 SID 8 (8) De beräknade drift- och underhållskostnaderna inom trafiknämndens ansvarsområde kommer inte att öka nämnvärt. För Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd beräknas drift- och underhållskostnaderna inte heller att öka. Stadsbyggnadskontorets bedömning Det är positivt att området kompletteras med nya bostäder i form av radhus/kedjehus då antalet flerbostadshus redan är hög inom stadsdelen. Skalan på den nya bebyggelsen anpassas till den övriga bebyggelsen i området. Förslaget kommer att utgöra ett positivt tillskott till stadsdelen vilket motiverar intrånget i den befintliga grönstrukturen. Markområdet utgör idag en barriär vid kommungränsen mellan Stockholm och Huddinge. Genom att bebygga området skapas en kontakt över kommungränsen som kan stimulera passager. De nybyggda rad- och kedjehusen skall förstärka sambanden och sudda ut gränsen mellan Huddinge och Stockholm. Bedömningen är att närområdet även fortsättningsvis kommer att ha god tillgång till grönytor, i nära anslutning ligger Älvsjöskogen och Rågsveds friområde. Marken längs Gällerstagränd på gränsen till Huddinge utgör en grön förbindelse mellan Östra Älvsjöskogen och Rågsveds friområde som har ett visst ekologiskt värde. För att säkerställa detta samband är det därför viktigt att större delen av tomten närmast de befintliga villorna mot Huddinge sidan hålls fri från bebyggelsen samt att ett allmänt gångstråk intill de nya radhusen längs kommungränsen bevaras/skapas. Det är också viktigt att värna om de befintliga gångstråk som finns mellan Huddinge och Stockholm. Gångvägssystemet behov studeras vidare. Planområdets norrvästra del där de nya kedjehusen planeras är en kuperad naturmiljö. Stor vikt kommer att läggas vid mark- och naturanpassning i den förprojektering som skall ligga till grund för detaljplaneförslaget. I det fortsatta planarbetet kommer även stor vikt att läggas vid husens utformning. Den grönytan som ianspråktas för exploateringen har idag ett visst värde ut rekreations- och natursynpunkt. Enligt kontoret bör medel avsättas inom projektet för att i samarbete med stadsdelen/stadsdelsnämnden förstärka närliggande parkoch naturmarksområden samt genomföra trygghetsförbättrande åtgärder. Ett fördjupat förslag till åtgärder för ianspråktagen grönyta kommer att studeras närmare under planarbetet. Planprocess och tidplan Planarbetet kommer att handläggas med normalt planförfarande utan programsamråd. Plansamråd kommer att hållas 1:a kvartalet 2010 med utställning 3:3 kvartalet. Kontoret bedömer att detaljplanen kommer att antas under 4:e kvartalet Om planen ej överklagas bedömmer kontoret att detaljplanen vinner laga kraft år 2011.