Höft- och ljumsksmärta hos manliga ishockeymålvakter på elitnivå i Sverige

Transkript

1 Institutionen för neurovetenskap Fysioterapeutprogrammet Vetenskapsmetodik IV Vetenskapsmetodik IV Examensarbete 15 poäng, grundnivå Arbetsmaterial: Rättad och godkänd efter granskning Höft- och ljumsksmärta hos manliga ishockeymålvakter på elitnivå i Sverige Författare: Emil Ragnarsson Fysioterapeutstudent Uppsala Universitet Redovisad december 2016 Handledare: Karin Hellström Universitetslektor Institutionen för neurovetenskap Uppsala universitet

2 SAMMANFATTNING Bakgrund: Höft och ljumsksmärta är vanligt inom ishockey och främst hos målvakterna eftersom deras rörelsemönster gör dem extra utsatta. Skridsko mot stolpe-tekniken (SMStekniken) är en relativt ny teknik som målvakter använder och inga studier har i nuläget publicerats där den studerats och hypotesen är att höften utsätts för stora påfrestningar vilket kan leda till höft/ljumsksmärta. Syfte: Syftet med studien var att undersöka prevalensen av höft/ljumsksmärta hos manliga ishockeymålvakter på elitnivå i Sverige samt om faktorer som grad av SMS-teknikanvändande och förebyggande träning kunde kopplas samman med den smärtan samt om målvakterna var oroliga för att skada sig. Metod: Deskriptiv och komparativ tvärsnittsstudie som bestod av en webbaserad enkät som distribuerades till 94 målvakter och där 57 % deltog. Resultat: Totalt 63 % hade ont i höft/ljumske varje månad eller oftare. Över hälften av målvakterna följde ett specifikt träningsprogram och en signifikant skillnad i smärtprevalens kunde ses mellan dem och de som inte följde ett träningsprogram, p=0,01. De flesta var mer eller mindre oroliga för att skada sig i höft/ljumske. Ingen signifikant skillnad i smärtförekomst kunde ses vid olika grader av SMS-teknikanvändande. Konklusion: Många målvakter hade höft/ljumsksmärta och de som hade ont följde i högre grad ett specifikt träningsprogram för att förebygga skador. Nyckelord: Enkätstudie, förekomst, ljumsksmärta, höftsmärta, ishockey, ishockeymålvakter

3 ABSTRACT Background: Hip and groin pain is common in ice hockey and particular in goaltenders, because their movement patterns make them particularly vulnerable. "Skate to the posttechnique (SMS-technique) is a relatively new technique that the goaltenders uses and no studies have been published where the SMS-technique is studied and the hypothesis is that the hip is subjected to high stresses which can lead to hip and/or groin pain. Purpose: The purpose of this study was to investigate the prevalence of hip/groin pain in male ice hockey goaltenders of elite level in Sweden and if factors such as age, level of SMS-technique use and prevention training can be linked with the pain. The study also examines whether the goalies are concerned of injuring the hip and/or groin. Method: Descriptive and comparative cross-sectional study consisted of an online survey in which 57 % of 94 goaltenders participated. Results: A total of 63 % responded that they have pain in the hip/groin every month or more frequently. Over half of the goaltenders follow a specific training program and a significant difference in pain incidence was seen between them and those who do not follow a training program, p = Most responded that they are more or less worried of getting hurt in the hip/groin. No significant difference in the occurrence of pain could be observed at different degrees of using SMS-technique. Conclusion: Many goaltenders have hip/groin pain and those who have pain are more often following a specific exercise program to prevent injuries in the hip and/or groin. Keywords: questionnaire study, prevalence, groin pain, hip pain, ice hockey, goalies, goaltenders, goalkeepers

4 INNEHÅLL 1. BAKGRUND INLEDNING ISHOCKEY I SVERIGE FEMUROACETABULÄR IMPINGEMENT DIAGNOSTIK OCH BEHANDLING AV FAI HÖFT- OCH LJUMSKSMÄRTA HOS ISHOCKEYMÅLVAKTER BUTTERFLYTEKNIKEN SKRIDSKO MOT STOLPE-TEKNIKEN PROBLEMFORMULERING SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR METOD DESIGN URVAL UNDERSÖKNINGSGRUPPEN DATAINSAMLINGSMETOD GENOMFÖRANDE DATABEARBETNING ETISKA ÖVERVÄGANDEN RESULTAT HÖFT- OCH/ELLER LJUMSKSMÄRTA HOS ISHOCKEYMÅLVAKTERNA Smärtprevalens i höft och/eller ljumske Andel isträningspass med smärta i höft och/eller ljumske de senaste 30 dagarna SKILLNAD I HÖFT- OCH LJUMSKSMÄRTA MELLAN OLIKA GRADER AV SMS-TEKNIKANVÄNDANDE Så ofta använder målvakterna SMS-tekniken Smärtprevalens i förhållande till olika grader av SMS-teknikanvändande Skillnad i smärtprevalens mellan olika grader av SMS-teknikanvändande SÅ OROLIGA ÄR MÅLVAKTERNA FÖR ATT SKADA SIG I HÖFT- OCH/ELLER LJUMSKE Andel som var minst lite oroliga att skada höft/ljumske vid olika smärtprevalenser ANDEL MÅLVAKTER SOM FÖLJER ETT SPECIFIKT TRÄNINGSPROGRAM FÖR ATT FÖREBYGGA SKADOR I HÖFT OCH/ELLER LJUMSKE Smärtprevalens i förhållande till om de följer ett specifikt träningsprogram Hur smärtprevalensen fördelar sig i förhållande till om målvakterna följde ett specifikt träningsprogram för att förebygga skador i höft och/eller ljumske redovisas i figur Skillnad i smärtförekomst mellan grupperna DISKUSSION RESULTATSAMMANFATTNING RESULTATDISKUSSION Prevalensen av höft- och/eller ljumsksmärta hos målvakterna SMS tekniken Orolighet Träningsprogram Klinisk relevans Förslag på framtida studier METODDISKUSSION KONKLUSION REFERENSLISTA BILAGOR BILAGA BILAGA BILAGA

5 1. BAKGRUND 1.1 INLEDNING Ishockey är en fysisk lagidrott där risken för skador är stor (1). Höft- och ljumskskador är bland de vanligaste skadorna (2 6) och målvakterna är extra drabbade av dessa skador (7). Akut skada definieras som skada som uppstår vid ett specifikt tillfälle och överbelastningsskada definieras som upprepade microtrauman utan specifikt skadetillfälle med smygande smärtdebut (8). Överbelastningsskador och är ofta kroniska med perioder av mer eller mindre smärta (9). I studier mäts oftast skada som frånvaro från träningar och matcher på grund av smärta vilket medför att kroniska besvär lätt missas (9). Därför att det lämpligare att mäta prevalensen av smärta för att få med alla typer av skador (9) vilket denna studie gjort. 1.2 ISHOCKEY I SVERIGE Enligt Svenska ishockeyförbundet (10) finns det 403 ishockeyföreningar och lag i Sverige. I dessa lag spelar totalt drygt spelare, varav är licensierade. Av de licensierade spelarna är veteraner, seniorer, juniorer och är damer. Svenska Hockeyligan (SHL) är den högsta serien bland herrar på seniornivå i Sverige följt av Hockeyallsvenskan. Dessa serier består av 14 lag vardera. Den högsta divisionen på juniorsidan är J20 SuperElit som består av två serier med 10 lag vardera (10). 1.3 FEMUROACETABULÄR IMPINGEMENT Höftleden är ledförbindelsen mellan lårbenshuvudet och höftledsgropen, höftens ledpanna. Höftledsgropen är den skålformade konkava ledytan på höftbenet och denna grop har en broskring, labrum, som gör den djupare och mer kongruent mot lårbenshuvudet (11). Femuroacetabulär impingement (FAI), där onormal kontakt sker mellan lårbenshalsen och höftledsgropen, är ett tillstånd som kan leda till smärta (symtomatisk FAI) men det är inte heller ovanligt att personer utan smärta har FAI (asymtomatisk FAI), speciellt inom den idrottsaktiva populationen (12). Både symtomatisk- och asymtomatisk FAI kan sammankopplas med intraartikulära skador som till exempel labrumskador och tidig artros 1

6 (13). Det finns tre typer av impingement, Cam och Pincher samt en kombination av dessa (13). Cam innebär att lårbenshalsen har strukturella förändringar i form av benpålagringar som bidrar till onormal kontakt sker mellan lårbenshalsen och ledpannan och Pincher innebär att en utväxt på ledpanna bidrar till denna onormala kontakt (13). Magnetisk resonanstomografi (MRI) är nödvändig för att diagnostisera dessa strukturella förändringar (14). Det finns evidens för att dessa onormala pålagringar kan bero på adaptioner till följd av idrottsspecifika rörelser över tid (15) och att FAI är vanligare inom idrotter som inkluderar rörelser nära höftledens slutpositioner i flexion, adduktion samt inåtrotation (16,17). 1.4 DIAGNOSTIK OCH BEHANDLING AV FAI I en review från 2016 (18) framkom det att IROP test (Internal Rotation Over Pressure), Impingement sign och FABER test (Flexion-Abduction-External Rotation) var de test som uppvisade bäst sensitivitet för att upptäcka FAI. Copenhagen Hip and Groin Outcome Score (HAGOS) är ett validerat och reliabelt frågeformulär som kan användas som tillägg vid diagnostik (19). Screening kan vara ett annat sätt att upptäcka FAI i tid (20 22) eftersom studier pekar på att FAI kan ge nedsatt styrka och obalans i vissa muskler kring höften (23 25). Dock anser alla författare att fortsatta studier bör göras där muskelstyrka och olika screeningmetoder testas i relation till symtom för att kunna ta fram riktlinjer för screening och behandling. För att helt säkert kunna diagnostisera FAI krävs även någon form av radiografi och helst magnetisk resonanstomografi (14). I en litteraturstudie från 2013 framkom det att konservativ behandling i form av fysioterapi och aktivitetsanpassning rekommenderades för symtomatisk FAI men konkreta exempel på vad som bör göras är bristfälliga (26). Om konservativ behandling misslyckas kan kirurgi ge mindre smärta och bättre kinematik i höftleden (27,28) och en hög andel kan återgå till idrott efter operation (29). 1.5 HÖFT- OCH LJUMSKSMÄRTA HOS ISHOCKEYMÅLVAKTER Eftersom ishockey ställer stora krav på höfterna bidrar det till att det är vanligt med symtomatisk FAI, speciellt Cam och kombination av Cam och Pincher (16,17,30,31). FAI tros vara den huvudsakliga orsaken till kvardröjande (kronisk) höft-och/eller ljumsksmärta hos 2

7 ishockeyspelare (7,32 34). En annan orsak till smärta med liknande lokalisation är sträckning av muskler kring höften, framförallt adduktorerna, vilket är vanligt inom ishockey (35). Det finns dock studier som tyder på att höftens muskulatur (adductor longus, hamstrings, höftens abduktorer och flexorer) påverkas mekaniskt när kroppen försöker anpassa sig till FAI (15,36) vilket skulle kunna bidra till dessa sträckningar. Även om FAI kan vara asymtomatisk kan det på sikt leda till höftskador (37), speciellt hos målvakter eftersom deras rörelsemönster gör dem extra drabbade (6,16,38 40). Epstein et al. (7) har i en studie från 2013 kommit fram till att målvakter i National Hockey League (NHL) mellan åren 2006 till 2010 skadade sig cirka 4,5 gånger oftare i höft- och ljumske än utespelare. I en review-artikel från 2015 (41) framkom det att det finns indikationer på att förebyggande träning kan minska risken för ljumskskador men vid tidpunkten för denna studie hittades inga studier som undersökt om detta även gäller för höftskador. Det finns i dagsläget inga studier som undersökt om målvakter följer specifika träningsprogram för att förebygga skador i höft och/eller ljumske och denna studie ämnar undersöka detta. Ishockeyspelare genomgår fler operationer på grund av FAI, jämfört med andra sporter (42) och antalet ishockeymålvakter som opererar sig på grund av symtomatisk FAI ökar och detta uppmärksammas allt mer i media (39) och hypotesen är att fler målvakter är medvetna om riskerna med sporten. Det finns i dagsläget inga studier som har studerat i vilken utsträckning målvakter är oroliga för att skada sig i höft och/eller ljumske BUTTERFLYTEKNIKEN När ishockeymålvakten går ner med båda knäna i isen för att täcka nedre delen av målet med sina benskydd parallellt med isen kallas det för butterflyteknik (Figur 1). Butterflytekniken karakteriseras av att höften hamnar i flexion och inåtrotation samt att knäna hamnar i flexion, valgusposition och utåtrotation. Butterflytekniken involverar extrema grader av rörelser i höftleden, speciellt inåtrotation, som kan göra målvakterna mer belägna att drabbas av FAI (6,16,38,39) och därmed finns risk att skador uppstår i höftledens brosk och/eller labrum (13,17,43). Även knäna får en ogynnsam belastning på upp till 1.45 gånger kroppsvikten (6). Enligt Bell et al. (44) utför målvakter i National Hockey League, NHL, denna rörelse ungefär 34 gånger per match och i ännu större utsträckning under träning. 3

8 Figur 1. Butterflytekniken (45) 1.7 SKRIDSKO MOT STOLPE-TEKNIKEN När pucken befinner sig vid sida/bakom målburen går målvakten ner i butterflypositionen och för över vikten på benet närmast stolpen och sätter skridskon mot stolpen, detta för att täcka så stor yta som möjligt av målburen (Figur 2). Om spelet byter sida kan målvakten snabbt göra en riktningsförändring genom att skjuta ifrån på stolpen med skridskon. Denna teknik kallas Skridsko mot stolpe- tekniken (SMS-tekniken), en vidareutveckling av Butterflytekniken. Inga studier har i nuläget publicerats där SMS-tekniken studerats och författarens hypotes är att höften som är närmast stolpen hamnar i ännu större flexion och inåtrotation än vid enbart butterflypositionen samtidigt som en större del av kroppsvikten belastar höften. Även knäet hamnar i större flexion, valgusposition och utåtrotation. 4

9 Figur 2. SMS-tekniken (46) 1.8 PROBLEMFORMULERING Ishockeymålvakter utsätter sig frekvent för positioner som kan orsaka FAI (6,16,38,39) och riskerar därmed att utveckla intraartikulära skador (13,17,43). Dessa skador kan ge symtom i form av kvarvarande höft- och/eller ljumsksmärta (7,32 34) men i dagsläget saknas studier som undersöktprevalensen av dessa symtom, samt hur symtomen påverkar isträning, hos manliga ishockeymålvakter på elitnivå i Sverige. Det saknas också undersökningar kring om målvakter, som använder SMS-tekniken, har mer symtom. Media har uppmärksammat att allt fler ishockeymålvakter opererar sig vid symtomatisk FAI (39) och hypotesen är att fler målvakter är medvetna om riskerna med sporten. Det finns i dagsläget inga studier som undersökt om målvakter är oroliga för att skada sig i höft och/eller ljumske. Det har heller inte gått att finna studier som undersökt om ishockeymålvakter genomför någon specifik träning för att förebygga skador i höft och/eller ljumske. 5

10 2 SYFTE Syftet med studien var att undersöka prevalensen av höft- och/eller ljumsksmärta hos manliga ishockeymålvakter på elitnivå i Sverige och hur denna smärta påverkade isträningar. Vidare syftade studien till att undersöka om det fanns någon skillnad i höft- och/eller ljumsksmärta mellan olika grader av SMS- teknikanvändande. Vidare syftade studien till att undersöka om målvakterna var oroliga för att skada sig i höft och/eller ljumske samt undersöka om de följde ett specifikt träningsprogram för att förebygga skador i höft och/eller ljumske. 2.1 FRÅGESTÄLLNINGAR 1. Hur ofta hade målvakterna självrapporterad höft- och ljumsksmärta mätt med webbaserat frågeformulär? 2. Hur stor andel isträningspass hade målvakterna haft höft- och/eller ljumsksmärta de senaste 30 dagarna och hur många av dessa träningspass stod de över på grund av smärtan, mätt med webbaserat frågeformulär? 3. Vilken var skillnaden i höft- och/eller ljumsksmärta mellan olika grader av SMSteknikanvändande bland målvakterna, mätt med webbaserat frågeformulär? 4. Hur oroliga var målvakterna för att skada sig i höft- och ljumske, mätt med webbaserat frågeformulär? 5. Hur stor andel av målvakterna följde ett specifikt träningsprogram för att förebygga skador i höft och/eller ljumske och vilken var skillnaden i smärtprevalens mellan de som använde respektive inte använde ett träningsprogram, mätt med webbaserat frågeformulär? 3 METOD 3.1 DESIGN Deskriptiv och komparativ tvärsnittsstudie. Studien beskrev prevalensen av höftljumsksmärta hos ishockeymålvakter och undersökte skillnaden i smärtprevalens mellan olika grader av SMS-teknikanvändning samt mellan de som använde respektive inte använde ett förebyggande träningsprogram (47). 6

11 3.2 URVAL Strategiskt urval av minst 30 stycken manliga ishockeymålvakter på elitnivå, vilket i denna studie innebar att de ska vara aktiva i Swedish Hockey League (SHL), Hockeyallsvenskan eller J20 SuperElit. Inklusionskriterier: Aktiva i SHL, Hockeyallsvenskan eller J20 SuperElit och förstår svenska språket i skrift. 3.3 UNDERSÖKNINGSGRUPPEN Den webbaserade enkäten nådde ut till 94 målvakter och av dessa svarade 54 målvakter, svarsfrekvensen var alltså 57 %. Av de som svarade spelade 31 % (n=17) i SHL, 28 % (n=15) i Hockeyallsvenskan och 41 % (n=22) i J20 SuperElit. Övrig bakrundsdata redovisas i tabell 1. Tabell 1. Redovisning av bakgrundsdata, n=54 Ålder, n (%) födda -89 eller tidigare 5 (9 %) födda -90 till (46 %) Födda -97 eller senare 24 (44 %) Längd, cm, M (SD) 186,69 (4,91) Vikt, kg, M (SD) 85,39 (5,49) Isträningar senaste 30 dagarna, antal tillfälle, M 27,74 (8,34) (SD) Matcher senaste 30 dagarna, M (SD) 6,02 (2,38) 3.4 DATAINSAMLINGSMETOD Den egenhändigt konstruerade webbenkäten bestod av 17 frågor, där deltagarna var tvungna att svara på varje fråga för att gå vidare till nästa (Bilaga 1). Fråga 1-6 efterfrågade bakgrundsinformation genom slutna frågor, till exempel efterfrågas vikt, längd och ålder. Fråga 7-12 samlade in data angående prevalensen av höft- och/eller ljumsksmärta genom slutna frågor där målvakterna till exempel fick skatta hur ofta de haft ont i höft och/eller ljumske genom att klicka i alternativ från aldrig till alltid och denna fråga avsåg att mäta hur ofta de haft ont överlag. Resten av frågorna kring smärta avsåg att mäta smärtprevalens de senaste 30 dagarna och hur det påverkade träningar och matcher. Fråga undersökte användandet av SMS-tekniken och fråga undersökte hur oroliga målvakterna var för 7

12 att skada sig, om de varit skadade förut samt om de följde ett specifikt träningsprogram för att förebygga skador. Det fanns möjlighet för målvakterna att skriva kommentarer efter samtliga frågor. 3.5 GENOMFÖRANDE Datainsamlingen skedde under hösten Kontinuerlig kontakt med Svenska Ishockeyförbundet har skett via telefon och mail. Enkäten granskades av Svenska Ishockeyförbundet samt 4 målvaktstränare för att stärka enkätens validitet och för att anpassa språket till studiedeltagarna. Alla 28 målvaktstränare som ansvarar för lagen i SHL, Hockeyallsvenskan och J20 SuperElit kontaktades och målvakterna fick sedan via dessa målvaktstränare en forskningsförfrågan skickad via mail (bilaga 2). I det mail fanns en länk till enkäten. Enkäten fanns sedan tillgänglig på internet via Google formulär. Via enkäten inhämtades samtycke till deltagande. 3.6 DATABEARBETNING För att komma fram till hur databearbetningen skulle gå till användes boken Praktisk statistik för medicin och hälsa (47). Frekvens och procent beräknades och redovisades på frågeställning 1 och 4. Chi2-test användes för att beräkna skillnad i smärtprevalens mellan olika grader av SMSteknikanvändande i frågeställning 2, skillnad i smärtprevalens mellan olika åldergrupper i frågeställning 3 samt skillnad i smärtprevalens mellan grupper som följde respektive inte följde förebyggande träningsprogram i frågeställning 5. Beräkningarna gjordes i statistikprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Dataprogrammet Microsoft Excel användes vid frekvensberäkningar och för att sammanställa resultat i form av diagram. Som signifikansgräns sattes p< ETISKA ÖVERVÄGANDEN Deltagarna i studien informerades skriftligen om studiens syfte och att de när som helst kunde välja att avbryta deltagandet utan att behöva ange orsaken, se bilaga 2. Deltagarna garanterades konfidentialitet vid resultatpresentationen. Insamlad data skyddades med hjälp av lösenord. Ingen information deltagarna angav kopplar dem till svaren. 8

13 4 RESULTAT 4.1 HÖFT- OCH/ELLER LJUMSKSMÄRTA HOS ISHOCKEYMÅLVAKTERNA Smärtprevalens i höft och/eller ljumske Då målvakterna tillfrågades hur ofta de har ont i höft och/eller ljumske svarade 63 % (n=34) att de hade ont varje månad eller oftare. I figur 3 presenteras resultaten. I kommentarsfältet efter frågan angav några målvakter att de snararare är stela/tighta än att de har ont och en målvakt skrev att det gör mindre ont nu, efter operation. Dessa och fler kommentarer finns redovisade i bilaga 3. 2% 4% 13% 37% Aldrig Varje månad Varje vecka Varje dag Alltid 44% Figur 3. Självrapporterad förekomst av smärta i höft- och/eller ljumske bland manliga ishockeymålvakter på elitnivå i Sverige Andel isträningspass med smärta i höft och/eller ljumske de senaste 30 dagarna. Då målvakterna tillfrågades hur många isträningspass de haft ont höft och/eller ljumske de senaste 30 dagarna så svarade 57 % (n=31) att de haft ont vid minst 1 pass. Resultaten finns redovisade i figur 4. I kommentarsfältet efter frågan anger några av målvakterna att de snarare haft ont efter passen än under, se bilaga 3. 9

14 11% Inga ispass med smärta 24% 43% Höft- och/eller ljumsksmärta vid 1-10% av ispassen Höft- och/eller ljumsksmärta vid 11-70% av ispassen 22% Höft- och/eller ljumsksmärta vid >70% av ispassen Figur 4. Självrapporterad andel isträningspass med höft- och/eller ljumsksmärta de senaste 30 dagarna bland manliga ishockeymålvakter på elitnivå i Sverige. Endast 4 målvakter avstod från isträning på grund av höft- och/eller ljumsksmärta de senaste 30 dagarna. 4.2 SKILLNAD I HÖFT- OCH LJUMSKSMÄRTA MELLAN OLIKA GRADER AV SMS- TEKNIKANVÄNDANDE Så ofta använder målvakterna SMS-tekniken Då målvakterna tillfrågades i hur stor utsträckning de använder SMS-tekniken då pucken befinner sig kring målburen svarade 7 % (n=4) ibland, 74 % (n=40) oftast och 19 % (n=10) alltid. Inga målvakter svarade aldrig och sällan. Alla målvakter angav att de använder tekniken i lika stor utsträckning på träning som på match Smärtprevalens i förhållande till olika grader av SMS-teknikanvändande Då olika grader av SMS-teknikanvändande ställdes i relation till hur ofta målvakterna hade ont i höft och/eller ljumske fördelade det sig enligt figur 5. 10

15 Antal målvakter Antal målvakter Ibland Oftast Alltid Användandet av SMS-tekniken då pucken befinner sig kring målburen Aldrig Ont Ont varje månad Ont varje Vecka Ont varje dag Alltid ont Figur 5. Självrapporterad smärtprevalens i förhållande till olika grad av SMS-teknikanvändande (skridsko mot stolpetekniken) bland manliga ishockeymålvakter på elitnivå i Sverige Skillnad i smärtprevalens mellan olika grader av SMS-teknikanvändande Eftersom det var så få målvakter i som angav att de använde SMS-tekniken ibland, uteslöts de vid beräkningen. För att beräkna om någon skillnad i smärtförekomst förelåg delades målvakterna in i grupperna aldrig ont och ont varje månad eller oftare och detta redovisas i figur 6. Ingen signifikant skillnad i smärtprevalens förelåg mellan olika grader av SMS-teknikanvändande (p=0,88) Aldrig Ont 10 5 Ont varje månad eller oftare 0 Oftast SMS-teknik Alltid Figur 6. Självrapporterad smärtprevalens i förhållande till olika grad av SMS-teknikanvändande (skridsko mot stolpetekniken) bland manliga ishockeymålvakter på elitnivå i Sverige. 11

16 4.3 SÅ OROLIGA ÄR MÅLVAKTERNA FÖR ATT SKADA SIG I HÖFT- OCH/ELLER LJUMSKE Då målvakterna tillfrågades hur oroliga de var för att skada sig i höft- och/eller ljumske, så svarade de flesta att de var lite oroliga, se figur 7. 4% 9% 17% Inte alls orolig Lite orolig Orolig Mycket orolig 70% Figur 7. Självrapporterad grad av oro för att skada sig i höft och/eller ljumske, bland manliga ishockeymålvakter på elitnivå i Sverige Andel som var minst lite oroliga att skada höft/ljumske vid olika smärtprevalenser Av de 20 målvakter som svarade att de aldrig hade ont i höft och/eller ljumske var det 75 % (n=15) som var minst lite oroliga. Av de 24 målvakter som svarade att de hade ont i höft och/eller ljumske varje månad var det 88 % (n=21) som var minst lite oroliga. Av de 10 målvakter som svarade att de hade ont i höft och/eller ljumske varje vecka eller oftare var det 90 % (n=9) som var minst lite oroliga. 4.4 ANDEL MÅLVAKTER SOM FÖLJER ETT SPECIFIKT TRÄNINGSPROGRAM FÖR ATT FÖREBYGGA SKADOR I HÖFT OCH/ELLER LJUMSKE Då målvakterna tillfrågades om de följer ett träningsprogram för att förebygga skador i höft och/eller ljumske så svarade 43 % (n=23) nej, 19 % (n=10) att de följer ett eget och 39 % (n=21) att de följer ett i samråd med klubben. 12

17 Antal målvakter Smärtprevalens i förhållande till om de följer ett specifikt träningsprogram Hur smärtprevalensen fördelar sig i förhållande till om målvakterna följde ett specifikt träningsprogram för att förebygga skador i höft och/eller ljumske redovisas i figur Nej Ja, i samråd med klubben Förebyggande träningsprogram Ja, eget Aldrig ont Ont varje månad Ont varje vecka Ont varje dag Alltid ont Figur 8. Självrapporterad smärtprevalens i höft och/eller ljumske, bland manliga ishockeymålvakter på elitnivå i Sverige, i förhållande till om de följde ett specifikt träningsprogram eller ej. Träningsprogrammets syfte var att förebygga skador i höft- och/eller ljumske Skillnad i smärtförekomst mellan grupperna För att beräkna om någon skillnad i smärtförekomst mellan de som inte följer ett specifikt träningsprogram och de som följer ett, delades målvakterna in i grupperna aldrig ont och ont varje månad eller oftare. Detta redovisas i figur 9. Gruppen som rapporterade att de hade smärta minst en gång i månaden fäöljde i högre grad ett specifikt träningsprogram (p= 0.01). 13

18 Antal målvakter Aldrig ont Ont minst en gång i månaden 0 Nej Ja Följer ett specifikt träningsprogram Figur 9. Självrapporterad smärtprevalens i höft och/eller ljumske, bland manliga ishockeymålvakter på elitnivå i Sverige, i förhållande till om de följde ett specifikt träningsprogram eller ej. Träningsprogrammets syfte var att förebygga skador i höft- och/eller ljumske. 5 DISKUSSION 5.1 RESULTATSAMMANFATTNING Av de 54 målvakter som svarade på enkäten hade 63 % ont i höft och/eller ljumske varje månad eller oftare och 57 % hade ont vid minst ett isträningspass de senaste 30 dagarna. De flesta målvakter använder oftast SMS-tekniken då pucken befinner sig kring målburen och ingen signifikant skillnad fanns mellan olika grad av användning av SMS-tekniken och smärtförekomst. Totalt 83 % av målvakterna var mer eller mindre oroliga för att skada sig i höft-ljumske. Sammanlagt 43 % (n=23) av målvakterna svarade att de inte använde ett specifikt träningsprogram för att förebygga skador i höft och/eller ljumske, 19 % (n=10) följde ett eget program och 39 % (n=21) följde ett program i samråd med klubben. De målvakter som har ont följer i högre grad ett specifikt träningsprogram för att förebygga skador. 5.2 RESULTATDISKUSSION Prevalensen av höft- och/eller ljumsksmärta hos målvakterna Av de 54 målvakter som svarade på enkäten angav 63 % att de har ont varje månad eller oftare och 57 % hade ont vid minst ett isträningspass de senaste 30 dagarna. Dessa svar går 14

19 inte att likställa med att målvakterna har kvarvarande höft- och ljumsksmärta, som kan vara ett symtom på FAI (6-9) men eftersom Ishockeymålvakter frekvent utsätter sig för positioner som kan orsaka FAI (6,16,38,39) finns det anledning att misstänka att vissa av målvakterna har FAI, både assymtomatisk och symtomatisk. En annan orsak till smärta med liknande lokalisation är sträckning av muskler kring höften, framför allt adduktorerna, vilket är vanligt inom ishockey (35). Det finns dock studier på att höftens muskulatur påverkas mekaniskt när kroppen försöker anpassa sig till FAI (15,36) vilket skulle kunna bidra till dessa sträckningar. Endast 4 av de 31 målvakter som hade ont under isträningspass de senaste 30 dagarna avstod vid minst ett av dessa pass. Detta visar att det är nödvändigt att mäta prevelansen av smärta och inte frånvaro från träningspass för att inte missa eventuell smärta och kroniska besvär (9) SMS tekniken Ingen signifikant skillnad fanns mellan olika grad av användning av SMS-tekniken och smärtförekomst men eftersom de flesta målvakter använder SMS- tekniken i lika stor utsträckning när pucken befinner sig kring målburen är det svårt att avgöra om användandet påverkar hur ofta de har ont i höft och/eller ljumske. Det går inte att jämföra resultatet med tidigare studier eftersom detta är den första studien som undersöker det Orolighet De flesta målvakterna i studien svarade att de var mer eller mindre oroliga för att skada sig i höft/ljumske. Det skulle kunna bero på att de läser om målvakter som opererar sig för symtomatisk FAI i allt större utsträckning (39). Det kan också bero på att de träffar på andra målvakter som har skadat sig eller att de själva har ont. Att de i enkäten svarade på frågor kring smärta kan också påverka hur de svarade på den frågan. Det går inte att jämföra resultatet med tidigare studier eftersom detta är den första studien som undersöker det Träningsprogram De som följer ett specifikt träningsprogram för att förebygga skador i höft och/eller ljumske, speciellt de som följer ett eget, verkar oftare ha ont i höft och/eller ljumske. Detta beror troligtvis på att de som har ont i större utsträckning vill göra något åt smärtan och därför 15

20 skaffar sig träningsprogram antingen själva eller i samråd med klubben. Det är anmärkningsvärt att alla som följer ett eget träningsprogram har ont. Det går inte att jämföra resultatet med tidigare studier eftersom detta är den första studien som undersöker det Klinisk relevans FAI är vanligt förekommande, speciellt i den idrottsaktiva populationen (12) och det är viktigt att upptäcka FAI i tid för att förebygga att labrumskador och broskskador uppstår (48,49). Det är därför viktigt att fysioterapeuter har de kunskaper som krävs för att diagnostisera det. Då FAI kan ge nedsatt styrka i muskler kring höftleden är det viktigt att fysioterapeuter genomför noggranna muskeltester och funktionella tester och sedan adresserar eventuella fynd med lämplig träning (40). När det gäller ishockeymålvakter är det viktigt att fysioterapeuten vet om vilka krav som ställs på höfterna och att målet med rehabiliteringen bör utgå från dessa krav (40) Förslag på framtida studier Det finns behov av att göra mer ingående studier på målvakter, där höft- och ljumsksmärtan diagnostiseras på ett reliabelt sätt. Oavsett vad som orsakar dessa smärtor finns det behov av att undersöka vilken förebyggande träning som är bäst lämpad för målvakterna. Det finns även behov av fortsatta studier som undersöker om det finns applicerbara screeningtest för att upptäcka FAI i tid. Det finns också behov av studier som på ett adekvat sätt undersöker SMS-tekniken. 5.3 METODDISKUSSION Eftersom antalet målvakter i studien var litet i förhållande till totala antalet målvakter i Sverige är det svårt att dra några generella slutsatser av resultatet. Men eftersom ett strategiskt urval tillämpades i studien, där alla målvakter i SHL, Hockeyallsvanskan samt J20 Super elit tillfrågades kan denna studie beskriva hur det ser ut hos gruppen manliga målvakter på elitnivå i Sverige. Drygt hälften av målvakterna svarade på enkäten och det finns en risk att målvakter som aldrig hade ont valde att inte svara. 16

21 Enkätfrågorna utformades efter syfte och frågeställningar vilket gör att studien kan sägas ha god validitet eftersom den mäter det den är avsedd att mäta. Men eftersom enkäten är egenkonstruerad påverkar det validiteten negativt. Enkäten granskades av fyra målvaktstränare och Svenska ishockeyförbundet vilket bidrog till en del justeringar för att anpassa språket och frågornas utformning. Dock så fanns det önskemål om att undersöka fler frågeställningar men dessa fick tyvärr inte plats i en uppsats på denna nivå. Efter varje fråga fanns möjligheter för målvakterna att kommentera svaren. Dessa kommentarer innehöll inga tecken på att målvakterna missförstått svaren. Däremot så var många av kommentarerna intressanta och finns i bilaga 3. Då målvakterna tillfrågades om när de var födda kunde de välja mellan tre intervall vilket var tänkt att bidra till anonymitet. Detta var tyvärr för få intervall för att få en rättvis beskrivning av åldersfördelningen. Fördelen med att använda en webbaserad enkätstudie var att målvakterna kunde vara helt anonyma, detta visade sig vara väldigt viktigt eftersom många av klubbarna inte ville att eventuella smärtor hos målvakterna skulle kopplas samman med deras klubb. Nackdelen är att det inte går att veta vilka som inte svarat på enkäten och det gick därför inte att skicka ut personliga påminnelser. Att enkäten skickades ut till målvaktstränarna var ett strategiskt val som utarbetades tillsammans med Svenska ishockeyförbundet och målvaktstränarna med förhoppning om att det skulle generera fler svar än att vända sig direkt till målvakterna. 5.4 KONKLUSION Många målvakter har höft- och/eller ljumsksmärta minst en gång i månaden och de flesta är mer eller mindre oroliga för att skada sig. De som har ont följer i högre grad ett specifikt träningsprogram för att förebygga skador i höft och/eller ljumske. Det är tänkbart att en del av målvakterna har FAI och därmed finns risk att de har- eller riskerar att få intraartikulära skador. Det finns behov av fortsatta studier som undersöker om det finns användbara screeningtest för att upptäcka FAI i tid samt vilken förebyggande träning som är bäst lämpad för målvakterna. 17

22 6 REFERENSLISTA 1. Tegner Y, Lorentzon R. Ice hockey injuries: incidence, nature and causes. Br J Sports Med Jun;25(2): Agel J, Dompier TP, Dick R, Marshall SW. Descriptive epidemiology of collegiate men s ice hockey injuries: National Collegiate Athletic Association Injury Surveillance System, through J Athl Train Jun;42(2): Emery CA, Meeuwisse WH, Powell JW. Groin and abdominal strain injuries in the National Hockey League. Clin J Sport Med Off J Can Acad Sport Med Jul;9(3): Irshad K, Feldman LS, Lavoie C, Lacroix VJ, Mulder DS, Brown RA. Operative management of hockey groin syndrome : 12 years of experience in National Hockey League players. Surgery Oct;130(4): Sim FH, Simonet WT, Melton LJ, Lehn TA. Ice hockey injuries. Am J Sports Med. 1988;16 Suppl 1:S Wijdicks CA, Philippon MJ, Civitarese DM, LaPrade RF. A mandated change in goalie pad width has no effect on ice hockey goaltender hip kinematics. Clin J Sport Med Off J Can Acad Sport Med Sep;24(5): Epstein DM, McHugh M, Yorio M, Neri B. Intra-articular hip injuries in national hockey league players: a descriptive epidemiological study. Am J Sports Med Feb;41(2): Fuller CW, Ekstrand J, Junge A, Andersen TE, Bahr R, Dvorak J, et al. Consensus statement on injury definitions and data collection procedures in studies of football (soccer) injuries. Clin J Sport Med Off J Can Acad Sport Med Mar;16(2): Bahr R. No injuries, but plenty of pain? On the methodology for recording overuse symptoms in sports. Br J Sports Med Dec;43(13): Om Svenska Ishockeyförbundet [Internet]. Svenska Ishockeyförbundet. [cited 2016 Dec 8]. Available from: Levangie PK, Norkin CC. Joint Structure and Funktion, A Comprehensive Analysis. 5th ed. Vol Philadelphia, PA: F.A. Davis Company; 12. Frank JM, Harris JD, Erickson BJ, Slikker W, Bush-Joseph CA, Salata MJ, et al. Prevalence of Femoroacetabular Impingement Imaging Findings in Asymptomatic Volunteers: A Systematic Review. Arthrosc J Arthrosc Relat Surg Off Publ Arthrosc Assoc N Am Int Arthrosc Assoc Jun;31(6):

23 13. Boone G, Pagnotto MR, Walker JA, Trousdale RT, Sierra RJ. Radiographic features associated with differing impinging hip morphologies with special attention to coxa profunda. Clin Orthop Dec;470(12): Ito K, Minka MA, Leunig M, Werlen S, Ganz R. Femoroacetabular impingement and the cam-effect. A MRI-based quantitative anatomical study of the femoral head-neck offset. J Bone Joint Surg Br Mar;83(2): de Sa D, Alradwan H, Cargnelli S, Thawer Z, Simunovic N, Cadet E, et al. Extra-articular hip impingement: a systematic review examining operative treatment of psoas, subspine, ischiofemoral, and greater trochanteric/pelvic impingement. Arthrosc J Arthrosc Relat Surg Off Publ Arthrosc Assoc N Am Int Arthrosc Assoc Aug;30(8): Whiteside D, Deneweth JM, Bedi A, Zernicke RF, Goulet GC. Femoroacetabular Impingement in Elite Ice Hockey Goaltenders: Etiological Implications of On-Ice Hip Mechanics. Am J Sports Med Jul;43(7): Stull JD, Philippon MJ, LaPrade RF. At-risk positioning and hip biomechanics of the Peewee ice hockey sprint start. Am J Sports Med Jul;39 Suppl:29S 35S. 18. Pacheco-Carrillo A, Medina-Porqueres I. Physical examination tests for the diagnosis of femoroacetabular impingement. A systematic review. Phys Ther Sport Off J Assoc Chart Physiother Sports Med Sep;21: Thomeé R, Jónasson P, Thorborg K, Sansone M, Ahldén M, Thomeé C, et al. Crosscultural adaptation to Swedish and validation of the Copenhagen Hip and Groin Outcome Score (HAGOS) for pain, symptoms and physical function in patients with hip and groin disability due to femoro-acetabular impingement. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc Off J ESSKA Apr;22(4): Bolgla LA, Keskula DR. Reliability of lower extremity functional performance tests. J Orthop Sports Phys Ther Sep;26(3): Kivlan BR, Carcia CR, Clemente FR, Phelps AL, Martin RL. Reliability and validity of functional performance tests in dancers with hip dysfunction. Int J Sports Phys Ther Aug;8(4): Kivlan BR, Carcia CR, Christoforetti JJ, Martin RL. COMPARISON OF RANGE OF MOTION, STRENGTH, AND HOP TEST PERFORMANCE OF DANCERS WITH AND WITHOUT A CLINICAL DIAGNOSIS OF FEMOROACETABULAR IMPINGEMENT. Int J Sports Phys Ther Aug;11(4): Freke MD, Kemp J, Svege I, Risberg MA, Semciw A, Crossley KM. Physical impairments in symptomatic femoroacetabular impingement: a systematic review of the evidence. Br J Sports Med Oct;50(19):

24 24. Casartelli NC, Maffiuletti NA, Item-Glatthorn JF, Staehli S, Bizzini M, Impellizzeri FM, et al. Hip muscle weakness in patients with symptomatic femoroacetabular impingement. Osteoarthritis Cartilage Jul;19(7): Diamond LE, Wrigley TV, Hinman RS, Hodges PW, O Donnell J, Takla A, et al. Isometric and isokinetic hip strength and agonist/antagonist ratios in symptomatic femoroacetabular impingement. J Sci Med Sport Sep;19(9): Wall PDH, Fernandez M, Griffin DR, Foster NE. Nonoperative treatment for femoroacetabular impingement: a systematic review of the literature. PM R May;5(5): Tramer JS, Deneweth JM, Whiteside D, Ross JR, Bedi A, Goulet GC. On-Ice Functional Assessment of an Elite Ice Hockey Goaltender After Treatment for Femoroacetabular Impingement. Sports Health Dec;7(6): Fabricant PD, Heyworth BE, Kelly BT. Hip arthroscopy improves symptoms associated with FAI in selected adolescent athletes. Clin Orthop Jan;470(1): de Sa D, Cargnelli S, Catapano M, Bedi A, Simunovic N, Burrow S, et al. Femoroacetabular impingement in skeletally immature patients: a systematic review examining indications, outcomes, and complications of open and arthroscopic treatment. Arthrosc J Arthrosc Relat Surg Off Publ Arthrosc Assoc N Am Int Arthrosc Assoc Feb;31(2): Philippon MJ, Ho CP, Briggs KK, Stull J, LaPrade RF. Prevalence of increased alpha angles as a measure of cam-type femoroacetabular impingement in youth ice hockey players. Am J Sports Med Jun;41(6): Ayeni OR, Banga K, Bhandari M, Maizlin Z, de Sa D, Golev D, et al. Femoroacetabular impingement in elite ice hockey players. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc Off J ESSKA Apr;22(4): Bizzini M, Notzli HP, Maffiuletti NA. Femoroacetabular impingement in professional ice hockey players: a case series of 5 athletes after open surgical decompression of the hip. Am J Sports Med Nov;35(11): Shindle MK, Marx RG, Kelly BT, Bisson L, Burke CJ. Hockey injuries: a pediatric sport update. Curr Opin Pediatr Feb;22(1): Philippon MJ, Weiss DR, Kuppersmith DA, Briggs KK, Hay CJ. Arthroscopic labral repair and treatment of femoroacetabular impingement in professional hockey players. Am J Sports Med Jan;38(1): Nicholas SJ, Tyler TF. Adductor muscle strains in sport. Sports Med Auckl NZ. 2002;32(5):

25 36. Kapron AL, Aoki SK, Peters CL, Anderson AE. In-vivo hip arthrokinematics during supine clinical exams: Application to the study of femoroacetabular impingement. J Biomech Aug 20;48(11): Kallio T, Koskinen SK. [Hips have a hard time in ice hockey goalkeeper s butterfly technique]. Duodecim Laaketieteellinen Aikakauskirja. 2015;131(17): Frayne RJ, Kelleher LK, Wegscheider PK, Dickey JP. Development and verification of a protocol to quantify hip joint kinematics: an evaluation of ice hockey goaltender pads on hip motion. Am J Sports Med Sep;43(9): Ross JR, Bedi A, Stone RM, Sibilsky Enselman E, Kelly BT, Larson CM. Characterization of symptomatic hip impingement in butterfly ice hockey goalies. Arthrosc J Arthrosc Relat Surg Off Publ Arthrosc Assoc N Am Int Arthrosc Assoc Apr;31(4): MacIntyre K, Gomes B, MacKenzie S, D Angelo K. Conservative management of an elite ice hockey goaltender with femoroacetabular impingement (FAI): a case report. J Can Chiropr Assoc Dec;59(4): Esteve E, Rathleff MS, Bagur-Calafat C, Urrútia G, Thorborg K. Prevention of groin injuries in sports: a systematic review with meta-analysis of randomised controlled trials. Br J Sports Med Jun;49(12): Hammoud S, Bedi A, Magennis E, Meyers WC, Kelly BT. High incidence of athletic pubalgia symptoms in professional athletes with symptomatic femoroacetabular impingement. Arthrosc J Arthrosc Relat Surg Off Publ Arthrosc Assoc N Am Int Arthrosc Assoc Oct;28(10): Beck M, Kalhor M, Leunig M, Ganz R. Hip morphology influences the pattern of damage to the acetabular cartilage: femoroacetabular impingement as a cause of early osteoarthritis of the hip. J Bone Joint Surg Br Jul;87(7): Bell GJ, Snydmiller GD, Game AB. An investigation of the type and frequency of movement patterns of National Hockey League goaltenders. Int J Sports Physiol Perform Mar;3(1): Bildbyrån. Räddande målvakt [Internet]. [cited 2016 Dec 7]. Available from: demalvakt 46. Bildbyrån. Målvaktens träning på is [Internet]. [cited 2016 Dec 7]. Available from: is 47. Björk J. Praktisk statistik för medicin och hälsa. 1st ed. Vol Stockholm: Liber; 48. Gard S, Christofilopoulos P, Ménétrey J. [Femoroacetabular impingement: rehabilitation and return to sport]. Rev Med Suisse Jul 15;11(481):

26 49. Sink EL, Kim Y-J. Femoroacetabular impingement: current clinical evidence. J Pediatr Orthop Sep;32 Suppl 2:S

27 7 BILAGOR 7.1 BILAGA 1 23

28 24

29 25

30 26

31 27

32 28

33 29

34 7.2 BILAGA 2 INFORMATIONSBREV Information till deltagare i undersökningen. Höft- och ljumsksmärta hos ishockeymålvakter på elitnivå i Sverige Du tillfrågas härmed att delta i ovan nämnda studie. Syftet med studien är att samla in information om höft- och ljumsksmärta hos ishockeymålvakter på elitnivå i Sverige. Informationen kommer användas av Svenska Ishockeyförbundet och förhoppningen är att den kommer ligga till grund för fortsatta studier som kan öka förståelsen om varför höft- och ljumsksmärta uppstår och vad man kan göra för att förebygga det. Informationen samlas in via en enkät som finns att tillgå via denna länk: OuLcIhXId7ou5Yy0WDNopp8/viewform?c=0&w=1&usp=mail_form_link Det kommer ta ca 10 minuter att svara på frågorna Det är helt frivilligt att delta och man kan välja att avbryta medverkan när som helst utan att ge anledning till varför. Resultatet från enkäterna analyseras och redovisas i min kandidatuppsats. Ditt deltagande behandlas konfidentiellt och din identitet kommer inte att röjas. Denna studie ingår i fysioterapeutprogrammets examensarbete. Vid frågor och funderingar är du välkommen att kontakta mig Emil Ragnarsson Fysioterapeutprogrammet, Uppsala Universitet emil.ragnarsson.2781@gmail.com 30

35 7.3 BILAGA 3 Kommentarer efter frågan Hur ofta har du ont i höften och/eller ljumsken? Mer innan, mindre nu efter operation Ljumske. Max två dagar/gång kommer smygande Viss smärta i höft men blir bättre efter behandling Försöker vara noga med min fys och rehab Vid hög belastning men mer sällan än 1ggr/mån Efter varje match. Ibland mindre Det kommer ibland men inte ofta, beror på hur hård träning. Haft problem med en slemsäck kring höftböjaren 1 år Mer stel än smärta Mer tight än ont. Hade en överbelastning på höften i somras. Men känner inte av de n Varierar ibland varje vecka.. men inte alltid.. Hade ont i höften någon månad förra säsongen Fått lätt höftinflammation 2 gånger denna säsong Har haft nån enstaka gång men med bra uppvärmning så är det ingen Ingen fruktansvärd smärta men det gör ont när jag går. Det är inte varje månad men kanske 2-3 gånger per säsong. ofta i början av passen Kramper i höften Kommentarer efter frågan Hur många gånger har du de senaste 30 dagarna tränat på is trots höft- och/eller ljumsksmärta? Svara så exakt du kan - Aldrig haft ont på is. Det kommer efteråt Ofta öm dagen efter match. Ingen farlig smärta Ont för att jag varit tight inte för att jag haft skada. höfterna Hade lite ont i ljumsken men det försvann efter två träningar har ofta gått över innan passet är slut 31

36 0