Ålder&arbete. Gammal är den som inte är nyfiken. Barbro Westerholm

Transkript

1 Pensionsåldern höjs Nya forskningsrön Åldersdiskriminering Vem orkar till 75? Lagar hindrar långt arbetsliv Testa din kunskap om ålder När är man gammal? Ålder&arbete ETT temamagasin FRÅN DU&JOBBET Gammal är den som inte är nyfiken Barbro Westerholm ålder&arbete 1

2 ny guide! Att leda åldersmedvetet ny guide för dig som är chef! Test! Hur ser det ut i din organisation? Finns det omotiverad koppling mellan ålder och arbetsuppgifter? Hur vet du att kompetens går före ålder när du rekryterar nya människor? Vilka osynliga regler finns det kring ålder i din verksamhet? Beställ eller ladda ner guiden på 2 ålder&arbete

3 Ålder&arbete Ålder&arbete är ett temamagasin som har producerats av Du&jobbets redaktion, med stöd från FAS, Forskningsrådet för arbets- och socialvetenskap, och Tema Likabehandling, en av Europeiska socialfondens fem nationella temagrupper, inom ramen för Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna Ansvarig utgivare: Eva Berlin, Du&jobbet, Arbetsmiljöforum Redaktör: Enikö Koch tel Medverkande skribenter: Kenneth Abrahamsson Eva Berlin Petra Ulmanen Ann Patmalnieks Ylva Werlinder Grafisk form: Monika Fenchel Layout: Monika Fenchel Tina Augustsson Tryck: Elanders Falköping ISBN: Mellan 30 och 40 ska allt hända Så fort vi föds får vi ett personnummer, som följer med oss till döden och fyra siffror, det är jag, det. Jag rabblar det i sömnen, skriver det högst upp på varje formellt papper. Men vad säger dessa siffror egentligen? Har ni redan stoppat in mig i ett fack? Sjuttiotalist, tänker någon kanske, barn, livspussel, mitt i farten. Jovisst, man kan generalisera lite och säga att det dessutom är den mest eftertraktade åldern på arbetsmarknaden, ännu bättre kanske om jag hade varit svensk och man. Och så förväntningarna! Mellan år ska ju allt hända, just när barnen är små ska karriärstegen bestigas. Så slits vi ut, en efter en. Det finns ett systemfel här och det upprätthålls av oss tillsammans. Ålder är något vi definierar om och om igen, som vi skapar strukturer kring. För när blir man egentligen gammal? 40? 60? 80? Svaret blir olika beroende på sammanhang och betraktarens ögon. Åldersdiskrimineringen är utbredd i arbetslivet, och beror delvis på våra föreställningar, fördomar och bristande kunskaper. Medan studie efter studie visar att äldre i arbetslivet är lika produktiva som yngre, frodas myterna om deras oflexibla inställning, dåliga it-kunskaper och ovilja till förändring. När jag började skriva om ålder och arbetsliv insåg jag hur komplext området är, vilka stora skillnader det finns mellan olika branscher vad gäller hur länge man vill och orkar arbeta och hur lite vi har befattat oss med frågan i Sverige. Men allt är inte dystert. Det finns mycket kunskap att hämta från andra länder, som exempelvis Finland och Tyskland, som är långt före med att uppmärksamma ålder i ledarskapet (läs sid 24 29). Det finns även i Sverige fina exempel på lyckad kompetensöverföring (läs sid 40 42) och andra satsningar på äldre (läs sid 43). I den här tidningen har vi försökt att belysa frågan från olika perspektiv. Vi lyfter fram aktuella forskningsrön, intressanta personer och exempel, hinder och möjligheter. Här finns artiklar som tidigare publicerats i Du&jobbet, men vi har också skrivit nytt. Om pensionsåldern ska höjas i Sverige måste än mer fokus riktas på de här frågorna. Mer forskning behövs, mer intresse från parternas sida, fler riktade satsningar från regeringen. Men jag vill återkomma till att mycket börjar hos dig och mig, vår egen åldersnoja och förhärligande av ungdomsideal. Så vad sägs om en kampanj om att slopa våra personnummer är du på? Enikö Koch redaktör ålder&arbete 3

4 Dagens 70-åringar är aktivare och smartare Dagens 70-åringar är lika pigga och aktiva som 50-åringar var förr. De är smartare, oftare lyckligt gifta och har bättre hälsa än tidigare generationers 70-åringar. Bättre kost, bättre vård, mer motion och ett mer komplicerat samhällsliv är några av förklaringarna. med grannarna förr, menar Ingmar Skoog. Men allt är inte bra. Övervikten ökar, det är baksidan av vällevnadssamhället. Flera har ett riskbruk av alkohol. Ångesttillstånd är vanliga men det verkar samtidigt som om många äldre inte är så störda av det. En tanke kan vara att vi har en ungdomskult idag och att äldre har svårare att acceptera att de blir gamla. De vill göra allt de inte hunnit med tidigare i livet. Samtidigt orkar de mindre än de tror. text: helena östlund foto: niklas palmklint Ingmar Skoog har intervjuat bortåt äldre göteborgare, suttit hemma hos dem och hört berättelser om deras liv. Han är forskningsledare för h70 som är en av världens mest kända befolkningsstudier. Den startade 1971 och var den första studien i världen som undersökte hur äldre människor egentligen mådde fysiskt och psykiskt. Undersökningen avlivade myter om äldre som skröpliga och passiva. En stor del av sanningen om äldres liv måste skrivas om, säger Ingmar Skoog. 70-åringarnas personlighet har förändrats på 30 år. De är mer tävlingsinriktade, men mindre ordningssamma än sina föregångare. De har ett större behov av nära relationer och av att bli omhändertagna. De är mer sanningsenliga och mer utåtriktade än tidigare generationer. Det är alltså en myt att vi pratade mer LäS mer om arbetsliv och äldreforskning /tema FAS initierar och finansierar forskning för att främja människors hälsa, arbetsliv och välfärd. 4 ålder&arbete

5 innehåll vilka hinder står i vägen? 44 En dag med Barbro westerholm 6 Generationer lär av varandra 40 Porträttet: Barbro Westerholm äldst i riksdagen... 6 aktuellt: Nytt från fyra universitet...16 Åldersdiskriminering: 45 kan vara för gammalt...20 age management: Så arbetar företag i Tyskland...24 arbetsmiljö: Vem orkar jobba till 75?...32 Krönika: Utan äldreomsorg inget förlängt arbetsliv...39 kompetensöverföring: Generationer lär av varandra...40 Lagar och regler: Tre hinder i vägen för längre arbete...44 testa din kunskap: Går du på alla myter om äldre?...48 krönika: När är man gammal?...50 ålder&arbete 5

6 Porträttet Föregångare Äldst i riksdagen, men fortfarande energisk som en tonåring. Barbro Westerholms nyfikenhet och erfarenhet kompletterar varandra. Vi följde med henne under en intensiv arbetsdag. text ENIKÖ KOCH eniko.koch@duochjobbet.se foto Anders G Warne 6 ålder&arbete

7 ålder&arbete 7 Porträttet

8 Porträttet Barbro Westerholm ställer sig i talarstolen i Haninges kommunhus och rättar till sin mygga bakom örat. Den rymliga föreläsningssalen är fullsatt denna gråmulna höstdag, främst av generationskamrater till talaren. Klockan är strax över tio och den lokala Äldremässan har just invigts. Barbro Westerholm är hedersgäst, inbjuden för att tala om äldres villkor i samhället. Om Barbro Westerholm har några paradnummer, så är det här säkert ett av dem. Hon fyller ut den stora lokalen med sitt engagerade sätt att prata. Hon lockar till skratt ett flertal gånger med humor som ofta bottnar i en privat historia. Som när hon tar upp frågan om friskvård och vikten av att röra på sig: Städningen hemma ger bra motion, och då hinner jag se sakerna jag har stående där som jag annars bara rusar förbi Barbro Westerholm målar upp en dyster bild av åldersdiskriminering och hindrande strukturer, som att yngre cancersjuka får ett bättre bemötande och dyrare mediciner än äldre. Som att en 70-årig man inte fick teckna mobilabonnemang själv, utan skulle be sin dotter att skriva på. Men hon levererar också lösningar, självklart vissa politiska, som den breda lag mot åldersdiskriminering som träder i kraft den 1 januari Sverige var sent med en lag mot åldersdiskriminering i arbetslivet (2009), men med denna nya lag, som omfattar alla samhällsområden som t ex hälsa- och sjukvård, blir Sverige en föregångare. Det kommer invändningar som ifrågasätter hur t ex DO kommer att kunna hantera den. Men det viktigaste, menar jag, är att lagen blir en normsändare. Den signalerar att äldre måste behandlas som alla andra. Barbro Westerholm pratar om vikten av att fortsätta vara någon i stället för att bli ingen. Där har individen själv ett ansvar att inte nedvärdera sig själv och kalla sig bara pensionär, utan att stolt berätta om de aktiviteter man faktiskt gör. Slår man upp ordet gammal eller äldre får man synonymer som senil och gubbat till sig. Det känns inte så bra. Bättre vore med t ex årsrik, säger hon och undrar om ungdomar då skulle bli kallade för årsfattiga. Kanske inte så bra. Så fortsätter hon: Det här vore något för pensionsföreningar att utlysa en tävling kring, bra synonymer till äldre. Sedan går vi och vrider om armen på den som skriver synonymordboken, så att de nya orden kommer med 8 ålder&arbete

9 På frågan När är man gammal? svarar Barbro Westerholm: När man inte längre är nyfiken på vad som händer imorgon. Porträttet Föreläsningstimmen går mot sitt slut, men stämningen blir allt mer intensiv. Barbro Westerholm har lyckats bygga upp något som mer och mer påminner om ett väckelsemöte, där hon likt en predikant för människors lika värde, ingjuter energi i varenda själ i publiken. När hon tackas för sin medverkan säger representanten för Haninge kommun: Visst känns det tryggt med någon som Barbro i riksdagen? Och publiken nickar, hummar och ler. På vägen ut kommer flera fram till Barbro Westerholm och vill berätta sin historia, eller bara hälsa och tacka. Även ute, på väg till och från tåget, får hon många blickar och flera direkta kommentarer. En man ropar efter oss: Jag tycker att du är en duktig politiker. Barbro ler och ropar tack tillbaka. Babro Westerholm har varit med i det offentliga livet i Sverige sedan mitten av 1960-talet. Hon är riksdagsledamot för Folkpartiet, ett uppdrag hon har haft i sammanlagt 17 år i olika perioder. Hon är också professor, har varit generaldirektör för Socialstyrelsen, vice ordförande i WHO, ordförande i Sveriges pensionärsförbund, ålder&arbete 9

10 Porträttet Riksdagsrummet är en oas för Barbro Westerholm, dit hon ofta tar med lunchen för att vara ifred en stund. Mellan alla resor och program är det viktigt med återhämtning. Jag måste prioritera. Just nu fokuserar jag på tre frågor: äldre, hbt och sällsynta diagnoser. vice president i AGE (Older People s Platform) i EU. Bland mycket annat. Listan är lång och spänner över ett halvt sekel av förändringat i samhället. Vi sitter på tåget på väg tillbaka till Stockholm och pratar om hur frågor som initierades i politiken för flera decennier sedan kommer till beslut långt senare. Ett exempel som hon nämner handlar om äldre i arbetslivet: Jag städade källaren nyligen och sorterade papper, då jag hittade ett gammalt nummer av Socialnytt från 1981, med rubriken Alla som vill ska få jobb åtminstone upp till 70. Redan då var frågan uppe hos oss, men det var alldeles för tidigt. Jag hade helt glömt bort det, för då hamnade fokus på att utveckla demensvården och annat som var mer akut. Att Barbro Westerholm har förmåga att använda sig av sin erfarenhet märks tydligt under vår dag tillsammans. Oavsett vilken av hennes frågor som kommer upp till diskussion kan hon plötsligt referera bakåt, en sisådär år, och plocka fram någon relevant information. Hon rabblar namn, utredningar och politiska beslut. Att hon fortfarande tror på politiken och har tålamod beror på att hon har sett förslagen nå resultat, ibland efter decennier av arbete. Ett exempel är insemination för ensamstående kvinnor, där det har tagit 21 år från första motionen tills riksdagen i våras beslöt att begära lagstiftning av regeringen. Samhället är långt före politiken ibland. Men politiken kommer så småningom ifatt. Just nu efterlyser hon flera breda parlamentariska överenskommelser, tycker att politiken har blivit för blockindelad. Enighet mellan flera 10 ålder&arbete

11 Barbro om Pensionsåldersutredningen kommer att föreslå höjd pensionsålder, vad tycker du om det? Jag vill bevara rätten att få gå i pension vid 61-års ålder men inte ha någon övre åldersgräns. Man ska kunna arbeta så länge man vill och kan. Människor är så olika. Ta Meta Velander som spelar teater för fulla hus vid 86-års ålder. Tänk om man pensionerat henne vid Vad krävs för att människor ska kunna orka arbeta längre? Utveckla ledarskapet som måste se resursen i äldre människor med deras kunskap och livserfarenhet och hur den kan utvecklas. I tunga arbeten som vård- och omsorgsboendena se till att man kan växla över till psykiskt och fysiskt mindre betungande arbeten innan människor blivit nedslitna. 3. Varför tror du att age management är ett sådant okänt område i Sverige? Äldre ses inte som en resurs, åldrandet är omgivet av föreställningar och negativa myter om förmågan att lära nytt, utveckla, vara kreativa. Äldre måste tänka på sitt ansvar att vara role models. Så som vi är i dag kommer våra barnbarn att minnas oss och se på äldre när de går vidare i livet. Porträttet partier skulle gynna hennes hjärtefrågor, som till exempel pengar till genusforskning eller insatser för äldre med multisjuklighet och demens. Tillbaka i Stockholm går vi hennes vanliga väg från centralstationen mot riksdagshuset. Hon berättar att det blir mycket åkande ut på föreläsningar, konferenser och besök. Hon går med raska steg, genar över en korsning och säger: Det här är en del av min dagliga motion. Jag hinner inte gå och träna på gym. Jag följer med upp till hennes rum i riksdagshuset. Hon lämnar av presenten från Haninge och funderar över nästa programpunkt, en paneldebatt som hon ska delta i om några timmar om livsstil och folkhälsa. Medan hon bläddrar i sina papper ser jag mig om i det ljusa, modest möblerade rummet. Här finns en enkel bäddsoffa, ett skrivbord, en bokhylla och en tv på hjul framför skrivbordet. Något enstaka pris står i ram på de breda fönsterblecken, och jag frågar var hon har resten, t ex Nordiska folkhälsopriset som hon fick för sitt arbete med åldrande och hälsa Hon skakar på huvudet. Jag kan inte ha allt stående framme, det skulle framstå som för skrytsamt. Många ideella föreningar har prisat Barbro Westerholm, som lyfter fram vikten av den civila sektorns arbete. Hon har ofta tagit strid för olika minoritetsgrupper. Rubriken på några av motionerna som hon har varit med och skrivit under hösten 2012 säger en del: Föräldraskap vid assisterad befruktning, Barnets rätt till ombud vid vårdnadstvister, Äldre tortyrskadade osv. Jag måste prioritera. Just nu så fokuserar jag på tre frågor: äldre, hbt och sällsynta diagnoser, säger hon och förklarar också att hon inte är en förvaltare utan snarare en startare. När hon känner att någon tar över och frågan går mot en lösning, lämnar hon och tar sig an nästa uppgift. Isin presentation på Folkpartiets webb kallar hon sig själv för arbetsnarkoman. Jag frågar henne om drivkraften och vi går tillbaka i tiden, över en lunch i Riksdagshusets kafé. Pappan, som var försäkringstjänsteman, jobbade till 74-års ålder och var liberal ut i tåspetsarna. Mamman arbetade som kontorsassistent på Pen- ålder&arbete 11

12 Porträttet Först under ett år i England fick min man på sig jämställdhetsglasögonen. Han var visserligen kirurg, men jourfri och därmed hemma mer. sionsstyrelsen, och familjen bodde på Östermalm, något kvarter bort från lägenheten där Barbro bor med sin man i dag. Hon läste till läkare och träffade den stora kärleken på utbildningen, Peter Westerholm, som fortfarande är hennes livskamrat. Barnen föddes, tre i följd och lite senare ett fjärde. Barbro Westerholm fogade sig i kvinnorollen, valde bort den kliniska delen av läkaryrket och satsade på forskning i stället, för att kunna ta hand om barnen. Först under ett år i England fick min man på sig jämställdhetsglasögonen. Han var visserligen kirurg, men jourfri och därmed hemma mer. Då insåg han att han hade tre trevliga barn som han ville spendera mer tid med. När vårt fjärde barn föddes blev det vårt gemensamma, som båda tog hand om lika mycket. Forskningen gav kunskap och akademisk titel, och Barbro Westerholm fortsatte sin karriär under några turer mellan roller som medicinsk expert på Socialstyrelsen och Apoteksbolaget, till posten som Socialstyrelsens generaldirektör. Det var där jag blev politiskt väckt och såg så mycket inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten som behövde åtgärdas. Det är en del under gd-tiden som hon hade lagt upp på ett annat sätt i dag. Bland annat trampade hon in på den ansvariga ministerns områden utan att hon märkte det, blev själv alltmer en politiker, vilket inte sågs med blida ögon. När hon slutade valde hon att kandidera som politiker i stället för att hamna i någon elefantkyrkogård för oönskade myndighetschefer. Hon ville påverka. Att välja Bengt Westerbergs liberala parti var självklart år Han drev just de frågorna som hon tyckte var viktiga, till exempel gällande äldreoch funktionsnedsatta. Själv var hon efter åren på Socialstyrelsen rustad med kunskap, visste var i samhället bristerna fanns. Och drivkraften? Att få människor att må bättre. Det var därför jag blev läkare. Sedan fortsatte jag på den vägen, även om det var på ett övergripande plan och inte i direkt kontakt med patienter. Det förebyggande hälsoarbetet har också varit en hjärtefråga för Barbro Westerholm. Vi växlar spår till nutid när jag kikar ner i hennes salladstallrik med kräftstjärtar och undrar om hon, som kan sägas vara Folkhälsoinstitutets moder, lever som hon lär? Hon skrattar till och berättar att hennes pappa lärde henne röka när hon var 14 år och nykonfirmerad. Jag slutade tio år senare när jag skulle gifta mig med Peter, och vi kom över en våning vi egentligen inte hade råd med. Jag tyckte aldrig att det var gott, utan gjorde det för att hålla min pappa sällskap. Vad gäller maten pratar hon om att äta allt för att sprida riskerna och ler igen. Sedan berättar hon om cykelsemestrar på skotska öar och mycket skidåkning med familjen. Efter höftledsoperationen för några år sedan åker hon inte slalom längre, men många långa promenader blir det. Det tar emot att fråga Barbro Westerholm om hur det är att bli äldre hon motsvarar helt enkelt inte schablonbilden. Hon känns tidssmart, kvicktänkt, nyskapande, driven. Men någonstans måste den kronologiska åldern ändå göra sig påmind? Hon svarar obekymrat: Man kompenserar ju. Jag hade där här glasögonen på huvudet förut, så la jag dem ifrån mig överallt. Nu hänger de här, visar hon och lyfter fram läsglasögonen runt halsen. Att Barbro Westerholm jobbar heltid vid 79- års ålder har många förklaringar, bland annat att hon finns i ett yrke där hon har kontroll över sin egen tid, och där hennes kompetens efterfrågas. Hon har ingen man som väntar hemma, hennes 77-årige make jobbar fortfarande och reser lika mycket han. Att hon har gått fram och tillbaka mellan politikerrollen och andra yrkesroller gör också att hon har hunnit ladda om, få nya impulser från verkligheten. Jag har alltid haft möjligheten att stänga igen dörren och gå vidare i mitt yrke om någonting inte fungerar längre. Det är en styrka i politiken, att inte bli beroende av sitt uppdrag. Som till exempel 1999, då hade jag inte mer att ge. Grytan var tom och jag fick det lockande uppdraget att 12 ålder&arbete

13 Porträttet forskade om biverkningar Barbro Westerholm Ålder (kronologisk): 79 år Familj: Make, fyra barn, nio barnbarn, 6 25 år. Jobb: Riksdagsledamot för FP, ledamot i socialutskottet. Andra uppdrag: Ordförande för liberala seniorer, Seniorexpert i WHO rörande hälsoskillnader i Europas olika länder, hälsoexpert i paraplyorganisationen för äldreorganisationer i EU AGE, European Older People s Platform. Är också: Hedersdoktor vid Uppsala universitet. Mest stolt över yrkesmässigt: Den forskning som jag har bedrivit om läkemedelsanvändande och biverkningar. Mest stolt över i Socialstyrelsen: Avskaffandet av homosexualitet som sjukdom. Mest stolt över i politiken: Införandet av partnerskapslagen och nu lagen mot åldersdiskriminering. Mest stolt över privat: Min familj och att tillsammans med Peter ha byggt en lekstuga. ålder&arbete 13

14 Porträttet Barbro Westerholm deltar i många debatter. Hon vill vara väl förberedd och lyssnar gärna på talarna före henne för att vara insatt i sammanhanget. Pauserna är till för mingel och till att besvara mejl i den smarta telefonen. Då var jag sugen igen. Jag hade lärt så mycket om vad som behövde göras för äldre i politiken. bli ordförande för Sveriges Pensionärsförbund. Då slutade jag i riksdagen. Men sedan blev Barbro Westerholm nominerad till riksdagen 2006 och återvaldes. Då var jag sugen igen. Jag hade lärt mig så mycket om vad som behövde göras för äldre i politiken. Vi har dragit över lunchtiden, det är dags för dagens nästa programpunkt: paneldiskussionen Vem ska ta ansvar för hur vi lever och mår? i Bonnierhuset. I pausen före debatten får vi vår sista pratstund. Barbro Westerholms arbetsdag fortsätter minst en timme till, sedan blir det en kväll på Folkoperan med familjen. Frågan som fortfarande behöver besvaras är: Hur gör hon för att orka? Jag vill ha alla hennes tips Jag lärde mig att vara tidseffektiv under min tid på Socialstyrelsen. Jag utnyttjar till exempel alla små pauser till att besvara mejl. De här är ett viktigt verktyg, säger hon och viftar med sin smarta mobil. Hon berättar att hon sover gott om natten, planerar in tid för återhämtning i kalendern, och håller sig till det hon har planerat. Jag bokar aldrig av ett möte för att det kommer något som kan vara viktigare. Det jag har lovat försöker jag hålla, vilket gör det enklare med planeringen. Den ordentliga återhämtningen får hon på landet i Landsort, en by på ön Öja i Stockholms skärgård. Där är det ingen som stör. Och hur kopplar hon av? Vi bygger, röjer, eldar det vi röjt, lever båtliv. Det är då jag rensar hjärnan ordentligt 14 ålder&arbete

15 AKTUELLT Regeringens utredare: Höj pensionsåldern! aktuellt Ett längre arbetsliv är lösningen på den kommande arbetskraftsbristen, enligt Pensionsåldersutredningen. Vi kommer att lägga förslag om höjd pensionsålder, säger Ingemar Eriksson, särskild utredare. text ENIKÖ KOCH Utredningen presenteras först i april 2013, men Ingemar Eriksson valde att gå ut med att den kommer att innebära förslag på ändrade åldersgränser i pensionssystemet vid en konferens i oktober (Swedage 2012). Vilka åldersgränser handlar det om? Vi ska titta över 61-årsgränsen, åldersgränsen för garantipension och las-gränsen på 67 år. Vilka de nya föreslagna åldersgränserna blir ville Ingemar Eriksson inte precisera, men pratade om att de fasta åldersgränserna ska göras mer flexibla. De som vill och har möjlighet ska kunna arbeta längre. Hur ska ett längre arbetsliv bli möjligt med dagens arbetsförhållanden? Vi kommer att ha en bukett av förslag på arbetsmiljöområdet också. Det handlar om att de fysiska belastningarna måste minska, men även de psykosociala villkoren måste bli bättre. Det måste bli lättare att få kompetensutveckling och vi måste också underlätta karriärbyten. Vad kan regeringen göra i den sista frågan? Vi har diskuterat kompetenskonton, och förändring i studiestödssystemet. Ingemar Eriksson kommer lägga förslag om höjd pensionsålder. Hur tror du att människor kommer att reagera på förslaget om höjd pensionsålder? De kommer nog att tycka att det är jobbigt i början att tänka på att behöva jobba ett eller två år längre. Att de flesta av oss går i pension vid 65 års ålder är ett vanebeteende som kan förändras, och då kan ändrade åldersgränser bidra till detta. Ekonomiska incitament är också viktiga, enligt Ingemar Eriksson. Vi kommer att informera om att det är en god idé ekonomiskt att arbeta längre. Och det kommer att bli lönsamt för alla grupper, inte bara för till exempel högre tjänstemän utan även för offentliganställda kvinnor. Regeringens uppdrag: analysera de pensionsrelaterade åldersgränserna samt de hinder och möjligheter som finns för ett längre arbetsliv. Därutöver ska utredaren ta fram förslag och alternativa strategier för hur de pensionsrelaterade åldersgränserna ska hanteras. Utredaren ska vidare lämna förslag till åtgärder inom arbetsmiljö (...) som ger förbättrade förutsättningar för att arbeta längre upp i åldrarna. Delbetänkandet presenterades i april 2012, Längre liv, längre arbetsliv SOU 2012:28. Slutbetänkandet presenteras den 1 april Läs: Pensionsåldersutredningen ålder&arbete 15

16 Forskning pågår... aktuellt Runt om i Sverige forskas det för fullt på olika aspekter av ålder och arbetsliv. Här är fyra nedslag i aktuella studier och forskningsprojekt. text ENIKÖ KOCH eniko.koch@duochjobbet.se 1Karlstads universitet Clary Krekula, docent vid Karlstads universitet, arbetar med en studie om attityder till fysisk styrka inom brandmannayrket, på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. I sin undersökning har hon haft både en köns- och en åldersdimension. Studien visar dels att kvinnors och äldres fysiska begränsningar överdrivs, dels hur viktig åldersdimensionen var för analysen. Det är fler som ser de äldres fysiska förmåga som ett problem, än de som ser kvinnors. Genom att tillföra åldersdimensionen får vi bättre förståelse också för hur ojämställdhet mellan kön skapas och upprätthålls, säger Clary Krekula. Från januari leder Clary Krekula ett nytt projekt, där en grupp forskare ska undersöka ålder som organiserande faktor på ett större företag. 2 Hur skapas ålder? Göteborgs&Lunds universitet Maria Albin, docent i Lund, leder en studie där arbetslivslängdens utveckling studeras i olika yrken och branscher, i relation till kön, härkomst och bostadsort. Dessutom studeras hur hälsan påverkas för grupper med olika förhållanden på och utanför arbetet. Varför är det viktigt att få fram den här kunskapen? Forskning har visat att det finns en åldersnorm, som oavsett hur gränserna dras, ligger mellan de två polerna yngre respektive äldre. Om man vill förändra sådana normer räcker det inte med att konstatera att de finns utan då behöver man också förstå de processer där dessa normer skapas, hur de upprätthålls och också vad konsekvenserna blir av dem, enligt Clary Krekula. Vi vet till exempel att ålder får olika innebörd beroende på arbetsplats. Medan man i ett sammanhang är för gammal vid 38 års ålder, betraktas man på andra arbetsplatser som för ung för att få status och möjligheter. Det är viktigt att få kunskap om sådana processer. Forskningsprojektet Ålder Räknas: En explorativ studie av processer kring inklusion och exklusion i en arbetsorganisation finansieras av FAS. Är arbetsförhållanden avgörande för hälsan? Hållbara strategier för ett förlängt arbetsliv behöver inkludera förhållanden på och utanför jobbet liksom hälsoaspekter. Det är viktigt att de gör detta för hela arbetsmarknaden annars kommer de som har svåra arbetsförhållanden, och i större utsträckning drabbas av ohälsa i övre medelåldern, att vara förlorare. Vad kan resultatet leda till? Vår förhoppning är att man inom olika typer av företag kunnat arbeta fram en samsyn kring vissa rekommendationer, men vi tror också att vi kommer att identifiera kunskapsluckor som kvarstår. Ett längre arbetsliv - underlag för att inkludera arbetsförhållanden, hälsoaspekter och förhållanden utanför arbetet finansieras av AFA Försäkring. 16 ålder&arbete

17 4Nio faktorer påverkar Lunds universitet&sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Den 18 januari 2013 lägger Kerstin Nilsson fram avhandlingen To work or not to work in an extended working life? Fyra enkät- och intervjustudier ligger till grund för den. Det är betydligt fler som säger sig kunna arbeta till 65 år eller längre, än som vill göra detta. Vi har därför studerat nio olika faktorer som påverkar att man kan, respektive vill, arbeta längre: Hälsa, fysisk och pyskosocial arbetsmiljö, arbetstakt, ekonomiska incitament, kompetens, motivation och arbetstillfredsställelse, attityd från 3Vad får oss att må bättre? Stockholms universitet Hugo Westerlund, professor vid Stressforskningsinstitutet, har tillsammans med en internationell forskargrupp tittat på äldres hälsa före och efter pensionering, bland annat baserat på data från Frankrike och Finland. Studierna har visat att äldres självskattade hälsa i genomsnitt är bättre efter pensionering än före. Det kan handla om minskade besvär med sömnproblem, huvudvärk, depression och så vidare, vilket kan bero på att de kan ta det lugnare, motionera mer osv. Men det finns även möjliga hälsorisker efter pensionering, särskilt på längre sikt, som exempelvis ensamhet, passivitet och hög alkoholkonsumtion. Nu ska äldres hälsa undersökas ännu bredare och djupare dels baserat på existerande data från Sverige, Danmark, Finland, England och Frankrike, dels kommer forskarna att intensivstudera en grupp människor under en vecka ett halvår före pensioneringen och sedan 6 och 18 månader efter. Vi ska titta på hälsorelaterade beteenden och undersöka vad det är som gör att folk mår bättre efter pensionering. Om vi förstår det kan vi lättare anpassa arbetslivet så att äldre både vill och kan arbeta längre, säger Hugo Westerlund. Det nya forskningsprojektet Bestämningsfaktorer för hälsosamt åldrande och pensionering: En longitudinell studie med internationella jämförelser baserad på IDEARnätverket startar under december 2012 och finansieras av FAS tillsammans med Finlands akademi och Economic and Social Research Council (ESRC) i England. chefer och organisation, familj, fritid samt attityden till pension i det omgivande samhället. Vilka faktorer påverkar mest? En intervjustudie med personer som har slutat före respektive efter 65 års ålder visar att det första trappsteget är hälsan i relation till arbetsförhållandena, nästa är ekonomin, om man har råd att gå tidigare. Det tredje övervägandet handlar om social inkludering: attityden från chefer, organisationen i förhållande till uppskattning i exempelvis föreningsarbete och familj. Det fjärde trappsteget som man överväger är möjlighet till meningsfull sysselsättning, om man känner att arbetet eller fritiden ger mest meningsfullhet. Kan din studie resultera i några rekommendationer? Det är önskvärt utifrån ett samhällsperspektiv att fler arbetar något år längre om vi ska behålla dagens välfärd. I detta kan man inte enbart fokusera på den äldre medarbetaren. Man får inte glömma bort att det ofta är organisationer och chefer som skapar förutsättningarna för detta. Jag tror att det behövs fler incitament för chefer om de ska kunna och vilja behålla den äldre arbetskraften. aktuellt ålder&arbete 17

18 Truckförare har minst chans att bli 80 år aktuellt Bara varannan truckförare kan räkna med att fylla 80 år, de ligger sämst till bland alla yrken. Störst chans till hög ålder har flygvärdinnor och sjuksköterskor. Det visar nya uppgifter som Du&jobbet och Tema Likabehandling beställt. text eva berlin 80 år hoppas nog de flesta att få fylla. Chanserna varierar i olika yrken, visar Du&jobbets nya undersökning, den första där yrke kopplas till långt liv. I snitt kan 71,6 procent räkna med att bli 80 år eller äldre. Undersökningen, gjord av SCB, utgår från sysselsatta som var 58 år 1990, och som alltså haft ett arbetsliv fram till mitten av 90-talet. Tufft i mansyrken Bland de 15 yrken där utsikterna är sämst är merparten mansdominerade LO-yrken. Truckförare ligger i botten, följt av lantarbetare, speditörer och plastvaruarbetare. De har också lägre pensionsålder än snittet och längre sjukskrivningar. Truckförare lever farligast. Bland de 15 bästa är samtliga utom ett kemister/fysiker kvinnodominerade jobb. Bland flygvärdinnor, sjuksköterskor och förskollärare kan över 80 procent räkna med att fylla 80 år. Det är välkänt att män lever kortare än kvinnor, deras medelålder är 79,5 år mot 83,5 för kvinnor, vilket inverkar eftersom svensk arbetsmarknad är könsuppdelad. Men även om man jämför könen så skiljer det kraftigt: Truckförarna, där hälften dör före 80 år, kan ställas mot manliga klasslärare, där chansen att leva länge är 77,5 procent. Kvinnornas sämsta jobb är datamaskinoperatör: 65,8 procent blir 80 foto: colourbox år, att jämföra med det bästa yrket: förskollärare 83,8 procent. Variationen överraskar Det är en intressant studie, tycker professor Kenneth Abrahamsson, före detta programchef för FAS. Den kopplar samman tankar om jobbens karaktär med hur många år man lever efter pension. Det är förstås en viktig hälsoindikator. Kanske kan man tala om en hälsoparadox nämligen att kvinnor och män har olika strategier för att hantera ohälsa i arbetslivet, funderar han. Överraskar gör den stora variationen där yrkesarbetare inom tunga jobb har cirka 50 procent chans att bli 80 mot över 80 procent för vissa lärare, sjuksköterskor med flera. Kanske klarar man bättre arbetsbelastning i form av stress och relationsproblem än traditionella fysiska risker. De 6 yrkena med lägst andel 80-åringar 1. Truckförare m fl... 50,3 2. Lantarbetare, husdjursskötare...51,1 3. Speditörer, skeppsklarerare m fl... 51,2 4. Plastvaruarbetare... 54,8 5. Ram- och cirkelsågare, hyvlare m fl... 55,4 6. Gruvbrytare, bergsprängare m fl... 56,1... högst andel 80-åringar 1. Pursers, flygvärdinnor m fl... 84,9 2. Sjuksköterskor/skötare... 83,4 3. Förskollärare... 82,8 4. Postassistenter m fl... 81,2 5. Skräddare, sömmerskor... 80,3 6. Klasslärare... 80,0 Andel i procent i yrket som blir 80 år eller mer. Källa: SCB och Du&jobbet 18 ålder&arbete

19 4 frågor till Karin Bishop-Lindholm, beteendevetare, som på uppdrag av FAS och Tema Likabehanding har gjort flera trendspaningar och kartläggningar om äldre i arbetslivet. 1 Vad har du sett i dina kartläggningar som påverkar äldres situation på arbetsmarknaden? Det mest slående är att arbetsgivare ser äldre som dyr och osäker arbetskraft. Dyr, för att de har fler förmåner och högre löner och så finns det en föreställning om att de ställer högre krav. Osäker, på grund av hälsoskäl främst. Det är grova generaliseringar som i många fall skulle förändras om arbetsgivaren tittade på individnivå. Om mycket av detta är generaliseringar och myter, varför tar 2 inte arbetsgivare till sig nya fakta? En stor del av arbetsgivarna i Sverige är små och medelstora företag. Jag tror att de inte har råd med kompetensutveckling inom likabehandlingsfrågor, det innebär ibland att de inte har möjlighet att ta reda på fakta. Och eftersom de inte har några marginaler för att ta 3 risker går de antagligen på det som känns säkrast. Jag tror också att man ibland hör att äldre arbetskraft kostar mycket mer än yngre, vilket leder till förhastade slutsatser om den enskilde individen. Det här handlar mest om nyrekryteringar, hur är läget för dem som är anställda? Det är svårt att prata om hela arbetsmarknaden, eftersom det är stor skillnad mellan hur det ser ut i tjänstemannayrken jämfört med LO-yrken och även mellan olika branscher. Det är också skillnad för män och kvinnor. Det viktiga är att arbetsgivare satsar på både förebyggande arbetsmiljöarbete och anpassning till olika individer. Det kan handla om arbetsrotation, att man får kompetensutveckling osv. Vad skulle behöva förändras för att underlätta för äldre i 4 arbetslivet? Karin Bishop-Lindholm. Det mest slående är att arbetsgivare ser äldre som dyr och osäker arbetskraft. Jag tror att det både handlar om föreställningar och om strukturer och regler. Det finns till exempel inte tillräckligt med incitament för att arbeta längre så som många avtal är utformade i dag. Fotnot: Karin Bishop-Lindholms rapport Svenska socialfondsprojekt med fokus på äldre i arbetslivet hittar du på under rapporter och länkar. aktuellt Myt: Det är ingen idé att anställa/kompetensutveckla äldre, de har ju så kort tid kvar att jobba. krossa myterna! Fakta: Påståendet bortser från rörligheten på arbetsmarknaden, och från att yngre ofta byter såväl arbetsplats som bransch. Statistik (SCB 2010) visar att mer än var femte anställd byts ut under ett vanligt år, mätt på företag och arbetsställen. Av dem som bytte arbetsplats under år var 80 procent i åldern år och endast omkring 6 procent var 60 år och äldre. Därför kan påståendet att äldre jobbar kortare tid på en arbetsplats inte styrkas av statistik ändå tas det som grund för diskriminering av äldre, både i form av tilldelning av resurser som vid anställning. Källa: Rapporten Åldersdiskriminering i svenskt arbetsliv, DO, 2012 ålder&arbete 19

20 För gammal f Åldersdiskriminering Michael Strauss blev bortvald som 43-åring. Åldersdiskriminering är ett utbrett fenomen och förekommer långt ner i åldrarna. Främst märks det vid rekrytering. text ENIKÖ KOCH eniko.koch@duochjobbet.se foto ann patmalnieks Michael Strauss sökte ett jobb inom it-branschen och redan under intervjun kände han att någonting var galet. Rekryterarna viskade till varandra och avbröt sedan samtalet i förtid. När Michael Strauss hörde sig för via telefon fick han det bekräftat han var för gammal. De hade valt att gå vidare med en yngre person, trots att jag var klockren för jobbet. Jag förstod ingenting. Men när jag frågade runt bland mina kompisar sa de också: Det händer något när man blir 40. Har du inte fattat det? Det handlar om de oemotsagda, underliggande koderna i yrkeslivet, enligt Michael Strauss, som konstaterar att det i stort sett bara är 30-åringarna som är eftertraktade numera. Det finns även studier som styrker hans tes. Vid Linnéuniversitetet (2011) kom forskare fram till att en fiktiv 31-årig man fick tre gånger fler positiva svar på en ansökan än en 46-årig med samma meriter, när de sökte jobb på restaurang eller som affärsbiträde. Varierar från jobb till jobb Clary Krekula, docent vid Karlstads universitet och författare till DO:s nya rapport Åldersdiskriminering i svenskt arbetsliv, har också sett tendenserna. Hon påpekar dock att gränsen är väldigt flytande för när man anses för gammal. Jag har just tittat på ett DO-fall där en 34-årig kille kände sig diskriminerad på grund av ålder. Det kan variera mycket mellan olika branscher. Man kanske inte anses tillräckligt käck och entusiastisk som telefonsäljare när jag frågade runt bland mina kompisar sa de också: Det händer något när man blir 40. vid 38 års ålder, samtidigt som du är för ung för att göra karriär inom akademin. Det är just i rekryteringssituationen som de diskriminerande strukturerna märks tydligast, visar Clary Krekulas studier. Där kan arbetsgivarens föreställningar få till följd att äldre sållas bort. Den nya diskrimineringslagen, som sedan 2009 också omfattar åldersdiskriminering, är tämligen okänd. Att arbetsgivare väljer bort äldre beror delvis på stereotypa uppfattningar om hur ålder påverkar oss, till exempel att vi blir mindre flexibla, långsammare, får svårare att lära nytt osv. Men stämmer inte allt det här? Jo, visst finns det skillnader, och man kan till exempel få sämre syn och rörlighet. Men det finns inga studier som visar att det skulle påverka kvaliteten i det arbete man gör. Vi kompenserar också för saker och ting, säger Clary Krekula. Arbetsgivare borde i stället fokusera på argument för äldre, inte mot. Det tycker Michael Strauss, som baserade ett nytt företag på sin egen upplevelse av åldersdiskriminering. Go veteran, ett bemannings- och rekryteringsföretag för vuxna det vill säga 40, 50 och 60 plus har hunnit samla en rad argument för den äldre arbetskraften (se faktarutan på nästa uppslag). Man missar kompetens genom att inte anställa vuxna medarbetare. Erfarenhet uppskattas inom vården Michael Strauss lyfter även han fram skillnader mellan branscher, påpekar att äldre ratas i högre grad inom mode, media, information och reklam. Yrkesområden där äldre efterfrågas är där det finns ett värde i tryggheten att möta en erfaren person, till exempel i olika vårdyrken. Men trots denna skillnad tycker Michael Strauss att ålderism* är ett generellt problem som påverkar hela arbetslivet. Är detta fenomen något som är specifikt för Sverige? Ja, menar Michael Strauss, som lyfter fram flera historiska 20 ålder&arbete

21 ör jobbet orsaker från myten om ättestupan under vikingatiden till du-reformen på 1970-talet. Den senare slätade ut skillnader mellan människor, men ledde till att vi behövde nya sätt att kategorisera varandra på, menar han. Medie- och reklambranschens ungdomsideal försvårar också för äldre. Men det finns ytterligare en faktor, som Michael Strauss tillskriver störst betydelse: Det är våra personnummer. Här i Sverige måste du berätta hur gammal du är för att köpa smör på Ica. I alla jobbansökningar, överallt, finns det med oavsett om du önskar det eller inte. Enligt Clary Krekula är det inte vetenskapligt belagt att Sverige skulle vara så mycket mer åldersfixerat än andra länder. Men det finns indikationer på det. Vi har i alla fall en stark föreställning om att det är så. Åldersdiskriminering Ju mer åldersgränser vi har, desto mer fokus blir det på ålder. Och visst finns det skillnader i till exempel lagstiftning jämfört med andra länder. I vissa länder ses det som diskriminerande att ha en fast pensionsålder till exempel. Ju mer åldersgränser vi har, desto mer fokus blir det på ålder. Inhyrda banar väg Hur ska vi då ändra på dessa föreställningar? Michael Strauss pratar om sitt eget företag som en förändringsagent. Genom att hyra ut personer, som i många fall är äldre än vad företagen själva skulle rekrytera, får man in senior arbetskraft i organisationen. Då inser arbetsgivare att det fungerar, och ändrar förhoppningsvis inställning. Men det handlar mycket om opinionsbildning också. Och om en hård nationalekonomisk realitet, där alla måste jobba Fundera över varför det ofta är 50-åringar som vinner Robinsontävlingarna, säger Michael Strauss. De kanske inte är lika snabba på vissa moment som de yngre, men de har erfarenhet och kunskap inom flera olika områden. ålder&arbete 21

22 Utbud och efterfrågan kommer att lösa det här. De äldre kommer att stå för nästa BNP-ökning. Åldersdiskriminering längre. Det blir utbud och efterfrågan som kommer att lösa det här. De äldre kommer att stå för nästa BNPökning, förutspår Michael Strauss. Dags att börja prata om ålder Clary Krekula tror att attityder går att förändra på sikt. Det måste gå. Jag tror inte att vi är medvetna om att ålder kan vara så konstruerat och laddat. Vi måste börja prata om det och få mer kunskap. Även lagstiftningen kan behöva skärpas på området, anser Clary Krekula. I dag är arbetsgivare skyldiga att arbeta förebyggande mot diskriminering utifrån kön, etnisk tillhörighet och religion. Här skulle även ålder behöva finnas med. Det skulle även leda till att kunskapen om vad som leder till åldersdiskriminering ökade på arbetsplatserna. * Stereotypa föreställningar som utgår från människans ålder (enl Lars Anderssons definition, professor, Linköpings universitet). fördel 40+ Här är några av Michael Strauss argument för att anställa 40-, 50- och 60-plussare: Större erfarenhet och rutin. Behöver minimal introduktion. Högre produktivitet än yngre. Bättre simultanförmåga. Högre arbetsmoral. Jobbar inte enbart för lönen. Genomtänkt agerande. Ger hellre en hjälpande hand än slåss med vassa armbågar. Behöver inte lika ofta vara hemma för vård av sjukt barn. Stor förmåga till mellanmänsklig dialog. Generationsmix ger ökad effektivitet, kreativitet och trivsel. Källa: Michael Strauss och Go veteran fler män anser sig åldersdiskriminerade Ålder är den tredje vanligaste diskrimineringsgrunden som anmäls i arbetslivet, efter etnisk bakgrund och kön. Medvetenheten har ökat på senare tid, säger Olle Brynja, analysansvarig på Tema Likabehandling, tidigare utredare på DO. Olle Brynja. Ålder är en ny diskrimineringsgrund. Sedan år 2009, när den nya lagen trädde i kraft, kan de som känner sig åldersdiskriminerade i arbetslivet samt i utbildningssammanhang anmäla det till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Anmälningarna har också strömmat in, och ålder seglade snabbt upp (2010) som tredje vanligaste orsaken, sett till antalet anmälningar. De flesta fall handlar om rekrytering eller uppsägning, och det är oftast äldre som anmäler. De yngre vet kanske inte i samma utsträckning vilka rättigheter de har, och de tänker också att deras tid kommer, när de ser äldre gå före. De äldre, som ser sina rättigheter skalas av, anmäler, säger Olle Brynja. Männen i majoritet Ålder är den enda diskrimineringsgrunden där män är i tydlig majoritet bland anmälare. Men det behöver inte spegla verkligheten, enligt Olle Brynja. Det kan bero på att kvinnor anmäler på andra grunder, till exempel kön, och inte ser åldersfaktorn på samma sätt. Ett annat skäl är att män säger ifrån i större utsträckning. Ålder som diskrimineringsgrund är ofta av additiv art, vilket betyder att den ofta försvårar en redan utsatt situation, enligt Olle Brynja. Någon som redan kanske räknas bort vid en rekryteringssituation på grund av kön och etnisk tillhörighet gör det troligen definitivt om åldern dessutom är fel i arbetsgivarens ögon. En annan sak som gör ålder speciell är att den berör alla. Alla har en ålder och blir äldre, hela tiden. Åldersnormen är också föränderlig och skiljer sig mycket mellan olika branscher och positioner på arbetsmarknaden. 22 ålder&arbete

23 Tre som har anmält DO har för Du&jobbets räkning valt ut tre anmälningar om åldersdiskriminering som kan ses som typiska ärenden. Namnen är fingerade. DO får in runt anmälningar om åldersdiskriminering varje år, men bara ett fåtal leder till förlikning eller domstolsprövning. Oftast är det bevissvårigheter som gör att DO väljer att inte driva ett ärende vidare. Hans, 60 år, fritidspedagog Hans sökte jobb som fritidspedagog på en skola. Två tjänster var utannonserade, en vikarietjänst och en tillsvidaretjänst. Han blev kallad till intervju. Tillsvidaretjänsten utannonserades sedan på nytt, på grund av för få meriterade sökande. Men Hans hade tillräckliga meriter och ifrågasätter varför han inte dög till den tjänsten. Vikariatet tillsattes sedan av en yngre person med sämre meriter, enligt Hans. Han skriver i anmälan: Jag känner mig kränkt både meritmässigt och för min ålder. DO avslutade ärendet i januari 2012 och bedömer att diskriminering inte går att bevisa. Arbetsgivaren uppfattade att Hans inte var tillräckligt intresserad av vikariatet, därför tillsattes den yngre personen. Det var få sökande till tillsvidaretjänsten och DO tycker att det var rimligt att den utannonserades på nytt. Maria, 53 år, växeltelefonist Maria sökte anställning hos ett taxibolag och blev lovad möte för att diskutera arbete i växeln, både via mejl och samtal. Efter det hörde inte personalchefen av sig, trots att Maria försökte nå henne på olika sätt. När hon väl svarade fortsatte hon lova Maria en intervju. Samtidigt fick Maria reda på att några yngre personer, som Maria kände från ett tidigare telefonväxelarbete, fick anställning hos det aktuella taxibolaget. Personalchefen hänvisade till att hon anställde personer som passade ihop på arbetsplatsen. Så här skriver Maria i sin anmälan: Jag har gott rykte och bra meriter så det måste bero på min ålder samt att jag upplevs som obekväm att jag inte ens fick den utlovade intervjun. Anmälan kom in den 5 maj och är under utredning hos DO. Ola, 50 år, lokförare Ola sökte ett jobb som spårvagnsförare, men blev inte kallad till intervju, trots tillräckliga meriter. Efter att han fått avslag på sin ansökan annonserades flera liknande tjänster ut, vilket fick Ola att börja undra. Han fick höra att företaget föredrar yngre sökande. Ola skriver i sin anmälan: Har fått höra från en granne, som liksom jag är över 50 år, ( ) och nu åter sökte ett förarjobb, att han inte var intressant trots stor brist. Han fick reda på att man nu helst såg yngre sökande och den som uttalade detta var just denne rekryteringssamordnare. Han löste sin situation genom att gå via sina gamla kontakter. DO avslutade ärendet i maj 2012 och bedömer att diskriminering inte går att bevisa. Arbetsgivaren har hänvisat till att Olas profil inte stämmer överens med den som företaget sökte och att ålder inte har varit ett urvalskriterium. Åldersdiskriminering Myt: Äldre är mindre produktiva Fakta: Produktiviteten ökar generellt med åldern, visar en ny rapport från det tyska arbetsministeriet. I förhållande till genomsnittlig produktivitet är åringarna som grupp omkring 0,7 procent bättre, medan gruppen åringar producerar 0,3 procent sämre en gruppskillnad på en procent. 50-åringarnas produktivitet sjunker något, men förblir högre än åringarnas nivå. I organisationer där det finns arbeten som passar för måttligt äldre (45 50 år) och man anställer med hänsyn till detta kan produktivitetsvinsten bli så hög som 2 procent, enligt rapporten. Källa: Fortschrittsreport Altersgerechte Arbeitswelt krossa myterna! ålder&arbete 23

24 Jochen Renfordt poserar gärna med Joakim. Det går att tjäna pengar på att vara en bra chef som gärna anställer äldre, anser han. age management 24 ålder&arbete

25 Klirr i kassan age management Age management lönar sig, det vet vd:n Jochen Renfordt i Tyskland. Här värderas äldres erfarenhet allt mer, och flera företag leds åldersmedvetet. text&foto ENIKÖ KOCH eniko.koch@duochjobbet.se Marken är täckt av flera små spindelnät av ljus när flygplanet går in för landning. Hagen ligger mitt i Tysklands mest tätbefolkade delar i sydöstra Ruhrområdet. Att här skulle råda brist på arbetskraft är svårt att föreställa sig. Ändå är den demografiska förändringen ett faktum, de äldre blir allt fler och de arbetslösa matchar inte arbetsgivarnas kompetensbehov. Hagen är en av de gamla industristäderna som lider mest. De unga flyttar härifrån och stadens skulder växer. Det här är ett av de fattigaste områdena i Tyskland, borträknat vissa platser i öst, bekräftar Andreas Bendig, på företaget Mark Agentur i Hagen. Han hjälper företag hantera den kommande arbetskraftsbristen med så kalllatd age management, åldersmedvetet ledarskap. Arbetat med många företag Andreas Bendig har skolats till demografikonsult inom ett stort nationellt program i Tyskland (se nästa sida) och har hunnit arbeta med ett 30-tal företag. Han tar med mig till måleriföretaget Renfordt, som har följt hans råd och jobbat exemplariskt med åldersmedvetet ledarskap. Vi parkerar mitt i ett mindre samhälle utanför Hagen. Här ligger företaget där 33 personer arbetar under ledning av vd:n Jochen Renfordt, som visar oss in i ett stort arbetsrum, där Joakim von Anka står som en färgglad staty. Han förklarar skrattande att ankan är en förebild, och några minuter in i samtalet förstår jag att han verkligen tjänar bra med pengar, men inte på att vara en snåljåp som Joakim, utan tvärtom, genom att satsa på personalen. Vi hade höga sjuktal och behövde göra förändringar. Vi började kartlägga hur våra medarbetare mår och arbeta hälsofrämjade på olika sätt, berättar Jochen Renfordt. Listade personalen Vissa satsningar gjordes innan, andra som en direkt konsekvens av coachningen från Andreas Bendig. Jag kände till att det kommer att bli en demografisk kris, men hade inte koll på vad det innebar för oss, i vår vardag. Det vet jag nu, och jag har också gjort några förändringar. Ett konkret exempel är den kartläggning av personalens kompetens som Jochen Renfordt visar oss. I ett schema på datorskärmen finns alla medarbetare listade. ålder&arbete 25