SVENSKA STADSKÄRNORS BID-MODELL
|
|
- Daniel Svensson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SVENSKA STADSKÄRNORS BID-MODELL Samverkan på frivilliga grunder PUBLIK SLUTRAPPORT Tillsammans har vi förverkligat idéer som tidigare verkade omöjliga!
2
3 INNEHÅLL SIDA SVENSKA STADSKÄRNORS BID-MODELL 4 RESULTAT AV BID-PROJEKTET 6 PROJEKTETS RESULTAT 18 KONKRETA PUNKTER 8 DEN UTVECKLADE BID-MODELLENS UPPLÄGG OCH STRUKTUR 10 STEG 1 12 STEG 2 13 STEG 3 14 STEG 4 15 STEG 5 16 STEG 6 17 STEG 7 18 Slutrapport sammanställd av Inger Alfredsson, projektledare för BID-projektet nationell samordnare Svenska Stadskärnor inger.alfredsson@svenskastadskarnor.se Marlene Hassel processledare och BID-manager, Svenska Stadskärnor marlene.hassel@svenskastadskarnor.se DEN SVENSKA BID-MODELLEN SVENSKA STADSKÄRNOR 3
4 SVENSKA STADSKÄRNORS BID-MODELL samverkan på frivilliga grunder Under 18 månader har Svenska Stadskärnor tillsammans med Länsstyrelserna Värmland och Dalarna samt de fem pilotorterna; Filipstad, Ludvika, Orsa, Rättvik och Torsby utvecklat en samverkans BID-modell anpassad till svenska förhållanden. Den bygger på lokalsamhällens attraktionskraft, både för bofasta och besökare enligt stads- och platsutvecklingskonceptet BID (Buiseness Improvment District) där intressenterna inom BID-området deltar på frivilliga grunder. ssade Tillsammans i projektet har strukturella förändringar genomförts anpassade till platsens förutsättningar för framtiden och dess utmaningar. Svenska Stadskärnors BID-modell har visat sig fungera utmärkt oavsett storlek på stad/ort/plats och val av BID-område. BID-arbetet i dessa orter har gjort att man har fått perspektiv på deras olika utmaningar och framtidstankar. BID-modellen med dess sju steg och fem fokusområden har intensivt processats fram, prövats under projekttiden och enligt uppvisat resultat har den fungerat framgångsrikt. BID-modellen är en organiserad samverkansmodell som bygger på förtroende mellan kommunen, olika fastighetsägare, handel, hotell, restauranger, kultursektorn, turism-, besöks-, rekreationsnäringarna, ideella organisationer, boende med flera. I princip är dessa aktörer delvis konkurrenter, men i ett vidare perspektiv kollegor. Det som förenar dem är ett gemensamt intresse, ansvar och förståelse för sina respektive verksamhetsområden inom BID-området. BID-modellen bidrar med är att engagera och mobiliserar flera aktörer för att utveckla attraktiva miljöer med målet att skapa en attraktiv plats/centrumkärna i samverkan, där alla har en större chans att trivas, träffas och njuta av livet. Alla strävar efter att skapa förutsättningar för tillväxt med fler aktiviteter, upplevelser, liv och rörelse. Svenska Stadskärnors BID-modell kan nu erbjuda en professionell och strukturerad samverkansmodell i en process som ger möjligheter till ny kunskap, nya kontakter och nya erfarenheter, där det omöjliga ska bli möjligt. Med andra ord ett kunskapslyft för Sveriges alla unika platser! SYFTE BID-modellen syftar till att stärka samverkan inom ett avgränsat område genom att ta hänsyn till hur parternas intressen, medverkan och insatser av olika slag hanteras. Med samlad kunskap, spetskompetens och erfarenhet mellan stadens offentliga och privata intressenter ska BID-modellen utveckla en målinriktad affärsutvecklingsplan för orten, staden eller platsen. DEN SVENSKA BID-MODELLEN SVENSKA STADSKÄRNOR 4
5 MÅL BID-modellens mål är att alla aktörer i geografiskt eller tematiskt område ska samarbeta för att nå ett gemensamt resultat som man inte kan åstadkomma på egen hand. Det gör man genom att ta fram en samverkansmodell, en affärsplan samt en driftorganisation för ett BID utifrån de förutsättningar som fanns på den lokala platsen. ARBETSMETOD Arbetet med BID är att ta fram systematisk kunskap om lokala förhållanden (nulägesanalys), och se till att beslutsfattare inom olika arenor har tillgång till denna lokala kunskap. Detta gör det möjligt för lokala aktörer att förverkliga idéer och initiativ (affärsplan). Checklistor har tagits fram för att underlätta det dagliga arbetet lokalt och för att arbetet ska fungera strukturellt inom de olika arbetsgrupperna har fem fokusområden arbetats fram. Samverkansorganisationen med dess olika arbetsgrupper på lokal nivå ger ett underifrånperspektiv och lokalt engagemang som fungerar som plattform för dialog och verkligt inflytande när utvecklings- och finansieringsplaner tas fram för det avgränsade området. BID-modellen har som utgångspunkt de problem som finns lokalt, som upplevs lokalt och som prioriteras lokalt. GRUNDEN FÖR ATT STARTA ETT BID ÄR ATT: Definiera ett avgränsat geografiskt område. Framställa en gemensam vision, mål och affärsplan. Ta fram en tydlig ansvarsfördelning och finansieringsplan. Forma en fungerande arbets- och referensgrupp. Utse en BID-manager som leder det operativa arbetet lokalt. HANDLEDNING OCH COACHNING I PROJEKTET Svenska Stadskärnor har handlett processen och tillfört kunskap, spetskompetens, nya arbetssätt och inspiration till hur man kan göra förbättringar i den befintliga miljön till BID-området. Svenska Stadskärnor har inspirerat, varit rådgivande samt supportat och coachat orterna gemensamt för att utbyta erfarenheter och goda exempel med varandra, allt för att stärka intressenterna lokalt i BID-området. DEN SVENSKA BID-MODELLEN SVENSKA STADSKÄRNOR 5
6 FRAMGÅNGSFAKTORER AV BID-PROJEKTET Det absolut viktigaste och mest framgångsrika resultatet som projektet kan visa på samtliga orter är att vi med gemensamma krafter har lyckats vända en negativ utvecklingsspiral till det positiva! I de fem pilotorterna Filipstad, Ludvika, Orsa, Rättvik och Torsby har man under lång tid gjort olika satsningar med syfte att vända en negativ utveckling men oftast med begränsad framgång. Med BID-modellen har vi gett olika inspel och vägledning till dessa platser om vad man kan göra och hur man kan arbeta för att vända en negativ trend. Genom BID-modellens strukturerade arbete har samarbetet underlättats för de insatser man kommit överens om. Man har skapat mervärde samtidigt som befintliga värden och kvaliteter har tagits tillvara. Ett av framgångskoncepten har varit det öppna sättet som vi använde oss av i början av processen. Detta för att belysa de utmaningar och brister som finns lokalt på respektive ort. Vi har också inspirerat till nya tankesätt. Flera deltagare fick sig en tankeställare, vilket var en bra utgångspunkt för att börja om på nytt och börja om tillsammans. Alla intressenter har delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Det bidrog till att skapa engagemang, framtidstro och att det är möjligt till förändring! POSITIVA EFFEKTER AV BID-PROJEKTET De orter som har varit med i projektet är alla vinnare! Kommunen har tagit ett viktigt steg med att utveckla sin tätort och det har fungerat oavsett vilket avgränsat område man har valt att arbeta med. Det har man sett tydliga resultat på under projektets gång. BID-modellen bygger på, hjälp-till-självhjälp (empowerment) för att kunna hantera problemställningar lokalt på den utvalda platsen. Pilotorterna har gjort ett utmärkt arbete utifrån de lokala förutsättningarna. Deltagarna har blivit medvetna om att alla måste vara delaktiga i det lokala utvecklingsarbetet och att samverkan bör ske i en samverkansorganisation, där alla intressenter bör vara representerade. För att lyckas med detta behövs ökad förståelse mellan aktörerna och en ökad kunskapsnivå bland intressenterna i BID-området. Goda exempel finns nu på hur man kan göra för att bygga på det som redan finns, eller starta en helt ny samverkansorganisation. För att uppnå förståelse mellan aktörerna har man arbetat utifrån de fem fokusområdena, där orterna har fått ett processtyrt ramverk med verktyg, checklistor samt erbjudit studieresor och kompetensutveckling om hållbar utveckling av centrum, platsen och destinationen. DEN SVENSKA BID-MODELLEN SVENSKA STADSKÄRNOR 6
7 Deltagarna har fått tillgång till nya verktyg och kunskap om hur man ökar samverkan mellan olika människor från olika branscher och verksamheter inom privat och offentligt sektor. Pilotorterna har lagt ned mycket arbete och energi för att få samverkan att fungera mellan intressenterna, särskilt efter då man insåg hur viktigt samarbetet mellan de olika aktörerna är. Trots en viss projekttrötthet och misstro att Svenska Stadskärnor skulle komma in med ett ovanifrånperspektiv och förhoppningar att genom extern hjälp kunna lösa problemen snabbt, fick Svenska Stadskärnor ett stort förtroende redan från början. Processarbetet har gett pilotstäderna nya ögon och en nystart i sitt BID-område. Intressenterna har lyssnat på varandra och det har ökat förståelsen för de olika verksamheterna. Detta har inneburit att flera olika aktiviteter har tillkommit för att öka attraktionen lokalt. Vidare har man genomfört fler aktiviteter än vad man hade tänkt sig från början. En platsrundvandring har genomförts på respektive ort för att säkerställa nuläget. Det har varit mycket uppskattat hos deltagarna, precis som grupp coachningen som kombinerades med besök på respektive ort. Det har varit inspirerande att se hur ambitiösa alla har varit för att bidra med sina kunskaper och erfarenheter samt att man har förstått hur man själv kan hantera sina problemställningar lokalt! Ett gemensamt case på respektive ort har genomförts, tack vare detta finns det nu konkreta och goda exempel på hur man kan samarbeta mellan det offentliga och privata samt hur man kan samfinansiera utvecklingen på den lokala platsen. Alla orterna har tagit fram sin egen vision och strategi med tillhörande åtgärdsprogram, handlingsplaner. Dessa handlingsplaner har gjort att arbetet har förenklats och effektiviserats eftersom man nu samlat alla åtgärder och frågor i ett och samma dokument och det är tydligt hur det ska finansieras. Samtliga pilotorter har gjort det med mycket stor framgång. Målet har varit att skapa en positiv syn och ett livfullt och varierande centrum- och platsliv, vilket har uppnåtts. Resultatet av detta blev också att man arbetade med att stärka, analysera och utvärdera olika samverkansmodeller med hänsyn till hur parternas intressen, medverkan och insatser av olika slag hanteras på respektive ort. Samtliga pilotorter har nu en dokumenterad affärsplan med tillhörande finansieringsplan och budget. SAMVERKAN & SAMARBETE DEN SVENSKA BID-MODELLEN SVENSKA STADSKÄRNOR 7
8 PROJEKTETS RESULTAT 18 KONKRETA PUNKTER 1. Gemensam målbild och vision har tagits fram. 2. Samverkansorganisationer är nu skapade och finansierade. 3. Fler intressenter är med och betalar utvecklingsarbetet. 4. Nya uppstartade köpmannaföreningar, samarbete mellan fastighetsägare och restaurang, café och nattklubbsföreningar har startats. 5. Intressenter drar åt samma håll inom den gemensamma lokala problemställningen. 6. Intressenter känner sig delaktiga i utvecklingsarbetet, ingen glömd, alla får komma till tals, man känner att man har möjlighet att påverka. 7. Kommunens tjänstemän har börjat samarbeta i olika sakfrågor. 8. Lösningar på problemställningar som har funnits och hindrat ortens utveckling har tagits fram och åtgärder har genomförts. 9. Ökad kunskapsnivå kring hållbarhetsfrågor inom de fem fokusområdena: Varumärke, identitet, profil, image och positionering Attraktion, utbud, aktiviteter, upplevelser och service Platsens funktion, utseende och utformning Tillgänglighet Rent snyggt och säkert DEN SVENSKA BID-MODELLEN SVENSKA STADSKÄRNOR 8
9 10. Genomförd nulägesanalys samt förankring av denna. 11. Nulägesanalysens resultat kan användas som underlag i kommunens översiktsplan. 12. Genomförda case för att testa BID-modellens verktyg i skarpt läge. Det synliggör och leder till upprustning av platser. 13. Affärsplan med kort- och långsiktiga mål har tagits fram. 14. Handlingsplan med tillhörande finansieringsmodell och budget har tagits fram. 15. En gemensam modell och arbetssätt har tagits fram som gör att man kan utbyta erfarenheter mellan deltagarna på ett effektivt och strukturerat sätt. 16. Att alla har tillgång till BID-modellens struktur och kan luta sig emot denna i vissa frågeställningar. 17. Coachning och sakkunskap om attraktivitet och platsutveckling genom Svenska Stadskärnor har fungerat väl. 18. Svenska Stadskärnor har byggt upp ett förtroende och en flexibilitet ute bland deltagarna att kunna driva utvecklingen kring BID-frågan vidare nationellt och internationellt. Att utveckla och arbeta ihop med dessa pilotorter har varit spännande och en intensiv utmaning med massor av möjligheter och lärdomar för alla inblandade. Med resultatet av 18 månaders processarbete i handen kan projektets utfall inte beskrivas som annat än framgångsrikt och mycket lyckat! Vi hoppas att detta projekt kan väcka fler nya idéer, ge mervärde och inspirera de som är verksamma inom samhällsplanering, eller helt enkelt bara är intresserade av platsens/stadens/ortens/destinationens utveckling i framtiden. Kick-offmöte med samtliga intressenter i Filipstad. DEN SVENSKA BID-MODELLEN SVENSKA STADSKÄRNOR 9
10 DEN UTVECKLADE BID-MODELLENS UPPLÄGG OCH STRUKTUR PROCESS UNDER 18 MÅNADER I SJU STEG OCH FEM FOKUSOMRÅDEN BID-modellen löper under ca 18 månader och är uppdelad i sju steg. De fem fokusområdena; varumärke, utbud, platsen, tillgänglighet och trygghet är specifikt framtagna för att fånga upp BID-området utifrån ett helhetsperspektiv, där alla enskilda aktörer och aktiviteter inom varje fokusområde är lika viktiga för helheten. De uppstartade BID-områdena coachas av Svenska Stadskärnor i grupp och de besöker varandra under processen för erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring. De håller även kontakt med varandra under hela processen via e-post och telefonsamtal, där de både stöttar och ger varandra råd och hjälp på vägen. Utgångspunkten är varje plats unika förutsättningar. Även om det går att genomföra en BID process på egen hand, rekommenderas att processer startas med andra BID-områden. Det ger ett bredare erfarenhetsutbyte och ett större nätverk som kommer att vara till nytta under processens gång för den lokala utvecklingen. Svenska Stadskärnor bistår med processledning och coachning både fysiskt och via telefon samt mail under projektperioden samt bidrar med den spetskompetens som finns i organisationen. Vi vill inspirera till nya tankesätt och arbetsmetoder och ge idéer till nya framtidsvisioner till platsen. Svenska Stadskärnor arbetar aktivt lokalt/regionalt/nationellt/internationellt med att sprida goda exempel, erfarenheter och ny kunskap. Känslan av att kunna påverka ökar allas engagemang. Det som tidigare verkade omöjligt och svårt har blivit verklighet! Citat från en av deltagarna. DEN SVENSKA BID-MODELLEN SVENSKA STADSKÄRNOR 10
11 SVENSKA STADSKÄRNORS BID-MODELL INNEFATTAR: Grundläggande utbildning i BID-modellen, vägledning och inspiration hur man kan arbeta som BID-manager. Tillgång till BID-modellen samt processverktyg. Process i sju steg arrangerade och handledda av Svenska Stadskärnor. Uppstartsmöte om BID, introduktion och inspiration. Kick-off möte med platsrundvandring i varje BID-område med dess intressenter. Coachning för framtagning av en nulägesanalys för varje BID-område. Checklistor att använda i det dagliga arbetet. Coachning för framtagning av en affärsplan med tillhörande budget. Processtid och coachning löpande enskilt och i grupp under ca 18 månader av Svenska Stadskärnor. Studiebesök med goda exempel på bra BID-områden. Tillgång till Svenska Stadskärnors spetskompetens och Forskarrådets rapporter. Regional/nationell/internationell spridning av resultatet. Diplomering av BID-området. DEN SVENSKA BID-MODELLEN SVENSKA STADSKÄRNOR 11
12 STEG 1 INTRODUKTION AV SVENSKA BID-MODELLEN Grundläggande utbildning i BID-modellen och hur ni kan arbeta som BID-manager. Det första steget är att börja fundera på hur organisationen kan se ut och identifiera befintliga arbetsgrupper från berörda aktörer inom utvecklingsområdet. Det är grunden för ett framgångsrikt partnerskap och början till att forma en BID-överenskommelse. Man får konkreta och handfasta tips på hur man startar och arbetar med BID-modellen. Svenska Stadskärnors BID-modell har utgångspunkt i de problem som finns lokalt, som upplevs lokalt och som prioriteras lokalt. SYFTET är att få en grundläggande utbildning i Svenska Stadskärnors BID-modell och att skapa ett engagemang, intresse och ge möjlighet till att starta en BID-process lokalt. MÅLET är att ge insikt i processen och BID-modellens arbetssätt. Arbetet påbörjas med att bilda en organisation och arbets- och referensgrupper. Identifiera intressenter och definiera det avgränsade BID-området. Bra att vi fick en struktur. Trevligt att träffa deltagare från övriga orter. Positiva, kunniga och engagerade coacher. Några svar från utvärderingen på de som deltagarna tyckte var bäst med steg 1. DEN SVENSKA BID-MODELLEN SVENSKA STADSKÄRNOR 12
13 STEG 2 UPPSTARTSMÖTE UPPSTARTSMÖTE NULÄGESANALYS Workshop med processledning med fokus på nulägesanalysen och de fem fokusområdena. Nästa steg är att varje deltagare ska fundera på möjligheterna att bilda arbetsgrupper utifrån de fem fokusområderna med berörda aktörer inom sitt utvecklingsområde. Här bör man också fundera på om en referensgrupp behövs som stöd till arbetsgrupperna. Grunden för ett framgångsrikt partnerskap är att forma en gemensam BID-överenskommelse följt av ett avtal med samtliga intressenter inom BID-området. Kunskapsöverföring ges om den strukturomvandling som sker urbant och ruralt inom olika områden som till exempel, kulturdriven innovation, kreativa näringar, detaljhandeln och på de förändrade konsumtionsmönster där köpkraft förflyttas från detaljhandel till tjänster och upplevelser. I detta sammanhang tittar man specifikt på planerings- och platsutvecklingsprocesser. Arbetet med nulägesanalysen påbörjas och inspiration ges till vad man bör bevara och hur det offentliga rummet kan utvecklas till att vara en attraktiv plats med fokus på trygghet, trivsel och tillgänglighet. SYFTET är att titta på om det finns befintliga arbetsgrupper eller om man behöver starta upp nya grupperingar utifrån de fem fokusområderna inom BID-området. Att ge inspiration och ny kunskap till platsutvecklingen och fakta om branschen samt vad som pågår i landet. MÅLET är att börja arbetet med nulägesanalysen lokalt i BID-området. Att deltagarna ges ny kunskap och blir sakkunniga i utvecklingsarbetet. Bra att komma igång med tankeprocessen kring centrumutveckling. Några svar från utvärderingen på de som deltagarna tyckte var bäst med steg 2. DEN SVENSKA BID-MODELLEN SVENSKA STADSKÄRNOR 13
14 STEG 3 NULÄGESANALYS, FEM FOKUSOMRÅDEN OCH PLATSVANDRING I DET EGNA BID-OMRÅDET Svenska Stadskärnor kommer till det utvalda BID-området och samordnar en workshop för alla intressenter inom de offentliga och privata verksamheterna. En strukturerad platsvandring genomförs där deltagarna tar första steget till att genomföra en nulägesanalys och arbeta med de fem fokusområderna. FRÅGOR SOM ÄR MED PÅ AGENDAN ÄR: Vad är BID? Hur kan vi jobba efter den modellen? Har vi rätt utbud av tjänster, aktiviteter och upplevelser? SYFTET är att skapa samsyn hos samtliga aktörer och ge inspiration, ny kunskap utifrån BID-områdets förutsättningar. Att skapa känsla för platsen samt visa att alla aktörer är viktiga och överens om att de kan, vill och vågar. MÅLET är att enas kring ett gemensamt mål, vision och en gemensam bild i BID-området. Bra coachning i samband med stadsvandringen. Bra att samla en stor grupp med många olika deltagare från både det offentliga och privata. Några svar från utvärderingen på de som deltagarna tyckte var bäst med steg 3. DEN SVENSKA BID-MODELLEN SVENSKA STADSKÄRNOR 14
15 STEG 4 STUDIEBESÖK OCH PLATSVANDRING PÅ ANNAN ORT SAMT COACHNING AV NULÄGESANALYSEN Halvvägs i processen rätas frågetecken ut och oklarheter diskuteras. Checklistor inom de fem fokusområdena gås igenom samt de olika verktyg som är framtagna för processen. Ett studiebesök genomförs i en svensk stad, ort eller plats som ett gott exempel. SYFTET är att besöka en annan plats och se något nytt, inspirerande och spännande. Att genomföra ett studiebesök samt svara på frågor kring detta. Att dela med sig av sina erfarenheter och kunskap. Att lyfta blicken och få perspektiv på sin egen process. MÅLET är att få en djupare branschkunskap och en ökad förståelse för omvärlden. Skapa nya nätverk och få nya kollegor som står inför liknande utmaningar. Att ha kunskap om de konkreta verktyg och checklistor som BID-modellen erbjuder. En färdig nulägesanalys som kan användas i det dagliga arbetet. Kul att se hur Örebro arbetar. Erfarenhetsutbytet med de andra pilotsorterna och den individuella coachningen. Några svar från utvärderingen på de som deltagarna tyckte var bäst med steg 4. DEN SVENSKA BID-MODELLEN SVENSKA STADSKÄRNOR 15
16 STEG 5 AFFÄRSPLAN OCH ETT CASE Nu påbörjas det första steget inför presentationen av affärsplanens innehåll och genomförande. Checklistor och nulägesanalysen stäms av. Man jobbar tätt tillsammans i grupp och Svenska Stadskärnor coachar både i grupp och individuellt för att säkerställa innehållet i affärsplanen. Man förbereder sig för att genomföra ett case ett eget valt praktiskt exempel där man ska lösa en uppgift (en miniatyr på affärsplanen) på hemmaplan. SYFTET är att få ny kunskap om affärsplanens olika beståndsdelar och att ta fram en struktur där affärsplanens innehåll tydligt kopplas till nulägesanalysen och en budget som finansieras av alla intressenterna. Att använda kunskapen i affärsplanen i miniatyr, i ett aktuellt och case på hemmaplan. MÅLET är att påbörja affärsplanen och arbetet med BID-områdets samfinansieringsmodell. Arbetet med ett case på hemmaplan påbörjas där BID-modellen i praktiken testas. Enkelt upplägg med 19 punkter på hur vi skulle göra i arbetet med affärsplanen. Några svar från utvärderingen på de som deltagarna tyckte var bäst med steg 5. DEN SVENSKA BID-MODELLEN SVENSKA STADSKÄRNOR 16
17 STEG 6 COACHNING AV AFFÄRSPLAN I detta steg redovisas den egna affärsplanen med tillhörande budget. Man utbyter erfarenheter och gör kompletteringar kring affärsplanen. De sista frågetecknen rätas ut och vid behov erbjuds ytterligare stöd i processen. Alla deltagare jobbar tätt tillsammans och coachas fram steg för steg för att säkerställa affärsplanen och dess förankring samt dess implementering lokalt. SYFTET är att utbyta erfarenheter kring arbetet med affärsplanen och implementeringen med denna lokalt. MÅLET är att ta fram en färdig affärsplan med tillhörande budget som är godkänd och underskriven av de offentliga och de privata aktörerna. Redovisning av det slutförda arbetet med caset görs som ett praktiskt exempel på att affärsplanen fungerar. Erfarenhetsutbytet mellan kommunerna blev bättre när de kommit längre i utvecklingsarbetet. Att säkerhetsställa innehållet i affärsplanen. Några svar från utvärderingen på de som deltagarna tyckte var bäst med steg 6. DEN SVENSKA BID-MODELLEN SVENSKA STADSKÄRNOR 17
18 STEG 7 RESULTATEN AV AFFÄRSPLAN DIPLOMERING AV BID-OMRÅDET Den egna affärsplanen och finansieringsmodellen finjusteras och tillhörande budget görs. I detta sista steg diskuterar deltagarna den fortsatta implementeringen av affärsplanen. Hur presenterar man affärsplanens olika steg för att skapa förståelse och kunskap om platsens framtida utveckling? Goda exempel på genomförda case lyfts fram och diskuteras. Diplomering av BID-området. SYFTET är att slutföra och presentera affärsplanen och visa att BID-modellen fungerar i praktiken. MÅLET är att avsluta arbetet med affärsplanen och presentera den på ett pedagogiskt och säljande sätt. Att ha genomfört ett case framgångsrikt lokalt. Bra att ha konkreta case att arbeta med, det gör det lättare att förstå BID-projektet och att få acceptans för det. Feedback från de andra och den individuella coachningen. Några svar från utvärderingen på de som deltagarna tyckte var bäst med steg 7. DEN SVENSKA BID-MODELLEN SVENSKA STADSKÄRNOR 18
19 ÄR DU NYFIKEN OCH VILL VETA MER HUR ARBETET MED BID-PROJEKTET GICK TILL? VÄLKOMMEN ATT KONTAKTA OSS! LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND OCH DALARNA Jakob Ebner Projektledare Länsstyrelsen Dalarna PILOTSTÄDERNA Eva Larsson BID-projektledare Veronica Lindgren BID-manager Joakim Larsson BID-manager Tatjana Summermatter Pre-BID manager Ulf Elmér BID-manager
20
LÄGESRAPPORT
LÄGESRAPPORT 2015-12-07 UTVECKLINGSPROGRAM AV SVENSKA PRE-BID-MODELLEN Inger Alfredsson Nationell samordnare för levande orter och livfulla städer BAKGRUND Detta utvecklingsprogram syftar till att stärka,
Läs merSYFTET är att få en grundläggande utbildning i Svenska Stadskärnors BID-modell.
BILAGA 1 PROCESSEN STEG FÖR STEG BID-modellen löper under ca 18 månader och är uppdelad i sju steg. Samtliga deltagare arbetar tillsammans inom projektet för erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring. Utgångspunkten
Läs merTillsammans har vi förverkligat idéer som tidigare verkade omöjliga! SVENSKA STADSKÄRNORS BID-MODELL Samverkan på frivilliga grunder
AKTIVITETER, UPPLEVELSER & SERVICE FOKUSOMRÅDE 4 TILLGÄNGLIGHET VARUMÄRKET UTBUD Vi ser idag en omsättningsökning hos besöksnäringen, det vill säga fler väljer platsen eller staden utifrån dess utbud av
Läs merFör levande orter och livfulla städer! Inger Alfredsson Nationell samordnare Marlene Hassel BID-Manager
För levande orter och livfulla städer! Inger Alfredsson Nationell samordnare Marlene Hassel BID-Manager 3 Inger Alfredsson Nationell samordnare Marlene Hassel BID-Manager VÅR ORGANISATION Ett unikt
Läs merHur skapar vi attraktiva mötesplatser utifrån ett samverkansperspektiv. Marlene Hassel Stockholm
Hur skapar vi attraktiva mötesplatser utifrån ett samverkansperspektiv Marlene Hassel Stockholm 2019-04-02 1 Möjligheter & utmaningar Hur möter vi framtiden? Hur kan vi stärka våra platser och skapa tillväxt
Läs merLÄGESRAPPORT
SVENSKA BID-MODELLEN BUSINESS IMPROVEMENT DISTRICT LÄGESRAPPORT 2016-06-10 UTVECKLINGSPROGRAM AV SVENSKA PRE-BID-MODELLEN Inger Alfredsson Nationell samordnare Box 186, 201 21 Malmö Besök Jörgen Kocksgatan
Läs merFör levande orter och livfulla städer! Inger Alfredsson Nationell samordnare Marlene Hassel BID-Manager
För levande orter och livfulla städer! Inger Alfredsson Nationell samordnare Marlene Hassel BID-Manager Inger Alfredsson Nationell samordnare Marlene Hassel BID-Manager VÅR ORGANISATION Ett unikt non-profit
Läs merÅRSKONFERENS MAJ I VÄSTERVIK
ÅRSKONFERENS 29-31 MAJ I VÄSTERVIK VÅR ORGANISATION Ett unikt non-profit nätverk för offentliga och kommersiella stadsutvecklare. Boverket Trafikverket Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Svensk Handel
Läs merInger Alfredsson Nationell samordnare
Inger Alfredsson Nationell samordnare VÅR ORGANISATION Ett unikt non-profit nätverk för offentliga och kommersiella stadsutvecklare. Boverket Trafikverket Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Svensk Handel
Läs merSVENSKA STADSKÄRNORS BID-modell
SVENSKA STADSKÄRNORS BID-modell BUSINESS IMPROVEMENT DISTRICT AFFÄRSUTVECKLINGSOMRÅDE VÅR ORGANISATION Ett unikt non-profit nätverk för offentliga och kommersiella stadsutvecklare. Boverket Trafikverket
Läs merStadskärneutveckling Ronneby
Stadskärneutveckling Ronneby Bakgrund Centrumutvecklingsgrupp 2004 Ronneby Centrumkommitté 2006 Ronneby Handel & intresseförening 2012 Centrumutvecklingsgrupp 2016 Ronneby Centrumkommitté ska stimulera
Läs merSå kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Läs merHållbara platser. Samverkan för regional serviceutveckling
Hållbara platser Samverkan för regional serviceutveckling Projektägare: Västra Götalandsregionen, Näringsliv Projekttid: November 2016-30 juni 2019 Budget: 3 Msek Finansiärer: Tillväxtverket, Länsstyrelsen,
Läs merOckelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10
Ockelbo Framtidens centrum i fokus Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Hur kan vi......utveckla en ort eller stad...öka attraktiviteten...och för vem? Ockelbos situation och möjligheter? -
Läs merPlacemaking in the Nordics
#NordicPlacemaking Placemaking in the Nordics Ett co-creation-projekt om hur man skapar trygga och attraktiva platser med stark identitet och stort värde PLACEMAKING IN THE NORDICS Ett co-creation-projekt
Läs merENKÄT FÖR PLATSRUNDVANDRING
SVENSKA STADSKÄRNORS BID-MODELL samverkan på frivilliga grunder ENKÄT FÖR PLATSRUNDVANDRING AV BID-OMRÅDET UTIFRÅN 5 FOKUSOMRÅDEN PLATSVARUMÄRKE FOKUSOMRÅDE 2 UTBUD AKTIVITETER, UPPLEVELSER & SERVICE UTBUD
Läs merKVÄLLS EKONOMI. i utveckling PURPLE FLAG SWEDEN
KVÄLLS EKONOMI i utveckling PURPLE FLAG SWEDEN Alla är vinnare! Citat från de olika pilotstäderna. Krögarnas engagemang har ökat. Kvällsekonomin har vidgat våra perspektiv. Politiker börjar förstå nyttan
Läs merAktivitets- och kommunikationsplan BID35-projektet Åtvidaberg* (uppdaterad 9 januari, 2018)
Aktivitets- och kommunikationsplan BID35-projektet Åtvidaberg* (uppdaterad 9 januari, 2018) Sammanfattning Aktivitets- och kommunikationsplanen ligger till grund för den breda kommunikationen i samband
Läs merBID som samverkansform
BID som samverkansform Vad är BID? Internationell tillämpning Erfarenheter i Sverige Metod Drivkrafter Medborgardialog Hur går utvecklingen vidare i Sverige? Business Improvement District Skottland Innerstaden
Läs merRapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt
Läs merSMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID!
SMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID! Svensk industri står inför utmaningar. Digitaliseringen driver på industrins redan höga omställningstakt och öppnar för nya affärsmodeller. Särskilt för små företag
Läs merAktivitets- och kommunikationsplan BID35-projektet Åtvidaberg* (uppdaterad 29 augusti, 2018)
Aktivitets- och kommunikationsplan BID35-projektet Åtvidaberg* (uppdaterad 29 augusti, 2018) Sammanfattning Aktivitets- och kommunikationsplanen ligger till grund för den breda kommunikationen i samband
Läs merESF-projekt Värdskap Valdemarsvik
Sammanställning kompetenskartläggning ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik 2012-05-11 Elisabet Ström Bilagor: Bilaga 1: Intervjumall Bilaga 2: Kompetensbehov per företag sammanställning Sidan 1 av 12 1. Introduktion
Läs merBiografgatan i Torsby - från bortglömd och otrygg, till attraktiv och trivsam
Biografgatan i Torsby - från bortglömd och otrygg, till attraktiv och trivsam Sammanställt av Eva Larsson, BID projektledare, Näringslivs- och besöksnäringsavd. Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 2.
Läs merSMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID!
SMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID! Svensk industri står inför utmaningar. Digitaliseringen driver på industrins redan höga omställningstakt och öppnar för nya affärsmodeller. Särskilt för små företag
Läs merför förskolechefer Hur säkerställer du att din nyanställda förskolechef utvecklar ledarskapet och verksamheten?
L Ö S N I N G S F O K U S E R A T O C H H Ä L S O F R Ä M J A N D E GONGGÅNG för förskolechefer Hur säkerställer du att din nyanställda förskolechef utvecklar ledarskapet och verksamheten? Vad är GongGång
Läs merSMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID!
SMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID! Svensk industri står inför utmaningar. Digitaliseringen driver på industrins redan höga omställningstakt och öppnar för nya affärsmodeller. Särskilt för små företag
Läs merCitylab - What s in it for me?
Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång
Läs merKommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration
INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling
Läs merStrukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv
Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det
Läs merKunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än
Läs merÖverenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Läs merDagkonferens: 350 kronor plus moms per dag. Föreläsningar och lunch ingår i priset.
Inbjudan till Landsbygd-Service-BID Framtidskonferens Tid: 14-15 november 2017 Plats: Selma Spa, Sunne, Värmland Tillsammans förverkligar vi idéer som tidigare verkade omöjliga! Välkommen till Framtidskonferensen
Läs merSMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID!
SMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID! Svensk industri står inför utmaningar. Digitaliseringen driver på industrins redan höga omställningstakt och öppnar för nya affärsmodeller. Särskilt för små företag
Läs merINTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och välfärd
INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och välfärd Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling
Läs merVARUMÄRKESPLATTFORM 2010
VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 Introduktion 5 Bakgrund 6 Vision 7 Förflyttning 8 Löften 9 Positionering 10 Målgrupper 11 Känsla 12 Kärnvärden 14 INNEHÅLL INTRODUKTION Göteborgs hamn grundades år 1620 och är
Läs merKUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen
Leader DalÄlvarna Slutrapport 1. Projekt Journalnr: 2009 7324 Projektnamn: Ledarskapsutbildning för ungdomar, förstudie Stödmottagare: Föreningen KUL, Kreativa Unga Ledare 2. Kontaktperson Jonas Wikström,
Läs merFördjupad Projektbeskrivning
Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt
Läs merKom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling
Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Förskolan 1 5 år Efter ett gemensamt beslut om att arbeta för utmärkelsen gör ni en intresseanmälan via Internet: http://www.skolutveckling.se/utvecklingsteman/hallbarutveckling/utmarkelsen/
Läs merCase: Hänvisnings-skyltar i. Ludvikas stadskärna
Case: Hänvisnings-skyltar i Ludvikas stadskärna 1 Bakgrund / Historik: Ludvika kommun har tillsammans med bland andra Visit Södra Dalarna sedan många år arbetat med en skyltpolicy och skyltprogram. Arbetet
Läs merinternationell strategi 1
Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,
Läs merVerksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: Ks2018/ Gäller från:
Diarienummer: Ks2018/0200.143 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2018-08-14 Gäller för: Ljungby kommun Globalt mål: Samtliga Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Arbetsgruppen
Läs merReviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne
Läs merSå här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling
Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland
Läs merAttraktiv Logi. Projektet har varit en öppning för mer positivt tänkande. En del slumrande affärsidéer har kunnat sättas i verket.
Attraktiv Logi Studiebesök på Vita Villan, Västnyland i Finland. Projektägare: Lantbrukarnas Ekonomi AB Projektledare: Mats Dahlström Kommuner: Hela området Dnr: 91 Jnr: 2011 2611 Projekttid: 2011-04-05
Läs merÖverenskommelsen. mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin
Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Nationella Överenskommelsen Definition social ekonomi Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta,
Läs merLärande om hållbar utveckling för barn & unga
Lärande om hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och
Läs merDelrapport - På väg mot en besöksnäringsstrategi
Delrapport - På väg mot en besöksnäringsstrategi 2017-03-02 2015/KS044872 Gunilla Berg Tyresö kommun / 2017-03-02 2 (6) Innehållsförteckning Inledning Vad är turism och besöksnäring? Varför en lokal strategi?
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merPersonligt anpassat ledarstöd eller coaching
Personligt anpassat ledarstöd / coaching 2018 Inledning Personligt anpassat ledarstöd / coaching Personligt anpassat ledarstöd eller coaching är en möjlighet att utvecklas utifrån dina egna unika förutsättningar.
Läs merVälkommen! Utbildningskväll om att söka leaderprojekt. Älmhult och Rydaholm Annika Nilsson och Eva Jacobsson Börjesson
Välkommen! Utbildningskväll om att söka leaderprojekt Älmhult 161017 och Rydaholm 161019 Annika Nilsson och Eva Jacobsson Börjesson Planering för kvällen Presentationsrunda Leader Linné Småland och leadermetoden
Läs merHållbar utveckling för barn & unga
Hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med miljö och hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och unga.
Läs merRegionstyrelsens arbetsutskott
PROTOKOLL UTDRAG Regionstyrelsens arbetsutskott 171-186 Tid: 2015-11-02, kl 13:00-15:30 Plats: Regionens Hus, sal A 181 RJL2015 /1943 Internationell policy Beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår
Läs merE-strategi för Strömstads kommun
E-strategi för Strömstads kommun Antagen 2016-11-24 KF 134 1. Sammanfattning 3 2. Förutsättningar 3 3. Syfte 3 4. Vision och övergripande mål 3 5. Områden med avgörande betydelse för kommunens mål 4 6.
Läs merFramtidens skolor i Gråbo - inriktning
! 1 Infrasupport Personalenheten Mia Gottfridson Granath Personalutvecklare 0302-52 12 57 Framtidens skolor i Gråbo - inriktning Bakgrund Sveriges ledande miljökommun Lerums kommun har visionen att år
Läs merBesöksnäringsstrategi
Besöksnäringsstrategi 2019-2030 Tillväxt, Bergs kommun Ketty Engrund 2019-05-31 Strategi för en hållbar besöksnäring i Bergs kommun till år 2030 Inledning Besöksnäringen har fått en allt större ekonomisk
Läs merINTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN
INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN Dokumentnamn: Internationellt program Dokumentansvarig: Tillväxt/Näringslivsservice Godkänd av: Kommunfullmäktige Version: [1.0] Dokumentdatum: 2018-03-26 KS-2017/00536-15
Läs merKulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009
Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar
Läs merAffärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan)
Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan) Bakgrund Järnvägskluster i Västerås ekonomisk förening bildades 2013 för att samla företag med erfarenheter inom tåg och järnvägsindustrin.
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merGÖTEBORGS UNIVERSITET Kvalitetsrådet
GÖTEBORGS UNIVERSITET Kvalitetsrådet UTLYSNING Bengt-Ove Boström 2005-01-21 Dnr G 213 212/05 Rektorsråd Fakultetsnämnder Benchmarkingprojekt: Forskarutbildningen från antagning till doktor Inledning Kvalitetsrådet
Läs merLär er utveckla innovativa tjänster som invånarna vill ha och behöver
a er Utvecklt utifrån he verksam behov! s n e r a använd Anmäl er till SKL:s utvecklingsprogram! Lär er utveckla innovativa tjänster som invånarna vill ha och behöver Idag bygger ofta utveckling på antaganden
Läs merBygden i samverkan- BYGDSAM
Bygden i samverkan- BYGDSAM 20161025 VISION för landsbygden Möjligheternas Örnsköldsvik- en hållbar och tillgänglig landsbygd för företag att verka i och för människor att leva i och besöka. Bygd & Stad
Läs merAMP- Ability Management Program Investering i kompetens
AMP- Ability Management Program Investering i kompetens Genom att investera i kompetens för chefer kommer dessa via AMP genomföra förändringsarbeten som resulterar i värden större än investeringskostnaden,
Läs merHandlingsplan Lärande för hållbar utveckling
Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling För- och grundskolan i Umeå, 2016-2019 Mål enligt beslutad uppdragsplan av För- och grundskolenämnd - Lärande för hållbar utveckling ska genomsyra all verksamhet.
Läs merStrategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan
Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan Beslutat av: Kommunfullmäktige för beslut: 11 januari 2017 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Ansvarig
Läs merUtvärdering SKNT:s årskonferens i Umeå 27-29/5 2015
Utvärdering SKNT:s årskonferens i Umeå 27-29/ 20 Antal svarande: 7 stycken Har du tidigare deltagit i SKNT:s årskonferens? 44 st 27 st Vad tyckte du om Årskonferensens olika delar? Programinnehållet 4,4
Läs merLär er utveckla innovativa tjänster som invånarna vill ha och behöver
Utveckla er verksamhet utifrån användarens behov. Anmäl er till SKL:s utvecklingsprogram! Lär er utveckla innovativa tjänster som invånarna vill ha och behöver Idag bygger ofta utveckling på antaganden
Läs merSäter en levande stad
Säter en levande stad Projektet har bidragit till etablering av nya affärsverksamheter i Säter. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Säters köpmannaförening Projektledare: Jonas Lindgren Kommun: Säter Dnr:
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2017-2018 Vi är sedan 2008 en riksorganisation för ungas psykiska och fysiska hälsa. Vi står upp för att varje barn och ung person har rätt till en god fysisk och psykisk hälsa. Vi ser
Läs merKompetenskriterier för ledare i Lunds kommun
Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur
Läs merHandlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år
Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019 Fritidsgårdsverksamheten i Västerås är en verksamhet att vara stolt över. Varje vecka besöker tusentals ungdomar våra fritidsgårdar, för
Läs merStöd till personer med funktionsnedsättning
PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens
Läs merKompetenskriterier för ledare i Lunds kommun
LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &
Läs merFlens kommun sätter besöksnäringen på framtidskartan
Flens kommun sätter besöksnäringen på framtidskartan Besöksperspektiv i översiktsplanen Med ett tydligt besöksperspektiv i sin nya översiktsplan visar Flens kommun hur man på ett bra sätt kan skapa bättre
Läs merMer för fler hur når vi fler inom kulturområdet?
Anmälan senast 5 maj Erbjudande att delta i Mer för fler hur når vi fler inom kulturområdet? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) erbjuder nu, tillsammans med Kulturskolerådet och Svensk biblioteksförening,
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade
Läs merDOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN
Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:
Läs merCHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY
CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett
Läs merVERKSAMHETSPLAN beslutad av styrelsen december 2015
VERKSAMHETSPLAN 2016 -beslutad av styrelsen december 2015 Tillväxt Gotland har 2015 påbörjat en förändringsprocess kallat projekt Branschsamverkan. I ett första av totalt tre år har föreningen börjat utveckla
Läs merRemissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)
Dalarnas Arkitekturråd 2016-03-07 1 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Detta
Läs merDiplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation
Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation Längd: Utbildningen omfattar två dagar (internat) samt tre fristående dagar. Datum: 17-18 augusti, 24 september, 22 oktober samt 14 januari 2016. Ort
Läs merHandlingsplan för ny översiktsplan. Inriktning. Upplägg av ny översiktsplan. Strukturbild i ny översiktsplan
för ny översiktsplan Inriktning Upplägg av ny översiktsplan I maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag ikraft som betonar översiktsplanens strategiska funktion. Genom att översiktsplanen ska aktualitetsförklaras
Läs merSlutrapport: Act Art for Tourism
Slutrapport: Act Art for Tourism 1. Projektfakta. Projektnamn: Hotspot Kölleröd 2.0. Act Art for Tourism Leaderområde: MittSkåne Projektägare: Coompanion Jordbruksverkets journalnummer 2013 4929 Kontaktperson:
Läs merHållbar utveckling för barn & unga
Hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med miljö och hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och unga.
Läs merSammanfattande beskrivning
Projektnamn: DRIV i Blekinge Programområde: Skåne-Blekinge Ärende ID: 20200450 Sammanfattande beskrivning Under 2014 har ett energikluster i Blekinge byggts upp bestående av företag, offentliga aktörer
Läs merSTRATEGIPLAN
STRATEGIPLAN 2016-2018 VISION STRATEGIPLAN 2016-2018 ÅRLIGA VERKSAMHETSPLANER 1. OMFATTNING & SYFTE Detta dokument omfattar en beskrivning av s strategiplan för 2016-2018. Det innehåller en övergripande
Läs merHandlingsplan. Bygg- och fastighetsnätverk i Örebro län, åren Fastställd
Handlingsplan Bygg- och fastighetsnätverk i Örebro län, åren 2016-2020 Fastställd 2016-02-02 [INNEHÅLL Handlingsplan: innehåller vision, mål, insats- och utvecklingsområden som bygg- och fastighetsnätverket
Läs merAttraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen
Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra
Läs merUppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap
Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat
Läs merUtveckling för dig som är handledare.
Utbildningsdag. Utveckling för dig som är handledare. Runt om i landet erbjuder vi utbildningsdagar för dig som vill utvecklas i rollen som handledare. Här träffar du andra hand ledare, tränar dina kunskaper,
Läs merBorlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.
Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka
Läs mer- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29
- mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,
Läs merBJUD IN TILL ETT MÖTE OCH BLI EN VÄRDEFULL AMBASSADÖR FÖR DIN STAD. [ eskilstunaconvention.se ]
BJUD IN TILL ETT MÖTE OCH BLI EN VÄRDEFULL AMBASSADÖR FÖR DIN STAD [ eskilstunaconvention.se ] Att delta i nationella och internationella möten och kongresser är ofta berikande och utvecklande. Men har
Läs merRoll, Mål & Sammanhang
Roll, Mål & Sammanhang Roll: Fastighetschef på Örebroporten www.orebroporten.se Huvuduppdrag: Bidra till Örebros och Örebroportens framtida utveckling. - Du leder fastighetsavdelningens medarbetare och
Läs merFRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE
FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE VI HOPPAS KUNNA INSPIRERA OCH VISA PÅ VÄGEN FRAMÅT Lyfta fram lärdomar kring hur samverkansbaserat regionalt utvecklingsarbete
Läs merUtvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015
Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö
Läs merSveriges viktigaste chefsjobb. En unik satsning av Örebro kommun, med stöd av Public Partner
Sveriges viktigaste chefsjobb En unik satsning av Örebro kommun, med stöd av Public Partner Sveriges viktigaste chefsjobb Kommunerna är basen i välfärden. För att uthålligt klara den uppgiften krävs bättre
Läs merProjektplan. Lönsamhet och attityder steg 2
Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen
Läs merNärvarande: Johan Kostela, Fredrik Remes, Mandy Bengts, Lars Karlsson, Åsa Svensson, Petter Kolseth, Hans Rosendahl, Mats Rönnelid och Per Carlsson.
Mötesanteckningar Workshop KTP handledare Nya biblioteket, Falun 2014 10 22 13.00 15.00 Närvarande: Johan Kostela, Fredrik Remes, Mandy Bengts, Lars Karlsson, Åsa Svensson, Petter Kolseth, Hans Rosendahl,
Läs mer