AUGUSTI Delårs rapport

Transkript

1 AUGUSTI Delårs rapport

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Förvaltningsberättelse... 3 Viktiga händelser under året... 3 Boenden... 3 Kompetensförsörjning... 3 Miljö... 3 Befolkningsutveckling... 3 Arbetslöshet... 4 Ekonomi... 5 Koncernsammanställning... 5 Resultatet per augusti... 5 Balanskravsresultat... 6 Balanskravsutredning... 6 Redovisningsprinciper... 6 Finansiell leasing... 6 Komponentavskrivning... 6 Viten och rättstvister... 6 God ekonomisk hushållning... 7 Driftuppföljning och prognos Komponentavskrivning... 8 Verksamheternas avvikelser... 9 Avgiftsfinansierad verksamhet Skatter och statsbidrag Finansiella kostnader och intäkter Investeringar och exploateringar Våra medarbetare Mål Direktiv Synpunktshanteringen

3 Sammanfattning Ekonomi det ekonomiska resultatet visar ett prognosticerat överskott 94 miljoner för kommunen vilket är 40 miljoner bättre än budget. Mål en för årets måluppfyllnad pekar på att alla mål uppnås eller är på rätt väg för att uppnås förutom ett mål. Det är målet om försörjningsstöd som har indikationer att utvecklas i fel riktning Verksamhet Verksamheten följer i de allra flesta fall plan men inom några områden ser vi problem och det är framförallt problemet med att få fram boenden. Att hitta medarbetare inom vissa områden är också ett fokusområde. Utöver detta kan vi se att vi kommer att få utökade kostnader för gamla deponier. Koncernresultat Koncernen har ett positivt resultat per augusti på 162 miljoner och en helårsprognos på 109 miljoner. Kommunen prognostiserar 94 miljoner och Eksta 15 miljoner i överskott. Förvaltningsberättelse Viktiga händelser under året Boenden Fullmäktige har antagit vägledande principer för boendeanskaffning för nyanlända och ensamkommande barn och ungdomar. Med detta som bakgrund är vi med i Göteborgs-Regionens upphandling av moduler. Vi beräknar att de prefabricerade husen kommer att etableras i slutet av och början på Utöver dessa har vi Alléskolan, Inlagsstugorna och ett antal lägenheter att tillgå. Kommunen har bett Eksta AB som är kommunens bostadsbolag att prioritera byggprojekt som kan ge hyresbostäder under och Det är en blandning av små och stora projekt som skulle kunna ge mellan 150 och 175 bostäder. Fullmäktige har beslutat att utöka bostadsmålet från 500 till bostäder per år. Kompetensförsörjning Den sammantagna bilden från förvaltningarna är att Kungsbacka kommun har, i likhet med andra kommuner, en stor utmaning i att rekrytera vissa bristyrken. Exempel på dessa är undersköterskor, socionomer, vissa lärarkompetenser och ingenjörer. Under hösten lanserar vi en kampanj för att nå dessa grupper. Miljö Vi håller på med en kartläggning av gamla deponier i kommunen. En del kan behöva åtgärdas inom en snar framtid och vi behöver avsätta medel för detta. En utredning är snart klar som ger oss en tydligare bild av hur vi ska prioritera. Det handlar förmodligen om mångmiljonbelopp och beräkningar bedöms vara klara om några månader. Befolkningsutveckling Efter sju månader uppgår Kungsbackas befolkning till personer. Det är en ökning med drygt 800 personer sedan årsskiftet. Vår prognos för är personer. 3

4 Befolkningsförändringen förklaras av ett positivt flyttningsnetto på 641 personer. Av flyttningsnetto som är inflyttade minus utflyttade avser 113 personer skillnaden mellan utvandrade och invandrade, resterande 528 personer avser de som flyttat inom landet. Vi har ett positivt födelseöverskott. Antalet födda är 162 mer än antalet döda. Arbetslöshet Kungsbacka har låg arbetslöshet jämfört med Halland och GR-kommunerna. Diagrammet är sorterat efter arbetslösheten i hela den arbetsföra befolkningen i åldern år. Där har Kungsbacka den femte lägsta siffran: 3 procent. Öckerö, Lerum, Tjörn och Kungälv har lägre siffror. Motsvarande siffra för riket är 7,3 procent. Sett till ungdomsarbetslösheten, i åldern mellan år, har Kungsbacka den sjätte lägsta siffran: 5,5 procent. För hela riket är motsvarande siffra 11 procent. Siffrorna är redovisade per juni. Arbetslösheten i GR och Halland Hylte Halmstad Göteborg Laholm Falkenberg Lilla Edet Alingsås Varberg Ale Partille Stenungsund Mölndal Härryda Kungsbacka Kungälv Tjörn Lerum Öckerö 8,5 7,6 9,1 6,3 9,4 5,6 6,0 5,6 4,7 8,5 5,6 4,6 4,3 9,5 3,8 6,4 3,3 6,5 3,3 4,9 3,2 6,9 3,0 5,5 2,6 4,0 3,6 2,6 2,5 5,1 2,3 4,8 11,6 11,6 11,0 17,9 0,0 5,0 10,0 15,0 20, år år 4

5 Ekonomi Resultaträkning kommunen koncernen Miljoner Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande intäkter Verksamhetens kostnader Jämförelsestörande kostnader -3 Avskrivningar Verksamheternas nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Uppskjuten skatt 0 Årets resultat Balansräkning kommunen koncernen TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Årets resultat Övrigt eget kapital Summa eget kapital Avsättningar och skulder Avsättning pensioner inkl löneskatt Övriga avsättningar Långfristiga skulder inkl invester.inkomster Kortfristiga skulder Summa avsättningar och skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Soliditet 29,3% 30,1% 20,3% 21,1% Koncernsammanställning Sammanställningen innefattar kommunen och det kommunägda bostadsbolaget Eksta. Resultatet per augusti Resultatet per augusti är i stort sett oförändrat jämfört med föregående år då vi hade en jämförelsestörande intäkt på 32 miljoner som bestod i återbetalning av AFA-pengar på 26 miljoner och en realisationsvinst på 6 miljoner. en för helåret är 94 miljoner för kommunen och 15 miljoner för Eksta. Kommunens prognos finns redovisat längre fram på sidan 8. 5

6 Balanskravsresultat Riksdagen har beslutat att kommuner och landsting ska ha balans i sin ekonomi. Det innebär att intäkterna måste överstiga kostnaderna. När avstämning av balanskravet görs ska vissa poster undantas. I balanskravsutredningen ska pensionskostnader redovisas enligt blandmodellen. Kungsbacka redovisar enligt fullfondsmodellen och därför har en justering gjorts. Balanskravsutredning Miljoner Årets resultat enligt prognos 94 Justerat för redovisning enligt fullfond -41 Balanskravsresultat 53 Sedan tidigare finns en öronmärkning av det egna kapitalet på 416 miljoner. Öronmärkningen innebär att ett eventuellt underskott som beror på pensionskostnader inte behöver återställas enligt balanskravet. Kungsbacka har inget tidigare underskott som ska arbetas in. Redovisningsprinciper I stort sett har samma redovisningsprinciper och beräkningsmetoder använts i delårsrapporten som i senaste årsredovisningen. Den enda förändringen är att vi har genomfört komponentindelning av delar av våra anläggningstillgångar. Vi håller även på med en genomgång av hur leasingavtalen redovisas. Finansiell leasing Kommunens leasingavtal har betraktat som operationella och de redovisas inte via balansräkningen. En inventering har gjorts av leasingavtalen. Av redovisningen framgår att av totalt 916 avtal har 865 klassificerats som operationella och 51 som finansiella. Nuvärdet av minimileaseavgifterna för de finansiella avtalet är cirka 5 miljoner kronor. Förändring av klassificeringen kommer att göras. Komponentavskrivning Rådet för kommunal redovisning, RKR, har i rekommendation från 2013 förtydligat kravet på komponentavskrivning på anläggningstillgångar. Komponentavskrivning innebär att de olika delarna i en materiell anläggningstillgång särskiljs och skrivs av med olika lång tid beroende på komponentens nyttjandeperiod. Under har komponentavskrivning införs i kommunen för lokaler och fritidsanläggningar. Både gamla anläggningar och nya anläggningar är indelade i komponenter. Under 2017 kommer övriga materiella anläggningstillgångar att indelas i komponenter. Viten och rättstvister En inventering över pågående rättstvister och skadeståndskrav har gjorts. Tillsammans hamnar det på cirka nio miljoner kronor. Största delen är en tvistighet gällande Kullaviks hamn. 6

7 God ekonomisk hushållning Definitionen av god ekonomisk hushållning för vår del är att behålla den höga nivå som finns idag och att inte försämra ekonomin. Enstaka år kan det finnas verksamhet eller ekonomiska nyckeltal som försämras därför bör en bedömning ske över en rullande femårsperiod. För de finansiella nyckeltal som är fullmäktigemål är resultatet i enlighet med God ekonomisk hushållning. Resultatet har samtliga år legat över 2 procent vilket normalt räknas om ett gott resultat och soliditeten har ökat vilket är viktigare än nivån på soliditeten. Som jämförelse med övriga kommuner i Sverige ligger Kungsbacka på en soliditet över medelnivå Resultatets andel av skatter och statsbidrag 3,5 2,5 4,6 2,6 2, Soliditet 23,2 23, Fullmäktiges mål visar god uppfyllelse och det är endast ett mål som inte kommer att uppnås. Det är målet om minskad användning av droger som inte kommer att uppnås. En utförligare redovisning av målen finns i slutet av dokumentet. Ökat inflytande Bemötande och tillgänglighet God livskvalitet Minskad användning droger Trygg kommun Stimulerande kultur och fritid Företagsvänlig kommun Minskat försörjningsstöd Fler ska åka kollektivt Minskad energianvändning Ekologiska livsmedel Minska farlig kemikalier Minskade koldioxidutsläpp Bra skola En attraktiv arbetsplats Resultat Soliditet 7

8 Driftuppföljning och prognos Resultatfond Bokslut Budget Avvikelse Miljoner 2015 miljoner % Byggnadsnämnden 3,7-17,3-17,4-17,3 0,1 0% Fritid & Folkhälsa 7,7-114,5-116,5-120,0-3,5-3% Funktionsstöd 5,2-376,2-378,4-379,9-1,5 0% Förskola & Grundskola 48, , , ,4 0,0 0% Gymnasie & Vuxenutbildning 28,6-417,4-406,3-414,3-8,0-2% Individ & familjeomsorg 0,1-196,7-199,8-213,4-13,5-7% Kommunfullmäktige -2,2-2,6-2,5 0,2 6% Kommunrevision -2,2-2,4-2,4 0,0 0% Kommunstyrelse inkl reavinst exploatering 0,0-60,9-120,5-89,1 31,5 26% KS, övrigt bla räddningstjänst & kollektivtrafik -126,9-128,1-121,1 7,0 5% Kultur & Turism 5,9-60,4-84,0-85,9-1,9-2% Miljö & Hälsoskydd 2,6-10,8-10,4-11,4-1,0-10% Service 23,6-27,1-39,4-36,2 3,2 8% Service Fastighet 22,7-19,1-19,3-11,2 8,1 42% Teknik 8,4-106,5-121,8-118,3 3,5 3% Valnämnd -0,1-0,2-0,1 0,0 22% Vård & Omsorg 49,3-767,4-817,8-833,8-16,0-2% Överförmyndarnämnd -4,1-4,3-1,3 3,0 69% Övriga verksamhetskostnader, Pensioner etc 14,6 63,9-16,1 32,0 48,1 299% Verksamhetens nettokostnader % Finansiering Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat För helåret beräknas resultatet bli 94 miljoner. Det är 40 miljoner bättre än budget. Verksamhetens nettokostnader avviker med 59 miljoner varav 39 miljoner är medel för oförutsett som inte använts och 15 miljoner avser budgeterade hyror för ej verkställda lokaler. Den nämnd som har den största negativa budgetavvikelsen i kronor är Vård & Omsorg på -16 miljoner, följt av Individ & familjeomsorg på -13 miljoner samt Gymnasie & Vuxenutbildningen med - 8 miljoner. Komponentavskrivning I samband med att vi inför komponentavskrivning har vi uppdaterat avskrivningstider och delat upp avskrivningen utifrån olika komponenters hållbarhet.

9 Under våren gjordes en genomgång av befintliga anläggningar på Fritid & Folkhälsa och Service Fastighet. Det gjordes en genomlysning av anläggningarnas och komponenternas kvarstående nyttjandeperioder. Det har inneburit att lokaler skrivs av på längre tid och exempelvis konstgräsplaner får en kortare avskrivningstid. För Service fastighet innebär komponentindelningen lägre kapitalkostnader för befintliga anläggningar, men för Fritid & Folkhälsa blir det en ökning. Den totala effekten är knappt 1 miljon kronor i ökade kapitalkostnader för. När vi kommer till årsredovisningen för föreslås att detta regleras för respektive nämnd. Ytterligare en konsekvens av komponentindelningen är att underhåll numera ses som en investering, och inte som en driftskonsekvens. Detta betyder att Service Fastighet har budgetavvikelser på driften för underhåll som numera ses som återställande av komponent och ska tas som en investering. Verksamheternas avvikelser Alla förvaltningar gör en egen rapport för augusti som redovisas i respektive nämnd. Här kommenteras endast de som har en större procentuell avvikelse och som har ett avvikande belopp av väsentlig storlek. Integration Kommunledningskontoret har en Integrationschef som ska samordna integrationsfrågorna men varje förvaltning har det ekonomiska ansvaret för det som faller inom den egna verksamheten. En stor förändring är att vi inte kommer att ta emot så många ensamkommande barn i år som vi först räknade med. I februari låg prognosen på 150 ensamkommande barn, men hittills i år har bara fyra kommit och det ser inte ut som att det blir så många fler. När det gäller gymnasiets skolverksamhet har vi haft ca 116 elever. en pekar mot en budgetavvikelse på - 4 miljoner kronor. För etableringsenheten är prognosen i dagsläget ingen budgetavvikelse. Det förutsätter att vi får tillbaka kostnaderna som ska återsökas från Migrationsverket gällande evakueringsboende och akutboenden. Förskola & Grundskola har ett snitt på 110 barn och elever i verksamheten. Det ger en prognostiserad budgetavvikelse på - 6 miljoner kronor. Tillsammans har Förskola & Grundskola och Gymnasie- & Vuxenutbildning en nettokostnad på 16 miljoner och en budgetavvikelse på - 10 miljoner för nyanlända. Individ & Familjeomsorg, verksamheten för ensamkommande barn prognostiserar en negativ budgetavvikelse på 10,7 miljoner kronor. Förvaltningen arbetar med att skapa en kostnadseffektiv verksamhet eftersom migrationsverkets ersättningar inte är tillräckliga för att täcka kostnaderna för asylplatser, utredning, uppstart samt anpassning av boenden. Fritid & folkhälsa -3,5 miljoner Fritid & Folkhälsa prognostiserar ett underskott om 3,5 miljoner kronor. Underskottet kan till största del förklaras med införande av komponentavskrivning i kommunen. Nämndens kostnader för avskrivningar ökar markant, men det har även i samband med genomförandet av komponentindelningen framkommit några objekt som ska utrangeras. I början av året beslutade nämnden att erbjuda ett inkluderandebidrag till föreningar. Bidraget finansieras ur resultatfonden och prognostiseras till -300 tkr. Resterande underskott beror på olika faktorer, bland annat ökande fjärrvärmekostnader. Gymnasie & vuxenutbildning 8 miljoner Nämnden för Gymnasie och vuxenutbildning prognostiserar ett underskott på 8 miljoner kronor. Budgetavvikelsen beror främst på gymnasieverksamheten prognostiserar ett underskott. Orsakerna 9

10 till detta är bland annat fler elever i verksamheten än budgeterat utifrån befolkningsprognosen på grund av antalet nyanlända som kom under hösten och vintern Det finns även program som har svårt få en ekonomi i balans på grund av för få elever i verksamheterna. Antalet elever i behov av stöd har också ökat. Vuxenutbildning prognostiserar också ett underskott som beror på att Yrkeshögskolan under åren inte tilldelades mer än en utbildning, samtidigt som tidigare utbildningar fasades ut tilldelades man sju utbildningar, dessa ger inte effekt under, då de startar först under hösten.. Den positiva effekten ses först åren Arbetet med prognosen för nämnden fortskrider löpande under hösten. Enheten för arbetsliv redovisar ett överskott på ca 700 tkr, vilket beror på att antalet ungdomsjobbare inte varit så många som planerat. Under har det varit svårt anställa ungdomsjobbare, främst på grund av att ungdomsarbetslösheten är låg i Kungsbacka. För flyktingverksamhet prognostiseras ingen avvikelse. Detta är under förutsättning att kommunen får full ersättning för den fordran kommunen har på Migrationsverket på 9 miljoner kronor. Detta är för kostnader som kommunen tog i samband med de akutboenden och evakueringsboenden som bedrevs i kommunen under hösten 2015 och våren. Individ & Familjeomsorg -13,5 miljoner Nämnden redovisar totalt en budgetavvikelse -13,5 miljoner kronor. Verksamheten för ensamkommande barn har en negativ prognos på 10,7 miljoner kronor. Förvaltningen arbetar med att skapa en kostnadseffektiv verksamhet eftersom migrationsverkets ersättningar inte är tillräckliga för att täcka kostnaderna för asylplatser, utredning, uppstart samt anpassning av boenden. En annan orsak till det negativa resultatet är svårigheter att planera förutsättningarna för verksamheten eftersom viktiga omvärldsfaktorer såsom flyktingströmmar, lagändringar etcetera förändras med kort varsel. Övrig verksamhet inom Individ & familjeomsorg visar en negativ prognos på cirka 2,8 miljoner kronor, vilket beror främst på ökade kostnader för köpta placeringar till funktionsnedsatta och familjehemsplaceringar, ökade personal kostnader samt höga konsultkostnader. De höga konsultkostnaderna är en konsekvens av svårigheterna att rekrytera socialsekreterare för att bemanna upp vakanta tjänster. Kommunstyrelsen inkl. reavinst och exploatering +31, 5 miljoner kronor en för helåret ger en positiv avvikelse med 31,5 mkr. De största avvikelserna genereras av realisationsvinster i exploateringsverksamheten på 18 miljoner kronor, lägre personalkostnader då ett flertal tjänster vakanshållits under omorganiseringen av kommunledningskontoret vilket ger ett beräknat överskott om 5,5 miljoner kronor. Dessutom att ett flertal projekt i projektportföljen ännu inte har påbörjats 6 miljoner kronor. Kommunstyrelsen övrigt +7 miljoner kronor Kollektivtrafik och Färdtjänst prognostiserar en positiv budgetavvikelse om 7 miljoner beroende på lägre kostnader för fria bussresor åt främst gymnasieelever, men även åt pensionärer. Kultur & Turism -1,9 miljoner kronor Kultur & Turism prognostiserar ett underskott om 1,9 miljoner kronor. Underskottet är planerat då det dels avser utvecklingsprojekt, dels inkluderandebidrag, som båda är planerade att finansieras ur resultatfonden. I början av året beslutade nämnden att erbjuda ett inkluderandebidrag till föreningar för att genomföra aktiviteter som ökar möjligheten till integration för nyanlända och ökade 10

11 möjligheter för människor med funktionsvariation att delta. Ungefär 400 tkr beräknas att betalas ut i år. Resterande underskott beror på olika faktorer, där flera verksamheter visar på små underskott. Miljö & Hälsoskydd -1 miljon kronor en för helåret är ett underskott om 1 miljon kronor. När budgeten lades avsåg underskottet kostnader för extra resurser för att börja beta av den tillsynsskuld som genererades inom enheten för Hälsoskydd inne (HSI). Underskottet skulle då tas från den del av nämndens resultatfond där förskottbetald tillsyn fonderats. Under året har det dock blivit uppenbart att HSI är underfinansierade och saknar medel för arbete som inte går att undvika, som t ex obefogade klagomål, överklagade ärenden mm. Detta är förklarat i underlaget till kommunbudget och fullmäktige har också beviljat medel för 2017, men behovet av dessa medel finns alltså redan nu. Förvaltningen fortsätter dock sitt målmedvetna arbete med att skapa balans mellan ekonomi och verksamhet. Årets fokus är att undvika att tillsynsskulden ökar och helst också beta av befintlig skuld. Arbetet tar dock längre tid än beräknat, främst eftersom tillsynsmognaden i branschen är låg vilket genererar mycket extra arbete. Service +3,2 miljoner kronor Beräknad avvikelse i prognosen beror på ökad produktion och förändring av sålda tjänster. Samtliga verksamheter som är intäktsfinansierade räknar med ytterligare volymökningar under året, vilket påverkar både intäkter och kostnader. En viss eftersläpning i samband med rekrytering och anpassning till volymökningar ger ett beräknat nettoöverskott. En intäkt på 1,9 miljoner kronor till Upphandling från Göteborgs Buss efter en vunnen tvist ingår i resultatet. Uppbyggnaden av nya och ändrade funktioner som följd av omorganisationen från 1 april kan påverka resultatet ytterligare. På förvaltningen pågår ett antal stora projekt som också kan påverka det slutliga resultatet, exempelvis Samordnad varudistribution, förutsättningar för mobilt arbetssätt och bemanningscenter. Service fastigheter +8,1 miljoner kronor Hyresintäkterna ökar med ca 15 miljoner kronor på grund av nya objekt såsom Åsa äldreboende, Furuberg, Algusered och Alléskolan. Ersättning från försäkringsbolag har utbetalats för brand i Holken har erhållits, ca 4 mkr. Dessa ska återrapporteras till Ks Finans. Kostnadsavvikelsen beror på ökade hyreskostnader på ca 11 miljoner kronor samt en reglering av medel till Tjolöholm på 10,7 miljoner kronor. Tjolöholms drift övergick till Stiftelsen från och med och utbetalningen finansieras av särskilda medel ur Fastigheters resultatfond. Fastigheter har en budget på 15 miljoner kronor för underhåll. Med anledning av nya komponentsavskrivningsregler redovisas ett överskott på ca 7,5 miljoner kronor i driften. Dessa redovisas nu istället som investering. Avskrivningskostnaden påverkas också av de nya komponentavskrivningsreglerna. Teknik +3,5 miljoner kronor En budgetavvikelse prognostiseras med ett överskott på 3,5 miljoner kronor. Detta beror på minskade kapitalkostnader för investeringar som inte kommer bli färdiga i år utan fortsätter nästa år. Övriga kostnader prognostiseras att hålla budgeten. 11

12 Vård & Omsorg -16 miljoner kronor Nämnden för Vård & Omsorg prognosticerar en negativ budgetavvikelse för om 16 miljoner kronor. År 2015 övertog förvaltningen verksamhet från förvaltningen för Funktionsstöd. Detta tillsammans med ett ökat antal kunder inom hemtjänsten har resulterat i ökade intäkter från kunder men även ökade kostnader i förbehållsbelopp. Det ökade antalet kunder inom hemtjänsten samt ett ökat antal kunder som väntar på plats på särskilt boende, medför att hemtjänsttimmarna har ökat mycket mer än budgeterat. Det nya hemsjukvårdsavtalet innebär att förvaltningen för Vård & Omsorg har fått en rejält utvidgad målgrupp. En ny ramfördelningsprincip krävs som täcker alla åldrar och det utökade vårdansvaret. Ökningen av personalkostnader beror delvis på att verksamheten har ökat men även av det svåra rekryteringsläget inom vårdsektorn som har medfört ökade kostnader för nyrekrytering, övertid vid sjukfrånvaro. Överförmyndarnämnden +3 miljoner kronor Överförmyndarnämndens omkostnader för sammanträden följer budget. För arvoden till ställföreträdare redovisas lägre kostnader som troligen beror på mindre omfattning av respektive uppdrag än beräknat. Avtalet med Mölndal ger ett underskott på 197 tkr vilket aviserats tidigare. Det stora antalet ensamkommande barn ger kraftigare flöden av kostnader och intäkter än tidigare år. Totalt innebär detta en prognos för med ett överskott på ca 3 miljoner kronor. Finans verksamhetskostnader +48 miljoner kronor Budgetmedel kvarstår för hyror med 15 miljoner, OF-medel 39 miljoner. Resterande avser bland annat dold moms för ej skattepliktig verksamhet och Stibor enligt avtal Eksta och Aranäs. Avgiftsfinansierad verksamhet Miljoner Tidigare Ackumulerat resultat över/underskott Vatten och avlopp 2,9-2,0 0,9 Renhållning 2,0-6,5-4,5 Bredband 0,3 0,4 0,7 De avgiftsfinansierade enheternas särredovisas och ingår inte i kommunens prognostiserade resultat. Nu har Renhållning ett ackumulerat underskott som endast kan återställas genom ökade intäkter eller minskade kostnader för verksamheten. Vatten och avlopp samt Bredband har positivt eget kapital. Renhållning Totalt har Renhållning ett ackumulerat underskott. Kostnaderna har ökat mer än intäkterna och beror på ökade kostnader för transporter och minskade intäkter av trä och flis. De minskade intäkterna för trä och flis beror på att ytorna på Barnamossens återvinningscentral inte får belastas med så stora vikter på de ytor som är avsedda för detta ändamål. 12

13 Skatter och statsbidrag Jämfört med beslutad budget är skatteunderlaget nedreviderat. Bedömningen av år 2015 har gjorts till följd av det preliminära taxeringsutfallet, som var lägre än förväntat. År har prognosen för antalet arbetade timmar dragits upp till följd av ett starkt utfall för första halvåret. Dock är lönesumman i nivå aprilprognosen, vilket tyder på låga löneökningar hittills under. Slutavräkning för åren 2015 och medför en försämring beräknat per invånare och totalt för kommunen. Slutavräkningar summa avvikelse mot budget -29 milj. Årets skatteintäkter avvikelse jämfört med budget +18 miljoner kronor, nettoavvikelsen är -11 miljoner kronor. Sedan föregående skatteunderlagsprognos har bedömningen av antalet asylsökande påtagligt sänkts. Migrationsverket räknar nu med asylsökande i år. Det kan jämföras med i föregående skatteunderlagsprognos. Även mängden asylsökande för efterföljande år har justerats ned jämfört med tidigare bedömningar. Därtill ska läggas att en betydande neddragning skett i bedömningen av antalet ensamkommande flyktingbarn. Föregående skatteunderlagsprognos utgick från ensamkommande flyktingbarn i år. Migrationsverkets senaste bedömning pekar nu mot en tillströmning på Den nya och lägre bedömningen av antalet asylsökande och antalet ensamkommande flyktingbarn innebär att prognosen för kommunal och statlig konsumtion har skruvats ned. I den tidigare skatteunderlagsprognosen beräknades den offentliga konsumtionen, i reala termer, öka med 4,6 procent i år. Ökningen har nu justerats ned till 3,1 procent. Generella statsbidrag: Kostnads- och inkomstutjämningen och strukturbidraget redovisar ett underskott om -47 miljoner kronor mot budgeterat samtidigt som Kommunal fastighetsavgift, regleringsavgift och engångsbidraget integration tillsammans redovisar ett överskott om 30 miljoner kronor. Totalt redovisas ett underskott för skatter och statsbidrag jämfört med budget om -29 miljoner kronor. Finansiella kostnader och intäkter Avvikelsen mot budget beror på en återbäring från Kommuninvest på nästan 3 miljoner, vilken inte var budgeterad. Dessutom har räntan varit låg och inga nya lån har tagits upp. 13

14 Investeringar och exploateringar Miljoner augusti Budget Avvikelse Bokslut Löpande årliga investeringar ,4-50 Lokalinvesteringar ,3-90 Övriga investeringar ,6-47 Avgiftsfinansierad verksamhet Inkomster ,0 32 Utgifter ,6-111 Netto Nettoinvesteringar ,1-266 Exploateringar Inkomster Utgifter Netto ,6 56 Netto investeringar och exploateringar Investeringar För har Kungsbacka en investeringsbudget på 538 miljoner kronor. Jämfört med föregående år investerade nämnderna för 39 mkr mer. en för helåret är att vi investerar för 404 miljoner kronor, vilket innebär ett överskott på 134 miljoner kronor. Avvikelsen beror bland annat på infrastrukturprojekt som flyttas fram till 2017, både inom kollektivtrafiken och utbyggnad av gångoch cykelvägnätet. För avsattes en central investeringspott för inköp av bostäder för att tillgodose bostadsbehovet för ensamkommande och nyanlända. På grund av det lägre inflödet av ensamkommande barn har få bostäder köpts in, och prognosen visar ett överskott. Under året har projektering och utbyggnad startat av ett antal större lokalprojekt - bland annat nya Furulidskolan och två nya förskolor i Tölö Ängar och Kolla Parkstad, och HVB i Kullavik och Åsa. Under året har BoDa färdigställts, en ny typ av gruppbostad med kombinerad lokal för daglig verksamhet, och även ett boende i Vallda. Inom Tekniks verksamhetsområde prognosticeras en positiv budgetavvikelse på grund av att flera projekt fördröjts eller försenats, bland annat Vikens pumpstation och vattenledning i Fjärås-Klev. 14

15 Exploatering Under året pågår bostadsprojekt i Björkris, Kolla, Tölö Ängar II och inom kvarteret Valand. Innerstaden fortsätts att utvecklas, och kommande exploateringsområden ligger inom Aranäs utbyggnad och kvarteret Ejdern. Utbyggnad och försäljning av mark för verksamhets- och industriområden pågår, bland annat i Äskatorp i Fjärås. I Mariedalskrysset, Duvehed, Annebergs centrum och Särö Centrum pågår utredningar och förberedelse för kommande exploateringar. För prognostiseras reavinster för markförsäljning inom bland annat Kolla och Tölö Ängar II. Miljoner resultat Kolla Parkstad etapp 1 och etapp 2 8 Tölö Ängar 13 Verksamhetsområden 2 Summa exploateringsresultat 23 15

16 Våra medarbetare KUNGSBACKA KOMMUN SKA VARA OCH UPPLEVAS SOM EN ATTRAKTIV ARBETSPLATS Framtidens kompetensförsörjning Den sammantagna bilden från förvaltningarna är att Kungsbacka kommun har, i likhet med andra kommuner, en stor utmaning i att rekrytera vissa bristyrken. Exempel på dessa är undersköterskor, socionomer, vissa lärarkompetenser och ingenjörer. Under hösten lanserar vi en kampanj för att nå dessa grupper. För att ta fram en långsiktig strategi bildas ett strategiskt forum där samverkan ska utvecklas mellan Kompetenscentrum, utbildningsanordnare, arbetsförmedling, förvaltningar och näringsliv. Genom att utveckla metoder och arbetssätt för att ta tillvara kompetensen hos nyanlända, funktionsnedsatta och ungdomar som av olika skäl inte kommer in på arbetsmarknaden vill vi kombinera arbetsuppgifter som inte kräver förkunskaper med kompetenshöjande insatser. I det arbetet ser vi även över hur vi organiserar arbetet utifrån befintlig kompetens. Med en sådan strategi kan vi skapa nya karriärvägar, möjliggöra löneutveckling och använda kompetens på rätt sätt. Vi skapar en målstyrd, flexibel och lärande organisation. Rekryteringsprocessen En kvalitativ rekryteringsprocess är avgörande för Kungsbacka kommuns framtida kompetensförsörjning och effektivitet. Inte minst viktig, är rekryteringen av chefer och specialister som har stor betydelse för hur vår organisationskultur byggs upp och hur effektivitet och god arbetsmiljö går hand i hand. Vårt rekryteringscenter har under de senaste åren byggt upp en gedigen kompetens kring att rekrytera rätt chefer och stor vikt läggs vid de personliga kompetenserna genom kompetensbaserade intervjuer och olika testningar av de sökande. Kungsbackas egna orienteringsprogram för chefer möjliggör också för interna chefstalanger att få utvecklas och stimuleras att söka chefstjänster. Arbetsplatskultur Under inleddes ett arbete för att stärka och utveckla vår gemensamma arbetsplatskultur inom Kungsbacka kommun. Det långsiktiga målet är att etablera ett gemensamt förhållningssätt som effektivt vägleder oss i det dagliga arbetets beslut och handlingar för invånarnas bästa. Under våren har vi arbetat fram ett gemensamt förhållningssätt för att utveckla och stärka vårt sätt att agera, både internt mot varandra och externt mot de vi finns till för. Det finns en handlingsplan med prioriterade aktiviteter för det fortsatta arbetet och en ide om hur utvecklingsarbetet kan fortsätta drivas och organiseras. Nästa steg, under hösten, är att sätta igång prioriterade aktiviteter och på så vis lägga grunden för ett systematiskt arbete som stärker och utvecklar vår arbetsplatskultur. Ledarskap Begreppet Ett Kungsbacka innebär många initiativ och utvecklingsprojekt som direkt påverkar och ställer krav på ledarskapet i organisationen. Detta kommer ha direkt påverkan på vilka insatser och aktiviteter vi behöver när det kommer till såväl ledarskap som medarbetarskap. Ledardagen har fokus på Vision 2030 och vår arbetsplatskultur. Ledardagen genomförs årligen med tema på ledarskap och dess utmaningar. Kungsbacka har ett internt ledarutvecklingsprogram Leda i utveckling, med fokus på personligt ledarskap genom konceptet Utvecklande ledarskap (UL). Under genomförs 8 program med närmare 120 deltagare. Samtliga chefer och medarbetare med 16

17 ledande uppdrag planeras genomgå programmet fram till år Det pågår också ett orienteringsprogram för potentiella chefer och ett mentorsprogram. Arbetsmiljö Det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM är grunden till en god arbetsmiljö. Utifrån målet Kungsbacka 2020 och attraktiv arbetsgivare genomförs en rad olika aktiviteter. Medarbetarenkäten genomförs hösten och har Hållbart arbetsliv samt Ledarskap som fokusområde. Dessutom kommer Hållbart medarbetarengagemang och Helhetsattityd att följas upp. Resultatet ger en tydlig bild över vilka förbättringsområden som behövs på olika nivåer i organisationen som syftar till att nå målet attraktiv arbetsgivare. En arbetsgrupp bildas i september där arbetsgivare och fackliga företrädare tillsammans ska föra dialog om hur vi kan arbeta mer strategiskt med hälsofrämjande ledar- och medarbetarskap och attraktiv arbetsplats. I syfte att sänka sjukfrånvaron ska kommunen samverka med vårdgivare inom ramen för arbetet med arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet med samverkan är att genom tidiga insatser och dialog mellan sjukskrivande läkare och arbetsgivare förhindra sjukskrivning eller möjliggöra tidigare återgång i arbete. Ökad sysselsättningsgrad Samtliga förvaltningar erbjuder medarbetarna önskad sysselsättningsgrad. Antalet heltider har ökat från 71 procent helår 2015 till 74 procent delår. För att möta framtida rekryteringsutmaning behöver fler arbeta heltid. Det innebär att vi behöver samarbeta mer över förvaltningsgränserna med bland annat kombinationstjänster, karriärvägar och arbetsmiljö. Strategiskt förvaltningsöverskridande arbete Under våren startade ett strategiskt förvaltningsöverskridande arbete på temat integration. I arbetet går effektiva arbetssätt före formella strukturer och gemensamma och tydliga uppdrag gör det lättare att samarbeta över organisationsgränserna. Det innebär att invånare, företag och besökare inte ska behöva vända sig till flera instanser i samma ärende. För medarbetarna innebär det utvecklingsmöjligheter tillsammans med kollegor som man kanske normalt inte samarbetat med utifrån sitt ordinarie uppdrag. Dialogen och samarbetet leder till bättre beslut och lösningar, samtidigt som vi lär känna varandra bättre. 17

18 Mål Inledning Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur politikerna vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, hänsyn tagen till omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett adresseras en eller flera politiska nämnder. Målen är strategiskt viktiga utvecklingsområden som majoriteten av politikerna har prioriterat. De är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns mätningar för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. När vi sedan bedömer måluppfyllelse sker en sammanvägning av utfallen för de kvantitativa mätningarna och en kvalitativ uppföljning som samlas in från nämnderna i samband med delårsrapportering och årsredovisning. Sammanfattning I uppföljningen per augusti görs en prognos om måluppfyllnad vid helåret för respektive prioriterat mål. För respektive måls mätningar görs i de fall det är möjligt en prognos som ligger till grund för prognosen om måluppfyllnad. Det innebär att det mest intressanta i denna uppföljning är de analyser och kommentarer som beskriver huruvida målet kommer att uppnås och vad som görs för att målet ska uppnås. Det ger underlag för hur vi ska planera och prioritera i framtiden. Sammantaget kan vi se att det sker ett aktivt arbete i organisationen för att bidra till måluppfyllelse. För finns 17 prioriterade mål. Av de målen prognostiseras 10 att uppnås i år. För 6 av målen bedöms de inte uppnås men att de är på rätt väg. Ett av målen, det om minskat försörjningsstöd, prognostiseras inte uppnås i år och indikationer om utvecklingen är oroande vilket kräver mer analys och mer kraftfulla insatser. Nedan framgår hur många mål som prognostiseras uppnås och hur utvecklingen ser ut. 6 1 Uppnås 10 På rätt väg Uppnås ej 0 Uppfyllt På rätt väg Ej uppnått Antal mål som prognostiseras uppnås, vara på rätt väg eller inte uppnås år Antal mål som uppnåtts, inte uppnåtts men är på rätt väg eller inte uppnåtts med streckad prognos för. Utifrån kommunfullmäktiges prioriterade mål har nämnderna 80 resultatmål som bryter ner och konkretiserar vad de ska uppnå för att bidra till det prioriterade målen. Utöver kopplingen till de prioriterade målen har nämnderna beslutat om 15 egna resultatmål vilket är samma antal som föregående år. Dessa resultatmål följs upp i respektive nämnds delårsrapport och årsredovisning. Nedan rapporteras och prognostiseras kommunfullmäktiges prioriterade mål. 18

19 Ökat inflytande Mål Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka På väg att uppnås Vi arbetar intensivt med en rad insatser för att uppnå målet, bland annat invånardialoger, invånarpanel, kommunikation och information både internt och externt men även övrigt stöd för elevoch föräldraråd eller brukarråd i olika former. Sannolikt kommer detta ge positiva effekter redan i år men det kommer framför allt visa sig på lite längre sikt varför målet inte prognostiseras uppnås i år. Under året har vi påbörjat ett utvecklingsarbete med vår synpunktshantering som är en viktig del för invånarnas inflytande och som ger kommunen underlag till sitt förbättringsarbete. Under hösten genomförs bland annat en marknadsföringskampanj via sociala medier och vid kontaktställen där invånare möter kommunen, för att visa på och öka intresset för invånarna att ge sina synpunkter. På vår hemsida finns länkar till synpunktshanteringen så att invånarna enkelt kan ge en synpunkt när de letar efter information eller använder någon av våra tjänster. Tillgänglighet av handlingar och övriga information är en förutsättning för inflytande från invånare och vi arbetar med system, processer och utbildningar för att ytterligare förbättra dessa delar. Beroende på den stora flyktingströmmen har vi haft flera informations- eller samrådsmöten inför byggandet av boende för ensamkommande barn och unga. Syftet har varit att förklara hur processen med plan- eller bygglovsärenden går till och när man som invånare kan lämna sina synpunkter. Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII Kommer ej uppnås Målvärde 49 Bemötande och tillgänglighet Mål Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka På väg att uppnås Bemötande och tillgänglighet är en av våra viktigaste pelare i vår värdegrund men vi har ändå sett vikande värden i mätningarna för målet under en tid. Vi har inlett en rad insatser för att komma till rätta med målet. Sådana här förändringar tar tid och målet prognostiseras inte uppnås i år men anses vara på rätt väg. Vi har påbörjat ett arbete där det långsiktiga målet är att etablera ett gemensamt förhållningssätt som effektivt vägleder oss i det dagliga arbetets beslut och handlingar för invånarnas bästa. Mycket av detta görs inom ramen för direktivet om värdskap (se nedan). Den stora satsningen som Kungsbacka gör på ledarutveckling ska bland annat ta organisationen in i e- samhället, bidra till en stark gemensam kultur och omsätta politikernas vision till verklighet. Utvecklingsarbetet ska främja samverkan mellan förvaltningarna för att få utväxling på den samlade kompetens som finns, optimera nyttan och erbjuda en högre servicenivå för kommuninvånaren. 19

20 Kungsbacka Direkt, kommunens kundtjänst, tar över rutinmässiga frågor från förvaltningarna, nu senast från Vård och omsorg, vilket bidrar till att förbättra bemötandet och tillgängligheten. Flera förvaltningar ser över och anpassar även sina öppettider liksom fler bibliotek inför så kallade meröppet. Fortsatt utveckling av e-tjänster skapar tillgänglighet för invånaren dygnet runt, exempelvis: Ansökan om bygg-, mark- eller rivningslov Samtycke för publicering av bilder på elever i skolan Ansökan om boendeparkering Preliminärberäkning av avgift för äldreboende Mätning Målvärde SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet Kommer ej uppnås 62 Insikt, SKLs servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Kvalitetsfaktor Bemötande Kommer att uppnås 73 Insikt, SKLs servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Kvalitetsfaktor Tillgänglighet Kommer ej uppnås 72 20

21 God livskvalitet Mål Andelen invånare som upplever förutsättningar för god livskvalitet ska öka Kommer uppnås Exempel på goda insatser: Välmående ger resultat - en satsning inom Region Halland tillsammans med För & Grundskola Samarbete med civilsamhället inom boende för ensamkommande barn för en förbättrad livssituation Förändringsarbetet Attraktivare boenden inom vård och omsorg Arbetet med en modell för sociala konsekvensbeskrivningar är påbörjad och fler förvaltningar deltar i arbetsgrupper kopplade till samhällsplaneringen Det här är bra Flera aktiviteter har en tydlig avgränsning och tydliga delmål som kan ge effekt på flera nivåer. Flera av våra insatser sker i samverkan, både internt och med externa aktörer - samverkan och samordning ger möjligheter till en helhetssyn och effektivare användning av resurser. Det här behöver bli bättre I förhållande till senaste uppföljningen av målet vid årsredovisningen 2015 så är det påtagligt färre 21

22 aktiviteter inrapporterade. Det är svårt att avgöra om det beror på brister i rapporteringsstrukturen eller om det eventuellt är en effekt av omorganisationerna som skett i flera förvaltningar. Med tanke på de stora hälsoskillnaderna mellan könen, gör vi bedömningen att det saknas insatser i tillräcklig omfattning som tar hänsyn till detta vilket kommer analyseras och vidtas åtgärder för. Utifrån målets formulering och mätning prognostiseras det ändå uppnås för året. Mätning Målvärde SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga "Hur nöjd är du på det hela taget med det liv du lever". Mäts i SCB och resultat presenteras i samband med bokslut. et utgår från de som svarat "Nöjd" och "Mycket nöjd" 96% Kommer att uppnås 94% SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga "Allmänt hälsotillstånd". Mäts i SCB och utfall presenteras i samband med bokslut. et utgår andelen som svarat "Bra" och "Mycket bra" 82% Kommer att uppnås 78% Målet och mätningen är nya för och utfall presenteras i samband med bokslut. Mätningen gjordes inte år

23 Minska användning av droger Mål Användning av droger bland ungdomar ska minska Kommer uppnås Tre exempel på goda insatser: Samarbete har påbörjats mellan skolförvaltningarna och Kultur & Fritid för att sammanföra tobakskonventionen med barnkonventionen vilket innebär att man tar hänsyn till barnens rätt när det gäller tobaksfrågan Kultur & Fritid och För & Grundskola har påbörjat ett samarbete för att arbeta med tematiska föräldramöten som ersätter Effekt-programmet Gymnasieskolornas samarbete med Polisen med bland annat kontroll av ungdomar som misstänks bruka droger Det här är bra Skolförvaltningarna fortsätter arbeta aktivt drogförebyggande utifrån drogpolicyn och den fastställda handlingsplanen. Flera samverkansinsatser mellan skolförvaltningarna och Kultur & Fritid har startats upp med elever som målgrupp. Nätverk mellan gym, polis och kommun fortsätter antidopningsarbetet utifrån dopningspolicyn. 23

24 Detta behöver bli bättre På en övergripande nivå kan vi se att fler nämnder i högre grad kan bidra till det förebyggande drogarbetet varför fler forum för samarbete och gemensam utveckling kommer att införas. Arbetsformer för förebyggande arbete med unga vuxna och ungdomar i riskzon behöver tas fram. Utifrån analysmodellen ovan behöver det drogförebyggande arbetet på individnivå utvecklas. Trots utvecklingsmöjligheter för målets insatser prognostiseras målet uppnås för året. Mätning Luppen vart tredje år. Andelen av ungdomarna i åk 8 som uppger att de inte konsumerar alkohol Luppen vart tredje år. Andel av ungdomarna i åk 8 som uppger att de inte använder tobak Luppen vart tredje år. Andel av ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de inte använt narkotika % 87% 90% 90% 86% 86% ej möjligt ej möjligt ej möjligt et för 2014 och 2015 baseras på den senaste LUPP-undersökningen som genomfördes LUPP:en genomförs vanligtvis vart tredje år, dock är nästa undersökning planerad till 2017 på grund av att övriga fem samarbetskommuner i GR genomför en omfattande CAN-undersökning. Målvärde 89% 93% 90% 24

25 Trygg kommun Mål Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Kommer uppnås Trygghetsskapande arbete kan delas in i insatser och nivåer. I nedan matris visas uppdelning och samband mellan prevention och nivån på insatser som ger en bra analys av målet. Våra verksamheters aktiviteter har "prickats" för respektive del i modellen. Av matrisen framgår att tyngden av det inrapporterade trygghetsarbetet i kommunen sker inom social prevention, förhållandevis jämnt fördelat mellan de tre nivåerna. Det sker även arbete inom situationell prevention och då framförallt med generella insatser. Exempel på goda insatser: Arbetet med Idrotts- och hälsocertifiering fortlöper och 28 föreningar har påbörjat arbetet Framtagande av ny arbetsmetod för att jobba med sociala konsekvensbeskrivningar i detaljplaner Framtagandet av en handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism Inför har kommunen tillsammans med polisen avgett ett medborgarlöfte för första gången. Trygghetsarbetet är även en del i det strategiska temat Integration. Det är av stor vikt att båda dessa arbeten fortskrider, speciellt då målgruppen invånare är i fokus. Förbättringar kan göras inom insatser som riktar sig mot redan utsatta individer, till exempel bör man se över arbetet kring brottsutsatta personer. Även om det finns utvecklingsområden prognostiseras målet uppnås för året. 25

26 Mätning Målvärde SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet. Mäts i ett index med tre underliggande frågor:...hur tryggt och säkert du kan vistas utomhus på kvällar och nätter?...hur trygg och säker du kan känna dig mot hot, rån och misshandel?...hur trygg och säker du kan känna dig mot inbrott i hemmet? ej möjligt 67 Stimulerande kultur och fritid Mål Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sitt kultur- och fritidsliv ska öka Kommer uppnås Exempel på goda insatser: Inkluderande arbete med nyanlända där stöd och samverkan med föreningslivet varit centrala delar Det har genomförts 30 procent fler elevföreställningar på Kungsbacka Teater På särskilda boenden pågår ett aktivt arbete för att skapa en meningsfull vardag för de äldre där delaktighet är ett centralt tema Det här är bra Det uppsökande och inkluderande arbetet där ungdomar får möjlighet att utveckla sina intressen i bland annat intressegrupper, skapar förutsättningar för ett djupare och långsiktigare engagemang. Det finns ett stort utbud av arrangemang för kommunens invånare med möjligheter till ett långsiktigt och djupare engagemang i ett fritidsintresse samt förutsättningar att själv skapa och utveckla sina intressen. Det faktum att ungefär 80 procent av 7-20-åringarna är aktiva i en idrottsförening, medverkar till att det finns goda möjligheter i kommunen. Det här behöver bli bättre I arbetet med aktivitetsplatser bör vi i högre grad ha ett genusperspektiv, bland annat i samhällsbyggnadsprocessen. Aktivitetsplatser är övervägande inriktade för mäns intressen i dagsläget. Vi behöver skapa förutsättningar för invånarna att ta del av kulturupplevelser lokalt i bostadsområdena vilket i högre grad planeras att vara med i samhällbyggnadsprocessen. Arbetet med ungdomar som inte hittar fritidsaktiviteter inom traditionella former, bör utvecklas för att i högre grad skapa bättre förutsättningar även för denna målgrupp. Genom goda insatser i kommunen prognostiseras målet uppnås för året. 26

27 Mätning Målvärde SCB:s medborgarundersökning, tilläggsfråga; "Hur nöjd är du med din fritid?" et utgår från andelen som angett ett värde mellan 6-10 på en 10-gradig skala. 1 är lägsta värde och 10 är det högsta ej möjligt 90 Ungdomsenkäten, årskurs 8. Andelen av ungdomarna som är nöjda med sin fritid. et utgår från andelen som angett ett värde mellan 6-10 på en 10-gradig skala. 1 är lägsta värde och 10 är det högsta ej möjligt 84 Luppen vart tredje år och däremellan genom Ungdomsenkäten. et består av andelen av ungdomarna i åk 8 som är nöjda med sin fritid. Utgår från de som svarat 6-10 på en 10-gradig skala där 1 är lägsta värde och 10 det högsta. Fotnot: et baseras på den senaste LUPP-undersökningen 2013 vilket innebär att utfallet för följande år är identiskt med ej möjligt 95 SCB:s medborgarundersökning utifrån frågan; "Möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen t.ex. sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv?" Värdet anges på en 10-gradig skala, där 1 är lägst och 10 det högsta värdet. 7,8 7,8 ej möjligt 7,9 Företagsvänlig kommun Mål Företagsvänlig kommun På väg att uppnås Tillgång till arbetskraft med rätt kompetens, kapital, mark för etablering och mötesplatser är några faktorer som påverkar företagsklimatet. En annan viktig faktor är också att de myndigheter som företagen möter är tillgängliga, ger god service samt agerar rättssäkert. Exempel på insatser som genomförts under året är: Företagslots Individ & Familjeomsorg har infört e-tjänster för ansökan om serveringstillstånd och hantering av befintliga tillstånd. Uppföljningsinsatser kring vilken service vi levererar till företag. Tidig dialog för att förbättra upphandlingsprocessen tillsammans med företag inom lokalvård Företagsbesök tillsammans med KSAU Nyföretagarkväll och Kungsbacka Entreprenörsskola 14 respektive 213 ungdomar har fått prova på att starta och driva egna företag genom Sommarlovsentreprenör och Ung företagsamhet under året. Insatser för bättre värdskap, bemötande och information fortsätter inom myndighetsområdena För att stödja utvecklingen kommer Kommunledningskontoret/Näringsliv förstärkas med ytterligare personella resurser. 27