Minnesanteckningar En dag med ALLA biografer i fokus 17 maj 2011 Södertälje 18 maj 2011 Örebro

Transkript

1 Minnesanteckningar En dag med ALLA biografer i fokus 17 maj 2011 Södertälje 18 maj 2011 Örebro Ett samarrangemang mellan Film Stockholm Stockholms Läns Landsting Film i Sörmland Landstinget Sörmland Film i Västmanland Landstinget Västmanland Film i Örebro län Regionförbundet Örebro Nedan följer minnesanteckningar från Biografkonferensen. De flesta punkter är nedtecknade under den första konferensdagen i Södertälje. Lasse Gillegård, Våra Gårdar Öga för bio att utveckla kommuner genom filmrörelser och mötesplatser. Lasse menar att det trots att diskussioner om kommunalt ansvarstagande i kommuner förts i många år har det aldrig funnits någon riktig koppling. Därför ville han skriva denna bok. Om några år när digitaliseringen genomförts över landet kommer digitalieringen att vara en ickefråga. Därför är det viktigt att redan idag arbeta med innehållet. Tekniken löser ingenting av sig självt. Lasse menar att obesvarad kärlek, i liknelsen att biografaktörer inte får respons från kommun, filminstitut eller bidragsgivare, kan vara utvecklande och provokativt. Ett NEJ kan leda till ett jävlaranamma att man ska klara det själv. Detta är dock bara ett konstaterande, men inget eftersträvansvärt. Det är viktigt med personliga relationer. Idealet för kommunala företrädare är ett personligt intresse för film och bio. Även att biografens aktör får ett intresse för mötesplatsen och för politiken. Man så att säga stör varandra på varandras områden. Lasse jämför två kommuner: Stockholms kommun, sveriges största med bara inflyttning. Bostadsproblemet är det mest akuta problemet. Men man ser inte att andra behov, av service, kultur och mötesplatser också ökar med större befolkning. Detta är ett behov man upptäcker senare, och finns inte engagemanget hos de boende så försvinner detta. Lasses andra exempel är Härjedalen, invånare = 1 inv/km2. Till skillnad från Stockholm har man istället problem med utflyttning. Det största behovet att täcka är en fungerande åldringsvård. Turismen är också viktig, och för den att sätta orten på kartan. Antal mötesplatser kopplat till film: Stockholms kommun = 19 stk. Härjedalens kommun = 4 stk. Om Stockholm skulle ha lika många biografer i förhållande till invånare som Härjedalen skulle det i Stockholms kommun finnas 338 biografer. Det är inte en filmpolitisk fråga utan en demokratisk och kommunpolitisk fråga om var vi ska ha biografer/mötesplatser, och vad vi ska ha dessa mötesplatser till.

2 Vi måste börja se oss själva som medborgare med ett allmänintresse, inte som kunder av ett utbud. Alla folkrörelser har haft denna utgångspunkt. Inte bara filmnörden i dig ska verka, utan drivkraften bör även vara vad som är bra för kommunen. Kommuner är idag beredda att gå in och satsa stort på digitaliseringen. Det är en finansiell ickefrågamenar Lasse, då det egentligen är småpengar det handlar om. Men hur förmår man kommunen att satsa stort på mötesplatsen bortom digitaliseringen? Det behövs flera ingångar: näringslivskontoret, turism och besöksnäring, demokratiperspektivet. Det behövs planer som pekar framåt och ger ett mål och en riktning. Lasse förundras över att sådana planer i stort inte finns överhuvudtaget. Den främsta uppgiften en kommun ska ha är att satsa på fysiska offentliga mötesplatser i de mindre sammanhangen. De större klarar sig. Men de mindre måste få finnas till. Ser man på storstäderna blir man lite förskräckt. Minst en bio i varje kommun borde vara ett mål. Över 20 av landets kommuner saknar idag biograf helt och hållet. Bio är en självklar del i en mötes och deltagarkultur, och den stärker mångfalden både utbudsmässigt, driftsformsmässigt, och geografiskt. Det borde därför finnas plats för en biograf, och planer för biografen i varje kommun. Frågestund: Fråga: Planer är viktigt inom kommunala delen. Menar du att det ska vara planer i stil med de som finns för biblioteken? Lasse: För biblioteken finns lagstiftning. Dock finns inte planer i alla kommuner för biblioteken heller. Planer är struktur. Planen är en nödvändig del, men inte tillräcklig. Fråga: Vilka de viktigaste argument för kommunalt engagemang i bio. Lasse: Man bör utgå från att filmen betyder mycket för många. Det ska finnas ett rum och en mötesplats för det. Man bör även se till funktionaliteten och hur väl anpassad biograflokalen är för ändamålet. Inte bara bygga för tillexempel turisterna som i vissa kommuner. Fråga: Minst en bio är ett mål, men kanske inte möjligt. Du föreslår i boken istället avtal/överenskommelser över kommungränser. Vad menar du med det? Lasse: I tillexempel Orsa-Vemdalen har man gjort så. Finns även i flera delar av landet då man tillexempel avtalar om skolbion. SFI stödd skolbio upphör ofta efter tre år när stödet tagit slut. Varför? Därför att det saknas en politisk plan för verksamheten. Den blir långsiktig först då kommunen engagerar sig, inte det ideella engagemanget. Länk till beställningsinformation för Lars Gillegårds bok Öga för bio : Ramon Reissmüller, Svenska Filminstitutet Förslag till kommande riktlinjer för statligt stöd Vi lever i en oerhört omvälvande tid. Vi kommunicerar som aldrig förr och ser bättre och bättre bilder på TV osv. Detta förändrar våra medievanor. Kampen om vår tid hårdnar. Strukturomvandling då filmen flyttar ut på nätet, konkurrens från fler fönster. Stor slukar liten (koncentration av biografägandet).

3 Allt viktigare att värna biografen. Värt att värna den kulturformen på samma sätt som vi självklart gör inom teater och musiklivet. Kommuner har inte tidigare tagit ansvar för den biografvisade filmen. Det aktuella bioläget i Sverige och Europa: 488 biografer med sammanlagt 833 salonger i dagsläget. 400 salonger i biografkomplex i större städer (> inv), resterande 400 salonger i mindre orter där de ofta är ideellt- eller kommunalt drivna biografer. Ägarsituationen i Sverige idag: SF och Svenska Bio har idag tillsammans 80% av marknaden. Resterande 20% fördelas på ett antal mindre aktörer. Vi ser mer film än någonsin men i olika visningsfönster. Cirka 60 långfilmer per person och år, men bara två av dem på bio. Biogåendet borde på grund av alla nya visningsfönster gå ner, men har visat sig vara konstant över lång tid. Undersökningar visar att folk vill gå på bio, näst musik är film det vi intresserar oss mest för. De som laddar ner är storkonsumenter i olika fönster, inklusive bio. Digital bio en del av ett globalt nätverk? Digital server kopplad till 2K-projektor och ljudsystem. Men det är ändå bara film. Biokonceptet har inte förändrats. Det måste vi jobba mer med i framtiden. Biografen kan fyllas med ett större innehåll och utnyttjas mer flexibelt. För första gången är bion ihopkopplad med resten av världen. Fortfarande skickas dock den digitala filmen med hårddisk. Detta av rädsla för illegal nedladdning. I framtiden går såklart filmen via höghastighets fibernät. Ramon menar att: En ort utan biograf är som kärlek utan kyssar. Vem vill bo där? Det borde politiker och tjänstemän överväga noga. Att filmen är digital kan betyda en massa olika saker. Men nu har de amerikanska storbolagen enats om en standard de kallar DCI. Grunden i den standarden är en 2K projektor (2K avser projektorns upplösning: 2000 bildpunkter i bildens breddriktning) och en datorserver med JPEG2000 (som avser mjukvara för att hantera bildinformationen). SFI ger bara stöd till ovanstående typ av basutrustning. Annan utrustning som 3D eller satellitparaboler får ej bekostas av stödet från Filminstitutet. Nu finns är av världens totalt cirka salonger digitala av dessa finns i europa. Norge var tidigt ute där bion länge varit en kommunal angelägenhet. I sommar har de digitaliserat alla sina drygt 400 salonger. Digitalseringen håller god fart i hela europa. The tipping point närmar sig. Alltså när det finns fler digitala än analoga salonger. Enligt en brittisk undersökning kommer detta ske i storbritannien redan i sommar. I Sverige gissar Ramon att det tippar över i slutet av året eller början av nästa. I Sverige 2010 fanns 30 digitala salonger. Senaste årsskiftet var denna siffra 144. Idag minst 170. Snart över 200 kan man avläsa av vad som är på gång i fråga om beviljade stöd eller avsatta kommunala medel. Hittills har SFI stödd 71 salonger.

4 Antalet 35mm kopior sjunker drastiskt. Nu nere 30%. Biografer långt ut i cirkulationssystemet får ej film. Vissa har tom fått stänga då de inte haft film att visa. Den digitala knuten. Utrustning dyr: basutrustning ca :- I första skedet tjänar distributörerna mest på övergången. En analog kopia kostar ca 18000:- tat ta fram mot en digital kopia som enligt Ramon borde kosta cirka 500:-. När SF och Svenska Bio fått avtal (VPF) med distributörer kommer de digitalisera fullt ut - enligt SF senast Då kommer 35 mm distributionen att upphöra helt och hållet. Finansieringsmodeller: Kommun Region Stat Leader och Mediaprogram (EU) mm SFIs gamla stödpengar för teknisk upprustning räcker bara till 22 salonger i år. Staten har dock avsatt 60 miljoner under fyra år = 15 miljoner per år Departementet har efter påtryckningar meddelat att de första pengarna ska vara möjliga att söka redan i höst SFI har skrivit ett förslag hur detta stöd ska distribueras. Märk att det än så länge är ett FÖRSLAG: Stödberättigade biografer ska uppfylla nedanstående kriterier: De har max tre salonger De har i snitt mindre än 2 mkr i bruttobiljettintäkt per salong De visar fler än 50 föreställningar per år men sammanslutningar av biografer som tillsammans gör över 100 föreställningar per år kan söka tillsammans. De uppfyller en affärs/utvecklingsplan för verksamhet i 15 specifika punkter (se nedan). Stödet får som högst uppgå till 50% av kostnaden, eller max :- Affärs och utvecklingsplanen ska innehålla: 1. Mätbara publikmål för de kommande fem åren 2. Marknadsplan för de kommande fem åren 3. Verksamhetsbudget för de kommande fem åren 4. Beskrivning av bions profil 5. Målgruppsanalys 6. Analys av styrkor, svagheter, möjligheter och hot (SWOT) 7. Strategi för programsättning 8. Strategi kringaktiviteter 9. Starategi för lokaler 10. Strategi för personal och kundbemötande 11. Strategi för marknadsföring 12. Plan för samarbeten med privata ideella aktörer 13. Plan för samarbete med kommun och region 14. Tidsplan 15. Ansvarsfördelning Förslaget i sin helhet finns att ladda ner på samma sida där dessa minnesanteckningar hämtades:

5 Detta förslag ska behandlas av Kulturdepartementet, och eventuellt skickas ut på remiss. Men från Filminstitutet räknar man med (=önskar) att de första stöden ska kunna sökas i höst. 15 november är i så fall ett möjligt datum då de övriga biografstöden har brytpunkt då. Ramon menar avslutningsvis att framtidens biograf måste bli bäst på bild, ljud, komfort, programsättning, alternativt innehåll, kringaktiviteter mm. Torbjörn Neiman, kultur och fritidsdirektör, Järfälla kommun Torbjörn intervjuas av Anders Westin. I Södertälje via telefonlänk, och i Örebro på plats i salongen. Hur ser film och bio i Järfälla ut? Det har tidigare funnits tre biografer. Numer är det bara två kvar. En föreningsdriven bio som kör Opera bland annat, och en kommersiell biograf. Biografen är viktigt trots att Järfälla ligger mitt i ett storstadsområde, Järfälla är uppdelat på fyra delar, och det finns en tydlig bykänsla med lokala behov. Bion är helt klart viktig för befolkningen. Utan bion skulle centrumen vara lite dödare. Kommunens resonemang? Torbjörn poängterar att det är viktigt att stötta så att den lokala bion kan finnas kvar. Problemet att det är kommersiell verksamhet kan krocka med kommunallagen. Men vad gäller digitalisering och köpa nya teknik kom man fram till en modell man kallar köp av verksamhet. Man har då tecknat ett avtal då man över ett tiotal år köper verksamhet för ett visst belopp per år av biografen. I praktiken finansierar det tekniken. I praktiken tar bion ett banklån och betalar av över tio år genom driftsstödet och verksamhetsköpen. Denna idé fick Torbjörn redan då han jobbade i Södertälje då man gjorde en liknande lösning för finansiering av en idrottsarena. Kultur- och Fritidsförvaltningen tar den förhållandevis lilla ekonomiska utgiften till biografen, och interndebiterar därefter övriga förvaltningar för kostnader inom respektive område. Bland annat utbildningsförvaltningen baserat på köpt skobioverksamhet. Det är bland annat just det väletablerade samarbetet mellan kultur och skola som har underlättat den kostnadsfördelning som kommunen gör mellan förvaltningar för att ge stöd till de två lokala biograferna. Hur har processen sett ut bakåt och framåt? Torbjörn kan bara blicka tillbaka till oktober då han började i Järfälla kommun. Men nu går det fort med digitaliseringen. Man var osäker på om regeringens stöd skulle kunna hjälpa deras region och kom fram till att de måste agera själva. Det var några juridiska turer fram och tillbaks innan ärendets skrevs fram till ett nämndmöte i februari. Ingen i nämnden opponerade sig, utan man var snarare helt eniga. Råd till tjänstemän och biografföreståndare? Att beskriva alla kulturvärden och det breddade utbudet av film och andra värden som en biograf kan medföra. Se över hur man kan göra för att undvika kommunallagen. Ett råd är att jobba hårt med att utveckla samarbetet mellan skolan och kulturen, via kulturombud och annat. Viktigt för biografen att erbjuda ett brett utbud, även de smalare titlarna och den kulturellt värdefulla filmen. Annars är det svårt för kommunen att hitta ingångar och motivera insatser.

6 I modellen med köp av tjänst måste man även upphandla om beloppet är lite större, så man måste förhålla sig till lagen om offentlig upphandling. Och även om det gör det är det få aktörer som kan ge offert. Så i realiteten är det ett ickeproblem. Torbjörn rekommenderar ävan modellen med köp av tjänst för då kan inte andra lokala aktörer komma i fråga. Länk till TorbjörnNeimans tjänsteskrivelse i ärendet: 22/08a%20Digitalisering%20Biografer%20Tjskr.pdf Calle Nathanson, Sveriges kommuner- och landsting Digitala biografer en kommunal angelägenhet? Vi har talat mycket om digitaliseringen av biografer under 2000-talet. Vi har länge ropat: vargen kommer!, och nu är vargen här. Nu genomförs teknikskiftet för fullt. Det är därför bra av regeringen att ge stöd och att man tidigarelägger den första fjärdedelen av pengarna redan till i höst. Nya möjligheter med ett nytt kulturhus inte bara film. Livekonserter, opera, debatter, författarsamtal, konstfilm, dataspel online, lokalt producerad film. Kommunalt intresse? Strategiska satsningar. -Se kommunens insatser i ett helhetsperspektiv. -Samverkan med civilsamhället. Vad gör kommunerna? Vad satsar de på? Under 2000-talet satsades det mycket på nya kulturhus och konsthallar. Det kan närmast jämföras med en byggboom. Det gäller att man har en övergripande politiskt antagen strategi, framförallt en kulturpolitisk sådan. Där filmen är en del bland övriga kulturområden. Samverkansmodellen och filmen: Fem regioner har skrivit regionala kulturplaner för att beskriva vad de vill göra med de statliga kulturmedlen som fördelas genom samverkansmodellen. Kan man se att detta har stärkt filmen? Ja, det är en möjlighet, och alla regioner har skrivit in filmen i sina handlingsplaner. SKL och digitaliseringen: Den statliga utredningen Vägval för filmen från 2009 föreslog en tredelad finansieringsmodell. Biograf, kommun och stat. SKL hade denna på remiss och såg fördelarna med en digitalisering, men värnar det kommunala självstyret. Man får i varje kommun själv bestämma. SKL tyckte att biografer på små och medelstora orter, och biografer som breddar utbudet på större orter kunde få stödet. Calle konstaterar baserat på SFIs nya förslag till digitaliseringsstöd att det i stort blivit så. (Eg. blir så, om förslaget antas) 1. Nationell upphandling för samtliga biografägare. SKL tittar på två möjligheter för en gemensam teknikupphandling: -SKL kan inte vara upphandlande part för icke-kommunala verksamheter. 2. Kommunal upphandling genom SKL s upphandlingsbolag.

7 -Kan avtal slutas lokalt mellan kommun och icke-kommunal biograf? Statlig finansiering? SKL är inte säkra på hur de ska agera i frågan. Men de tittar på det och ska fatta beslut i slutet av maj Försöker nu ta reda på hur stort intresset är bland landets kommuner/biografer. Motiv till gemensam upphandling: Stärker kulturen men göra det så billigt som möjligt med offentliga medel. Bestämmer man sig att göra en upphandling så går SKL ut med förfrågan till samtliga biografägare. SKL menar att statens stöd som fördelas över fyra år är bra, men att digitaliseringen pågår nu och att det kommer ske en utslagning redan under 2012 om inte de 60 miljonerna fördelas snabbare. Stine Krabbe Svensson, Bio Metropol och Eksjö biografförening Förening med kraft Bio Metropol har under de sista fyra åren gjort en klassresa. Eksjö är en liten stad med 4000 invånare, och i kommunen bor Biografen Metropol är kulturmärkt utvändigt. Man visar film fem gånger i veckan. Sättningen sköts idag via Våra Gårdar. När de tog över filmsättningen öppnades filmvärden för föreningen. De hade tidigare jobbat ideellt och bokat filmprogrammet själva. Men Våra Gårdar hjälpte till att träffa andra biografer vilket gav viktiga impulser och inspiration. Man visar idag förutom oridinarie kvällsprogram matinéer, skolfilm och har en energisk filmklubb. Det finns en gedigen animationsverksamhet i Eksjö genom att Konstfacks animationsutbildning förlades dit. Många animatörer är kvar även efter att utbildningen lagts ned. Eksjö har varit värd för fem stycken animationsfestivaler. Detta menar Stine har inverkat när man beslutade sig att bli digitala. Föreningen bildades 1989 efter att den sista lokala biografen lagts ned. Man bestämde sig att driva vidare på egen hand med egen sättning. Då ställde sig kommunen upp för att hjälpa till. Och fortfarande är det ideella insatser som driver biografen. I Maj månad varje år erbjuds alla 6e klassare att utbildas som Bio-jobbare på Metropol. Detta är medhjälpare till den vuxne ansvarige vid visningarna. När man gjort sin insats som bio-jobbare ser man filmen gratis som tack för hjälpen. Genom åren har otroligt många ungdomar passerat verksamheten. Metropol har till och med fått pris av kommunen för ungdomsverksamheten. Man utbildar även vuxna, över 18 år, som ansvarar man för biokvällen. Nu har man 100 biojobbare och 20 ansvariga i sitt kontaktnät att kalla in vid visningarna. Man når dem via mailen där man utlyser jobben. Man är i behov av bra filmtitlar som drar publik för att få det att gå ihop ekonomiskt. Annars får man stå med hatten i hand hos kommunen och be om bidrag. Efter ett antal dåliga biografår fanns 2008 inga reserver kvar. Hur fortsätter vi nu tänkte man då? Jo, man sökte

8 Lokalt Publikarbete-stödet hos SFI, för man ville utveckla biografen till social och kulturell träffpunkt. Tillgänglig för alla och som men viktig del i kommunens totala kulturutbud. Vägen mot digitalisering: Man sökte Leader-projekt i november Fick inga pengar till teknik utan Leader föreslog att man skulle hålla ett seminarium om framtidens landsbygdsbiograf. Detta gjorde man och lärde sig massor på kuppen. Ett år senare fick man 10000:- till för att vidareutbilda sig i föreningen genom inhyrda föreläsare. Man arrangerade även möten med kommunens 350 föreninga och frågade: om vi blir digitala, hur berörs ni? Besökte även kommunstyrelsen för att informera om den digitala tekniken, och vad det kunde betyda. Sökte SFIs digitala pilotprojekt hösten Skrev noggrant ansökningshandlingarna under sex veckor. Formulerade marknadsplaner och ordnade ekonomiskt stöd från kommunen. Man beviljades stödet och handlingsplanen har varit ett bra arbetsmaterial nu när man fått stöd, och digitaliserat. Man hade renoverat maskinrummet redan i väntan på digitaliseringen. Det kräver att man bland annat ser över ventilation och strömförsörjning. Man har med digitaliseringen kommit upp i en högre division. Resultaten såhär längt visar att man ökat över alla mätvärden. Publik+30% Visningar + 30% Ekonomi +60% Arbetsbördan ökar väldigt mycket med det bredare utbudet, att arrangera och marknadsföra allt detta nya. Så nu har man därför anställt en person i föreningen för att stärka upp. Premiärer varje kväll inte så viktigt som man kan tro. Eksjöpubliken är konservativ och går inte första dagen, inte andra heller, men fyller bion dag fyra eller fem om man hört från grannar och arbetskamrater att filmen var bra. Detta icke-behov av premiärer gör att man i föreningen faktiskt har råd att rata filmpremiärer om det finns annat utbud, tex Opera, om det krockar. Att filmen är digital ser ju inte publiken, men med 3D får de ett mervärde. Det är där skillnaden i upplevelse finns. Pelle Nygren, Mölnbo Folkets Hus (Endast i Södertälje) Leader lokal utveckling på små orter Pelle Nygren avslöjar att han är kompis med massvis av biografaktörer på Facebook, varifrån han hittar många av sina goda idéer. Man har fått 84000:- i stöd från Leader. Det man därifrån ville se i ansökningen var affärsplaner. Hur samarbetar man med näringsliv, samverkan mellan stad och land, småfrågor som kilometerersättning, avlönar ni någon? Vem ska installera tekniken, lokala företag? Då var det jobbigt, men idag är Pelle tacksam. Den plan som SFI kommer kräva för att få stöd har man redan gjort för dessa 84000:-.

9 Oavsett vad som händer så har man en ryggrad (affärsplanen) att falla tillbaka på. Biografen som samlingsplats i Mölnbo är viktig för att orten ska leva lades förenigen ner då pengarna var slut och en tredjedel av det kommunala stödet drogs in. Efter vintern 2010/2011 har man fått kommunens engagemang, men inga pengar. Leader erbjuder 84000:-, men 70% får man först när projektet är slutfört Ideella föreningar kan få pengar förskotterade, men ekonomiska föreningar måste ligga ute med 70 %. Detta har föreningen inte råd med. Men man får ett moraliskt stöd från kommunen så Södertäljes logga finns på Bion. Detta är förpliktigande för kommunen och kommundelen menar Pelle. Samtidigt med detta drabbades man av en vattenläcka som havererar filmprojektorn. Börjar utan pengar att bygga ett nytt maskinrum. Ber länsstyrelse och Leader att få förlänga projektet. Måste även omformulera projektet och ta vid i den nya sitsen. Leader-projektet har varit en väldigt bra förberedelse för den tillblivande digitala biografen. Man har en ambition, man har en arbetsplan och är på gång. Lars Norin - Leader Hälsingebygden (Endast i Örebro) På många mindre orter har biografer fått stöd till digital teknik från EUs lokala Leaderområden. De olika leaderområdena (63 st) har lokala utvecklingsstrategier men gemensamt är att fokus ligger på att skapa attraktiva landsbygdsområden förenat med en hög miljöambition. Samverkan mellan ideell, privat och offentlig sektor är den modell man eftersträvar. För mer information se Lars Norin är verksamhetsledare från Hälsingebygdens Leaderområde och har handlagt och beviljat stöd till flera biografer. Det började med ett -Nej berättade Lars. Biografen Röda Kvarn i Edsbyn kunde till en början inte få det stöd de sökte eftersom vi inte beviljar företagsstöd till enskilt ägande. Istället utvecklades en modell där kommunen gick in som likvid projektägare och den digitala biografen kan nu utvecklas till en multiarena och mötesplats som hela orten, föreningar såväl som företag kan använda. För att bevilja stöd ska det enligt Lars finnas en bred projektnytta för området, man beviljar inte stöd för att utveckla en produkt som riskerar att säljas och försvinna. Ideell arbetstid kan räknas in som medfinansiering i Leaderprojekt men eftersom en del av medlen betalas ut i efterskott krävs en stark finansiering från början. En liten varning utfärdades av Lars Norin, när de beviljar stöd så får den totala summan av offentligt stöd vara högst 70 %. De som avser att söka Leaderstöd måste alltså ha koll på eventuella andra offentliga stöd när de planerar sina ansökningar. Not: En diskussion om de stöd som SFI betalar ut räknas som offentligt stöd (då de kommer från filmavtalet ) uppstod. Enligt Ramon på Filminstitutet var det inte helt klart ens för SFIs jurister, slutsatesen är att de som söker stöd både från Leader och SFI bör kolla upp hur deras Leadersområdet förhåller sej till detta (om den totala summan överskrider 70 % av finansieringen.)

10 Jens Lanestrand, Biografcentralen Biografcentralen en ny aktör inom kvalitetsfilmsdistribution Jens arbetar fortfarande halvtid som filmkonsulent på Västra Götalandsregionens regionala resurscentrum. I regionen har man för en vecka sedan beslutat om ett regionalt digitaliseringsstöd om 2 miljoner till de regionala biograferna. För beslutet har man argumenterat genom att hävda biografen som lokal mötesplats, snart den sista kontinuerligt öppna jämte biblioteket. Man har även haft stöd i den nationella politikens enighet kring stöd till digitalisering. Biografcentralen: Ledord: Kvalitetsfilm, nätverk, utbildning, rådgivning, internationell biografsamverkan. Alldeles nystartad aktör som just håller på att lära sig gå. Jens förutspår att man kommer att växa ganska fort. Programförklaringen som beviljade föreningen SFI-stöd som distributör: En nationell organisation med syfte att stärka syftet med kvalitetsfilm, samordna den alternativa biografmarknaden och förenkla kommunikationen mellan biograf och distributör. Utmärkande för kvalitetsfilm är: - att den innehåller förnyande element. - att den är angelägen på flera nivåer. - att den innehåller en psykologisk eller andlig insikt. - att den är gjord på ett konstnärligt sätt på alla nivåer. Citat: Harry Schein. Om det är definitionen av de filmer som Biografcentralen ska arbeta för vet inte Jens, men det är en utgångspunkt i samtalet kring vad kvalitetsfilm är. Nätverk: öppet för all biografer med intresse att stärka visningen av kvalitetsfilm i Sverige. Ideutbyte, utbildning och samordning. Internationell biografsamverkan: Europa Cinemas, Independent Cinema Office (UK). På webbsidan ligger det idag bara en länk till en blogg. Men sidan ska utvecklas inom kort. Kostnad för medlemskap har man inte bestämt ännu. Men att vara med i nätverket möjliggör att kunna komma på nätverksdagar och sådant. Troligen kommer det bli en symbolisk summa omkring 500:- per biograf. Föreningen Biografernas sambandscentral som tagit initiativ till Biografcentralen är neutral och helt fristående från övriga visningsaktörer. Vad tycker FHP, Folkets Bio och VG om denna nya lillebror som vill ta plats? Deltagare i salongen svarar: Bettan, Folkets Bio svarar: Jättebra att någon samordnar träffar, och som inbjuder alla typer av biografer.

11 Lasse Gillegård, VG svarar: Tycker det blir spännande. Angående kvalitetsfilm så startade filmstudiorörelsen och därpå Bio kontrast-verksamheterna som Våra Gårdar var den del av. Spännande vad en sådan organisation klan göra. Inte bara för kvalitetsfilm utan vad kan man göra för att bredda utbudet totalt. Jens berättar att det första han gjorde var att träffa övriga organisationer för att ha en transparens och arbeta tillsammans. Biografcentralen för kvalitetsfilmen, och övriga för ett brett filmutbud i sina respektive rörelser. Joachim Hedén regissör till filmen Framily Konceptet Framily distribution och mervärden Framily är en biofilm som 2010/2011 åkte på premiärturné till biografer i landet och erbjöd filmvisning med följande frågestund. Regissör på plats i salongen och amerikansk skådespelare på Skype-länk direkt från Los Angeles kunde tala med publiken och svara på frågor efter visningen Framily är en helsvensk produktion. Svenskt team på elva personer, manus, fotograf, producent, catering mm. Inspelad i USA med amerikanska (och en brittisk) skådespelare. Lågbudgetproduktion med 20 inspelningsdagar och budget 1,3 mskr. Inspelat under ett lågbudgetavtal med SAG (Screen Actors Guild = amerikanska skådespelarfacket). Det senare har inneburit komplikationer för den svenska distributionen. Hur gick det då med visningsturnén? Det blev inte någon succé. I alla fall inte någon publiksuccé. I alla fall inte någon publiksuccé överallt. Olika svar beror på vad man jämför med och vad målet var. 4 bästa visningar: 200 besök Göteborg, 70 skara, 60 Oskarshamn, 55 Stockholm. 4 sämsta visningar: 1 besökare i Svalöv, 0 i Trollhättan, Skene och Mörrum. Sanningen bakom siffrorna var att de bästa siffrorna var vid visningar i sammanhang som filmfestivaler och liknande. På de sämsta visningarna spelades de på biografer utan generellt etablerad publiktillströmning. Producenterna trodde att det svåra skulle vara att få in bokningarna på biograferna, att publiken skulle strömma till bion genom reklam via sociala medier och liknande. Men där bedrog man sig. Joachim exemplifierar med två visningsorter: Exempel 1: Oskarshamn, en vanlig visning som drog sju besökare. Några månader senare visade man filmen i samma stad/biograf under filmstudions flagg och då kom 60 besökare. Varför var det så? Joachim bjuder in Paul Erik Nilsson, föreståndare Saga-biografen i Oskarshamn i samtalet, live via Skype-länk från Cannes-festivalen: Paul Erik: Biografen måste hitta utbudsformer att konkurrera med andra visningsfönster, däribland DVD och TV. Filmstudion och biografen lever i en slags symbios. Men det är svårt att locka filmstudions publik på annat än filmstudions filmer. Joachim: Men det finns ju uppenbarligen en publik i Oskarshamn, men att de inte kommer på repertoarvisningar.

12 Per Erik: Ibland känns det lättare att locka filmstudiopubliken till filmer de inte någonsin hört talas om. Men om biografen tagit dit filmen resonerar de att det är nog något kommersiellt som vi inte vill se. Joachim: Det kanske behövs en kontinuitet i denna typ av annorlunda arrangemang. Så att man varit van vid att gå på ett bredare utbud. PER Erik: Vi vill visa annat än den amerikanska filmen. Det finns så mycket att se. Exempel 2: Bio Roxy i Örebro. 140 besökare på 7 föreställningar. Tre första med besök och frågestund. Producent/regissör befann sig under en längre tid på orten. Det gav mer tid att bearbeta medier och marknadsföra med flyers på stan och annat. Man gjorde även ett förarrangemang: Möten med filmfolk. En gratisföreläsning för universitetets elever, men även öppen för andra. Även Bio Roxy var själva aktiva. Det finns en trogen och definierad publik knuten till biografen. I efterhand kan man konstatera att man gjort ett alltför tajt schema för turnén. Istället skulle man kanske gjort en ort i veckan, som i Örebro-exemplet. Man visade film under några månader på ett 20-tal orter i huvudsak södra halvan av landet. Var det lönt? Olika svar beroende på hur man ser det: Lönt för producenterna? -Skulle kvalificeras som officiell biografdistribution. = En full spelvecka på minst tre orter i landet. För att kunna sälja vidare i andera fönster. Det var kravet från SAG för lågbudgetavtalet. Det målet uppfyllde man. -Rättigheterna ligger kvar hos producenterana själva. Målet uppfyllts. -Möta publik. Regissörens egna mål. Uppfyllt. Var det lönt för biograferna? -Det har varit bra stämning i salongen. Men om det varit lönt ekonomiskt för biografen kan inte Joachim svara på. Var det lönt för publiken? -JA! Oavsett antal besökare i salongen har detta varit en publikupplevelse utöver det vanliga. Uppskattning för biografen att de ordnat med detta = goodwill för bion. Länk till filmen Framily på The Internet Movie Database (IMDb): / Vid pennan för anteckningarna: Jerry Eriksson Film i Örebro län Anita Hjelm Film Stockholm.