Minnesanteckningar En dag med ALLA biografer i fokus 19 Oktober 2010, Biografen RIO, Eskilstuna

Transkript

1 Minnesanteckningar En dag med ALLA biografer i fokus 19 Oktober 2010, Biografen RIO, Eskilstuna Ett samarrangemang mellan Film Stockholm Film i Sörmland Film i Västmanland Film i Örebro län

2 Peter Fornstam Svenska Bios satsning Svenska Bio är idag Sveriges näst största kedja med 31 biografer på 28 orter runtom i landet. Biografen Rio i Eskilstuna har fem salonger och man är i fas att bygga en sjätte. Svenska Bio planerar även ett nytt stort biografkomplex i Nyköping. Diskussion: Gunnel Nelzén: Varför, och hur vågar ni gör så stora satsningar i både Eskilstuna och Nyköping? Peter Fornstam: Om inte vi satsar så dör vi i en värld där filmen är så tillgänglig. Peters råd till andra: Allt bygger på engagemang och man måste förstå vad det handlar om. Man måste bry sig om verksamheten. Det går inte att fuska med ljud, bildkvalitet och sittkomfort till exempel. Ramon Reissmüller: Har ni några idéer på att satsa på arthouse-biografer någonstans utanför Stockholm? Peter Fornstam: I Stockholm finns en stor publik så även smalare filmtitlar kan finna en publik så att det går runt. Det är svårare ute i landet, men Svenska Bio söker andra genom filmstudios som tar engagemanget att få ut även dessa filmer. Det är de kommersiella filmerna som är förutsättningen för även smalare filmvisning. Gunnel Nelzén: Kan tillexempel en kommun hyra en salong hos er biograf någon gång i veckan och arrangera smalare filmutbud? Peter Fornstam: Det är klart. Allt går. Ju fler salonger man har att tillgå desto större möjlighet till smalare arrangemang. Ramon Reissmüller - Introduktion till Digital bio Vi har bara sett början på den utvecklingen som nu pågår vad gäller all typ av kommunikationsmedia, mobiltelefoner, TV, Internet, Bio. Svensken ser idag 64 långfilmer per år men bara två av dessa på bio. Det som sker nu är en strukturomvandling där filmen flyttar ut på nätet och konkurrensen mellan olika filmfönster hårdnar. Vi ser mer film än någonsin men i fler fönster. Efter musik gillar vi film bäst. De som laddar ner mest film är även de som går mest på bio. När det finns attraktiva titlar går publiken på bio. Förra året var siffran 17,4 miljoner besök på svenska biografer och en förklaring till det var filmerna i Milennietrilogin. Den svenska Biografmarknaden Svenska Bio ägs till 49 procent av SF och tillsammans har de 80 procent av marknaden. Denna tendens att färre aktörer har en betydande majoritet av marknaden finns i fler länder men är inte någonstans lika stark som i Sverige. Stora aktörer äter upp de små och det sker en fusionering. Marknadens övriga 20 procent delas mellan ideella- och privata aktörer som biografföreningar, Folkets Bio, Folkets Hus och Parker, Våra Gårdar, Bygdegårdarna med flera. I Sverige finns enligt Ramons statistik 478 biografer med 819 salonger. Cirka 400 av dessa salonger ligger i städer/biokomplex och har tillgång till bra publikunderlag. Övriga 400 salonger återfinns på landsbygden med mindre publik. Man kan hårddraget säga att 400 salonger är ekonomiskt gångbara och övriga 400 finns av kulturella och sociala skäl.

3 Hur överlever biografen, främst den på landsbygden, den nya tiden? Biografen och biogåendet överlever bara i framtiden under särskilda omständigheter. Den nya situationen ställer nya krav för att attrahera publiken till biografen. Det blir även allt viktigare för det offentliga (kommuner) att värna sin lokala biograf. Den digitala utvecklingen gör att biografen hänger ihop med resten av världen. Idag kommer filmerna på hårddisk och laddas in i en dator och visas genom den digitala projektorn. I framtiden kommer distributionen ske via fibernät, parabol eller liknande. Orsaken till att de stora bolagen inte redan idag sprider sina titlar via nätet är rädslan för att filmerna ska kapas och spridas illegalt. Biografen måste fyllas med nytt innehåll. Detta blir aktuellt främst för de salonger som inte utnyttjar kapaciteten för bara film. Bion har potentialen att bli ett nytt kulturhus. Digital visningsteknik och tillgång till Internet ger möjlighet till tvåvägskommunikation i biografen. Den digitala knuten Vem tjänar på och vem betalar den digitala omställningen? Den digitala utrustningen är dyr för biografen men ger en väsentligt lägre kostnad för distributören. En analog 35mm kopia kostar idag mellan kronor för distributören att ta fram. Stora releaser i Sverige kan innebära framtagandet av 120 filmkopior. En digital kopia kan kosta så lite som 2000 kronor att producera. Och den digitala kopian måste inte finnas i maskinrummet vid visning eftersom filmen laddas över i biografens datorserver. Så en digital kopia kan i teorin ge ett obegränsat antal biografer tillgång till filmen. Diskussioner pågår om att distributörerna borde vara med och betala den digitala omställningen. Detta skulle dock bara vara aktuellt för de större biograferna med tillräckligt publikunderlag för att attrahera distributörerna. Framtid Värsta tänkbara framtidsscenariot är att många biografer inte kan uppgradera och blir utan film när den analoga 35mm distributionen upphör. För det kommer den med all säkerhet att göra inom bara några få år. Ramon ser effekterna redan nu med minskade 35 kopior på vissa titlar. Den stora skillnaden i distributionskostnad mellan digitalt-analogt gör att distributionsbolagen med all sannolikhet kommer upphöra att ta fram analoga filmkopior när man uppnått kritisk massa på visningsmarknaden. Det vill säga när de digitala salongerna är så många att man når så stor publik via digital distribution att det inte lönar sig att ta fram dyra analoga kopior för de mindre salongerna på landsorten. DCI (Digital Cinema Initiatives) och de tekniska kraven Folkets Hus och Parker har skyllts för att de började digitalisera för tidigt med den teknik som kallas 1,4K. Inte alls menar Ramon. De startade med det bästa som fanns vid tidpunkten. Nu finns dock DCIs kravspecifikation som sedan 2005 är en internationellt överenskommen ISO standard. Enligt den kräver de största distributionsbolagen en teknisk minimistandard som kallas 2K. 2K står för 2000 pixlar i bred på duken och är alltså en upplösningsstandard. Men det är inte bara upplösningen i projektorn som standardiserats, utan även den mjukvara som behandlar färginformationen i bilden och som ska finnas i datorservern i anslutning till projektorn. JPG2000 kallas komprimeringsformatet för bildinformationen som servern ska kunna hantera. De stora majorbolagen som kräver denna standard kommer alltså inte att leverera film digitalt till salonger som inte lever upp till de tekniska kraven.

4 Digitaliseringen i världen Idag finns cirka digitala salonger i världen. Europa ökar nu snabbare än USA. 55 procent av världens digitala salonger kan även visa 3D, vilket också är en stark drivande kraft bakom digitaliseringen. Publiken gillar det och är villiga att betala mer för 3D-visad film. Norge håller på att digitalisera alla sina biografer. The tipping point närmar sig. Alltså då vi har mer digitala än analoga dukar. Redan nästa år sker detta i Storbritannien enligt en brittisk undersökning. Vid årsskiftet 2009 hade vi cirka 30 digitala salonger i landet. Nu är siffran uppe i 108 varav 99 kan visa 3D. 28 av de salonger som skaffat digital utrustning under det senaste året har gjort det med stöd från Svenska Filminstitutet. Till det kommande årsskiftet räknar man med att det kommer att finnas 148 digitala salonger varav 131 kan visa 3D. Digital basutrustning enligt Svenska Filminstitutet: Media scaler Ljudbox Uppspelningsmaskin Dataskärmar Serviceavtal och utbildning. Ytterligare teknik: Satellitmottagare 3D Diskussion: Gunnel Nelzén: Har man inget tänk från SFI vad som gäller för småortsbiograferna? Ramon Reissmüller: SFI har ett kulturpolitiskt ansvar för svensk films spridning och en rimlig tillgång för medborgare att få biografupplevelser. Man måste medvetandegöra kommuner och politiker om detta. Det måste vara ett lokalt beslut att satsa på bion. Finns tillräckligt många på orten som vill se film skapas ett tryck som kanske kan påverka politiken. Publikfråga: Vi har digital utrustning men visar bara opera digitalt då det inte finns några digitala filmkopior. Vad gör SFI för att tvinga distributörer att producera digitala filmer så fler får se premiärfilm. Annars får vi aldrig hem investeringen. Ramon Reissmüller: SFI kan inte kräva någonting. Biografen som frågan avser har den gamla 1,4 K-visningstekniken och det är därför man inte får film. Det största incitamentet är ekonomi så det är vad som kommer att påverka distributörerna. I det nya digitala läget gäller inte nödvändigtvis störst går först som nu. Alla digitala 2K-biografer kan i teorin få tillgång till filmerna. I den bästa av världar, men det är inte bara tillgången som påverkar. Björn Gregfelt, Filmuthyrarföreningen Framtidens filmtillgång till biografer Föreningen bildades 1923 och består av fjorton medlemsbolag. Utvecklingen går så oerhört snabbt så de siffror som presenteras under dagen från olika föredragshållare ska tas med en nypa salt, menar Björn. Sverige har 1028 biografsalonger. Det finns ett antal salonger i Sverige som är dubbelregistrerade och

5 därför har Biografbyrån fler salonger i sin statistik än SFI. Av dessa 1028 är 458 röda avgiftspliktiga och 570 gröna avgiftsbefriade. Avgiftspliktig blir man när man visar fem eller fler offentliga kvällsföreställningar på en spelvecka. Den avgift på varje biobiljett man då betalar går tillbaks till bland annat finansiering av svensk filmproduktion. De röda biograferna (45%) står för 92% av intäkterna enligt 2009 års siffror. De ekonomiska förutsättningarna till digitalisering är således större hos de röda biograferna. Björn identifierar ingen biografdöd i Sverige ännu. Bio hamnar mellan blöjor och toalettpapper vad gäller andel av den nationella ekonomiska marknaden. Marknaden för försäljning av DVD är dock mer än dubbelt så stor än bio. Vad är en digital biograf? Finns olika varianter av digital filmdistribution? E-bio: 0,8-1.3K (Folkets Hus och Parker var digitala pionjärer med denna teknik) D-bio: film på hemmets datorskärm via Internet I-bio: är visning av film och bild på bärbara media, typ I-pod, mobiler med mera. Varifrån kommer ettorna och nollorna? Fysiskt media (Hårddisk, DVD-R, tape) Kabel/Bredband (fiberoptik) Satellit (tex livesändning av opera) Av de filmer som hittills visats har en överväldigande majoritet levererats som fysiskt media, av säkerhetsskäl. När de kommer till biografen laddas de oftast ner på en server, men man kan också köra direkt från exempelvis hårddisken. Digitala fördelar Digitaliserat system i hela ledet, produktion, distribution och visning ger bättre totalekonomi. (Teoretisk) möjlighet att premiärvisa samtidigt på alla digitala biografer. Film tillgängliggörs för flera publikgrupper oavsett språk, specialintresse, särskilda behov. Alternativt innehåll tex direktsänd sport, konserter, konferenser möjliggörs. Kvalitetsfördelar DCI-standarden ger dubbelt så bra kontraster som 35mm analog film. Fler pixlar innebär bättre färgåtergivning. I digital projektion är bilden helt still jämfört med analog som mekaniskt rör sig lite grann hela tiden. Film kan repas, styras fel eller få ljudstörningar. Digitalt ljud möjliggör 16 ljudkanaler. Allt blir kort sagt MYCKET bättre digitalt än analogt. För att bion skall överleva som visningsform måste inte bara formen förnyas utan även innehållet. Upplevelsen måste bli bättre. Diskussion: Gunnel Nelzén: Varför duger inte 1,4K, den standard som Folkets Hus och Parker inledde med? Våra salonger är inte lika stora som de amerikanska komplexen. Vi borde kunna få lika bra kvalitet på våra mindre dukar. Ramon Reissmüller: Den genomsnittliga amerikanska duken är inte större än i Sverige. De har stora mastodontkomplex, men generellt sett är nog standarden på salongerna bättre i Sverige än i USA. Allt är inte större på andra sidan atlanten. Gunnel Nelzén: Vad händer de som inte investerar ny teknik?

6 Björn Gregfelt: Ingen kommer klara investering utan stöd. De gröna biografer utgör liten del av totalen i landets visningsekonomi. Varje land kommer ha Digital projektion i större eller mindre utsträckning. Så digital film kommer att finnas överallt. Anders Westin: När slutar bolagen ta fram analoga kopior? Björn Gregfelt: När man når kritisk massa överväger nog flera att sluta med 35mm distribution. Kanske ett 35mm parallellstöd från SFI vore en lösning. Anders Westin: Sker detta 2011 eller 2013? Björn Gregfelt: Det beror på hur snabbt omställningen sker hos stora aktörer som SF och Svenska Bio. Publikfråga: Varför kan man inte omskala 2K till 1,3K? Rikard Gramfors: Såklart kan man, men Hollywood har bestämt att det inte håller kvalitativt, plus att det inte funkar med de säkerhetskrav som det ställs på 2K-servrarna. Rickard Gramfors, Folkets Hus och Parker 2K eller inte 2K? Film är en färskvara. Ingen vill se gammal film idag, varken i stan eller på landsbygden. Idag vill man se filmen helt ny, eller till och med före premiär via illegala vägar. 40 procent av befolkningen står för 80 procent av biobesöken. Övriga 60 procent är dock inte mindre intresserade, men har inte samma tillgång på ny färsk film på landsorten. Biografer som visar film för dessa 60 procent på landsbygden är inte konkurrenter till storstadsbiograferna då denna publik ändå inte skulle åka in till stan för att se filmen om den bara visades där. Det är bio på hemmaplan eller inte alls för denna publikgrupp som gäller. 50 digitala Folkets Hus och Park (FHP)-biografer biografer har vid stora titlar ökat besöksantalet nationellt utan att stjäla publik från storstäderna. FHP programsätter idag 216 biografer i landet företrädesvis på mindre orter. Från biograf till upplevelsehus. Framtidens biograf måste bygga på en breddad repertoar med ordinarie filmvisningar, skolbio, direktsända evenemang, interaktiva möten och debatter. Nytt utbud ger en ny publik och kräver ett bredare arrangörskap. En risk är att det blir konkurrens om lokalen mellan filmen och andra kulturuttryck som vill ha tillgång till de bästa tiderna. Det löses av multiplex-hus med flera salonger, eller av att tillexempel filmen på landsortbiografer inte visas alla dagar. Opera och annat icke-filmiskt utbud kan locka en ny publik till lokalen som breddar publikunderlaget även för filmen. De olika uttrycken i huset lånar varandras publiker. FHPs digitala utveckling 2002 startade FHPs digitala pilotprojekt med 7 digitala hus är denna siffra 92. I oktober 2003 arrangerade man en konsert med David Bowie live från London. Man har sedan dess fortsatt med enstaka operor, konserter och sportevenemang. Genom säsongsutbudet från Metropolitan i New York har man idag en löpande visning av direktsänd opera. Säsongen visar man 12 operor på 95 svenska biografer. En publik med den genomsnittliga åldern 60+ har därigenom hittat till biografen. FHP går nu även in på andra säsongen med sändningar från National Theatre i London, och visar även föreställningar från Kungliga Operan i Stockholm.

7 Det digitala huset öppnar även upp för andra typer av arrangemang; sportevenemang, TV-spel på stor duk, interaktiva seminarier, konferenser och debatter. Därför är det viktigt att knyta nya arrangörssamarbeten till huset. Regionalpolitiskt är det viktigt att ha biografer på mindre orter, inte minst nu när man kan göra så mycket mer i salongen och på duken. Digitalt är miljövänligt Den digitala tekniken är miljövänlig. Både genom själva framtagningen och distributionen av digitala kopior, men även genom att den interaktiva tekniken möjliggör möten mellan platser varsom helst i världen. Detta i sin tur erbjuder en mötesform som inte bygger på att man reser till varandra. Kostnaden för den nya tekniken Kostnad för godkänd DCI-projektor inklusive kringutrustning och installation ligger på omkring :- exkl. moms. Vill man visa 3D tillkommer ytterligare kostnader. Dolby-3D tekniken inklusive 200 glasögon kostar tillexempel ca :-. Det ska dock poängteras att detta är en förutsättning, men inte en garant för tillgång till premiärfilm. Det är fortfarande distributören som avgör om biografen får tillgång till film, inte tekniken i sig. Även om tekniken möjliggör simultan premiär av en titel på alla biografer i landet så finns det fortfarande vissa hinder för att detta skall vara en verklighet. Rickard poängterar att det är orimligt att biografer på mindre orter begränsas tillgången till filmtitlar som fått statligt stöd. Vi måste prata oss fram till en lösning på det problemet. Digitalbio light Digitalbio light för biografen som inte vill visa premiärfilm utan hellre liveföreställningar och liknande. För det krävs parabol och satellitmottagare för cirka :-. Det möjliggör cirka 30 föreställningar per år. Man behöver även en digital projektor av modellen 1,3-1,4K för omkring :-. Gemensamt för alla utrustningar måste man även ha surroundljud för mellan :-. Biografen MÅSTE digitaliseras Rickard vill vara drastisk och menar att man MÅSTE digitalisera om man vill fortsätta driva biograf. Och vill man visa de populäraste titlarna så måste man digitalisera med den dyrare 2K-tekniken. De analoga kopiorna börjar redan sina. Antalet analogt distribuerade kopior var halverade sedan tidigare redan i augusti detta år. Det sista analoga filmframkallningslaboratoriet kommer inom kort att stängas ner. Digitalisering genom upphandling Man måste göra digitaliseringen som en upphandling menar Rickard. Man kan inte vänta på SFI-stöd. Upphandlingen möjliggör mängdrabatt. Kanske borde det startas en upphandlingsgrupp i branschen. Rikard ifrågasätter om Filminstitutet uppdrag är riktigt som bara är inriktat på film. Filminstitutets stöd till teknisk uppristning borde även inbegripa kringutrustning som satellitmottagare med mera. Omvärlden Norge genomgår en världsunik omställning. De beräknar att vara helt omställda till digital drift i juni Det har möjliggjorts genom ett samarbete mellan Film & Kino, VPF-fonder (Virtual Print Fee = distributörerna är med och finansierar visningsupprustningen) och biografernas egna insatser. I Norge har man avtalat distributionen så ingen hamnar utanför när det gäller tillgång av digitala kopior.

8 Frankrike Italien, Finland planerar stora omställningar med nationella stöd. Några har dock stött på patrull på grund av EU-regler. Diskussion: Anders Westin: Kommer Metropolitan kräva 2K för visningar av Opera? Rickard Gramfors: Nej, det finns inga signaler om det. Publikinspel: De små bolagen i Norge kan inte erbjuda sina kopior till alla fyrahundra biografer. Även om de digitala kopiorna är billiga. Detta på grund av att det finns en avgift kopplad till varje distribuerad visning inom VPF-systemet, plus framställningskostnader. Den lilla distributören har en kostnad som blir större än intäkten vid visning av smalare titlar för en mindre publik. Publikfråga: Maria Weissby är kritisk till den satsning som SVT gör då man bara ställer upp en kamera och filmar en liveföreställning. Hur ser det ut med det utbud som sprids från tillexempel Metropolitan? Rickard Gramfors: Metropolitan i New York har satt en hög standard för sina produktioner. De använder sig av hela 15 kameror för att fånga föreställningen och har hög filmisk kvalitet. National Theatre producerar sina föreställningar med tio kameror och Kungliga Operan med sju. Det är hög standard och inget slarv bakom de produktioner som görs idag. Anders Westin - anpassade visningar (syntolkade utdrag ur Maria Larssons eviga ögonblick) Anders Westin har som film- och biografkonsulent i Västmanland samordnat syntolkade visningar på flera av länets biografer. Man samordnar mellan arrangemang per termin av vilka 5-6 stycken varit syntolkade filmvisningar, övriga är teater och konst. Publiksiffran ligger på tio personer i snitt per visning. Ett annat sätt att ordna anpassade visningar är textade kopior av svenska filmer för hörselskadade och döva. Vid syntolkad visning av analog film idag sitter en person med i salongen och berättar de visuella elementen i filmen via ett mikrofon- och hörlurssystem. I den digitala salongen finns inga hinder med att samma filmkopia har flera olika text- och ljudspår vilket innebär att filmen tillgängliggörs för publikgrupper med många olika språkbehov. Svenska Filminstitutet fördelar stöd till framtagande av tillexempel textade och syntolkade kopior, dels för bio men även för DVD-distribution. Man ger även stöd till olika projekt runt om landet som syftar till att syntolka biofilmer för synskadade. Diskussion Publikfråga: Hur når man den synskadade publiken? Anders Westin: Via Synskadades Riksförbund (SRF) och syncentralen. Syncentralen får dock inte lämna ut sina adressregister, men Anders låter dem adressera utskicken själva utan att lämna ifrån sig listorna. Via SRF når man tyvärr väldigt få av de synskadade. Så man måste försöka nå ut flera vägar. Ramon Reissmüller: Den kommande digitala tekniken på biograferna ökar möjligheterna för anpassade visningar. Målet är att textning och syntolkning ska finnas på alla kopior, så att det

9 är valbart på biografen vilket stöd man vill ta del av. Olika sätt att lösa framtidens möjligheter rent tekniskt pågår parallellt med övriga digitaliseringsprojekt på SFI. Tommie Hildman, Filmarkivet Grängesberg Arkivfilm Filmarkivet i Grängesberg arbetar på uppdrag av Svenska Filminstitutet. I uppdraget ingår att bevara och vårda kulturhistoriskt intressant filmer på 8, 9.5 och 16mm. Det man vill bevara kan beskrivas som Svenska folkets filmer och svenska folkets filmarkiv till vardag och till fest. Innehållet på filmerna katalogiseras i Svensk Filmdatabas som är öppen och sökbar för allmänheten. Filmerna tillgängliggörs genom detta även för forskning. Materialet samlas in, digitaliserat och man arkiverar originalfilmerna för framtiden. Filmerna visar framväxten av samhället ur ett folkligt perspektiv. Den som lämnar in filmer får utan kostnad åter en digital kopia. Ursprungsfilmerna hittas oftast i arkiv, museer, hembygdföreningar, olika kyrkor, företag, privatpersoner, samlare och fantaster. Tommie visar filmexempel Glimtar från en svunnen tid. Det äldsta från 1913 och det senaste från Uppskattningsvis finns meter film att ta hand om. Det man intresserar sig för är dokumenterade film på filmbas. Uppskattningsvis har man ett arkiverat filmspann mellan Idag tas inte privatfilmer emot per automatik då arkivet inledningsvis överöstes med privatfilmer. Diskussion Anders Westin: Det finns ett stort intresse för arkivfilm och historisk film. Tommie Hildman: Som förfilm eller dedikerade visningar passar arkivfilmer ypperligt. Visningar kan arrangeras tillexempel tillsammans med den lokala hembygdsförenigen. Målgrupp kan vara dels en äldre publik, men även för yngre, nyinflyttade eller i andra folkbildande syften. Gunnel Nelzén: Hur tillgängligt är detta material för visare av film? Tommie Hildman: Arkivet har inte rättigheterna att låna ut filmerna, men man kan förhandla fram rätten till det med föreningen/företaget som äger filmerna ursprungligtvis. Lena Johansson, Köpings kommun Kommunalt engagemang, är det nödvändigt? Köping är en liten kommun med invånare med pers i centralorten. Idag finns en biograf i Köping, från att tidigare ha varit många fler. De tidigare biograferna hade det svårt att få det att gå ihop och bildade därför en biografförening

10 som idéellt drev den enda biografen i staden. Kommunens insats var hyresreduktion om cirka kronor/år och garanterade kronor i förlustbidrag. De gyllene åren hade man ca besökare krisade biografverksamheten och man var nere på besökare. Man ansökte om förlustbidrag på :-. Man hade då även gått ner i antal visningar per vecka och genom det hamnat långt ner på distributörernas prioriteringslista vilket innebar att man inte fick tillgång till färsk film. Detta var en ond cirkel. Kommunen menade i detta läge att de inte kan betala om året för att ha bio. De såg sig tvungna att finna en annan lösning. I samma veva omförhandlades lokalhyran för biografen och med det kom Svenska Bio in i bilden på initiativ från den privata hyresvärden. Biografföreningen ombildades så man kunde vara med både som organisation eller privatperson, som en ren intresse och arrangörsförening. Avtal mellan föreningen och Svenska Bio slöts om att få visa 42 föreställningar per år med ickekommersiell film, typ Bio Kontrast, till ett givet lägsta biljettpris. Därefter sökte biografföreningen pengar av kommunen för att kunna göra dessa arrangemang. Biografen gick från fem visningar i veckan till två föreställningar per dag alla dagar i veckan. Vidare fick man genom denna modell en engagerad arrangörsförening knuten till biografen. De flesta partier var med i biografföreningen som organisationer. Alltså fanns ett politiskt ställningstagande att bion var kulturpolitiskt viktig. Men inte bara det. Sommarperioder kommer mycket reparatörer av maskiner till det lilla industrisamhället. Köping är en ganska sömnig stad med få nöjen på sommaren. Många företag i kommunen har även tillresta besökare som befinner sig på orten under längre tidsperioden. I kommunen finns även ett aktivt idrottsliv med besök från många andra kommuner och idrottsklubbar som håller läger i Köping. Alla dessa behöver ett tidsfördriv, och detta ger en efterfrågan och ett publikunderlag för verksamheten. Först började man med ett treårigt avtal mellan biografföreningen och kommunen som säkerställde en viss grundläggande verksamhet. Ett nytt avtal löpande på ett år i taget är upprättat och det finns inga indikationer på att kommunen skulle vilja sluta med detta och bortprioritera. Idag går återigen personer per år på bio i Köping. Diskussion Ramon Reissmüller: Hur argumenterar man inför politikerna? Lena Johansson: Man ska tala om vad är kultur. Jätteviktigt med kulturpolitiskt handlingsprogram. Framhålla bion både som företeelse, men även bion som mötesplats. Publikfråga: Blandade man in skolbion i samarbetet? Lena Johansson: Nej. Vi har kultur i skolan och andra former av skolbioverksamhet. Publikfråga: Hur bekostades digitaliseringen? Ramon Reissmüller: Med stöd i SFIs digitaliseringspilotprojekt. Publikfråga: Hur får man kommunen att vilja satsa på en privatägd biograf? Lena Johansson: Hitta fler samarbeten med föreningar och andra kulturarrangörer för att visa på det kulturella, snarare än det kommersiella värdet.

11 Olle the movie. Olle Ytterberg, kommunalråd i Arboga deltar genom en film och berättar om sitt perspektiv på biografens plats i kommunen. Olle tycker att alla andra kommuner ska fatta samma beslut som Arboga. Digitalisera er biograf och vänta inte med beslutet. Den digitala biografen är en kulturell infrastruktur. Länk till filmen på YouTube: Jon Dunås, Kulturdepartementet Regeringens avsikter I budgetpropositionen för 2011 har föreslagits 60 mkr fördelat 15 mkr/år över till digitalisering av biograferna. Detta då man är rädd att bio på mindre orter kommer att slås ut på grund av höga omställningskostnader. Stöd för beslutet är att digitala biografen medför möjlighet till att utökat utbud och ökad tillgänglighet. Villkor och riktlinjer för stödet finns inte idag, men filmutredningens betänkande som kom för ett år sedan föreslår riktlinjer som säger att staten bör stöda digitaliseringskostnaden för biografer med framtidsförutsättningar med en tredjedel. Vad som avses med biograf med framtidsutsikter är dock inte definierat. Kan kommunallagen vara en begränsande faktor? Jon kan inte svara slutgiltigt på den frågan men rättspraxis ger generellt större möjligheter för stöd till kulturella aktiviteter. Filmutredningen ser ingen sådan stor problematik. EUs stadsstödsregler måste följas. Det finns dock inga särskilda EU-regler vad gäller digitalbiostöd. Men sådana ska komma under Stöd kan dock prövas i särskild ordning av EU kommissionen. Enligt de minimis regler kan staten ge upp till 1,9 msek över tre år till samma stödmottagare utan att ärendet behöver prövas i förväg av EU. EU vill främja utvecklingen av digital bio Kommissionens meddelande: Det behövs ett alternativ till VPF-modellen. Inom kort lanseras ett stödsystem inom EU:s Mediaprogram för digitalisering av biografer som visar viss andel europeisk film. (Gäller biografer anslutna till Europa Cinema = 19 biografer i Sverige) Varför kommer stödet först 2012 och inte redan 2011? Jon kan inte svara på sin egen fråga. Men konstaterar att 60 mkr är mer än de tidigare nämnda 45 mkr. Nya filmcensurregeler

12 Det finns ett förslag i riksdagen som behandlas i höst som innebär vissa förenklingar för filmvisare. Enligt förslaget avskaffas kravet på förhandsgranskning för publik över 15 år. Ramon Reismüller, Svenska Filminstitutet Möjligheter och stöd, finansieringsexempel, lokala utvecklingsplaner. Svenska Filminstitutets pilotprojekt 2009 lanserades ett pilotprojekt för digitalisering av totalt 28 biografer genom Svenska Filminstitutet. Stödet täckte 60% av kostnaden för digital basutrustning. Inom projektet ingick även ett stöd för digital distribution av svensk film. Projektet pågår nu för fullt. Det blev snart en brist på anläggningar i världen så leverantörer av teknik hann inte leverera. Den sista av de 28 biograferna fick sin teknik installerad så sent som i augusti. Även Norges digitalisering kräver resurser, både teknisk och kompetens. Flera små biografer i projektet bekräftar att de får färsk filmsnabbare och ett bredare utbud än tidigare. Ramon tycker det är viktigt att vi talar om att biograf och film är kul. Det är inte något tråkigt och dystert som håller på att gå i graven. Framtidfsfrågor När upphör 35mm distributionen? Vilka kan få ta del av en VPF-lösning? På vilket sätt kan småortsbiograferna digitaliserias? Håller 3D intresset i sig? Vilka klarar teknikövergång utan offentligt stöd? Hur ser vi till att film fortsätter vara bäst på bio? Filmutredningen föreslår en trepartslösning vid finansiering: stat, kommun, bio/övrigt. En digitalbiosatsning bör ses i ett bredare kulturpol och tillgängliggörande perspektiv. SFI ger totalt 23 mkr/år i stöd till biografverksamhet Främst: Teknisk upprustning, lokalt publikarbete Men även: Parallelldistribution av filmkopior, öppna visningar av svensk film (ersättning per såld biljett), momskompensation, sommarbio. SFI kommer ha råd att stödja digitalisering av ca biografer under detta år. Möjliga finansieringskällor Kommunen: kultur näring, fritid, utveckling Regionen: Resurscentrum, länsstyrelse, landsting Staten: näring, kultur, regional utveckling via SFI? EU: regionalt stöd, Leader, MEDIA-programmet Sponsorer, riskkapital Distributörer VPF Biografägare Biografen måste bli bättre på Bild Ljud

13 Komfort Flexibel programsättning Olika typer film Alternativt innehåll Kringaktiviteter Försäljning Service via nätet 3D Samarbete Biografen måste utveckla den kulturella infrastrukturen. Den kan bli ett kulturellt nav i samhället. Ett kultur- och upplevelsehus mitt i byn. Bion måste hänga samman i fibernät (inte bara vanliga Internet) för framtida distribution av film och annat. Två stora amerikanska studios har tillexempel redan börjat med satellitdistribution av 2K-film. Det är en framgångsväg att börja etablera samarbeten mellan bio, kommun och andra aktiva och upprätta en lokal utvecklingsplan för biografen att bifoga ansökningar. På Filminstitutets hemsida finns en länk till en lathund om att skriva en handlingsplan. Diskussion Publikinspel: Södertälje fick stöd från Leader att undersöka möjligheten att starta upp en insomnad biografdrift. Hanna Krantz, Film i Gävleborg: Edsbyn hade gjort en utvecklingsplan och inlett ett samarbete mellan kommun och biograf för att kunna söka SFI stöd, men fick det inte beviljat. Samarbetet möjliggjorde dok att söka och få :- från Leader. Då har kommunen sökt då det inte får vara privat sökande av Leaderpengar. Publikinpass: Man får inte bara en :- från Leader. Kommunala tjänstemäns arbete måste räknas in som motprestation. Ideell arbetstid får räknas om en ekonomisk motprestation. De olika Leader-områdena finns att hitta via Jordbruksverket: dinhembygd / Anteckningarna nedtecknade av Jerry Eriksson, Regionförbundet Örebro - Film i Örebro län