Framtidens ersättningssystem Hemvård och hemsjukvård Hanna Nykvist, Emma Magnusson, Jonas Frantzich Olsson

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Framtidens ersättningssystem Hemvård och hemsjukvård Hanna Nykvist, Emma Magnusson, Jonas Frantzich Olsson"

Gun Jonasson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Framtidens ersättningssystem Hemvård och hemsjukvård Hanna Nykvist, Emma Magnusson, Jonas Frantzich Olsson

2 Framtidens ersättningssystem Samarbete mellan kommunerna Östersund, Lund och Sundsvall som gemensamt sökte medel från Vinnova för ett projekt för att söka alternativ till jakten på timmarna Projektet leds av en styrgrupp vars uppdrag är att ta fram förslag på ett nytt ersättningssystem för hemtjänst. Tre kommuner tre olika utgångspunkter och tre olika förslag på ersättningssystem

3 Framtidens ersättningssystem Syftet med projektet är att styra och leda mot mål och resultat i individärendet. Ett ersättningssystem som stimulerar att arbeta mål- och resultatinriktat bör leda till att vård- och omsorgspersonal i högre utsträckning ges möjlighet att fokusera på att nå mål och resultat och därigenom hittar nya arbetsmetoder och nytt teknikstöd för att nå mål. Arbetssättet blir mål- och behovsstyrt istället för insatsstyrt. Utgångspunkter för det nya ersättningssystemet - Ersättningen ska utgå från individens behov och mål - Ersätta för det som är värdeskapande i insatserna

4 Försöksverksamhet Östra torn/linero Under projekttiden har biståndsbedömning och individuella, mätbara mål satts enligt IBIC-modellen sedan 2014 av två biståndshandläggare Ansökte om förlängning 2015 Från 2016 har en handläggare ansvarat för samtliga brukare inom hemvårdsdistriktet som har pågående hemtjänstinsatser Uppföljningar har gjorts genom hembesök eller telefonsamtal med varje enskild brukare Vid uppföljning diskuteras brukarens situation och behov, mål samt upplevelse av kvalitet.

5 Exempel på mål Målet är att NN ska hitta en fritidsaktivitet hon tycker om. Målet är att NN ska öka tryggheten och sin förmåga att orientera sig i området för att på sikt kunna gå ut på promenader självständigt. Målet är att NN ska vara delaktig och göra det hon kan så att hon förbättrar sina förmågor avseende att slänga sopor. Målet är att NN ska känna sig säkrare och få in vanan att åka med taxi/färdtjänst till sociala aktiviteter så att hon framöver ska kunna göra det på egen hand. Målet är att NN ska bibehålla sina förmågor avseende att klä på sig. Målet är att NNs känsla av otrygghet ska minska och vid uppföljning ska kunna avsluta tillsynsbesök på natten.

6 Resultat av att arbeta målinriktat När hemvården fick beställningar med mätbara mål kände enhetschefen det som nödvändigt att organisera verksamheten på ett annat sätt. Införde mindre personalgrupper, så kallade smågrupper brukaren träffar max 2 personal på dagtid och max två personal på kvällstid. Stärkt kontaktmannaskapet och ansvar Arbetat för att stärka personalen och hur de ser på sitt uppdrag och sin påverkansmöjlighet (ex styr själva sina scheman). Det viktiga är mötet som sker hos brukaren med handläggaren och kontaktmannen. Ifrågasättande av beställningar har upphört, tagit bort tidtänket

7 Resultat av att arbeta målinriktat Mindre grupper har bidragit till starkare teamsamverkan. Under första perioden hade enhetschefen handledning med grupperna. Nu träffas vissa smågrupper själva med ev. HSL och samordnare. Ett forum för att diskutera deras arbete. Personal hittar nya metoder för att utföra insatser för att nå målet. Ökad återkoppling från hemvården när behov minskar och mål är uppnådda Sjukfrånvaro har minskat på området 2014 à 17,4%, 2015 à 10,4% (- 6,9%), à ,5% (+1,1%) Mindre grupper för att öka kontinuiteten. Vid nationell kontinuitetsmätning (okt) 2014 à18,09, (okt) 2015 à11,92 och (okt) 2016 à15,46

8 Måluppfyllelseresultat månadsvis Månad (antal mål) Ja Nej Delvis Januari (19) 89 % (17) 11 % (2) 0 % (0) Februari (50) 74 % (37) 16 % (8) 10 % (5) Mars (32) 78 % (25) 16 % (5) 6 % (2) April (65) 75 % (49) 12 % (8) 12 % (8) Maj (74) 66 % (49) 22 % (16) 12 % (9) Juni (39) 72 % (28) 28 % (11) 0 % (0) Juli (52) 87 % (45) 12 % (6) 2 % (1) Augusti (62) 84 % (52) 8 % (5) 6 % (5) September (51) 75 % (38) 14 % (7) 12 % (6) Oktober (31) 71 % (22) 26 % (8) 3 % (1) November (20) 85 % (17) 5 % (1) 10 % (2)

9 Premiering för uppfyllda mål En premie på 297 kr per uppfyllt mål utgår till enheten. Avläsning varje månad. Måluppfyllelsen var 84 % för projekttiden 2014/2015 och en premie på kr utbetalades Måluppfyllelsen för projekttiden januari-augusti 2016 är 78 % uppfyllda mål och enheten har tilldelats premie på kr

10 Vad säger verksamheten? Tydligare mål och uppföljning gör att vårt arbete blir synligare och vi får kvitto på att vi når målen. (Samordnare inom hemtjänst) Med delaktighet och större eget ansvar har frisknärvaron ökat. (Enhetschef) Allas roller har förändrats och stärkts! (Biståndshandläggare)

11 Vad säger brukarna? Jag har fått göra mer och mer själv hela tiden allt eftersom jag blivit bättre för att kunna bli självständig igen. (brukare med hemtjänst) Låter mig göra det jag kan. Dem finns där men de märks nästan inte. Om jag behöver hjälp så hjälper dem mig. (brukare med hemtjänst) Personalen är så bra, de stärker mitt självförtroende (brukare med hemtjänst)

12 Avslutningsvis under projektet Slutrapport lämnas in januari 2017 Som en del av slutrapporten ska intervjuer och fokusgrupper genomföras med samordnare och personal i hemvården, enhetschef och biståndshandläggare samt brukare. Aktgranskning och beräkning av måluppfyllelse i jämförelsedistrikt har genomförts under våren 2016 Målsättning att köra igång med det nya ersättningssystemet i hela verksamheten

13 LifeCare

14 Ersättningsmodul

15 Hanna Nykvist Biståndshandläggare Emma Magnusson Processledare

16 Jonas Frantzich-Olsson Systemförvaltare

Relevanta dokument

Framtidens ersättningssystem för hemtjänst

Framtidens ersättningssystem för hemtjänst 2014-2016 Kan ersättningsssystem med premiering av måluppfyllelse skapa incitament att arbeta mot mål- och resultatinriktad vård och omsorg i hemmet? Kan mål-