Notskrift En akilleshäl?

Transkript

1 Andreas Gunnarsson Notskrift En akilleshäl? En observationsstudie i att undervisa i noter på elgitarr på kulturskolan Musical notation An Achilles' heel? An observational study in the teaching of musical notation on electric guitar at arts school Examensarbete 15 hp Lärarprogrammet Datum: Handledare: Ragnhild Sandberg- Jurström Musikhögskolan Ingesund Arvika Tfn Fax info@mhi.kau.se

2 Sammanfattning Självständigt arbete 2 musiklärare Titel: Notskrift En akilleshäl? En observationsstudie i att undervisa i noter på elgitarr på kulturskolan Författare: Andreas Gunnarsson Termin och år: VT, 2016 Kursansvarig institution: Musikhögskolan Ingesund, Institutionen för konstnärliga studier, Karlstads universitet Handledare: Ragnhild Sandberg Jurström Examinator: Ann- Sofie Paulander Studiens syfte är att få inblick i hur elgitarrlärare arbetar för att få sina elever att lära sig notskrift. I bakgrundskapitlet beskrivs tidigare forskning om notläsning och notskrift. Som teoretisk utgångspunkt används ett designteoretiskt perspektiv, vilket fokuserar på hur människor använder olika tecken för att designa sin kommunikation och sitt lärande. Studien vilar på en kvalitativ forskningsansats med videoobservation som metod. Sex elgitarrlärare på olika kulturskolor har videoobserverats. Det inspelade materialet har sedan transkriberats och analyserats med fokus på de teckenskapande resurser lärarna använder i sin undervisning. I resultatet framkommer att lärarna använder såväl tal, sång, kropp, instrument, musikaliska termer och ljudande bakgrunder för att undervisa traditionell notskrift och/eller tabulatur till eleverna. I diskussionen berörs två övergripande undervisningssätt som har lyfts fram hos lärarna: en traditionell notbunden och musikteoribaserad undervisning och en tabulatur- och gehörsbaserad undervisning. Nyckelord: notläsning, elgitarr, videoobservation, multimodalitet, designteoretiskt perspektiv 2

3 Abstract Thesis 2 Music Education Title: Musical notation An Achilles heel? An observational study in the teaching of musical notation on electric guitar at arts school Author: Andreas Gunnarsson Semester and year: Spring, 2016 Course coordinator institution: Ingesund School of Music, Department of Artistic Studies, Karlstad University Supervisor: Ragnhild Sandberg Jurström Examiner: Ann- Sofie Paulander The study aims to gain insight into how guitar teachers working to get their students to learn musical notation. In the background chapter, previous research in music reading and notation is shown. As a theoretical basis the design theory perspective is used, which focuses on how people use different characters to design their communication and learning. The study is based on a qualitative research with video observation as method. Six electric guitar teachers at different arts schools have been observed using video recording. The recorded material was then transcribed and analysed with a focus on the character- building resources teachers use in their teaching. The result shows that teachers use speech, voice, body, instrument, musical terms and sounding backing tracks to teach traditional music notation and/or tablature for students. In the discussion two comprehensive teaching methods that have been highlighted by the teachers is discussed: a traditional sight- reading and music theory based teaching and a tablature and ear based instruction. Keywords: sight- reading, electric guitar, video observation, multimodality, design theory perspective 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD INLEDNING INLEDANDE TEXT PROBLEMOMRÅDE ARBETETS DISPOSITION BAKGRUND FORSKNINGSFÄLTET NOTSKRIFTSFÄLTET PROBLEMFORMULERING, SYFTE OCH FORSKNINGSFRÅGOR TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ETT SOCIALT KONSTRUKTIONISTISKT PERSPEKTIV DESIGNTEORETISKT PERSPEKTIV Begreppet designteori Teckenskapande och multimodalitet Representation och transformation Lärsekvenser, kunskap och undervisning METOD METODOLOGISKA UTGÅNGSPUNKTER Kvalitativ forskningsansats Videoobservationer DESIGN AV STUDIEN Urval av respondenter Datainsamling Bearbetning och analys Etiska överväganden Giltighet och tillförlitlighet RESULTAT TALET SOM RESURS FÖR LÄRANDE Talet som resurs vid frågor Talet som resurs för att bekräfta Talet som resurs vid in- och medräkning Talet som resurs för att informera och förtydliga KROPPEN SOM RESURS FÖR LÄRANDE Gester som resurs för att peka Fotstamp som resurs vid övning INSTRUMENTET SOM RESURS FÖR ATT ILLUSTRERA OCH FÖREBILDA MUSIKALISKA TERMER OCH MOMENT SOM RESURS FÖR LÄRANDE LJUDANDE BAKGRUND SOM RESURS FÖR LÄRANDE Ljudande bakgrund som resurs för att förebilda Ljudande bakgrund som resurs för att öva SÅNG SOM RESURS FÖR LÄRANDE Sång som resurs för att stödja elevens notspel Sång som resurs för att förebilda LÄRARES DESIGN AV UNDERVISNINGSSITUATIONEN Lars Anders Olof Rickard

5 5.7.5 David Jan SAMMANFATTNING OCH SLUTLEDNING DISKUSSION RESULTATDISKUSSION Traditionellt notfixerad och musikteoribaserad undervisning Tabulaturbetonad och gehörsbaserad undervisning En kombination av arbetssätt METODDISKUSSION ARBETETS BETYDELSE FORTSATT FORSKNING REFERENSER BILAGA INFORMATION OM FORSKNINGSSTUDIE! BILAGA SAMTYCKE TILL MEDVERKAN I FORSKNINGSSTUDIE

6 Förord Jag vill tacka de musiklärare som har ställt upp och låtit sig observeras. Utan er hade inte denna studie varit möjlig att genomföra! Jag vill även tacka min handledare Ragnhild Sandberg Jurström som med sina kunskaper har gjort det möjligt för mig att skriva detta arbete samt stöttat mig under hela denna process. Utan din hjälp hade inte detta arbete kunnat genomföras! Tack! 6

7 1 Inledning I detta kapitel presenteras först en inledande text där mitt valda intresseområde beskrivs. Därefter presenteras studiens problemområde samt dispositionen i arbetet. 1.1 Inledande text För drygt två år sedan började mitt intresse för notläsning på elgitarr. Detta intresse startade då jag märkte att det fanns luckor i notläsningskunskaperna hos många elgitarrister. Dessa brister upptäckte jag dels när jag såg och hörde många elgitarrister spela efter noter, men även när andra elgitarrister berättade för mig att de inte kunde läsa traditionell notskrift. Detta gäller även mig, och det blev startpunkten till mitt förra självständiga arbete med titeln Hur får man tyst på en gitarrist? (Gunnarsson, 2014). Arbetet handlar om hur jag med hjälp av en bok om notläsning utvecklar mina notläsningsförmågor på 10 veckor. Studien fokuserade på a vistaläsning. Det jag ville visa med mitt förra arbete var hur mycket energi och tid som egentligen behövdes för att lära sig läsa noter. Jag vill påstå att det inte krävs alls mycket tid för att bli någorlunda bra på notläsning. Jag ägnade tio veckor med 15 minuters övning om dagen och anser att jag blev en ganska mycket bättre notläsare på den tiden. Att kunna spela efter noter ser jag som viktigt att kunna. Noter är ett universellt språk som fungerar över hela världen. Egentligen går noter att jämföras med det talade och skrivna språket. Det går att komma väldigt långt på att enbart kunna prata, men för att nå ända fram måste även läskunskaperna finnas, och detsamma gäller notläsning. Många nöjer sig med att enbart kunna spela bra utan att kunna läsa noter, men kunskap är inte tung att bära och en dag kommer notläsningen kanske att behövas. Varför traditionell notskrift ofta bortprioriteras på elgitarr beror nog till stor del på att noter ofta inte krävs för att spela elgitarr. Elgitarr är både är ett melodiinstrument och ett kompinstrument och mycket av musiken är riffbaserad 1. Detta gör att elgitarrister lär sig spela riff och komp från olika ackord och kvintackord. På detta sätt får den som lär sig spela känslan av elgitarr snabbare än vid notläsningsspel. Redan när jag började på musikskolan var traditionell notskrift ett problemområde. Jag började spela akustisk gitarr och lärde mig spela efter noter. Jag hade dock hela tiden en strävan efter att spela elgitarr och när den drömmen slog in behövde jag aldrig mer komma i kontakt med noter på musikskolan. Antingen fanns tabulatur eller så lärde jag mig på gehör. Om det fanns traditionell notskrift fanns det alltid tabulatur under denna notskrift. Även om jag borde ha lärt mig noter på gymnasiet finns även här en jargong att elgitarrister behöver inte kunna läsa noter, de spelar ackord istället. Detta fortsätter vidare även på folkhögskolor och musikhögskolor där a vistaprov visserligen ska göras men att de mer eller mindre inte har någon betydelse för antagningsprovets resultat. Tyvärr är detta något som har skett under lång tid, och skulle folkhögskolor och musikhögskolor ställa högre krav vid färdighetsproven skulle nog tyvärr inte många elgitarrister komma in på skolorna. Vidare beror det även på vilken sorts gitarrist som bör komma in på dessa skolor. Ska gitarrister vara bra på att samspela med gruppen eller på att läsa traditionell notskrift? Jag kan uppleva att notläsningsproblemen på 1 Ett riff är en kortare komprunda som går om och om genom hela låten och som låten är byggd från. 7

8 elgitarr är så utbredda att det kommer att ta lång tid att ändra på dessa problem, och om vi som går ut från musikhögskolan under talet som färdiga lärare arbetar med notläsning med våra elever kommer vi inte att se resultatet förrän om tidigast 15 år när dessa elever eventuellt söker in till musikhögskolan. 1.2 Problemområde På klassisk gitarr är traditionell notskrift en del av vardagen, likaså på andra instrument där traditionell notskrift inte har ersatts av andra alternativa notskrifter. På elgitarr används tabulatur i väldigt stor utsträckning då denna typ av notskrift är lätt att läsa och är snabbläst. Det som inte syns i tabulatur är rytmen. Jag kan tänka mig att lärare är rädda för att eleverna ska tröttna och sluta ifall de ska lära sig spela traditionell notskrift. Samtidigt finns inte tabulatur på andra instrument, vilket gör att eleverna måste lära sig läsa noter om de ska spela exempelvis piano. I och med att det finns andra redskap för elgitarrister kanske traditionell notskrift är förlegat och att det bara är tabulatur och videoportalen YouTube som räknas. Om eleverna dessutom lär sig spela tekniskt snabba fraser från kända musiker kanske inte traditionell notskrift är av intresse. Problemet skulle kunna vara att det är lättare att lära sig spela noter efter traditionell notskrift än vad elever och lärare på elgitarr tror, eller skulle det kunna vara så att elgitarrlärare inte undervisar i traditionell notskrift för att de själva inte kan? Jag personligen kan undervisa i traditionell notskrift, men känner trots en snart fem år lång utbildning att det skulle kunna vara svårt att spela en noterad melodi som exempelvis en pianist med stor notläsningsförmåga skulle kunna spela utan någon betänketid. 1.3 Arbetets disposition I kapitel ett presenteras studiens intresseområde och dess problemområde. Bakgrundskapitlet beskriver tidigare forskning om notläsning och notskrifter. Teoretiska utgångspunkter beskrivs i kapitel tre där bland annat designteori förklaras. Vidare står att läsa om studiens olika metoder i metodkapitlet. Exempelvis finns kvalitativ forskning, induktivt förhållningssätt, videoobservationer och studiens tillvägagångssätt beskrivet. Därefter följer kapitel fyra med resultatet där det går att läsa om de resurser som lärarna har använt under sina lektioner samt hur de har designat sin undervisning. Därefter kopplas den tidigare forskningen, de teoretiska utgångspunkterna samt resultatet ihop till en diskussion, vilket finns beskrivet i diskussionskapitlet. Efter diskussionen följer referenslistan och sist men inte minst kommer bilagorna med information om och samtycke till studien. 8

9 2 Bakgrund I detta kapitel presenteras relevant tidigare forskning inom notläsningsfältet samt studiens problemformulering, syfte och forskningsfrågor. 2.1 Forskningsfältet Ofta blir musiker indelade i två kategorier, menar Woody (2012), dels de som spelar efter noter och dels de som spelar på gehör. Runt om i världen är gehör normen och många pedagoger ser ett utvecklat gehör som en nödvändighet för att bli en bra musiker. Vanligast är att musiker som är skolade lär sig noter medan självlärda lär sig musiken genom att vara med andra musiker i olika kontexter. Synen på notläsning enligt Woody är att noter kan förstöra musiken. Ett exempel är Louis Armstrong som fick frågan om han kunde läsa noter. Svaret blev: Ja, men bara tillräckligt för att inte skada mitt spel (s. 83). Vidare menar författaren att gehöret är den vanligaste formen för att lära sig musik, framförallt då erfarna musiker spelar instrument och då nybörjare lyssnar och imiterar. Detta är ett naturligt lärande som har funnits så länge musik funnits. En annan intressant aspekt som beskrivs i artikeln är begreppet music- as- language. Detta begrepp är myntat av Gordon (1999) och syftar på att utlärning i musik ska följa samma steg som barn lär sig ett språk på. Detta innebär att eleverna börjar med att lyssna och sedan härma, och när eleverna har uppnått en nivå där de kan spela flytande och är fria i sitt spel introduceras noter. Detta är samma sätt som när ett barn först lär sig prata och sedan lär sig läsa. Gordon menar också att personer som tidigt blir utsatta för mycket musik kommer att kunna höra hur noterna låter direkt från notskriften, då noterna egentligen bara är en massa symboler som behöver översättas till klingande musik. Wöllner, Halfpenny, Ho och Kurosawa (2003) har gjort en studie där notläsare ska sjunga ett givet stycke samtidigt som annan musik är igång som ett störande moment. Resultatet visar att deltagarna inte gör fler fel med störande musik i bakgrunden än utan. Deras slutsats är att det är svårt att störa förmågan att läsa noter om denna kunskap är stabil. Även om deltagarna ansåg det svårare med annan musik i bakgrunden påverkades inte notläsningen. Författarna menar att vår egen röst är så stark att den mentalt tar över alla andra moment runt omkring vår kropp. Vidare menar Woody (2012) att forskning visat att gehör ska ses som något som underlättar andra färdigheter, exempelvis notläsning. Vidare beskriver författaren hur gehöret ska ses som en viktig del av musicerandet, framförallt om läraren ska undervisa för att eleverna ska lära för livet. Notläsning kan enligt flertalet forskare och aktiva inom pedagogik liknas vid det skrivna ordet, skriver Schenk (2000). Han menar att notläsning oftast sker på ett naturligt sätt. Han ger exempel på en ensemblelektion där eleven får koppla ihop notbilden med den klingande musiken och på detta sätt får ett sammanhang. Vidare hävdar Schenk att läraren måste vara vaksam att eleven inte förlorar lusten att musicera för att noter är arbetsamt. En annan aspekt är att eleverna parallellt med notläsningen själv får skriva noter. Detta görs för att lättare förstå hur noterna fungerar. Dessutom kan undervisning som enbart bedrivs med noter låsa de barn som ser musik med andra synsätt, anser Schenk. En intressant aspekt som rör huruvida rytmisk eller melodisk notläsning har effekt på varandra om de är separerade har undersökts av Mishra (2015) i en metastudie. Mishra utgick från 68 studier om rytmisk notläsning och 29 studier om melodisk notläsning. 9

10 Mishras slutsats är att notläsning är multimodal och att det i den ingår både visuella, hörbara och motoriska aktiviteter. Vidare skriver hon att rytmisk notläsning lättast övas upp genom räknesystem, rörelser och rytmiska övningar, medan melodiska övningar lättast övas genom samarbete och instrumental träning. Samtidigt påpekar Mishra att rytmisk och melodisk notläsningsträning var för sig inte hjälper, utan de måste sättas ihop för att få en helhet. Zhukov (2014) undersökte om förmågan att läsa noter kunde bli bättre med hjälp av träning, och ifall ackompanjemang, rytmträning eller stilistisk träning är bäst för att träna notläsning. Hennes slutsats blev att alla tillvägagångssätt stärkte två av de tidigare nämnda förmågorna, men inget tillvägagångssätt stärkte alla förmågor. Det finns även en studie av Zhukov, Viney, Riddle, Teniswood- Harvey och Fujimura (2014) som visar på att de som övar a vistaläsning med fokus på både rytm, stil och ackompanjemang får ett bättre resultat än de som övar med ett fokus i taget. Mishra (2014) anser att de aktiviteter som hjälper utövaren att snabbt förutse musiken även hjälper förmågan att läsa noter, och att ett bra gehör gör utövaren mer medveten. Att som lärare enbart öva på det ena eller andra sättet hjälper bara det som faktiskt övas. Eleven måste lära sig både rytmisk och melodisk notläsning för att få helheten. För att se hur snabbt musiker läser noter har Rosemann, Altenmüller och Fahle (2015) mätt hur lång tid det tar för pianister från det att de läser noterna till att de spelar dem. Nio stycken vuxna pianister deltog i undersökningen. Författarnas slutsats är att det finns en fördröjning från det att ögat har läst noten till det att handen spelar noten. Denna fördröjning beskriver författarna som betänketid för att kunna bearbeta och processa materialet. En intressant slutsats är att fördröjningen är kvar trots det att utövaren fått spela igenom materialet en gång innan. Däremot påverkas tempot och svårighetsgraden på musiken vid flera genomspelningar. Vidare menar författarna att denna fördröjning går att minska ju mer notläsning som övas. Hodges (1992) studie visar på ett liknande resultat, men han menar att erfarna notläsare istället läser noten innan den ska spelas och att de därmed kommer rätt i förhållande till takten. Detta med betänketid framkom även i Gunnarssons (2014) självstudie om a vistaläsning. Med betänketid menas här den tid som krävs från den tidpunkt då noten är läst till den spelas på instrumentet. Gunnarsson undersökte om 15 minuters övning per dag i 10 veckor kunde öka förmågan att läsa noter. Författaren använde sig av en bok om notläsning som innehöll små etyder. Gunnarsson menar att han blev bättre på att läsa noter under denna period, framförallt att betänketiden minskades betydligt. Det finns, enligt Hodges (1992), stora frågetecken kring hur forskningen bedrivs gällande notläsning. Exempelvis beskrivs hur en erfaren notläsare rättar till felskrivningar i noterna medan denne spelar, men då det inte finns tillräckligt med forskning på yngre elever går det inte att se om även denna grupp rättar till eventuella felskrivningar. Vidare ser författaren ytterligare problem, nämligen att musiklärare inte har bestämt sig för om noter är nödvändigt eller inte. Han menar att i traditionell musik är noter ett måste, men historiskt sett finns det fortfarande oenigheter om barn borde lära sig noter. Även om artikeln är gammal belyser den troligen ett problem som finns än idag. Falsin och Pettersson (2009) skriver om skillnaden mellan förmågan att lära sig efter noter och på gehör, men även om gitarr- och trumpetlärares syn på dessa förmågor. Falsin och Pettersson har använt sig av kvalitativa intervjuer och i deras resultat framkommer att notläsning ses som viktigt för elever som vill studera vidare, samtidigt 10

11 som en av de intervjuade lärarna menar att enbart undervisning på gehör aldrig skulle fungera vid orkesterlektioner. Författarna menar att det finns stor skillnad mellan hur yngre och äldre lärare undervisar notläsning. Deras slutsats är att yngre lärare tenderar att använda notläsning med nybörjarelever medan de äldre lärarna istället låter nybörjare lära sig spela på gehör. Det har i Kupana och Otacioglus (2012) forskning visat sig vara positivt att använda speciellt utvalda metoder för att undervisa i notläsning. De har jämfört en grupp studenter som arbetar efter ett specifikt utarbetat program med en kontrollgrupp. Resultatet blir att de som följt det utarbetade programmet har ökat sina kunskaper om notläsning i jämförelse med kontrollgruppen. Samtidigt menar forskarna att studien borde göras på både större grupper och på fler instrument för att bli mer tillförlitlig. 2.2 Notskriftsfältet För människan är imitation den minst påfrestande kommunikativa processen, menar Kempe och West (2010). Detta beror på att människan lyssnar samtidigt som den transformerar simultant det som ska härmas. Genom att lyssnandet kombineras med exempelvis en notbild skapas en representation av hur tecknen ska tolkas. Samtidigt finns det teckensystem som kräver flera delar för att få en helhet. Tabulatur är ett sådant exempel. Med tabulatur ges bara information om vilka toner som ska spelas, inte hur rytmen är. Detta gäller även ackordanalys som är vanligt att gitarrister spelar efter. Ackordanalys bygger på att ackorden står utskrivna över notbilden. Tabulatur utgår från en greppbräda där siffror visar var fingrarna ska tryckas ner för att skapa toner eller ackord. Både tabulatur och ackordanalys är vanligt bland självlärda musiker, menar Kempe och West. Noter finns för att kunna minnas melodier, skriver Kempe och West (2010). De notsystem som vi idag använder visar först och främst, utifrån en given puls, tonhöjder och tonlängder. Tyvärr är noter komplext. Noter är matematiskt uppställda tecken ordnade på ett symmetriskt sätt. En halvnot är dubbelt så lång som en fjärdedel. Problemet kommer när notbilden ska spelas. Om låten i notbilden går i fyrtakt är första och tredje slaget längre än andra och fjärde enligt Kempe och West, vilket är något som inte framgår av notbilden. Har då eleven som spelar denna låt inte en klar bild av hur melodin ska gå får denne heller ingen hjälp av de matematiska formlerna. Detta leder till att eleven spelar utan känsla. För en nybörjare krävs det lång träning för att lära sig denna motsägelse. Elever som spelar efter sitt gehör utvecklar tidigare en känsla för denna frasering framförallt då de inte är bundna till en notbild. Ett annat problem som Kempe och West noterat är att läroböcker för nybörjare ofta lär ut notbilden samtidigt som tonerna på instrumentet ska spelas. Detta gör att eleverna kopplar ihop noten med den specifika tonen som då ska spelas, alltså inte att det är en ton ur skalan som ska spelas. Att det blir så beror på att eleverna får för mycket information på en och samma gång och tonerna kommer då i första hand, inte notbilden. Vidare beskriver inte många läroböcker hur noter fungerar utan det förväntas lärarna berätta. Detta kan ställa till det för elever som vill arbeta själv hemma, menar Kempe och West. De elever som har någon närstående som kan hjälpa till kommer att klara sig bättre än de som inte har något stöd hemifrån. Samtidigt påpekar Säljö (2010) att musiker utan notkunskaper ändå kan bli skickliga då de istället använder sitt gehör. Inom vissa genrer är notläsning mer eller mindre tabu. I genrer som blues och rock används gehöret i väldigt stor utsträckning och där är noter irrelevant. Säljö påpekar att när vi går på en konsert förväntar vi oss en 11

12 tolkning av musiken och inte att höra någon spela exakt efter notbilden. Det är interpretation som är musikernas arbete, det vill säga att kunna tolka en notbild så att den blir personlig. 2.3 Problemformulering, syfte och forskningsfrågor Det jag vill undersöka i denna studie är hur lärare på elgitarr lär ut notläsning, exempelvis om noter har ersatts av andra alternativa notskrifter eller om eleverna får lära sig traditionella noter. Mitt förra arbete syftade till att studera a vistaläsning, men i detta arbete vill jag undersöka vad lärare arbetar med och hur de arbetar för att få elever att lära sig noter. Anledningen till detta fokus är att jag upplever att notläsning på elgitarr är den största akilleshälen bland elgitarrister. Många elgitarrister lär sig inte noter och de klarar sig ofta bra utan den kunskapen, men för att kunna kommunicera med andra musiker kan noter vara ett väldigt bra redskap, speciellt vid orkesterspel eller i oförberedda situationer där det endast finns noter att förlita sig på. I studien vill jag ta reda på vilka sätt elgitarrlärare arbetar för att få elever att lära sig någon form av notskrift, samt på vilka sätt informanterna arbetar för att elever ska kunna lära sig spela efter någon form av notskrift. Vidare är det intressant att undersöka vilken form av notskrift lärarna tycks se som legitimt att använda. Exempelvis skulle traditionell notskrift, tabulatur eller annan form av notskrift kunna användas. Det verkar finnas sparsamt med forskning inom detta ämnesområde, och den forskning som finns är för det mesta med personer i vuxen ålder. Med föreliggande studie hoppas jag kunna bidra till nya insikter vad gäller notläsning för instrumentalister inom pop-, rock- och jazzområdet, samt belysa aspekter i notläsning för elgitarr som kan hjälpa både mig och övriga elgitarrlärare att få inblick i nya förhållningssätt och strategier för hur notläsning kan undervisas i. Studiens syfte är att få inblick i hur elgitarrlärare arbetar för att få sina elever att lära sig notskrift. För att uppnå syftet har jag ställt följande frågor: 1. Vilka teckenskapande resurser använder lärarna, hur används de och vilka funktioner har de? 2. Hur designar elgitarrlärare sin undervisning när de med sina elever arbetar med någon form av notskrift? 12

13 3 Teoretiska utgångspunkter Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av ett designteoretiskt och därmed också ett socialt konstruktionistiskt perspektiv. I detta kapitel presenteras olika begrepp inom dessa perspektiv. 3.1 Ett socialt konstruktionistiskt perspektiv Sociala företeelser skapas genom ett socialt samspel, menar Bryman (2011). Detta är grunden för ordet konstruktionism. Begreppet innefattar även att den sociala verklighet som Bryman beskriver är en konstruktion av hur verkligheten är just då, och är alltså inte definitiv. Konstruktionism ifrågasätter på förhand givna tolkningar. Exempelvis kan kategorin manlighet användas. Begreppet manlighet är en social konstruktion enligt det socialt konstruktionistiska perspektivet och handlar om hur människor samspelar med varandra. Beroende på när och var ett begrepp som manlighet används så varierar begreppets innebörd. Vidare påverkas även begreppet av vilket sorts språk som används vid beskrivningar av begreppet. 3.2 Designteoretiskt perspektiv I detta avsnitt presenteras centrala begrepp inom designteorin Begreppet designteori Ordet design innebär enligt Selander och Kress (2010) att skapa en ny produkt genom idéer, begrepp och mönster. Ett exempel på design inom skolan är då läraren låter eleverna får vara med och bestämma lektionsinnehållet. Design innebär lika mycket att skapa något nytt, som att använda något på nya sätt. Genom att ändra redan befintliga ting eller belysa dessa extra skapas nya sätt att se på olika företeelser. Exempelvis belyste Volvo (2014) bilen XC70 på ett nytt sätt med Zlatan Ibrahimovic som huvudrollsinnehavare i sin reklamfilm. Filmen visades gånger under mindre än en månad och försäljningen av bilen sköt i höjden. Design handlar sålunda om att skapa något i världen som inte fanns där innan, skriver Rostvall och Selander (2010). Samtidigt menar de att ordet design i designteori handlar om hur människor gestaltar handlingar eller representerar objekt som sedan kan delas med andra. Exempel på design enligt Rostvall och Selander är då lärandet designas utifrån teckensystem eller hur eleven formar förutsättning för att lära, och att lärare relativt lätt kan forma förutsättningar för eleverna i den miljö som vederbörande verkar i. Vidare menar Selander och Kress (2010) att planera, arrangera och att använda klassrummet är exempel på hur läraren agerar designer. Designteori kan även appliceras på eleven och lärandet syftar då utifrån ett socialt sammanhang att förstå kontexten och handla meningsfullt. Designteori är, enligt Rostvall och Selander (2010), en blandning av flera olika teorier. Deweys teorier om aktivt skapande, tankarna om situerat lärande ur det sociokulturella perspektivet och socialsemiotiska perspektivets idéer om multimodalitet är några av de teorier som designteori vuxit fram ur. Begreppet design för lärande är centralt och beskriver hur människan processar och transformerar redan befintliga representationer av världen för att skapa egna representationer. 13

14 3.2.2 Teckenskapande och multimodalitet Lärande kan ses som en aktivitet för att skapa tecken, hävdar Selander och Kress (2010). Tecken som människan skapar kan vara ljud, gester, ytor, linjer och punkter, rörelsemönster samt färgskalor. Dessa kan användas för att bli allt från noter till film. Kommunikation sker multimodalt, alltså genom olika parallella teckensystem. På detta sätt används flera teckensystem simultant som antingen talar emot varandra eller för varandra, menar Kempe och West (2010). Musik är exempel på teckensystem som används multimodalt. I musik sker en mängd olika saker samtidigt. Utövare i musik lyssnar, tolkar, spelar, läser och så vidare. Genom kommunikation arbetar flera teckensystem simultant, i vilka både sakfrågor och värderingar ges uttryck, skriver Rostvall och Selander (2010). Om exempelvis en elev läser en text utgår vederbörande från sin förförståelse varpå denne sedan försöker förstå texten utifrån sina värderingar eller utifrån nya insikter. Det sistnämnda är det som oftast kallas för en aha- upplevelse. Det är samtidigt viktigt att förstå att denna process kan vara både positiv och negativ, menar Rostvall och Selander. Att överge en åsikt kan vara svårt och det kan därför finnas ett motstånd mot att lära sig förstå världen på nya sätt. Rostvall och Selander (2010) påpekar också att förutsättningar för kommunikation skapas då handlingar och upplevelser får struktur. Ett exempel på detta är rytmer och puls. Utan rytm och puls hade musiken blivit ostrukturerad och osammanhängande. Rytmer och pulsen är här exempel på tecken som behövs för att knyta ihop säcken. När de är tillgängliga blir det möjligt att kommunicera och skapa en meningsfull helhet. Känns tecknen igen sedan tidigare är det lättare att skapa sammanhang men upplevelsen blir meningsfull först när tecknen sätts ihop. Utifrån sitt egna personliga intresse och utifrån de resurser som finns tillgängliga skapas tecken, menar Selander och Kress (2010). Dessa tecken skiljer sig åt beroende på i vilken kontext tecknen finns och används. Om en bok, en penna och ett papper ligger framför en person går det att dra slutsatsen att den personen ska skriva något om boken eller rita en bild om boken. Om personen håller i boken och sitter i en ring med andra människor kan det tänkas att innehållet i boken ska diskuteras och då formulerar personen sin förståelse med kroppen, exempelvis med både blickar, tal och gester Representation och transformation Selander och Kress (2010) hävdar att tecken som formas i en bestämd ordning i en konkret situation är en representation. Representation handlar om hur en person uttrycker sin uppfattning om världen. En representation visar därför vissa drag i ett specifikt sammanhang, men är inte en sann avspegling av hur något är. Om någon ritar en bild av en bil uppfattar alla att det är en bil och inte en cykel. Men bilen kan inte köras hur lik bilden än är en bil, för att det är inte en bil. En representation kan vara allt från konkreta ting till en stat eller valuta. Kempe och West (2010) menar att syftet med representationen är att underlätta kommunikation och lärande vid komplexa fenomen. Representationer blir en del av hur handlingar förstås och är ett redskap för människans förståelse av världen. Samtidigt anser Selander och Kress (2010) att inom designteori ligger fokus på hur 14

15 representationen förändras över tid, och inte på elevernas mentala bild av hur något förstås. Notläsning handlar enligt Kempe och West (2010) om att tolka tecken, antingen tecknen i noterna eller lärarens tecken, vilka visar på hur exempelvis ett instrument ska hanteras. Dessa tecken transformeras sedan av eleven för att denne ska få en förståelse av vad den har sett eller hört. Inom musik är noter, skalsystem och taktarter exempel på tecken. En lärare gör flera val i undervisningssituationer. Läraren kan tala, visa bilder eller gestikulera för att nämna några exempel. Detta är lärarens resurser. Beroende på vilka resurser läraren använder ser elevens transformationsätt olika ut. Läraren designar en konfiguration som sedan ställer krav på att eleven transformerar denna konfiguration på rätt sätt för att kunna skapa mening. Om eleven ska lära sig något på gehör ges helt andra förutsättningar kontra om eleven ska lära sig från en notbild Lärsekvenser, kunskap och undervisning Kunskap är, enligt Rostvall och Selander (2010), när en handling upplevs som meningsfull i ett visst sammanhang, och vad som är meningsfullt skiftar beroende på tid, rum och miljö. Om en handling, företeelse eller fenomen fått en innebörd i ett sammanhang har ett lärande skett. Själva undervisningssituationen bygger på lärsekvenser, skriver Selander (2008). En lärsekvens är hur eleven designar vägar för att ta in, transformera och forma en representation. I en lärsekvens ingår flera olika moment, hävdar Rostvall och Selander (2010). I dessa moment ingår reflektion och eftertanke och i slutet av lärsekvensen börjar eleven att metareflektera över vilket arbetssätt som fungerade bäst. Kortfattat kan en lärsekvens beskrivas från det att eleven fått informationen till dess att informationen är omvandlad till kunskap. 15

16 4 Metod I detta kapitel presenteras studiens metodologiska utgångspunkter och val av metod. Här redogörs också för urval av informanter, studiens genomförande samt dess trovärdighet och giltighet. 4.1 Metodologiska utgångspunkter I detta avsnitt presenteras de metodologiska utgångspunkterna för studien Kvalitativ forskningsansats Kvalitativ forskning enligt Bryman (2011) är då teorin skapas utifrån praktiska forskningsresultat och syftar på hur deltagare i en viss miljö förstår en social verklighet. Samtidigt finns grounded theory, en teori som ofta omnämns som kvalitativ forskning, där teoretiska idéer förklaras genom den insamlade datan. Trots det faktum att teorin föds ur det praktiska momentet kan kvalitativ forskning pröva teorier och många forskare menar att prövning av teorier borde ha en roll i kvalitativ forskning, detta då prövningen av teorierna sker under forskningens gång per automatik. Därmed kan en teoretisk ståndpunkt formuleras som sedan besvaras vid datainsamlingen. Induktion handlar om att från resultatet styra upp och beskriva konsekvenserna utifrån den givna teorin, hävdar Bryman (2011). Resultatet är samma som teorin och slutsatser dras ur observationerna för att skapa teorier. Med induktion börjar forskningen med observationer för att sedan hitta teorier ur det som är observerat. Vidare är det induktiva synsättet förknippat med den kvalitativa forskningen, vilket också är den forskningsgrund detta arbete har. Motsvarigheten till induktion är deduktion, menar Bryman (2011). Deduktion börjar med en teori varpå forskaren skriver en hypotes. När datainsamlingen och resultatet är klart bekräftar eller förkastar forskaren hypotesen. Därmed styrs datainsamlingen av teorin och hypotesen. Detta arbete kommer inte att bygga på några hypoteser, men kommer heller inte att bygga på nyskapande av teorier utan arbetet utgår ifrån redan skapade teorier om kommunikation och lärande. Bryman (2011) menar att induktiv forskning inte alltid skapar nya teorier, utan redan skapade teorier kan även användas som bakgrund i kvalitativ forskning, vilket leder till en kombination av ett deduktivt och induktivt synsätt Videoobservationer För att kunna få en djupare förståelse för redan inträffade händelser kan videoobservation användas, menar Bjørndal (2005). En videofilm kan även ses fler gånger och kan även spelas upp i slow- motion. På detta sätt spelas filmen upp långsammare och det är lättare att få en tydlig bild av olika skeenden i filmen. I och med att filmen kan visas oändligt många gånger kan även fokus mellan filmvisningarna skifta, varpå detaljrikedomen i filmen kan uppmärksammas. Att använda sig av videoobservation ger möjlighet att se handlingar, rörelser och uttryck i olika sammanhang som kan vara dolda av det blotta ögat, hävdar Rønholt, Holgersen, Fink- Jensen och Nielsen (2003). Videofilmerna tolkas sedan utifrån interpretationsprocesser där forskaren beskriver, analyserar och reflekterar över olika handlingar. 16

17 I vår kultur finns en vana att tro att verkligheten återspeglas av en inspelning, menar Bjørndal (2005). Kamerans placering styr dock innehåll och fokus. Risken är stor att information hamnar utanför kameravinkeln, vilket kan påverka resultatet negativt. För att få en bättre helhet kan flera kameror användas, men då krävs mer resurser för bearbetning av filmerna samt att fler kameror i större utsträckning kan störa den pedagogiska situationen. Vidare kan irritationsmoment uppstå vid videoinspelningar. Till detta hör bakgrundsljud och dålig bild. Båda dessa hinder kan göra att inspelningen blir oanvändbar, framförallt om det inte går att urskilja vad som händer i filmen. De medvetna handlingarna är de handlingar som människan lättast kan påverka medan reflexartade beteenden inte går att kontrollera i samma utsträckning, skriver Bjørndal. En reflex i detta hänseende kan exempelvis vara en nick. Om vederbörande blir obekväm vid en inspelning är det de medvetna handlingarna som först försvinner medan de reflexartade finns kvar. Bjørndal poängterar också att de som observeras snabbt vänjer sig vid videokameran, speciellt om kameran sitter på ett stativ. Den kommer då att klassas som en möbel och påverkar inte det som observeras i någon stor utsträckning. Hur den filmade situationen ser ut är enligt Bjørndal (2005) en viktig faktor eftersom en videoinspelning kan påverka personen eller personerna som observeras. Detta kan göra situationen konstlad och därför är placeringen av kameran viktig. Ytterligare faktorer är hur känsligt ämnet är eller hur pass mycket uppmärksamhet de som observeras får. Om ämnet som diskuteras är känsligt påverkas garanterat samtalet mer av att det finns en kamera än om ämnet vore neutralt. På samma sätt synliggörs kameran mer om den som observeras inte är engagerad i det som lärs ut. I och med olika sociala medier är videoinspelningar mer eller mindre en del av vår vardag, något som kan avdramatisera inställningen till inspelningar i givna situationer. Rønholt et al. (2003) påstår att videoobservation är den optimala metoder för att se på interaktionsprocessen i undervisning och jämför med intervjuer som mer handlar om att få insikt i läraren eller elevens uppfattningar. När videoinspelningen är filmad behöver materialet transkriberas från det rörliga materialet till exempelvis det skrivna språket. Bjørndal (2005) menar att transkription är då ett teckensystem byts mot ett annat. Vanligast är då att en videoinspelning återges i textform. För att transkriptionen ska bli så noggrann som möjligt är det viktigt att vara konkret. Detta görs lättast genom att i förhand bestämma ett antal parametrar som åskådliggörs. Nackdelen med transkription är att den är tidskrävande. 4.2 Design av studien I detta avsnitt redogörs för studiens urval av informanter, studiens genomförande samt dess trovärdighet och giltighet Urval av respondenter De respondenter som är utvalda arbetar inom kulturskolan. Valet grundar sig på att det på kulturskolan inte finns några riktlinjer alls för om och hur lärare ska arbeta med notläsning. Inga riktlinjer skulle kunna innebära att lärare väljer andra former för notläsning än traditionell notskrift. Respondenter från gymnasieskolans estetiska program skulle ha kunnat väljas ut, men där är målet i kursen instrumentalspel att eleverna ska lära sig spela efter traditionell notskrift (Skolverket, 2011). Även om det vore intressant att se på skillnader i hur lärare på gymnasiet arbetar hoppas jag att 17

18 kunna se ännu större skillnader på kulturskolan. Jag har valt att videodokumentera sex lärare som arbetar med notläsning med elever i åldern år. Alla elever spelar elgitarr hos läraren även om läraren i sig inte har en elgitarrbaserad bakgrund. Alla lärare har också sagt att de under de videoinspelade lektionerna ska arbeta med någon form av notläsning. Kontakten med lärarna har skett via e- post eller via sociala plattformen Facebook. Sammantaget har jag mailat till över 50 lärare runt om i Sverige, och av dessa har cirka 25 stycken svarat. De som har svarat ja har blivit mitt urval av respondenter. Respondenterna arbetar i södra eller mellersta Sverige och storleken på skolorna varierar från väldigt små till stora. Av de 50 lärare jag kontaktade var det enbart en av dessa som var kvinna. Hon hade tyvärr ingen möjlighet att delta i studien. Majoriteten av alla som arbetar som gitarrlärare är män, vilket också är orsaken till att alla respondenterna är män. Information om respondenterna Lars: Södra Sverige, man, ålder 34 år, huvudsakligt genreområde är rock och pop, verksam lärare i 6 år. Anders: Södra Sverige, man, ålder 38 år, huvudsakligt genreområde är jazz, verksam lärare i 8 år. Olof: Södra Sverige, man, ålder, 28 år, huvudsakligt genreområde är jazz, verksam lärare i 2 år. Rickard: Mellersta Sverige, man, ålder, 45 år, huvudsakligt genreområde är jazz, verksam lärare i 2 år. David: Södra Sverige, man, ålder 41 år, huvudsakligt genreområde är rock och blues, verksam lärare i 13 år. Jan: Södra Sverige, man, ålder 40 år, huvudsakligt genreområde är klassiskt, verksam lärare i 15 år. Namnen ovan är fingerade och är inte respektive respondents riktiga namn Datainsamling Lärarna har själva fått bestämma om de vill spela in lektionen själv med en mobiltelefon eller annan kamerautrustning eller om jag som forskare ska filma. Eftersom alla lärare valde att filma in sig själva spelade jag in en mall för vad jag önskade skulle vara med på filmen. I mallen sitter både lärare och elev ned men jag gav ingen information om detta, men trots det satt alla informanter och elever ned. I filmen lägger jag vikt vid att överkropp och huvud hos både lärare och elev samt instrumenten måste vara med. Lektionerna sker i respektive lärares lektionssal. Informationen jag har gett till läraren är att denne under lektionen ska arbeta med någon form av notläsning. Lektionernas längd har varierat men jag satte ett minimum på 10 minuter. De inspelade lektionernas längd varierade mellan 12 minuter och 30 minuter Bearbetning och analys För att bearbeta materialet transkriberade jag videofilmerna från varje lärare med hjälp av datorprogrammen Office, Quicktime Player och Capo. Jag började transkribera talet hos varje lärare och använde mig då av programmet Capo. Eftersom jag ville analysera materialet i tabellform föll sig Office naturligt och jag satte upp kolumner med 18

19 rubrikerna tid, tal, spel, kropp, ansikte blickar gester lärare, ansikte blickar gester elev och övrigt. Under övrigt skrev jag exempelvis om när läraren startade en ljudande bakgrund som eleven under lektionen kan spela till. Med hjälp av programmet Capo lyssnade jag på en mening, skrev ned i Office så mycket jag kom ihåg, hoppade tillbaka till meningens början i Capo och lyssnade igen. Capo är ett program som gör att ljudfilen kan saktas ner till 25 % av originalhastigheten, men framförallt är programmet väldigt lätt att hoppa framåt och bakåt i. Efter en analys hade jag vant mig vid detta sätt att arbeta och det gick relativt fort att skriva ned talet. När allt tal var nedskrivet använde jag mig av Quicktime Player för att skriva ned vad som hände under själva filmerna. Här skrev jag ned information i grova drag till flera rubriker samtidigt. Efter att analysen hade gjorts transkriberade jag mer noggrant de filmsekvenser som kom att bli aktuella i arbetet och vid redovisningen av resultatet. Innan jag började analysera valde jag ut ett antal teman som jag ville granska närmare. Dessa var resurser såsom tal, gester, ljudande bakgrund, musikaliska termer, notskrift, blickar, hörseln, kroppen och sång. Blickar och hörseln föll sedan bort och kroppen kom istället att heta fotstamp. Varje tema fick sedan en färg varpå jag färglade dessa teman i transkriptionerna. Efter färgläggning sammanfattade jag alla teman, varpå resultatet började skrivas. Alla ovanstående teman finns beskrivna i resultatet Etiska överväganden De elever och lärare som har ställt upp för att bli filmade och observerade i denna studie har alla varit över 15 år och kunde därmed själva välja om de vill vara med i undersökningen eller inte. Codex (2016a) skriver att ungdomar under 15 år behöver vårdnadshavares underskrift vid medverkan i forskning medan ungdomar över 15 år själva kan välja om de samtycker till medverkan i forskningsstudien. Alla deltagare har skriftligt skrivit under en blankett där de godkänner att de deltar i denna studie och godkänner att jag som forskare skriver om dem i detta arbete. Alla som deltar är anonyma och de namn som förekommer i arbetet är fiktiva och inte vederbörandes riktiga namn. I samband med att lärare och elever skrev under samtycket fick de information om vad forskningsstudien innebär och vad den syftar till. Vidare poängterade jag att deltagandet är frivilligt, och att deltagare när som helst har rätt att avbryta sitt deltagande. Jag garanterade även anonymitet i studien och oavsett om lärare och elev ville vara anonyma eller inte har jag valt att alla ska vara anonyma i denna studie. Allt detta är i enlighet med Codex (2016b) och de krav som finns enligt etikprövningslagen. Under bilagor går det att se samtyckesblankettens utformning Giltighet och tillförlitlighet Denna studie bygger på sex lärares sätt att undervisa noter och resultatet bygger på dessa sex lärares handlingar. Hade sex stycken andra lärare deltagit hade resultatet antagligen sett annorlunda ut. Reliabilitet och validitet är inte så relevanta begrepp i kvalitativ forskning, anser Bryman (2011), åtminstone inte enligt vad begreppen betyder. Detta beror på att reliabilitet och validitet är begrepp som är förknippade med den kvantitativa 19

20 forskningen som bygger på mätningar, men då kvalitativ forskning handlar om sociala aspekter blir begreppen missvisande. Istället beskrivs intern och extern reliabilitet och validitet. Med extern reliabilitet menas i vilken utsträckning en undersökning är replikerbar. I kvalitativ forskning kan detta vara svårt då en social miljö kan se olika ut beroende på förutsättningar. Med intern reliabilitet menas då flera forskare tillsammans enas om en tolkning. För detta krävs att flera personer ingår i forskarlaget och att forskaren inte är ensam. Vidare beskrivs även intern och extern validitet. Intern validitet är när observationerna och de teoretiska idéerna ligger i linje med varandra. Extern validitet syftar på hur applicerbar slutsatserna är på andra miljöer och situationer. Bryman menar samtidigt att andra forskare föreslår att de kvantitativa begreppen helt ska slopas och istället använda sig av alternativa begrepp kopplade till den kvalitativa forskningen. Dessa skulle då vara tillförlitlighet och äkthet. Tillförlitlighet delas då in i fyra delar. Dessa är trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt möjlighet att styrka och konfirmera. Trovärdighet går att jämföra med intern validitet och syftar till att slutsatserna forskaren drar är trovärdig i andras ögon. Överförbarhet svarar mot extern validitet och handlar om hur väl beskriven miljöerna är för att kunna bedöma hur väl resultaten går att överföra på en annan miljö. Pålitlighet går att jämföra med reliabilitet, vilket beskriver om forskaren redogjort för alla faser i forskningsprocessen. Andra forskare ska kunna granska forskningen och se att de slutsatser som är dragna är berättigade, vilket är syftet med begreppet att styrka och konfirmera. Även äkthet delas in i flera delkriterier enligt Bryman (2011). Dessa kriterier är rättvis bild, ontologisk autenticitet, pedagogisk autenticitet, katalytisk autenticitet och taktiskt autenticitet. Med rättvis bild menas ifall studien visar en rättvis bild av informanterna. Ontologisk autenticitet visar ifall studien hjälper informanterna att åskådliggöra deras sociala situation och miljö. Vidare syftar pedagogisk autenticitet att visa ifall studien hjälper andra personer i den sociala miljön att uppleva saker. Om studien har hjälpt informanterna till en förändra sin situation kallas det katalytisk autenticitet. Slutligen menas taktisk autenticitet om informanterna fått möjlighet att vidta åtgärder som krävs. Om detta appliceras på denna studie är överförbarheten och pålitligheten hög. Det finns väl beskrivet hur jag gått till väga och även hur miljöerna hos varje informant ser ut. Äktheten och trovärdigheten är desto svårare att svara på. Jag har arbetat efter de regler som finns uppsatta av vetenskapsrådet och efter den kurslitteratur jag använt mig av, men även de förslag som min handledare har gett mig. Därför menar jag att alla dessa variabler bidrar till att äktheten och tillförlitligheten borde vara hög, men jag som forskare kan egentligen inte svara på ifall äktheten och tillförlitligheten är hög. Det bör en utomstående forskare göra en bedömning av. 20

21 5 Resultat I detta kapitel presenteras resultatet av de analyser som har gjorts av de videodokumenterade lektionerna. De teman som presenteras utgår från de resurser som lärarna använder för att designa sin undervisning. Dessa resurser är tal, kroppen, instrumentet, notskrivande, musikaliska resurser, ljudande bakgrund och sång. Efter temaredogörelsen följer ett avsnitt om hur lärarna designat sin undervisningssituation. Kapitlet avslutas med sammanfattning och slutledningar. 5.1 Talet som resurs för lärande Gemensamt för alla lärare är att de använder talet som resurs för att på olika sätt prata om och beskriva ett musikaliskt eller tekniskt skeende för eleven. Talet används dels för att ställa frågor och räkna in pulsen, men också för att bekräfta, informera och förtydliga det som sägs Talet som resurs vid frågor I detta avsnitt beskrivs hur läraren använder frågor som resurs för elevens lärande. Frågorna ställs på flera olika sätt, exempelvis vad noterna heter, vilka rytmer som är i melodin eller frågor gällande interpretation. Lärarna ställer mycket frågor till eleverna men det är enbart Anders och Lars som ställer frågor rörande notskriften. Nedan följer ett exempel där Anders frågar sin elev var tonen B på gitarren ligger: Tid Tal Spel 0.43 Anders: Och var har du B sen? 0.43 Elev: B kommer där Eleven spelar tonen B 0.44 Anders: Precis, och dessa toner kallas för stamtoner Läraren spelar tonen B (Ur transkription av Anders lektion) Innan denna fråga har eleven även spelat tonen A och när eleven har hittat båda dessa toner berättar Anders att de kallas för stamtoner 2. Anders ställer ofta frågor som rör nothöjden i den traditionella notskriften, vilket kan ses som ett sätt för eleven att lära sig vilka toner som är stamtoner och var de sitter på gitarren. Lars frågar överlag väldigt mycket. Frågorna rör inte något specifikt utan kan handla om noter, rytmer, interpretation och musikteoretiska frågor. Transkriptionen visar när Lars frågar sin elev om rytmvärden: Tid Tal Spel Gester 7.56 Lars: Hur blir det nu med rytmiken där, det är en sextondel och en vad för nånting? 8.04 Elev: Ehh Asså det är en vad sa du, en sextondel och en Eleven försöker spela rytmen två gånger Lars pekar i noterna 2 Med stamton menas de toner som är rena, alltså varken höjda eller sänkta. C, F och A är exempel på stamtoner. 21