Motion till riksdagen 1988/89: So622

Transkript

1 Motion ti riksdagen 1988/89: So622 av Bengt Westerberg m. f. (fp) Barnomsorgen m. m. Famijepoitikens uppgift ska vara att underätta får f6rädrarna att bära ansvaret får sina barns fostran och uppväxt. För en famijepoitik med denna uppgift bär vi ett gemensamt ansvar. Om barnen ges en god start i ett barnvänigt samhäe skapar vi fårutsättningar ror en jusare framtid ror aa. När probemen tornar upp sig kan det vara svårt att ge barnen gädje och stimuans. Hushåsekonomin kan i många fa vara ansträngd och svårigheterna att ösa barnomsorgen på ett tifredsstäande sätt är ror många ett dagigt bekymmer. Barnfamijerna behöver därfår få bättre stöd får att bära ansvaret får barnens fostran. Det fårutsätter en ekonomisk omfårdcning ti barnfamijernas f6rmån. Syften Fokpartiet vi mot den här bakgrunden stäa upp tre övergripande syften med famijepoitiken: - Famijepoitiken ska syfta ti att hjäpa förädrarna att bära ansvaret för barnens fostran - inte överta det. - Famijepoitiken ska syfta ti att skapa ett barnvänigt samhäe och främja jämstädheten mean kvinnor och män. - Famijepoitiken ska syfta ti att åstadkomma en rättvis inkomstfördening mean barnfamijer och övriga grupper i samhäet. Dessa må för famijepoitiken förutsätter ett ika stort engagemang för förädrarnas rätt att fritt kunna väja barnomsorg som för en rättvis fördening av skattebörda och västånd. en gemensam motion framagd av fokpartiet. centerpartiet och moderata samingspartiet föresås en omfattande famijepoitisk reform i syfte att öka småbarnfamijernas vafrihet. Huvudpunkterna i försaget är ett beskattat vårdnadsbidrag på S 000 kr per barn/år och en avdragsrätt för styrkta barntisynskostnader på samma beopp. Samtidigt föresås att kommunerna ska åäggas att ge icke-kommunaa daghem stöd på samma vikor som kommunernas egna daghem. denna motion behandar vi krisen i barnomsorgen, ett utbyggt konsumtionsstöd och några ytterigare frågor av betydese för barnfamijerna. I

2 Kri i barnomsorgen Senast 1991 ska det finnas barnomsorg åt aa som vi ha. Det sog riksdagen fast Men i dag står barn i kö ti barnomsorgen. Det verkiga behovet är ännu mycket större. Det är visserigen svårt att beräkna - utbyggnad i sig skapar ny efterfrågan. barnafödandet har tagit en oväntad fart de senaste åren och småbarnsförädrarnas förmåner kommer att byggas ut - men SCB har beräknat det verkiga behovet ti ytterigare omkring patser. Ska mået om fu behovstäckning nås måste det byggas över patser om året under tiden fram ti och med För närvarande är takten omkring patser per år. Sociastyresen skriver i sin ansagsframstäning att mået bir mer och mer "oreaistiskt". Biden verifieras också av en enkät som kommunförbundet gjort band andets kommuner. Av dc drygt 200 som hade svarat vid november månads utgång 1988 uppgav ett tjugota kommuner att de inte trodde sig kunna täcka behovet ti Orsakerna är många. Kommunförbundet pekade i en skrivese ti regeringen i december på dc viktigaste: - Personabristen, som inte ängre bara är ett storstadsprobem utan sprider sig runt om i andet. - Ö verhettningen inom byggbranschen gör att det är mycket dyrt att bygga. - Svensk byggnorm. arbetsmijöagstiftning, ivsmedesagstiftning och andra centraa regeverk stäer krav som ger betydande merkostnader och förhindrar fexiba och okonventionea ösningar. - Statsbidragen ti barnomsorgen har urhokats. Kostnadsfördeningen mean stat och kommun var under större deen av 70-taet och början av 80-taet sådan att staten stod för 43 o/o och kommunerna för 45 o/o. I dag står staten för 36 o/o och kommunerna för 53 o/o. Krisen är mest påtagig i storstadsområdena. I Stockhoms kommun står mean 000 och dagispatser outnyttjade för att det saknas persona. Det finns okaer, möber. eksaker och materia. Det finns barn och förädrar som vi ha patserna. fera har ti och med fått dem sig tideade. Men det finns ingen som vi jobba där. Många som står i barnomsorgskö befinner sig naturigtvis i en mycket besvärig situation. Särskit jobbigt bir det ändå för dem som har en pats men bir berövade den för att avdeningen tvingas stänga. Rutinerna raseras. vardagen fungerar inte. För många kan det bi omöjigt att behåa arbetet. Ensamstående förädrar hamnar i en ohåbar situation. Det är svårt att rekrytera persona. Men det är också svårt att behåa den. I Stockhom har var fjärde anstäd inom barnomsorgen ämnat sitt jobb under de senaste fem åren. Man vet inte tiräckigt om orsakerna ti detta men ti dem som ofta nämns hör åga öner, små möjigheter ti vidareutbidning och fortbidning, för ite ansvar för och deaktighet i verksamheten. för små resurser Mot. 1988/89 So622 12

3 och åg status. Dessutom eder personabristen t iii en hård arbetsbeastning Mot. 1988/89 viket i sin tur kan eda ti att ännu fer sutar. So622 Bristen på persona bir en ond cirke. Den stora efterfrågan gör att man anstäer personer utan utbidning eer erfarenhet. Att jobba på dagis bir för en de ett påhuggsjobb i väntan på något annat. Om skinaderna i kunskaper. utbidning och ambition bir för stora inom personaen, kan det eda ti att dc som aktivt vat att jobba på dagis och utbidat sig för det tröttnar. Lagstiftning Det är kommunernas ansvar att se ti att barnomsorgsutbyggnaden karas. När mået om fu behovstäckning sogs fast 1985 anmäde statsrådet att han "under utbyggnadspcrioden. dvs. senast år 1991, (avsåg) att återkomma ti regeringen om en agstiftad rätt ti förskoa för aa barn". Enigt vår mening är det nu dags att överväga en sådan agstiftning. En sådan ag är en tydig signa från riksdagen. En förutsättning för en sådan ag måste emeertid enigt vår mening vara att man river de hinder som i dag finns för dem som "iii utvecka barnomsorgsverksamhel Den s. k. ex Pyssingen. som trädde i kraft 1984 och som utestänger daghem som drivs i "vinstsyfte". dvs. i praktiken de som drivs i enskid regi. från att få statsbidrag. måste omedebart sopas. Den innebär i reaiteten att enskida förskoärare som vi starta ett dagis inte kan göra det. en särskid motion föresår vi också tisammans med moderata samingspartiet och centerpartiet att kommunerna ska åäggas att utbetaa statsbidrag t iii icke-kommunaa daghem som uppfyer grundäggande kvaitetskrav. och för sig kan vem som hest starta ett dagis redan i dag. Men för att det i praktiken ska vara möjigt krävs att man får statsbidrag och bidrag från kommunen. statsbidrag utgår i dag framför at ti daghem och annan barnomsorg (famijedaghem, trcfamijssystem, m m) som drivs i kommuna regi. Bidrag kan också utgå ti andra dagis om de drivs som förädrakooperativ. har en specie pedagogik eer har anknytning ti etaberade organisationer. En nystartad organisation erhåer däremot inte statsbidrag. Lex Pyssingen hindrar inte bara företag som Pyssingen Förskoor AB utan också enskida förskoärare som vi starta ett dagis i egen regi. dagens system går vi miste om en ång rad positiva effekter: Det finns ingen 'a(/i iht:>t för förädrarna. De har små möjigheter att väja mean oika aternativ. Det är poitiker som bestämmer viken barnomsorg som ska få finnas. Vi missar stimuerande konkurrens mean oika dagis och barnomsorgsformer som skue kunna inspirera och sporra varandra när det gäer både kvaitet och besparingar. Vi misshushåar med skapande människor. nästan utesutande kvinnor. som inte får förverkiga sina ider. Människor är oika. En de kommer bäst ti sin rätt som anstäda. Andra skapar och jobbar bäst om de får vara sina egna. Vi har inte råd att vara utan några av dem. 13

4 Att säppa oss ahcrnat1' en är nödvändigt för au ge småbarnsfamijerna vafrihet men ock a för a 1-.ara den fua behovstäckningen och för a ta vara på dem som 'III jobba med barnomsorg. Mot. 1988/89 So622 Aa som driver en barn:,tuga där förädrar vi pacera sina barn borde ha rä! ti statsbidrag. Det finns ingen anedning tro a poitiker vet bä!rc än förädrar 'ad som är bra barnomsorg. Förutsatt a ett dagis drivs enigt dc demokrat is-.a 'ärdcringar om är amänt om faade i vån samhäe bör det därför få ckononm-.t :,töd. Ska 'i kara barnomsorg:,-.nscn måste,.j ta vara på aa goda krafter som 'iii arbeta med barn. Den som vi starta en barnomsorgsverksamhet måste fä göra det. Ri-.sdagcn bör hos rcgenngcn begära ch "1-.rispa-.ct'' för barnomsorgen där dc ovan angivna agför agen ingår. Kommunerna ma,ac bi cfcktivarc Ska kommunerna fa fram dc resurser s m krä' s för a kara mået måste 'er/.. \WIIheten bi e{!e/..ttrar'. Många fönäxar kra,ct pä ctfc-.tivitct med en önskan a ah ska vara så biigt som möjigt oav c 1-.vaitct. Men effektivitet är just au få den kvaitet man önskar t iii!>t' ag kostnad som möjigt. K vaiet och effektivitet är inte motsatspar. Motsat cn ti effektivitet är söseri. ta 1-.ontorct har gjort en stud1e som jämför barnomsorgen i dc nordiska änderna. Den '1:,ar a den s' cns-.a barnomsorgen är i det närmaste dubbet så dyr som barnomsorgen i Danmark. Finand och orgc. Dc som har gjort jämföresen har 1ntc funn11 kvaitetsskinader som kan motivera den stora oikheten i ko tnadcr. ågra av dc fa-.torer som gör s, ensk barnomsorg dyrare är föjande: - Högre önckost n ad er. - Högre ande utbidad pcr ona. M m d re barngruppcr. - Högre matstandard. - Eftersom barnen mtc far' ISta!> 1 1-.ökct på daghem som har Ocr än t\å avdcn1ngar mästc man pa :,törn dagis bygga speciea "barnkök" där barnen fär aga mat och ba-.a. - Fer toaccr- dubhch sa mt'nga som i barnstugorna i våra grannänder. - Störrc ande tomma patser - 10 procent a' patserna på svenska daghem står tomma mot 3-4 procent för övriga orden. - Störrc krav pä ventiaton och arbetsmijö 1 övrigt. (Det är industrins krav som gäer ' i-.ct 1band gör det onödigt kostsamt. ) - Längre öppethåandetider. En de a' dessa si-. i inader s-.a vi så vakt om men andra kan ifrågasättas. S-.a vi kara fu hch()\stäc-.ning ti 1991 måste vi ära oss av våra nordis-.a grannänder. Den tekniska standard och dc okaytor 'i har är kanske inte aid nödvändiga. Vi 1-.an med a säkerhet hygga nft are och ändå erbjuda en god barnomsorg. 14

5 Många kommuner har ti och med byggt större okaer än vad sociasty- Mot. 1988/89 resen angivit i sina rekommendationer. Torgerd Jansson. som edde stats- So622 kontorets undersökning, har beräknat att redan de resurser som fårbrukats på att bygga större än nödvändigt skue ha räckt ti ytterigare dagispatser. Det är en tredjede av dagens kö! Verksamheten kan säkert också bi efekrivare i organisaian och adminisrrarion. Visst är det hög kvaitet att kunna erbjuda ånga öppettider på aa dagis men undersökningen visar att dagens generositet kanske kostar mer än den smakar. 99 procent av svenska dagis har öppet 40 timmar i veckan eer mer men endast 8 procent av förädrarna vi ha barnomsorg mer än 44 timmar i veckan. Så mycket som 50 procent av förädrarna vi ha hjäp högst 34 timmar i veckan. Med nexibare ösningar finns här resurser att hämta. Större nexibiitet skue dessutom gynna förädrar som behöver barnomsorg på udda tider. Karstad "'hittade'' man genom att darorisera de adminisrrariva rutinerna inom barnomsorgen pötsigt 75 patser som stod tomma av oika skä. Experter på Kommundata menar att en beräkning som utgår från det exempet visar att man skue kunna få fram dagispatser i andet genom att datorisera barnomsorgsadministrationen. Det är också viktigt hur styrsystemet är utformat. Kommunaa barnsfugor med eger budgerans'ar. på sina hå kaade "fristugor", har visat sig få pengarna att räcka ti mer. Det beror band annat på minskad administration och bättre kostnadskontrol Ska ett sådant system fungera är det viktigt att de enskida daghemmen får behåa en de av eer hea det överskott man åstadkommer. Det finns också f6rebider band de få enskida dagis som finns. De erbjuder en god barnomsorg ti väsentigt ägre kostnad. Också här hås kostnaderna nere genom minskad administration och genom att man vänder på santarna. Personaen Att rekrytera och behåa människor som vi arbeta med barnomsorg är en strategisk uppgift. Några viktiga åtgärder är: - Det krävs ett ökat anta utbidade förskoärare. en särskid motion om högskoan föresår vi att antaet patser ökas med 300 utöver den ökning med 60 som regeringen f6resagit. - Den pedagogiska verksamheten måste sättas i centrum. Personaen måste få återkommande utbidning och stöd i sin yrkesro. Det kräver ett aktivt edarskap. Den outbidade persona som anstäs på sina hå måste få vidareutbidning. dag får den utbidade personaen ofta ägna sig så mycket åt handedning att det går ut över kvaiteten och arbetsgädjen. - Personaen måste få ett ökat ansvar för och ett större innytande över verksamheten. De kommunaa barnstugor som har eget budgetansvar och de enskida dagisen erbjuder detta. - Genom att göra det möjigt för enskida förskoärare att starta egna 15

6 dagis kan vi behåa dem som inte trivs i den kommunaa barnomsorgen Mot. 1988/89 men som gärna skue vija driva ett dagis sjäva. Detta skue också So622 öppna en aternativ arbetsmarknad som skue stärka barnomsorgspersonaens stäning. Barnfamijernas ekonomi Ä ven i de fa båda förädrarna förvärvsarbetar och har hyggiga inkomster. har det för många barnfamijer bivit svårt att få ekonomin att gå ihop. Konsumtionsstödet ti barnfamijerna bör därför byggas ut. En så omfattande reform som är önskvärd kan emeertid inte genomföras på ett år utan kommer att ta ängre tid. En reform av konsumtionsstödet bör bygga på föjande riktinjer:. Stödet bör utgå som barnbidrag. Barnbidragen utgår med samma beopp oavsett förädrarnas inkomster. Det är ett amänt konsumtionsstöd och medverkar därmed ti en jämnare inkomstfördening mean famijer med respektive utan barn. Barnbidraget bör av dessa skä även i fortsättningen vara basen för famijestödet. Det kan ses som en återbäring på skatten för barnfamijer. 2. Inkomstprövningen i famijestödssystemet bör på ång sikt eimineras, des för att komma bort från marginaeffekter, des för att sippa en integritetsstörande kontro. Av fördeningspoitiska skä bör den reaa minskningen av bostadsbidragen dras ut över en ång period. Sociabidrag måste atid finnas för temporär hjäp i krissituationer. 3. Famijestödet bör vara generet. Barnfamijerna bör i at större utsträckning få pengarna i handen och sjäva avgöra hur de ska användas. Den konsumtionsstyrning som sker i form av ivsmedessubventioner och bostadsbidrag bör på sikt försvinna. Regeringen föresår i budgetpropositionen att samma bostadsbidrag ska gäa under första havåret 1990 i avvaktan på en översyn av bostadsbidragen. Med hänvisning ti detta avstår vi från att föreså några förändringar för tifaet. Barnbidrag Det amänna barnbidraget utgår med f. n kr per barn och år. Dessutom utgår nerbarnstiägg med ett havt bidrag extra för tredje barnet. med 190% av ett het barnbidrag för fjärde barnet, med 240% för femte barnet samt 160% för det sjätte och varje föjande barn. Fr. o. m. januari 1990 bör barnbidraget höjas med 960 kr per år ti 6780 kr per år viket ger ett totat barnbidrag på 565 kr per månad samt en motsvarande justering även av nerbarnstiäggen. Kostnaden för denna höjning beräkna ti, 7 mijarder kr. Den finansieras med ett borttagande av det som återstår av mjöksubventionerna. 16

7 Biigare barnkäder Fokpartiet anser att de importrestriktioner som ännu tiämpas på textioch konfektionsområdet bör avska fas. Dessa restriktioner gagnar bara i iten utsträckning svensk industri och innebär framfår at en omfårdening av importen ti fårmån får vissa andra änder i Europa. Restriktionerna eder ti att käder för konsumenterna bir avsevärt dyrare än vad de skue bi om det rådde fri konkurrens. Konstruktionen av importrestriktionerna är dessutom sådan att de särskit missgynnar barnfamijer. Eftersom kvoterna deas ut i anta persedar gynnar det dyrare pagg på bekostnad av biigare och vuxenkäder på bekostnad av barnkäder. Ett avskaffande av importrestriktionerna har beräknats eda ti att en vanig barnfamijs kädkonto minskar med 500 kr. Åtgärden gagnar barnfamijer mer än andra och bidrar därmed ti att kyftan mean inkomsttagare med resp utan försörjningsansvar får barn minskar ytterigare något. fårra årets varörese hävdades från sociademokratiskt och fackigt hå att ett borttagande av importrestriktionerna var ett av "100 sag mot industriarbetarna". höstens ekonomisk-poitiska proposition sog den sociademokratiska regeringen sjäv ti genom att fåreså en avvecking av importrestriktionerna på eko-produkter Det är ett steg i rätt riktning. Vi ser dock ingen anedning att vänta utan vi avskaffa restriktionerna i år. Detta behandas mer ufårigt i en särskid motion om frihande. Mot. 1988/89 So622 Ökad vafrihet vid edighet för vård av barn En fårädcr har agstadgad rätt att vara edig från sitt arbete ti dess barnet är 18 månader. Föräder har också rätt att fårkorta sin arbetstid ti tre fjärdedear av ordinarie arbetstid ti dess barnet fyt åtta år eer ti den senare t id punkt då det har avsutat sitt fårsta skoår. regeringens proposition 1988/89:69 om utbyggnad av fårädrafårsäkringen och fårstärkt fårädraedighet fåresås vissa ändringar av regerna får uttagande av edighet. B. a. ska fåräder kunna ta ut tre edighetsperioder per kaenderår istäet får nuvarande två. Arbetsgivaren ska inte ängre utan fåräderns samtycke få dea upp dagig fårädraedighet utan ska fårägga den antingen vid arbetsdagens början eer dess sut. Dessa två fårändringar ökar fårädrarnas vafrihet och förstärker den nexibiitet vad gäer arbetstider som vi i fokpartiet eftersträvar. Regeringen avstår däremot från en fårändring som ytterigare skue öka vafriheten: att en föräder ska få rätt att förkorta sin arbetstid med så mycket tid som han eer hon sjäv väjer ned ti tre fjärdedear av den normaa arbetstiden. Med en sådan fårändring skue den fåräder som i dag har rätt att väja mean att arbeta sex eer åtta timmar istäet kunna väja sju om det är det får barnomsorgen och famijeekonomin mest ämpiga. De oägenheter som kan uppstå får arbetsgivaren kan inte anses övervä- 17

8 ga dc fördear det innebär för förädrar au på detta vis ytterigare kunna utforma vardagen efter den egna famijens behov. den tidigare nämnda trepartimotionen där vi föresår införandet av ett vårdnadsbidrag for småbarnsfårädrar. yrkar vi avsag på propositionens fårsag ti utbyggnad av forädraforsäkringcn. Mot. 1988/89 So622 Ökad vafrihet vid vård av sjuka barn En fåråder som behöver avstå från sitt forvärvsarbete får att vårda ett eer fera sjuka barn eer får att ta hand om barn då ordinarie vårdare bivit sjuk har rätt ti tifäig fårädrapenning. vissa fa kan det vara svårt för förädrarna att ta edigt när ett barn är sjukt och i stäet ättare att engagera någon annan närstående, t. ex. en mormor. morfar. farmor eer farfar. Vi menar att det skue gagna barnfamijernas vafrihet om också sådana anfårvanter i rarekommande fa kunde erhåa tifäig fårädrapcnning. Ersättningen skue då sjävfaet utgå efter den sjukpenningskass som den anitade säktingen befinner sig i. Detta kan i det enskida faet bi dyrare eer biigare än om fårädern sjäv stannade hemma. men genomsnittigt sett bör en sådan reform knappast innebära ökade kostnader för den amänna fårsäkringen. För närvarande pågår utredningsarbete inom sociastyresen och riksfårsäkringsverket får att kartägga ensamstående och ensamboende fårådrars behov av au överåta tifäig fårådrapenning och de konsekvenser detta skue kunna få. Arbetet ska redovisas ti sociadepartementet under apri och juni. Enigt fokpartiets mening bör denna möjighet öppnas för aa förädrar. Det nu pågående utredningsarbetet bör kompetteras så att det omfattar aa förädrar. För att man ska kunna få tifäig förädrapenning krävs att barnets ordinarie vårdare bivit sjuk. Detta innebär att vårdnadshavaren kan stanna hemma och få tifäig förädrapenning om 1. ex. den andra hemarbetande förädern är sjuk eer om dagbarnvårdaren är sjuk. Däremot kan vårdnadshavaren inte få tifäig fårådrapenning om dagbarnvårdares eget barn är sjukt eer om barnets daghem tvingas stänga på grund av att personaen har bivit sjuk. Detta innebär att förädrar iband tvingas stanna hemma från sitt arbete utan ersättning. Fokpartiet anser att denna orättvisa bör rättas ti genom att regerna for tifäig förädrapenning omfattar även de förädrar som tvingas stanna hemma får att ta hand om sitt barn när daghemmet är stängt på grund av sjukdom eer när dagbarnvårdare inte kan ta emot barnet på grund av eget barns sjukdom. Riksdagen bör hos regeringen begära ett försag enigt ovanstående. Riksdagen har tidigare avvisat detta forsag med motiveringen att det finns "'en betydande risk att en utvidgning av rätten ti fårädrapenning på (detta) sätt... skue inverka menigt på kommunernas ansvarstagande får barnomsorgen och att sociafårsäkringen skue få ta över en stor de av det kommunaa ansvaret". Fokpartiet instämmer i vikten av att kommunen - i dc fa denna förmedat barnomsorgen - t iiiser att ersättare finns tigängig. A p rak- 18

9 tisk erfarenhet visar dock att detta inte atid kan uppnås. vissa kommu- Mo. 1988/89 ner kan ersättning mycket säan erbjudas. Också i dc kommuner där det So622 oftast fungerar kan det uppkomma situationer då ingen ersättning rinns att få. Dc som bir idande för detta är småbarnsforädrarna som fororar sin inkomst. Detta är enigt fokpartiets mening oacceptabet. vår motion om handikapp utveckar vi ytterigare vår syn på regerna for tifåig förädrapenning. Adoptivbarn Fokpartiet har änge arbetat för att dc som adopterar barn från andra änder ska få hjäp med adoptionskostnaden. När det nu från den januari 1989 under vissa förutsättningar utgår bidrag ti förädrar som adopterar barn från utandet är det en viktig reform. Det rinns fyra auktoriserade organisationer som förmedar internationea adoptioner. Dessa möter på fera sätt en förändrad verkighet. B. a. rinns det farre barn att adoptera. intresset från andra väständer har ökat. kraven från ursprungsänderna har bivit större och andeen sjuka och handikappade adoptivbarn har ökat. För att adoptionsorganisationerna ska kunna sköta sin verksamhet. med b. a. kuratorshjäp. utåtriktad information och kontakt med ursprungsänderna. behöver dc högre statsbidrag. Trots att organisationerna höjer sina medemsavgifter t vingas dc dra ner på sin verksamhet. många fa kommer det att drabba socianämnder. PBU/BUP och andra som får ta vid om inte organisationerna får ett tiräckigt stöd. Det är viktigt att stödja dem som på idee basis arbetar med att förmeda internationea adoptioner. Bidraget ti dc auktoriserade adoptionsorganisationerna bör höjas från kr ti Det är en höjning på kr utöver den höjning på som regeringen föresagit. Stöd ti handikappade barn Stödct ti förädrar med handikappade barn har brister också utöver dc generea probem för aa barnfamijer som här påtaats. Det gäer b. a. förädraförsäkringens utformning och rätten ti edighet för vård av sjukt barn. Dessa brister kan undanröjas utan att medföra atför stora extrakostnader. Vi utveckar dessa frågor vidare i vår handikappmotion. den föresås också en kraftig uppräkning av vårdbidraget ti förädrar med handikappade barn. Hemstäan Med hänvisning ti det ovan anförda hemstäs. att riksdagen hos regeringen begär försag ti ett "krispaket" för barnomsorgen där två av insagen ska vara en ag om rätt ti förskoa för aa barn och ett avskaoande av den s. k. ex Pyssingen. 19

10 2. att riksdagen hos regeringen begär försag ti höjda barnbidrag Mot. 1988/89 med åtföjande finansiering i enighet med vad som anförs i motio- So622 n en. [att riksdagen besutar om sådan agändring att den rätt ti förkortning av arbetstiden ti tre fjärdear av ordinarie arbetstid som tadgas i agen (1978:410) om rätt ti edighet för vård av barn ändras ti en rätt ti vafri förkortning ned ti tre fjärdedear av ordinarie arbetstid.1 J [att riksdagen som sin mening ger regeringen ti känna vad som i motionen anförts om aa förädrars möjighet att överåta rätten ti tifåig förädrapenning. ] [att riksdagen som sin mening ger regeringen ti känna vad i motionen anförts om ändring av regerna får tifåig förädrapenning så att denna rätt kan utnyttjas när ett daghem stängs eer när dagbarnvårdares eget barn är sjukt. 3. att riksdagen för budgetåret 1989/90 under Sociadepartementet får F 4 Statens nämnd för iniertnationea adoptioner ansår mer än vad regeringen föresagit, eer såedes kr. för att öka ansagen ti dc auktoriserade adoptionsorganisationcrna. Stockhom den 23 januari 1989 Bengt Westerberg ((p) Ingemar Eiasson (fp) Kerstin Ekman (fp) Karin Ahrand ((p) Kar-Göran Biörsmark (fp) Charotte Branting ((p) Birgit Friggebo {fp) Sigge Godin ((p) Eh er Jonsson (fp) Inge/a Mårtensson (/ij) Anne Wibbe (fp) Jan-Erik H 'ikström (/ij) Danie Tarschys {fp) :.\ :SIJ O 20