OBS!! innehållet måste anpassas till projektet

Transkript

1 VÄGPLAN Väg 173, Gång- och cykelväg, Färgelanda - Stigen Färgelanda kommun, Västra Götalands län Samrådshandling, Projektnummer: Yta för bild OBS!! innehållet måste anpassas till projektet

2 Dokumenttitel: Vägplan, Väg 173, Gång- och cykelväg, Färgelanda - Stigen Status: Samrådshandling Dokumentdatum: Utgivare: Trafikverket, Vassbottengatan 14, Vänersborg, telefon: Kontaktperson: Peter Hansson Ärendenummer: TRV 2013/22031 Projektnummer: Version: 1.0 Skapat av: Sweco Infrastructure AB Uppdragsansvarig: Magnus Wackerfeldt Miljö: Johanna Gelang Alfredsson Trafik: Claes Johansson/Kristina Mattsson Kartor: Anja Thernström Fotograf: Sweco

3 Innehåll 1 Sammanfattning Beskrivning av projektet Planläggningsprocessen Bakgrund Problembild Åtgärdsvalsstudie (eller motsvarande) Beslut om betydande miljöpåverkan Ändamål och projektmål Beskrivning av projektet Allmänt Förslag till åtgärder Bro Avgränsningar Förutsättningar Markanvändning Bebyggelse och service Landskapsbild Byggnadstekniska förutsättningar Intressen och aspekter Trafik Olycksstatistik Kollektivtrafik Naturmiljö Vattenmiljö och vattenförekomster Markavvattningsföretag Friluftsliv Kulturmiljö och fornlämningar Miljöbelastning Miljöbelastning från trafiken på väg Befintliga markföroreningar Alternativ Effekter och deras tänkbara betydelse Konsekvenser för trafik och användargrupper Trafikmängder

4 6.1.2 Framkomlighet Trafiksäkerhet Komfort Påverkan på allmänna intressen Miljöeffekter och miljökonsekvenser Kostnader och samhällsekonomi Kostnader Trafikekonomi Samhällsekonomi Övriga effekter och konsekvenser Trafikantupplevelser och trafikservice Samlad bedömning Fortsatt arbete Val av lokaliseringsalternativ Planläggningsprocess Viktiga frågeställningar Källor Litteraturkällor Elektroniska källor Övriga källor

5 1 Sammanfattning Väg 173 förbinder tätorterna Färgelanda och Stigen. Trafiksäkerheten och tillgängligheten för oskyddade trafikanter är låg. Det finns ett stort behov av att kunna pendla till skola och arbete med cykel mellan orterna men idag saknas separat gång- och cykelväg (GC-väg). För huvuddelen av fastigheterna längs med sträckan är väg 173 dessutom enda förbindelselänken inom eller till de båda tätorterna. Syftet med vägplanen är att klargöra hur en GC-väg kan anordnas längs med väg 173 mellan Färgelanda och Stigen. En ny GC-väg med 2,5 meters bredd föreslås längs den norra sidan av väg 173. De långsiktigt negativa konsekvenserna för naturmiljön bedöms bli små eller obefintliga. Konsekvenserna för jordbruk som areell näring bedöms som ringa. Planerade åtgärder bedöms inte påverka områdets kulturmiljövärden och kulturmiljö. Miljöeffekter av anläggande av planerad GC-väg mellan Färgelanda och Stigen bedöms främst utgöras av eventuell påverkan på Lillåns båda passager under väg 173 samt påverkan av eventuell utfyllnad av vattenområde i Björvattnets strandkant. Anläggande av en GC-väg längs norra sidan av väg 173 bedöms kunna främja den allemansrättsliga tillgången till strandområdet från landsidan. Påverkan på växt- och djurlivet bedöms bli lokala. Någon verksamhet utefter väg 173 bedöms inte bli påverkad. Åtgärderna bedöms inte påverka trafikmängden på väg 173, men medför en ökning av gång- och cykeltrafiken längs sträckan då såväl framkomligheten som tillgängligheten förbättras. De sammanlagda driftskostnaderna för sträckan kommer att öka till följd av att trafikanläggningen utökas med bland annat större ytor som ska underhållas. Trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter kommer att förbättras väsentligt när gående och cyklister får en separat väg. Gång- och cykeltrafikanterna på den nya GC-vägen kommer att få en betydligt mer angenäm upplevelse när de slipper, att på vissa sträckor, röra sig i blandtrafik. I den här vägplanen har endast ett alternativ studerats, då byggande av en gångoch cykelväg planeras utmed väg 173. Förslag till åtgärder bedöms totalt sett endast marginellt ge negativa konsekvenser. De positiva effekter som en GC-väg bidrar till överväger med stor marginal de negativa konsekvenserna. Projektet bedöms väl uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen samt de transportpolitiska målen. Det finns inga alternativa lokaliseringar och därmed behöver inget val och beslut om lokalisering genomföras. Samrådshandlingen ska inte ligga till grund för val av lokaliseringsalternativ. 5

6 2 Beskrivning av projektet 2.1 Planläggningsprocessen Planläggning av väg- och järnvägsbyggande följer en process där både infrastrukturbyggaren och företrädare för samhället i övrigt medverkar. Planläggningsprocessen regleras i väglagen och lag om byggande av järnväg och syftar till att förfarandet vid byggande av transportinfrastruktur ska få en god anknytning till övrig samhällsplanering och gällande miljölagstiftning. Processen innebär att planläggningen av vägar och järnvägar förankras bland annat i kommunernas planering och att de som berörs i olika skeden får goda möjligheter till insyn och ges möjlighet att framföra synpunkter. Under planläggningsprocessen analyseras och beskrivs väg- eller järnvägsanläggningens lokalisering och utformning alltmer detaljerat. Slutligen läggs lokaliseringen och detaljutformningen fast. De handlingar som ska tas fram under planläggningsprocessen kommer successivt att bli mer detaljerade. För att underlätta kommunikationen och för att man ska veta var i processen man befinner sig har Trafikverket identifierat statusbegrepp för vägplanen enligt Bild 1. Bild 1 Vägplanens statusbegrepp Under processens gång har planen olika status; t.ex. i början är det en vägplan med status samrådsunderlag och i slutet av processen är det en vägplan med status fastställelsehandling. Arbetet med Samrådshandlingen ska innehålla val av lokaliseringsalternativ och utformning av planförslag. Samråd ska hållas löpande med berörda intressenter och de ska ges möjlighet att lämna yttranden. Samrådshandling och samrådsredogörelse ska vid behov omarbetas och uppdateras allt eftersom. Arbetet med samrådshandlingen pågår fram till att planen ska kungöras och granskas. Samrådshandlingen ska vara ett underlag för beslut om lokaliseringsalternativ. 6

7 2.2 Bakgrund Kommunerna i Västra Götalands län har under våren 2011 haft möjlighet att lämna in ansökningar och prioriteringar på gång- och cykelvägar (GC-vägar) de anser vara viktiga. Gensvaret har varit stort, 44 av länets 49 kommuner har skickat in förslag. Trafikverket har sammanställt, gjort en prioritering och valt ut de projekt som ska arbetas vidare med tillsammans med kommunerna. Sträckan längs väg 173 mellan Färgelanda och Stigen är en av ca 50 åtgärder inom projektet 10 mil gång- och cykelväg i Västra Götaland. Projektet är en gemensam satsning mellan Trafikverket, Västra Götalandsregionen och kommunerna i regionen för att bygga ut GC-vägar längs det regionala vägnätet. Satsningen görs i enlighet med den antagna regionala infrastrukturplanen för Projektet påbörjades under år 2012 och utbyggnaden av nya GCvägar ska vara slutfört år Bild 2 Orienteringskarta Problembild Väg 173 förbinder tätorterna Färgelanda och Stigen, se Bild 2. Den aktuella sträckan mellan de båda kommunorterna är ca 3 km lång. Vägen trafikeras av ca 1520 fordon per dygn och trafiksäkerheten och tillgängligheten för oskyddade trafikanter är låg. Det finns ett stort behov av att kunna pendla till skola och arbete med cykel mellan orterna men idag saknas separat gång- och cykelväg. 7

8 Merparten av sträckan ligger utanför tättbebyggt område men delar av sträckan kantas också av bostadsbebyggelse med tillhörande fastighetsutfarter. För huvuddelen av fastigheterna längs med sträckan är väg 173 dessutom enda förbindelselänken inom eller till de båda tätorterna. 2.3 Åtgärdsvalsstudie (eller motsvarande) Planläggningen av vägar och järnvägar ska föregås av förberedande studier. Syftet med en förberedande studie är att ge underlag för att bestämma vad som ska göras för att lösa transportbehovet. Trafikverket har valt att ge de förberedande studierna benämningen åtgärdsvalsstudier. Åtgärdsvalsstudier är ett arbetssätt för att övergripande och i ett tidigt skede analysera lämpliga lösningar för konstaterade eller framtida brister. En åtgärdsvalsstudie genomförs normalt i samverkan mellan flera aktörer, t.ex. kommuner, och innebär ett steg innan planläggningen påbörjas. Avsikten är att åtgärdsvalsstudier på sikt ska finnas som underlag i den ekonomiska planläggningsprocessen till alla åtgärdsförslag som tas in i kommande åtgärdsplaner/program med tilldelning av statlig finansiering. Främst handlar detta om Nationell plan för transportsystemet och motsvarande planer på länsnivå. Förslag till åtgärder i transportsystemet analyseras enligt den s.k. fyrstegsprincipen som är en planeringsmetod för att hushålla med resurser och minska vägtransportsystemets miljöpåverkan. Tänkbara åtgärder ska analyseras i följande fyra steg: Steg 1 Åtgärder som kan påverka behovet av transporter och val av transportsätt. Steg 2 Åtgärder som effektiviserar nyttjandet av befintligt vägnät och fordon. Steg 3 Begränsade ombyggnadsåtgärder. Steg 4 Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. För det aktuella projektet kan konstateras att steg 3 är tillämpbart d v s en ny GC-väg anordnas längs med befintlig vägsträckning, med begränsad påverkan på angränsande mark. I det här fallet kan kravet på åtgärdsvalsstudie anses vara tillgodosett genom det arbetssätt Trafikverket valt, d v s att i samråd med kommunen och Västra Götalandsregionen bygga ut GC-vägar längs det regionala vägnätet. 2.4 Beslut om betydande miljöpåverkan I april 2013 inleddes arbetet med att ta fram en vägplan, status samrådsunderlag. Arbetet har innefattat att inventera förutsättningar, översiktligt ta fram lämpliga åtgärdsförslag, analysera effekter och deras tänkbara betydelse samt samråda med kommun, myndigheter, sakägare och allmänheten. 8

9 Vägplan, status samrådsunderlag har funnits tillgängligt för avlämnande av skriftligt yttrande under perioden och i september 2013 lämnades vägplanen in till Länsstyrelsen i Västra Götalands län för beslut om betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen beslutade 4 oktober 2013 att projektet inte innebär betydande miljöpåverkan. Beslutet motiveras med att projektet innebär anläggande av en gång-och cykelväg längs väg 173 mellan Färgelanda-Stigen och projektets påverkan på miljön bedöms bli måttlig. 2.5 Ändamål och projektmål Syftet med vägplanen är att klargöra hur en gång- och cykelväg kan anordnas längs med väg 173 mellan Färgelanda och Stigen. Målet med projektet är att öka tillgängligheten och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter, öka möjligheten att pendla med cykel till skola och arbete, öka livskvaliteten för boende samt bidra till en positiv miljö- och hälsoutveckling. 2.6 Beskrivning av projektet Allmänt Gång- och cykeltrafiken är inte separerad från motorfordonstrafiken. Möjligheten och gå eller cykla längs väg 173 är begränsad på grund av avsaknad av vägren och motorfordonstrafikens anspråk. Barn har ingen eller väldigt liten möjlighet att röra sig längs sträckan. Längs i princip hela sträckan saknas dessutom alternativa vägar för de oskyddade trafikanterna. Trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter är låg. Gående och cyklister längs väg 173 löper stor risk att bli påkörda när de måste samsas med motorfordon i vägrummet. I nuläget är det inte attraktivt att välja cykel som ett alternativ till bilen. Sammantaget bedöms tillgängligheten för gående och cyklister vara låg Förslag till åtgärder En ny gång- och cykelväg med 2,5 meters bredd föreslås huvudsakligen längs norra sidan av väg 173. I Färgelanda föreslås GC-vägen ligga på den södra sidan från det befintliga övergångsstället vid väg 172 fram till Thorsons väg. GC-vägen föreslås sen passera över väg 173 vid det där befintliga övergångsstället. Övergångsstället föreslås höjas upp som ett farthinder för biltrafiken. Från föreslagen sträcka är det även möjligt att passera väg 172 planskilt genom att färdas på Thorsons väg norrut och använda befintlig vägport vid Håbynvägen. 9

10 Bild 3 Förslag till sträckning Bild 4 Typsektion med avskiljande dike GC-vägen placeras med ett varierande avstånd till den befintliga vägbanan. Där det finns gott om utrymme vid sidan av väg 173 anordnas GC-vägen med ett avskiljande dike. Där så är möjligt kan befintligt vägdike användas. I trängre passager längs sträckan föreslås ett vägräcke som avskiljare. 10

11 Bild 5 Exempel från väg 162 vid Lyse. GC-väg med avskiljande vägräcke. I samband med busshållplatser, parkeringsplats och fastighetsinfarter kan det bli aktuellt med speciallösningar för att tillgodose säkerhet och framkomlighet. GC-vägen dras generellt sett bakom hållplatsen. Vid anslutningsvägar och parkeringsficka anordnas GC-vägen som upphöjda passager. Bild 6 Typsektion med avskiljande vägräcke Där GC-vägen passerar sjön Björvattnet erfordras på en kortare sträcka utfyllnad i vattenområdet, med avseende på högsta vattenyta. Normalt sett antas vattenlinjen att ligga under den nya slänten. Utfyllnaden i vattenområdet begränsas genom att utföra GC-vägen med branta slänter och räcken. 11

12 Bild 7 Nuvarande vägslänt ned mot vatten I trängre passager, inom tätorterna där högsta tillåtna hastighet är max 50 km/h, avskiljs GC-vägen med kantstöd. I den östra delen, vid Färgelanda tätort, förutsätts befintlig GC-väg ingå som en del i den föreslagna sträckningen. Bild 8 Typsektion med avskiljande kantsten Bro Den föreslagna sträckningen passerar vid två tillfällen över vattendraget Lillån. För att påverka miljön så lite som möjligt föreslås att broarna för GC-trafiken placeras bredvid de befintliga broarna över Lillån. Broarna föreslås utföras med ett spann så att grundläggning av broarna inte behöver ske i Lillån. Det innebär ett spann på ca m vilket gör att grundläggning hamnar bakom befintliga vingar på vägbroarna. Broarna föreslås utföras med en prefabricerad överbyggnad som lyfts på plats från befintliga vägbroar. Broarna utförs med en bredd av 3,0 m. 12

13 3 Avgränsningar Projektets geografiska avgränsning framgår av karta, se. Det område som berörs är de närmaste metrarna utefter väg 173, vilket delvis omfattar befintligt vägområde. På en del av sträckan berörs intilliggande fastigheter med tomtmark. Bild 8 Utredningsområde Projektet är avgränsat till väg 173 som Trafikverket är väghållare för, men kommunala och enskilda vägar kommer delvis att beröras. Det handlar företrädelsevis om de anslutningsvägar som den nya GC-vägen passerar över. Tidmässigt avgränsas genomförandet till lämplig tid på året d v s sommarhalvåret. I detta fall kommer byggandet att samordnas med ett ledningsarbete som kommunen avser att genomföra. 13

14 4 Förutsättningar 4.1 Markanvändning Detaljplanelagda områden finns inom Färgelanda och Stigens tätorter, i västra respektive östra delen av den aktuella sträckan, se Bild 9. Bild 9 Detaljplanelagda områden Bebyggelse och service Centralorten Färgelanda utgör centrum för kommuntäckande service. Här finns, förutom grundläggande boendeservice för traktens befolkning, även kommunens samlade förvaltning, vårdcentral samt förhållandevis god kommersiell service. Stigen erbjuder basservice i form av låg- och mellanstadieskola, förskola, fritidslokaler, bollplaner och viss äldreomsorg. I Stigen finns även livsmedelsbutik Landskapsbild I utredningsområdets västra och östra delar (vid tätorterna Färgelanda och Stigen) kantas väg 173 av klippta gräsytor och tomtmark, se Bild 10A. Vägkanten mot Björvattnet, mitt på sträckan, utgörs av en slänt ner mot sjön. Slänten är relativt torr och bevuxen med bland annat kruståtel, ljung, röllika, rödklöver och johannesört, se Bild 7. På stora delar av sträckan kantas väg 173 av småkuperad jordbruksmark. Längs delar av sträckan finns skog. Vägkanterna är gräsbevuxna, se Bild 10B. Vid Västra Stigen finns en trång bergsskärning, se Bild 10C. Mellan Lillåns västra gren och Färgelanda finns en djup men bred bergsskärning. 14

15 A B C Bild 10. Fotografier från utredningsområdets västra del mot Färgelanda tätort (A), från sträckan mellan Björvattnet och Lillåns östra gren (B) och från bergsskärningen vid Västra Stigen (C). 15

16 4.1.3 Byggnadstekniska förutsättningar Konstruktioner Vägsträckan passerar Lillån på två ställen. Befintlig vägbro passerar över Lillåns östra gren (bro ), se Bild 11. Bron är byggd för 2 körfält. Bron är för smal för att inrymma en gång- och cykelväg och en ny separat GC-bro behöver byggas intill. A B Bild 11 Bro över Lillåns östra gren. Vy från öster (A) och vy från norr (B). Bilder är hämtade från BatMan. Befintlig vägbro passerar Björvattnets utlopp, Lillåns västra gren (bro ), se Bild 12. Bron är byggd för 2 körfält. Även denna är för smal för att inrymma en gång- och cykelväg och en ny separat GC-bro behöver även här byggas. 16

17 A B Bild 12 Bro över Lillåns västra gren. Vy från öster (A) och vy från söder (B). Bild B hämtad från BatMan. Geoteknik Utmed väg 173 bedöms huvudsakligen att fast mark förekommer på ömse sidor av vägen, med undantag för områden i anslutning till Lillåns utbredning samt sträckorna utmed Björvattnet (vägens norra sida). Huvudsakligen bedöms att inga geotekniska förstärkningsåtgärder erfordras för planerad GC-väg utmed sträckan. Geotekniska undersökningar erfordras vid bro över Lillåns västra gren samt i området mellan Björvattnet och väg 173. Vidare erfordras geotekniska undersökningar kring bro över Lillåns östra gren samt i området mellan väg 173 och Lillån för att avgöra behovet av eventuella förstärkningsåtgärder. 17

18 4.2 Intressen och aspekter Trafik Väg 173 är en primär länsväg i Dalsland som sträcker sig från väg 172 i Färgelanda till E45 strax söder om Frändefors. Den aktuella sträckan mellan Färgelanda och Stigen fungerar dels som en viktig regional länk mellan väg 172 och E45, dels som en kommunal länk mellan Färgelanda och Stigen och dels som lokalväg för boende i respektive tätort. Vägbredden varierar mellan 6,5 meter i Färgelanda och upp till 8 meter på sträckan utanför tättbebyggt område. För väg 173 är det byggnadsfria avståndet 30 meter. Trafikmängden mellan Färgelanda och Stigen uppmättes år 2009 till ca 1520 fordon/årsmedeldygn, varav 8 % tung trafik. Hastigheten på större delen av den aktuella sträckan är satt till 80 km/h. I Färgelanda gäller 50 km/h för väg 173, från korsningen med väg 172 fram till korsningen med Industrivägen i båda riktningarna. För trafik västerut in mot Färgelanda gäller en kort sträcka på 70 km/h före 50-sträckan. På den del av sträckan som är närmast Stigen är hastigheten nedsatt till 70 km/h. Allra närmast korsningen med Högsätervägen gäller 50 km/h. Mellan Volvovägen och Industrivägen finns en befintlig gång- och cykelväg Olycksstatistik Enligt olycksdatasystemet STRADA har, för perioden , fem olyckor med personskada inträffat mellan Färgelanda och Stigen. Samtliga olyckor har rapporterats som lindriga olyckor. Två singelolyckor med personbil samt en singelolycka med moped har inträffat på sträckan. Dessutom har två olyckor inträffat i korsningen mellan väg 173 och väg Kollektivtrafik Västtrafik sköter kollektivtrafiken i området. På väg 173 mellan Färgelanda och Stigen går busslinjerna 714, 737, 738. För linje 714 körs på vardagar åtta avgångar i vardera riktningen. Linjen trafikeras inte på lördagar och helgdagar. För linje 737 körs på vardagar två avgångar i riktning mot Stigen och en avgång i riktning mot Färgelanda. Linjen trafikeras inte på lördagar och helgdagar. För linje 738 körs tolv avgångar, i riktning Färgelanda Stigen, på vardagar och tre avgångar per dag på lördagar och söndagar. I riktning Stigen Färgelanda körs elva avgångar på vardagar och på lördagar och söndagar körs tre avgångar per dag. Ingen nattrafik förekommer på sträckan. 18

19 Sex hållplatser finns på sträckan. Dessa är, i riktning från Färgelanda mot Stigen; Furåsen, Boforsvägen, Blanketorpet, Spångerud, Björvattnet och Västra Stigen. De hållplatser som är utformade som fickhållplatser saknar förhöjd avstigningsyta avgränsad med kantstöd och uppfyller inte dagens krav på tillgänglighetsanpassning Naturmiljö Vägkanterna består till stora delar av grässlänter, se avsnitt och Bild 10. Vägkanten mot Björvattnet, mitt på sträckan, utgörs av en slänt ner mot sjön. Slänten är relativt torr och bevuxen med bland annat kruståtel, ljung, röllika, rödklöver och johannesört, se Bild 7. Skyddade områden och objekt samt andra allmänna intressen presenteras i karta, Bild 13. Öster om plastindustrin i den nordöstra delen av Färglanda tätort och norr om väg 173 finns en nyckelbiotop och tre naturminnen i form av stora ekar. Dessa har skydd enligt miljöbalken. Två av ekarna ligger inom nyckelbiotopen. Varken nyckelbiotopen eller ekarna ligger inom utredningsområdet. Två områden med ängs- och hag-/betesmark ligger norr om väg 173. Det västra av dessa områden ligger i sin helhet utanför utredningsområdet. Det östra området ligger till viss del inom utredningsområdet. Inga rödlistade arter finns noterade i nära anslutning till utredningsområdet (Artportalen, ). På den nordligaste av de tre skyddade ekarna, ca 300 meter norr om utredningsområdet, har dock den rödlistade svampen liten blekspik (NT; nära hotad) observerats Vattenmiljö och vattenförekomster Inom utredningsområdet finns en vattenförekomst; Lillån (SE ), som rinner från Nyckelvattnet, öster om Stigen, via sjön Björvattnet till Munkedalsälven, sydväst om Färgelanda tätort. Den aktuella sträckan av väg 173 korsas på två ställen av Lillån, se Bild 14. Vattendraget har otillfredsställande ekologisk status, främst pga. av höga halter av näringsämnen. Morfologiska förändringar, kontinuitetsförändringar och/eller flödesförändringar har även konstaterats som en orsak till att god ekologisk status är i riskzonen att inte nås till Övergödning och kontinuitet kan ta relativt lång tid att åtgärda. Vattenförekomsten omfattas av undantag i form av tidsfrist till 2021 från miljökvalitetsnormen att uppnå god ekologisk status/potential, då det bedömts vara tekniskt omöjligt att vidta de åtgärder som skulle behövas för att uppnå god ekologisk status Nyckelvattnet (uppströms Lillån) är reglerad. I Bovattnet, mellan Nyckelvattnet och Björvattnet ligger en kraftstation. Kraftstationen är i privat ägo, och variationerna i flöde genom Lillån är, enligt muntliga uppgifter från Dalslands miljökontor, stora. Den östra av Lillåns grenar inom utredningsområdet nyttjas 19

20 20

21 Bild 13 Skyddade områden och objekt samt andra allmänna intressen 21

22 som kopassage (under bron vid Stigens reningsverk) mellan betesmarker på ömse sidor väg 173. Ca 200 meter öster om utredningsområdet respektive ca 500 meter norr om utredningsområdets västra del finns två grundvattenförekomster (sand- och grusförekomster); Stigen (SE ) och Färgelanda (SE ). Runt Färgelanda vattenförekomst finns en skyddszon för vattentäkt. Båda grundvattenförekomsterna har god kemisk status och god kvantitativ status. Riskbedömningen visar att grundvattenförekomsten Stigen löper risk att inte uppnå god kemisk status 2015, då vattenförekomsten bedömts ha en mycket stor potentiell föroreningsbelastning. Grundvattenförekomsten Färgelanda bedöms inte löpa risk att inte uppnå god status 2015, då den bedömts ha en måttlig potentiell föroreningsbelastning. Riskbedömningen visar att ingen av de båda grundvattenförekomsterna riskerar att inte uppnå god kvantitativ status Båda förekomsterna anses uppnå god kvantitativ status i dagsläget. Det finns inga uppgifter som tyder på att de riskerar att inte uppnå god kvantitativ status A B Bild 14 Fotografier från Lillåns västra (A) och östra (B) gren. I den östra grenen nyttjas åns fåra under bron som passage för kor. 22

23 4.2.6 Markavvattningsföretag Områdena kring Lillåns in- och utlopp i Björvattnet berörs av befintliga markavvattningsföretag, vilket innebär att vattendraget är fastställt i djup och läge Friluftsliv Ett område av stort värde för det rörliga friluftslivet är utpekat i Färgelanda kommuns översiktsplan (ÖP06). Området innefattar området mellan den aktuella delen av väg 173 och Östersjön (söder om utredningsområdet, ej med på kartan i Bild 13) samt större delen av kommunens västra delar (väster om aktuell vägsträcka, såväl norr och söder om Stigen). Strandskydd (100 meter) gäller kring Björvattnet och Lillån Kulturmiljö och fornlämningar Den västra delen av utredningsområdet ingår i ett större område av riksintresse kulturmiljövård. Delar av både Färgelanda och Stigens tätorter (i båda fall utanför berört utredningsområde) är utpekade som särskilt värdefulla i kommunens kulturmiljöprogram. Ett stort antal (ca 120 st.) byggnader inom Färgelanda socken, som omfattar tätorterna Färgelanda och Stigen samt omkringliggande landsbygd, är klassade som kulturhistoriskt värdefulla fastigheter. De som ligger inom eller i nära anslutning till utredningsområdet är markerade på kartan i Bild 13. I direkt anslutning till norra sidan av väg 173 och tänkt sträckning av den nya GC-vägen ligger en bostadsfastighet på Stigsvägen 13 (Gatersbyn 1:59, i utkanten av Färgelanda tätort) samt Stigen 4:1 (jordbruk, Västra Stigen), Stigen 4:8 (bostad, taxigarage) och Stigen 1:33, Högsätersvägen 1 (bostad, f.d. bensinstation) i de västra delarna av Stigen. Inom utredningsområdet finns en fast fornlämning i form av en minnessten, se Bild 15. Minnesstenen är placerad vid den rastplats som ligger mitt på den aktuella sträckan av väg 173. I anslutning till utredningsområdet finns 5 lösfynd registrerade. 23

24 Bild 15 Minnessten mitt på den aktuella sträckan. På informationsskylten finns texten Vägminnessten Björvattnet. Minnessten över vägbygget mellan Stigen och Färgelanda år 1887 med Oscar II:s symbol ett O med två streck i. Stenen är granit och är sprängd ur berget där vägen går fram. Nuvarande väg anlades år Miljöbelastning Miljöbelastning från trafiken på väg 173 Miljön för de boende längs den aktuella sträckan är negativt påverkad av buller från fordonstrafiken. Fordonstrafiken medför också utsläpp till luft. Luftmiljön för boende i vägens närhet bedöms dock vara tillfredsställande, eftersom trafikbelastningen är måttlig och landskapet välventilerat. På grund av trafiksäkerheten är det svårt att ersätta bilen med cykel som transportmedel inom orten. Det reducerar möjligheten att öka de effekter som cykelanvändandet bidrar till, så som minskade utsläpp till luft och bättre allmän hälsa genom motion Befintliga markföroreningar Befintliga markföroreningar kan finnas inom företaget Stelabs område, i östra utkanten av Färgelanda tätort. På fastigheten finns en bilverkstad. Området ligger norr om befintlig gång- och cykelväg och är inhägnat. I västra utkanten av Stigens tätort, norr om väg 173, låg tidigare ett taxigarage. Utfarten mot väg 173 är asfalterad. Enligt Dalslands miljökontor (Per Eckberg) 24

25 föreligger ingen misstankte om markförorening inom det tidigare verksamhetsområdet. I västra utkanten av Stigens tätort, söder om väg 173, har det tidigare funnits en bensinmack. Enligt Dalslands miljökontor föreligger ingen misstankte om markförorening. Vid vägkorsningen i utredningsområdets östra ända i Stigen låg tidigare en bensinmack. Enligt Dalslands miljökontor är marken sanerad, med undantag av den mark som ligger under byggnaden. I Stigen fanns fram till mitten av 1980-talet en verksam textilindustri. Utgående vatten från industrin släpptes i Lillån. Enligt Dalslands miljökontor är dock risken att påträffa förorenade sediment i Lillån liten, då eventuella föroreningar torde ha forslats vidare tillsammans med uppgrumlat sediment under perioder med stor vattenföring i Lillån. 25

26 5 Alternativ Inga alternativ har studerats då byggande av en gång- och cykelväg planeras längs med väg 173. Det finns heller ingen anledning eller rimlighet i att studera alternativa sträckningar då det är förutbestämt att GC-vägen ska anläggas längs väg Effekter och deras tänkbara betydelse 6.1 Konsekvenser för trafik och användargrupper Trafikmängder Byggandet av en ny GC-väg på sträckan bedöms i princip inte påverka trafikmängden på väg 173. En försumbar minskning kan antas när bilförare väljer att gå eller cykla istället. Däremot bedöms åtgärden ge en mätbar ökning av gång- och cykeltrafiken längs sträckan Framkomlighet Vägbredden eller linjeföringen på väg 173 kommer inte att förändras vilket innebär att framkomligheten blir oförändrad. Upplevelsen av den angränsande GC-vägen och dess avskiljare i form av kantstöd lär endast bidra till en marginell hastighetsminskning. Framkomligheten och tillgängligheten ökar betydligt för gång- och cykeltrafiken när en separat GC-väg byggs Trafiksäkerhet Byggandet av en ny GC-väg intill den befintliga vägen kommer bara påverka bilisternas trafiksäkerhet i mindre omfattning. Risken för farliga situationer eller påkörning av oskyddade trafikanter på vägbanan minskar däremot. Trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter kommer att förbättras väsentligt när gående och cyklister får en separat väg, till skillnad från idag då de är hänvisade till samma yta som används av motorfordon Komfort I detaljutformningen av GC-vägen läggs stor vikt på att skapa en prioriterad och kontinuerlig sträcka utan avbrott vid t ex fastighetsutfarter. Gång- och cykeltrafikanterna får på så sätt samma komfort och framkomlighet som biltrafiken Påverkan på allmänna intressen Planerad sträckning berör strandskyddat område. Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden samt bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Anläggande av en GC-väg längs norra sidan av väg 173 bedöms kunna främja den allemansrättsliga tillgången till strandområdet från landsidan. Påverkan på växt- och djurlivet bedöms bli lokala, se avsnitt

27 Inga skyddade områden eller objekt bedöms beröras. Den minnessten som ligger inom utredningsområdet påverkas preliminärt inte. Skulle en flytt av minnesstenen visa sig bli nödvändig hanteras det i samråd med länsstyrelsen. Byggandet av en ny GC-väg på sträckan bedöms i princip inte påverka någon verksamhet utefter väg Miljöeffekter och miljökonsekvenser Miljöeffekter av anläggande av planerad GC-väg mellan Färgelanda och Stigen bedöms främst utgöras av eventuell påverkan på Lillåns båda passager under väg 173 samt påverkan av eventuell utfyllnad av vattenområde i Björvattnets strandkant. Påverkan på vattenmiljön i Lillån beror av utformning av GC-vägens passage över vattendraget. Den planerade utformningen av broarna med relativt långa spann innebär att samtliga brofästen kan placeras ovanför vattenlinjen och påverkan på vattenområdet kan undvikas. Eventuell påverkan på befintliga markavvattningsföretag kring Lillån kommer också att beaktas i det fortsatta arbetet. Förutsatt att anläggande av nya GCbroar kan genomföras utan att vattenföringen i Lillån påverkas samt att rensning av vattendraget inte försvåras bedöms markavvattningsföretagen inte påverkas. Eventuellt kan Björvattnets strandkant öster om rastplatsen och minnesstenen behöva fyllas ut, dock i begränsad omfattning, för att ge plats åt den planerade GC-vägen. Den sträcka som kan komma att beröras av utfyllnad i vattenområdet är meter lång. Eventuell utfyllnad av vattenområdet bedöms medföra lokal påverkan på växt- och djurlivet i och i nära anslutning till det område som fylls ut. 6.3 Kostnader och samhällsekonomi Kostnader I nuläget har endast en översiktlig kostnadsbedömning gjorts. Bedömningen är allt för osäker för att kunna redovisas. I kommande upprättande av granskningshandling kommer en mer detaljerad kostnadsberäkning att göras Trafikekonomi Trafikanternas fordonskostnader blir i princip oförändrade. De sammanlagda driftskostnaderna för sträckan kommer att öka till följd av att trafikanläggningen utökas med bland annat större ytor som ska underhållas. Det krävs också andra typer av arbetsmaskiner för att sköta driften av en GC-väg Samhällsekonomi En samhällsekonomisk kalkyl har inte gjorts för GC-vägen då det inte varit relevant inom det övergripande projektet 10 mil gång- och cykelväg. 27

28 6.4 Övriga effekter och konsekvenser Trafikantupplevelser och trafikservice Gång- och cykeltrafikanterna på den nya GC-vägen kommer att få en betydligt mer angenäm upplevelse när de slipper röra sig i blandtrafik. GC-trafikanterna kommer fortsatt att påverkas och utsättas för fordonstrafikens negativa aspekter såsom buller och nedsmutsning. Fordonstrafikanterna på väg 173 bedöms få en bättre upplevelse när vägen blir fri från oskyddade trafikanter. I övrigt bedöms de inte påverkas då åtgärden i princip inte berör den befintliga sektionen av väg Samlad bedömning I den här vägplanen har endast ett alternativ studerats, då byggande av en gångoch cykelväg planeras utmed väg 173. Effekter och deras tänkbara betydelse för förslag till åtgärd har bedömts i kapitel 6 och någon samlad bedömning anses inte kunna göras. Förslag till åtgärder bedöms totalt sett endast marginellt ge negativa konsekvenser. De positiva effekter som en GC-väg bidrar till överväger med stor marginal de negativa konsekvenserna. Projektet bedöms väl uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen samt de transportpolitiska målen. 8 Fortsatt arbete 8.1 Val av lokaliseringsalternativ Det finns inga alternativa lokaliseringar och därmed behöver inget val och beslut om lokaliserings genomföras. Samrådshandlingen ska inte ligga till grund för val av lokaliseringsalternativ. 8.2 Planläggningsprocess Länsstyrelens har bedömt att projektet inte medför betydande miljöpåverkan. Nästa steg i planeringsprocessen blir att upprätta en samrådshandling och utforma ett planförslag. Under processen genomförs samråd med fastighetsägare och samrådshandlingen hålls tillgänglig för avlämnande av yttranden. I nästa skede görs en slutlig utformning och beskrivning av planförslaget inklusive en miljöbeskrivning innehållande uppgifter om verksamhetens förutsebara påverkan på människors hälsa och miljö. Läs mer om processen i aktuell planläggningsbeskrivning, daterad 18 oktober 2013, se Beskrivning av samrådsprocessen och genomförda samråd redovisas i samrådsredogörelsen. 28

29 8.3 Viktiga frågeställningar Färgelanda kommun planerar att dra nya spillvatten- och vattenledningar mellan Färgeland och Stigen. Arbetena planeras att samordnas med byggande av ny GC-väg och inkluderas i den slutliga bygghandlingen. I det fortsatta arbetet kommer eventuell påverkan på vattenmiljön i Lillån samt på befintliga markavvattningsföretag kring Lillån, att beaktas. Det gäller även påverkan på Björvattnets strandkant öster om rastplatsen till följd av en utfyllnad. Prövning enligt annan lagstiftning avseende vattenverksamhet kommer att hanteras i det fortsatta arbetet. I närheten av utredningsområdet finns ett område med nyckelbiotop. Detta samt andra skyddade områden och objekt som ligger i närheten av utredningsområdet, kommer att beaktas i det fortsatta arbetet. 29

30 9 Källor 9.1 Litteraturkällor Översiktsplan för Färgelanda kommun; ÖP Elektroniska källor Artportalen, Fornsök, Riksantikvarieämbetet Skogens Pärlor, Skogsstyrelsens Sveriges Länskartor, länsstyrelsens WebbGIS Vattenkartan, länsstyrelsens WebbGIS STRADA, Transportstyrelsen Trafikflödeskartan, Trafikverket Kartor med trafikflöden - Trafikverket NVDB, Trafikverket NVDB på webb 2012 BatMan, Trafikverket Övriga källor Dalslands miljökontor, Per Eckberg. Telefonsamtal angående befintliga markföroreningar och förutsättningar i Lillån. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Jan Gustafsson. Telefonsamtal angående Lillån. Göteborg, Peter Hansson, Projektledare 30

31 31

32 Trafikverket, Vänersborg. Besöksadress: Vassbogatan 14. Telefon: , Texttelefon: