TSF Konsekvensutredning 1(9) Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:52) om marin utrustning

Transkript

1 TSF Konsekvensutredning 1(9) Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:52) om marin utrustning Föreskrifterna är baserade på Rådets direktiv 96/98/EG av den 20 december 1996 om marin utrustning, även kallat ME-direktivet, senast ändrat genom kommissionens direktiv 2011/75/EU av den 2 september 2011 om ändring av rådets direktiv 96/98/EG om marin utrustning. Ändringen, som senast ska sättas i kraft den 5 oktober 2012, är en uppdatering av bilagorna A.1 och A.2 vad gäller internationella provningsstandarder, regler, resolutioner etc. för en rad olika utrustningsdetaljer och produkter. En del av produkterna har även flyttats om mellan de två bilagorna. ME-direktivet är först och främst ett produktdirektiv men innehåller även fartygsrelaterade bestämmelser och instruktioner till medlemsstaterna som kan vara av intresse för den enskilde tillämparen. Syftet är att inom EU ha gemensamma standarder som säkerställer hög funktionssäkerhet hos den utrustning som finns ombord och kan effektivt minska risken för olyckor till sjöss. Provningsstandarder och provningsmetoder kan i hög grad inverka på hur utrustningen fungerar i framtiden. 1. Vad är problemet och vad ska uppnås? Ändringar i internationella konventioner och provningsstandarder har tillkommit i och med det senaste ändringsdirektivet 2011/75/EU. Detta gör att nuvarande bilagorna A.1 och A.2 till vilka det hänvisas i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:52) om marin utrustning är inaktuella och behöver uppdateras. Bilagorna A.1 och A.2 i ME-direktivet uppdateras en gång årligen vilket är enligt Kommissionens plan. Bilagorna ligger nu ute på Transportstyrelsens hemsida i anslutning till föreskriften, och samtliga ändringsdirektiv med bilagor finns även publicerade i Europeiska Gemenskapens Officiella Tidning (EGT). Transportstyrelsen publicerar en ändringsföreskrift varje gång en ändring sker i direktivet eftersom det finns övergångsbestämmelser för varje produkt och föreskriften måste uppdateras med direktivets nummer.

2 TSF Konsekvensutredning 2(9) Punkter (produkter eller utrustningsdetaljer) som är nya eller flyttats mellan A.1 och A.2 listorna enligt följande tabell: Nr Benämning Tidigare nr Förhindrande av föroreningar från fartyg A.1/2.10 A.2/2.2 Brandskyddsutrustning A.1/3.14 A.1/3.26 A.1/3.62 Anläggning ombord för avgasrening Rör av annat material än stål för penetrering av indelningar av klass A eller B Öppningar för elkablar genom avdelningar av klass A Brandsläckningssystem A.1/3.24 A.2/3.32 Kommentar Utrustningen ingår i A.1/3.26 och A.1/3.27 Flyttad med torrt kemiskt pulver Navigationsutrustning A.1/4.4 Radarutrustning Flyttad till A.1/4.34, A.1/4.35 och A.1/4.36 A.1/4.5 Automatisk radarplotting (ARPA A.1/4.53 Radarekoförstärkare A.2/4.17 A.1/4.54 Bäringsinstrument A.2/4.31 A.1/4.55 AIS-SART-utrustning A.2/4.36 A.1/4.56 Galileo-mottagare A.2/4.35 A.1/4.57 Larmsystem för navigationsövervakning på bryggan (BNWAS) A.2/4.32 Flyttad till A.1/ Vilka alternativa lösningar finns och vad blir effekterna om någon reglering inte kommer till stånd? Eftersom ändringarna är påkallade av justeringar i ME-direktivet är det fråga om ett så kallat A-krav och Sverige måste införliva dessa i svensk rätt, vilket sker genom föreskriften. Om vi inte införlivar bestämmelserna kommer Sverige att bryta mot sina skyldigheter gentemot EU och kan ställas tills svars för detta.

3 TSF Konsekvensutredning 3(9) 3. Vilka berörs av regleringen? Det är främst tillverkare av marin utrustning som påverkas av ändringarna. Det blir helt enkelt fler produkter som nu ska uppfylla angivna provningsstandarderna i bilaga A 1 och A 2. Även anmälda organ påverkas eftersom de är involverade i typgodkännandeprocessen enligt ME-direktivet. Antalet svenska företag som berörs idag och har tillverkning av utrustning som är typgodkänd enligt direktivet är 85 st. Se bilaga 1 med företag som är hämtat från produktdatabasen på de anmälda organens egen hemsida Redare påverkas indirekt av ändringarna eftersom utbudet av utrustning på marknaden ändras. 4. Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser medför regleringen och hur ser de olika konsekvenserna ut för de övervägda regleringsalternativen om man jämför? Företaget som tillverkar utrustningen måste ha ett kvalitetssystem med kvalitetsrevisioner av typen ISO för att kunna få utrustning eller delar av den godkända enligt ME-direktivet. För det första måste man ta hänsyn till kostnaden för införande av ett kvalitetssystem inom företaget som ligger mellan ca kr och grundar sig på hur lång tid det tar att införa, vilket vanligtvis är ungefär 1 år, samt på antalet anställda. Till detta kommer årliga revisioner som för ett företag med mellan anställda kostar mellan kr per gång. Man måste även ta med löner för de personer som ska arbeta med införlivandet av ett kvalitetssystem och det fortsatta kontinuerliga arbetet när system är infört. Beroende på företagets storlek så kan det i större företag finnas anställda som arbetar med företagets kvalitetssystem på heltid. För tillverkare av utrustning som lagts till som "ny punkt" eller är flyttad från bilaga A.2 till A.1 i direktivet blir det en extra kostnad på mellan kr per produkt för proceduren med typgodkännande och för att få utrustningen godkänd enligt ME-direktivet. För tillverkare av fler typer av utrustning, eller delar av utrustning, blir därmed kostnaden högre beroende på hur många typgodkännanden som behövs. I Sverige finns företag som har över 115 typgodkännanden. Några företag har flera delar till en typ av utrustning som tillverkas i andra länder, inom och utanför Europa. Det medför omfattande resor för företagens ansvariga. Detta gäller samtliga tillverkare av utrustning och konkurrenssituationen förändras därför inte inom gemenskapen. Den tillverkare som först får ut sina godkända nya produkter har dock en fördel av att vara först ute på marknaden med produkten. ME-direktivet använder sig dock av övergångsbestämmelser som löper på 2 år just för att minimera påverkan för redan tillverkad utrustning.

4 TSF Konsekvensutredning 4(9) Tillverkare som vill ha sin utrustning typgodkända enligt ME-direktivet kommer att få extra kostnader om det är en ny produkt som har kommit med i bilaga A.1. Väljer man att inte låta typgodkänna enligt ME-direktivet och produkten är uppsatt i bilaga A.1 kommer produkten att bli svårsåld på marknaden eftersom kravbilden idag oftast är att utrustningen ska vara typgodkänd. Små företag får svårt att konkurrera med sin produktion eftersom det är stora kostnader inblandade för införande av kvalitetssystem och för varje typgodkännande av nya produkter. Krav på typgodkänd och rattmärkt utrustning leder till att redare drabbas då de ska köpa in utrustning som blir dyrare inom EU än för redare med fartyg utanför gemenskapen. 5. Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler Sverige ska följa? Ändringen i föreskrifterna innebär inga avvikelser från internationella konventioner eller EU-rättsliga åtaganden. Samtliga tillägg av nya produkter tas med och gällande övergångsbestämmelser överensstämmer med ME-direktivet. Vi inför inga ytterligare krav eller andra tolkningar. Vi sätter ikraft ändringarna i rätt tid och senast 5 oktober Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Vi måste införliva ändringarna senast den 5 oktober 2012 för att uppfylla våra åtaganden. Eftersom det finns övergångsbestämmelser i ME-direktivet som sträcker sig över 2 år har hänsyn tagits till den tid det tar att installera kvalitetssystem och typgodkännandeprocedurer. Information om ändringsföreskriften kommer att på sedvanligt sätt göras av Transportstyrelsen genom remissförfarande och publicering av föreskriften samt direktivets bilagor på hemsidan. Något ytterligare informationsbehov är inte nödvändigt eftersom ändringarna inte innebär annat än tillägg av produkter, vilket är lätt att ta till sig genom att läsa listorna i ME-direktivet. 7. Kan regleringen få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt? Extra kostnader för de företag som tillverkar eller ska börja tillverka aktuell utrustning blir det. Hur stor kostnaden blir beror på vilken sorts utrustning det är fråga om och om företaget behöver installera de kvalitetssystem som krävs eller

5 TSF Konsekvensutredning 5(9) inte. Kostnaden för kvalitetssystemet finns medtaget under fråga 4. Nya kostnader tillkommer för varje ny produkt i bilaga A Hur många företag berörs, i vilka branscher är företagen verksamma samt hur stora är företagen? Det är 85 företag i Sverige som kan beröras av ändringar i direktivet, se bilaga 1. Företagens storlek är små företag med ett tiotal anställda till stora med över Branscher som dessa företag är verksamma inom är enligt rubriker i bilagan Vilken tidsåtgång kan regleringen föra med sig för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? Företagen som inte har rutiner för och bevakar när Kommissionen kommer med nya och ändringar av direktiv får problem med att hinna utveckla och anpassa sin utrustning samt hinna med att typgodkänna den hos något av de anmälda organen innan direktivet har satts i kraft. I dessa sammanhang är det inte ovanligt med ledtider för företag på mellan månader Vilka andra kostnader medför den föreslagna regleringen för företagen och vilka följdändringar av verksamheten kan företagen behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen? Om utrustningen ska vara tillverkad och typgodkänd före 5 oktober 2012 kan en kostsam lagerbyggnad vara enda chansen för företag att klara leveranserna. Det kan även bli svårt att hantera leveranskapacitet hos underleverantörer och anmälda organ som då kanske inte räcker till I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? Med långa ledtider för företagen när det gäller anpassning till standarder och processen med typgodkännande så gäller det att bevaka omvärlden. Företagen inom EU har fördyrade omkostnader med högre priser på utrustning som följd om jämförelse görs med företag utanför EU. Dock innebär regleringen en utökning av den eftersträvade enhetliga bedömningen av marin utrustningen vilken i sig främjar konkurrenssituationen 7.5. Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? Omställning av produktion och rutiner kan bli effekterna som påverkar företagen om man tillverkar utrustning som har flyttats mellan listorna Behöver särskild hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Marina utrustningsdirektivet tar ingen hänsyn till storleken på företag. Förutsättningar inom direktivets ramar är lika för alla företag inom EU.

6 TSF Konsekvensutredning 6(9) Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Roland Eklöf Fartygstekniska enheten Tel: E-post:

7 TSF Konsekvensutredning 7(9) Bilaga 1 85 svenska företag med sammanlagt 1207 typgodkända (rattmärkta) produkter enligt ME-direktivet. Uppgifter hämtade från MarED databasen som drivs av de anmälda organen inom EU. 1. Livräddningsutrusning(5) AB VOLVO PENTA (motorer livbåtar) Baltic Safety Products AB C M Hammar AB Nammo LIAB AB (Hansson Pyrotech AB) Tyroprodukter 2. Förhindrande av föroreningar från fartyg (11) AB Förenade Brandredskap Alfa Laval SpA Alfa Laval Tumba AB Brännströms Elektronik AB Jowa AB MARINFLOC AB PPM Clean Senitec AB Uson Marine AB Wartsila Senitec AB Wärtsilä Sweden AB 3. Brandskyddsutrustning (62) AB Förenade Brandredskap AB Initio AB Ludvig Svensson AB Mo Mekaniska Verkstad, Momec AkzoNobel Powder Coatings Alvedoor International AB Antiphon AB Artboard AB Auson AB Backa Industriservice AB Bejaro Brandskyddsföretaget AB Bogesunds Väveri AB

8 TSF Konsekvensutredning 8(9) Combimix AB Dafo Fomtec AB DuPont Powder Coatings Scandinavia AB Elmo Leather AB Essve Produkter AB Flakt Woods AB Flowcrete Sweden AB FMT Acoustics FORBO-FORSHAGA AB GISLAVED FOLIE AB Golvprofil Falköping AB Hellbergs International AB Ingarps Tryckimpregnering AB International Färg AB Interspiro AB Isolamin AB Inexa Holding AB Johns Manville AB KEFA Drytech AB Kidde Sweden AB L&L Collection AB/Overman Contract MCT Brattberg AB Metalcolour Sverige AB NIFE Textil AB / Ljungbergs Textiltryck Nordic Safety Signs AB Optiroc AB Ovacon AB Perstorp AB Premec Industries AB Presto Brandsäkerhet AB Procurator Recore Technologies AB Roxtec International AB Saint-Gobain Isover AB Säkerhetspartner Norden AB Specma Hydraulic AB SSAB Laminated Steel AB SSAB TUNNPLÅT AB Stenca AB Svenska Skum AB Swedish Acoustic Products Innovation AB Systemtext Graphics AB Väveriet Uddebo AB

9 TSF Konsekvensutredning 9(9) Veidec AB Wilhelmsen Callenberg Fläkt AB Tarkett AB TEXMAR INTERNATIONAL AB Trelleborg Industri AB Trelleborg Protective Products AB ULTRA FOG AB 4. Navigationsutrustning (7) Adveto Advanced Technology AB C.N.S. Systems AB Consilium Navigation AB Saab TransponderTech AB SILVA SWEDEN AB Transas Marine International AB True Heading AB