Konsekvensutredning ändring i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:52) om marin utrustning

Transkript

1 Konsekvensutredning 1 (18) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Roland Eklöf Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för operatörer, fartyg och luftfartyg Sektionen för sjöfartstillsyn Norrköping Konsekvensutredning ändring i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:52) om marin utrustning Föreskrifterna är baserade på rådets direktiv 96/98/EG av den 20 december 1996 om marin utrustning, även kallat ME-direktivet, senast ändrat genom kommissionens direktiv 2013/52/EU av den 30 oktober 2013 om ändring av rådets direktiv 96/98/EG om marin utrustning. Ändringen, som senast ska sättas i kraft den 4 december 2014, är en uppdatering av bilagorna A.1 och A.2 vad gäller internationella provningsstandarder, regler, resolutioner etc. för en rad olika utrustningsdetaljer och produkter. En del av produkterna har även flyttats om mellan de två bilagorna. ME-direktivet är först och främst ett produktdirektiv men innehåller även fartygsrelaterade bestämmelser och instruktioner till medlemsstaterna som kan vara av intresse för den enskilde tillämparen. Syftet är att inom EU ha gemensamma standarder som säkerställer hög funktionssäkerhet hos den utrustning som finns ombord och som effektivt kan minska risken för olyckor till sjöss. Provningsstandarder och provningsmetoder kan i hög grad inverka på hur utrustningen fungerar i framtiden. 1 Vad är problemet/anledningen till regleringen Kommissionen anser att rådets direktiv 96/98/EG om marin utrustning ska uppdateras med de senaste ändringarna och tilläggen i internationella konventioner, standarder och provningsstandarder till produkter i bilaga A vilket medför att ändringsdirektivet 2013/52/EU ska träda i kraft. Detta gör att de nuvarande bilagorna A.1 och A.2, till vilka det hänvisas i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:52) om marin utrustning, är inaktuella och behöver uppdateras. Bilagorna A.1 och A.2 i ME-direktivet uppdateras numera årligen i enlighet med kommissionens direktiv. Bilaga A.1 innehåller uppgifter om utrustning som ska vara typgodkänd och "rattmärkt" i enlighet med föreskrifterna. För denna utrustning finns det detaljerade internationella provningsstandarder.

2 Datum Dnr/Beteckning 2 (18) Märkning De fyra första siffrorna utgör numret på det anmälda organ som utfört typgodkännandet och de två sista siffrorna motsvarar det år under vilket märkningen har applicerats på produkten. För rattmärkt utrustning ska det finnas ett intyg om överensstämmelse i enlighet med direktiv och föreskrifter (bilaga B). Intyget är oftast utställt på fem år. Detta innebär inte att produkter efter fem år inte får användas, eller ska bytas ut, eller att intyget måste förnyas. De dokument som är utfärdade för produkten är en verifikation på att produkten är typgodkänd och får marknadsföras och placeras ombord på fartyg. Bilaga A.2 innehåller uppgifter om utrustning som ska vara typgodkänd i enlighet med föreskrifterna, dock inte rattmärkt. För denna utrustning finns inte alltid detaljerade provningsstandarder framtagna. Även till denna utrustning ska det finnas dokument som intygar att utrustningen uppfyller vad som anges i bilaga A.2 för respektive produkt. Bilagorna och ändringsdirektiv finns att hämta på Transportstyrelsens webbplats och samtliga ändringsdirektiv med bilagor finns även publicerade i Europeiska Gemenskapens Officiella Tidning (EGT). Transportstyrelsen publicerar en ändringsföreskrift varje gång en ändring sker i direktivet eftersom det finns övergångsbestämmelser för varje produkt och föreskriften måste uppdateras med hänvisning till det senaste ändringsdirektivet. 2 Vad blir effekterna om någon lösning på problemet/någon reglering inte kommer till stånd Eftersom ändringarna är påkallade av justeringar i ME-direktivet är det fråga om ett så kallat A-krav som ska följas när det gäller typgodkännande med rattmärkning för marin utrustning som ska placeras på europeiska fartyg och Sverige måste införliva dessa i svensk rätt, vilket sker genom föreskrifter. Om vi inte införlivar bestämmelserna kommer Sverige att bryta mot sina skyldigheter gentemot EU och kan ställas till svars för detta. 3 Vad ska uppnås ME-direktivet har till syfte att öka sjösäkerheten och förebygga föroreningar till sjöss genom enhetlig tillämpning av de tillämpliga internationella instrument som reglerar den utrustning som förtecknas i bilaga A och som

3 Datum Dnr/Beteckning 3 (18) är avsedd att placeras ombord på fartyg för vilka säkerhetscertifikat utfärdas av medlemsstaterna eller på deras vägnar i enlighet med internationella konventioner, samt att säkerställa den fria rörligheten för sådan utrustning inom gemenskapen. Gemensamma standarder som säkerställer hög funktionssäkerhet hos den utrustning som finns ombord kan effektivt minska risken för olyckor till sjöss. Provningsstandarder och provningsmetoder kan i hög grad inverka på hur utrustningen fungerar i framtiden. Enligt kommissionen måste direktivet ändras för att säkerställa att marin utrustning inom EU tillverkas och provas enligt de senaste reglerna och standarderna. 4 Vilka möjliga lösningar finns 4.1 Alternativ som inte innebär reglering Det finns inget alternativ om tillverkare av marin utrustning vill sälja sina produkter för att sättas ombord på europeiska handelsfartyg. Då måste de processer för typgodkännande som styrs av ME-direktivet följas. 4.2 Regleringsalternativ Enligt kommissionens beslut om ändring är bilagorna ändrade för de produkter som redovisas i en förenklad tabell nedan. ME-direktivets bilagor A.1 och A.2 innehåller följande utrustningsgrupper och kolumner som en förklaring på vad som står i den förenklade tabellen nedan. Utrustningsgrupper - Livräddningsredskap - Utrustning som krävs för förhindrande av förorening från fartyg - Brandskydd - Navigationsutrustning - Radiokommunikationsutrustning - Utrustning som krävs enligt de internationella sjövägsreglerna, fartygsljus och ljudsignalutrustning (COLREG 72) - Säkerhetsutrustning för bulkfartyg (lastinstrument) - Utrustning enligt SOLAS, kapitel II-1. Konstruktion byggnad, indelning och stabilitet, maskiner och elektriska installationer

4 Datum Dnr/Beteckning 4 (18) Kolumner Kolumn 1: Innehåller ett löpnummer för varje produkt som det finns krav på i gällande internationella konventioner. Kolumn 2: Innehåller den benämning en produkt har. Kolumn 3: Innehåller de hänvisningar till regelkravet i de internationella konventionerna SOLAS 74, MARPOL 73/78 och COLREG 72. Kolumn 4: Innehåller hänvisningar till konventionernas ändrade lydelser och relevanta resolutioner samt cirkulär i förekommande fall. Kolumn 5: Innehåller internationella konventioner och provningsstandarder som ska tillämpas i sin aktuella version. I syfte att korrekt identifiera gällande standarder ska det i provningsrapporter, överensstämmelseintyg och försäkringar om överensstämmelse anges vilken provningsstandard som tillämpas, och i vilken version. Kolumn 6: Innehåller de 7 moduler för bedömning av överensstämmelse enligt direktivets bilaga B. Ändringar och uppdateringar i regelverket, resolutioner, cirkulär, provningsstandarder pågår hela tiden och produkter kan ha flyttats mellan listorna A.1 och A.2, samt kan nya produkter komma in vilket numera är mindre vanligt eftersom direktivet är inne i sin 10:e ändring sedan det började tillämpas inom EU den 1 januari Nr Benämning Tidigare nr Kommentar Livräddningsutrustning A.1/1.26 Förhindrande av föroreningar från fartyg Urhuggningsanordningar för a) livbåtar och beredskapsbåtar (som sjösätts med gina eller ginor) b) livflottar som sjösätts med gina eller ginor MSC.1/Circ.1419 tillkommit i kolumn 4

5 Datum Dnr/Beteckning 5 (18) A.1/2.8 NO x analyser med Kemiluminescensdetektor (CLD) eller uppvärmd kemiluminiscensdetektor (HCLD) för direkta mätningar ombord Res. MEPC.198(62) tillkommit i kolumn 4 Brandskyddsutrustning A.1/3.1 Primär däcksbeläggning MSC/Circ.1102 är bortaget från kolumn 5 A.1/3.4 Brandmansutrustning: stövlar Standard EN uppdaterad 2012 A.1/3.12 Anordningar som hindrar att lågor tränger in i lasttankarna i tankfartyg Standard EN ISO (2010) tillkommit i kolumn 5 A.1/3.17 A.1/3.19 Komponenter till kontrollsystem för branddörrar Draperier, gardiner och andra hängande textilier Standard EN bortagen i kolumn 5 Anmärkning tillkommit i kolumn 2 MSC/Circ.1102 är bortaget från kolumn 5 A.1/3.20 Stoppade möbler MSC/Circ.1102 är bortaget från kolumn 5 A.1/3.21 Sängdelar MSC/Circ.1102 är bortaget från kolumn 5 A.1/3.26 Genomföringar i klass A - indelningar a) genomföringar för elkablar, b) genomföringar för rör, MSC.1/Circ.1276 gäller bara b)

6 Datum Dnr/Beteckning 6 (18) trummor, trunkar osv. A.1/3.27 A.1/3.30 A.1/3.32 A.1/3.33 A.1/3.36 A.1/3.37 A.1/3.42 A.1/3.45 Genomföringar i klass B - indelningar a) genomföringar för elkablar, b) genomföringar för rör, trummor, trunkar osv. Bärbar utrustning för syrgasanalys och gasupptäckt Brandbegränsande material (utom möbler) för höghastighetsfartyg Brandbegränsande material för möbler för höghastighetsfartyg Brandspjäll på höghastighetsfartyg Genomföringar i brandsäkra indelningar på höghastighetsfartyg a) genomföringar för elkablar, b) genomföringar för rör, trummor, trunkar osv. Komponenter till inertgassystem Komponenter till likvärdiga fasta brandsläckningssystem med gas (släckmedel, huvudventiler och munstycken) för maskinutrymmen och utrymmen för länsning av Res. MSC.307(88) tillkommit i kolumn 5 Res. MSC.61(67) och MSC/Circ.1120 utgår i samma kolumn Standard EN (2012) ersätter standard EN (2007) Res. MSC.307(88) tillkommit i kolumn 5 Res. MSC.61(67) utgår i samma kolumn MSC/Circ.1102 är bortaget från kolumn 4 MSC/Circ.1102 är bortaget från kolumn 4 Res. MSC.307(88) tillkommit i kolumn 5 Res. MSC.61(67) utgår i samma kolumn MSC/Circ.450.Rev.1 är borttaget MSC/Circ.1317 är bortaget MSC/Circ.1316 har tillkommit i kolumn 5

7 Datum Dnr/Beteckning 7 (18) lastrum A.1/3.49 A.1/3.50 A.1/3.51 A.1/3.52 A.1/3.54 A.1/3.55 A.1/3.58 A.1/3.59 Fasta vattenbaserade brandsläckningssystem i roro-utrymmen och utrymmen av särskild kategori som motsvarar dem som avses i resolution A.123(V) Skyddskläder som är motståndskraftiga mot kemikalier Komponenter till fasta system för upptäckande av brand och brandlarm för kontrollstationer, arbetsutrymmen, bostadsutrymmen, hyttbalkonger, maskinutrymmen och obemannade maskinrum Brandsläckare, ej bär- eller flyttbara Fast utrustning för syrgasanalys och gasupptäckt Tvåfunktionsmunstycken (sprut-stråltyp) Komponenter till fasta brandsläckningssystem med lågexpanderande skum (tungskum), för användning i maskinutrymmen och på däck på tankfartyg Expanderat skum för fasta brandsläckningssystem på MSC.1/Circ.1430 tillkommit i kolumn 5 MSC.1/Circ.1272 utgår i samma kolumn Flyttad till A.2/3.9 Beskrivning på komponenter a) i) har tillkommit i kolumn 2 MSC.1/Circ.1313 är bortaget i kolumn 4 Regel X/3 är bortagen i kolumn 4 Standar EN och IEC är borttagen i kolumn 5. Ny förklarande t.ex. och cirkulär MSC.1/Circ.1370 har tillkommit Standard EN är bortagen i kolumn 5 Standard MSC.1/Circ.1312/korr.1 har tillkommit i kolumn 5 Standard MSC.1/Circ.1312/korr.1

8 Datum Dnr/Beteckning 8 (18) A.1/3.61 A.1/3.63 A.1/3.65 A.1/3.66 A.1/3.67 Navigationsutrustning A.1/4.43 kemikalietankfartyg a) Inside air high expansion foam systems for the protection of machinery spaces and cargo pump rooms b) Outside air high expansion foam systems for the protection of machinery spaces and cargo pump rooms Komponenter till rökdetektorer som bygger på provtagning (röksugsystem) Fasta system för vätgasupptäckt Ledningssystem för evakuering som används som alternativ till lågplacerat ljus Skumsläckare för helikopteranläggningar Utrustning för mörkerseende för höghastighetsfartyg A.2/3.23 A.1/4.58 Ljudmottagningssystem A.2/4.18 Brandskyddsutrustning har tillkommit i kolumn 5 Tillägg av ny text i kolumn 2 MSC.1/Circ.1384 ersätter MSC.1/Circ.1271 i kolumn 5 Anmärkning har lagts till i kolumn 1 Anmärkning har lagts till i kolumn 1 Standard IEC har tillkommit i kolumn 5 Standard EN/IEC har tagits bort i samma kolumn Anmärkning har lagts till i kolumn 1 Standard EN samt Standard IEC Ed.1.0 har tillkommit i kolumn 5

9 Datum Dnr/Beteckning 9 (18) A.2/3.23 A.2/3.31 Navigationsutrustning A.2/4.15 Skumsläckare för helikopteranläggningar Manuellt skött vattenspridningssystem Integrerat navigationssystem (INS) A.1/3.67 Regel II-2/19 har tillkommit i kolumn 3 och 4 Resolution. 252(83) tillkommer och resolution MSC.86(70) i kolumn 4 har utgått A.2/4.18 Ljudmottagningssystem A.1/4.58 Resolutioner MSC.36(63) och MSC.97(73) har utgått A.2/4.33 Kurs- eller spår(track)kontrollsystem Regel X/3 i kolumn 3 Resolutioner MSC.36(63) och MSC.97(73) har utgått 5 Samhällsekonomisk analys 5.1 Företag Hur många företag berörs, i vilka branscher är företagen verksamma samt hur stora är företagen Antalet svenska företag som berörs idag och har tillverkning av utrustning som är typgodkänd enligt direktivet är 89 stycken. Till det kommer ett anmält organ som också berörs av ändringar i direktivet. Se bilaga 1 med företag som är hämtad från produktdatabasen på de anmälda organens egen webbplats Företagens storlek är allt från små företag med ett tiotal anställda till stora med över 1000 anställda. Branscher som dessa företag är verksamma inom är enligt rubriker i bilagan. Se punkt 4.2 för totala antalet utrustningsgrupper som finns med i direktivet och som den marina tillverkningsindustrin inom EU arbetar i.

10 Datum Dnr/Beteckning 10 (18) Sedan förra årets ändring av direktivet 96/98/EG som införlivades i Transportstyrelsens föreskrifter 2013 har det tillkommit fem nya företag och två produkter är flyttade från lista A.2 till lista A.1. De två produkterna tillhör utrustningsgrupperna brandskyddsutrustning och navigationsutrustning. Det är främst tillverkare av marin utrustning som påverkas av ändringarna. Det är många produkter som ska uppfylla angivna provningsstandarderna i bilaga A.1 och A.2. Ändringen kommer även påverka kontroller och tester som Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) kommer utföra åt tillverkare inom ramen för direktivet. SP är det enda av Swedac-anmälda organ som får utföra prototyptester och certifiera produkter i Sverige som är listade i bilaga A.1 till direktivet. Merparten av de svensktillverkade produkterna är inte testade av SP utan testas av andra anmälda organ inom Europa vilket är fullt möjligt inom ramen för direktivet. Redare påverkas indirekt av ändringarna eftersom utbudet av utrustning på marknaden kan ändras Vilken blir tidsåtgången för de berörda företagen och vad innebär detta för företagens administrativa kostnader Tillverkare som är etablerade med typgodkända produkter hos ett anmält organ behöver inte genomgå processen att få sitt kvalitetssystem bedömt vid nya tester av produkter. Däremot om tillverkare med typgodkända produkter som byter till ett annat anmält organ då kan det organet göra en ny bedömning av befintligt kvalitetssystem som medför kostnader enligt punkten Företag som idag inte har typgodkända produkter enligt direktivets lista A.1 men har en eller flera marina produkter som man tänker typgodkänna måste ha ett kvalitetssystem på plats innan eventuella kontroller och prototyptester kan starta inför en typgodkännandeprocess med certifiering och rattmärkning som mål. Tid och kostnad för en sådan procedur finns beskrivet nedan under den här punkten Väljer man att inte låta typgodkänna enligt ME-direktivet och produkten är uppsatt i bilaga A.1 kommer produkten att bli svårsåld inom den europeiska handelsjöfarten eftersom kravbilden idag oftast är att utrustningen ska vara typgodkänd. Idag finns sammanlagt typer av typgodkända produkter med certifikat i systemet som är registrerade för svenska tillverkare. Detta framgår av de anmälda organens hemsida där alla typgodkända produkter

11 Datum Dnr/Beteckning 11 (18) enligt ME-direktivet registreras. För att ta del av den informationen i databasen så är den gratis. Företaget som tillverkar utrustningen måste ha ett kvalitetssystem med kvalitetsrevisioner av typen ISO för att kunna få utrustning eller delar av den godkända enligt ME-direktivet. För det första måste man ta hänsyn till kostnaden för införande av ett kvalitetssystem inom företaget som ligger mellan cirka kronor och grundar sig på hur lång tid det tar att införa, vilket vanligtvis är ungefär 1 år, samt på antalet anställda. Till detta kommer årliga revisioner som för ett företag med mellan anställda kostar mellan kronor per gång. Man måste även ta med löner för de personer som ska arbeta med införlivandet av ett kvalitetssystem och det fortsatta kontinuerliga arbetet när system är infört. Beroende på företagets storlek så kan det i större företag finnas anställda som arbetar med företagets kvalitetssystem på heltid. För tillverkare av utrustning som lagts till som "ny punkt" eller är flyttad från bilaga A.2 till A.1 i direktivet blir det en extra kostnad på mellan kronor per produkt för proceduren med typgodkännande och för att få utrustningen godkänd enligt ME-direktivet. För tillverkare av fler typer av utrustning, eller delar av utrustning, blir därmed kostnaden högre beroende på hur många typgodkännanden som behövs. I Sverige finns företag som har över 115 typgodkännanden. Några företag har flera delar till en typ av utrustning som tillverkas i andra länder, inom och utanför Europa. Det medför omfattande resor för företagens ansvariga. Detta gäller samtliga tillverkare av utrustning och konkurrenssituationen förändras därför inte inom gemenskapen. Den tillverkare som först får ut sina godkända nya produkter har dock en fördel av att vara först ute på marknaden med produkten. ME-direktivet använder sig dock av övergångsbestämmelser som löper på 2 år när det gäller utrustning som har flyttats från A.2 till A.1 listan just för att minimera påverkan för redan tillverkad utrustning. Enligt ändringsdirektivet betyder det att utrustning som är flyttad från A.2 till A.1 och är tillverkad före 4 december 2014 får släppas ut på marknaden och placeras ombord på gemenskapsfartyg fram till 4 december För det anmälda organet i Sverige och anmälda organ ute i Europa blir det inga kostnader därför att man tar betalt av tillverkarna för hela typgodkännande processen. Tidsmässigt vad gäller kvalitetskontroll av tillverkare och provningar av produkter är beroende på företagets samt produkternas storlek därför svårt att uppskatta generellt. Det kan ta några dagar upp till veckor.

12 Datum Dnr/Beteckning 12 (18) Vilka är de ekonomiska konsekvenserna för de berörda företagen och vilka följdändringar av verksamheten kan företagen behöva vidta Företagen som inte har rutiner för och bevakar när kommissionen kommer med nya och ändringar av direktiv eller nya uppdaterade standarder får problem med att hinna utveckla och anpassa sin utrustning samt hinna med att typgodkänna den hos något av de anmälda organen innan ändringsdirektivet har satts i kraft. I dessa sammanhang är det inte ovanligt med ledtider för företag på mellan månader. Det kommer att uppstå extra kostnader för de företag som tillverkar eller ska börja tillverka aktuell utrustning. Hur stor kostnaden blir beror på vilken sorts utrustning det är fråga om samt om företaget behöver installera de kvalitetssystem som krävs eller inte. Kostnaden för kvalitetssystemet finns medtaget under Nya kostnader tillkommer för varje ny produkt som kommer in på lista A I vilken utsträckning påverkas konkurrensförhållandena för de berörda företagen Krav på typgodkänd och rattmärkt utrustning leder till att redare drabbas då de ska köpa in utrustning som blir dyrare inom EU än för redare med fartyg utanför gemenskapen. Med långa ledtider för tillverkande företagen när det gäller anpassning till standarder och processen med typgodkännande så gäller det att bevaka omvärlden. Företagen inom EU har fördyrade omkostnader med högre priser på utrustning som följd om jämförelse görs med företag utanför EU. Mindre tillverkningsföretag har svårare att konkurera med de stora företag som även kan ha återförsäljare av sina produkter runt om i världen eftersom handelssjöfarten är global och man säljer inte bara till europiska staters fartyg. Dock innebär regleringen en utökning av den eftersträvade enhetliga bedömningen av marin utrustningen vilken i sig främjar konkurrenssituationen i Europa Behöver särskild hänsyn tas till små företag Marina utrustningsdirektivet tar ingen hänsyn till storleken på företag. Förutsättningar inom direktivets ramar är lika för alla företag inom EU. Små företag kan få svårt att konkurrera med sin produktion eftersom det är stora kostnader inblandade för införande av kvalitetssystem och för varje typgodkännande av nya produkter.

13 Datum Dnr/Beteckning 13 (18) I vilka andra avseenden påverkas de berörda företagen Omställning av produktion kan bli effekterna som påverkar företagen om man tillverkar utrustning som har flyttats mellan listorna eller att en standard har ändrats. 5.2 Konsumenter Redare med fartyg som seglar under någon av de europeiska flaggorna får betala mer för typgodkänd och rattmärkt utrustning inom ramen för direktivet vilket kan påverka priset på de transporter som utförs. 5.3 Statens finanser Inga konsekvenser har identifierats när det gäller statliga finanser. 5.4 Samhället i övrigt Gemensamma regler och standarder som säkerställer hög funktionssäkerhet hos den utrustning som placeras ombord på gemenskapsfartyg kan effektivt minska risken för olyckor till sjöss. Provningsstandarder och provningsmetoder kan i hög grad inverka på hur utrustningen fungerar i framtiden. 5.5 Myndigheter och övrig offentlig förvaltning Alternativ 1 Inga identifierade konsekvenser eller effekter för andra myndigheter eller offentlig förvaltning finns.

14 Datum Dnr/Beteckning 14 (18) 5.6 Sammanställning av de samhällsekonomiska konsekvenserna Berörd aktör Företag (tillverkare) Konsumenter (rederier) Statens finanser Värderade effekter/prissatt a konsekvenser Icke värderade effekter/icke prissatta konsekvenser Nettoeffekt i tkr Fördelar Nackdelar Ca Om produkten är typgodkänd och klar för leverans den 4 december 2014 har då en fördel vid försäljning på marknaden uppåt Man köper en säker produkt som är testad av ett ackrediterat anmält organ Ingen Samhället i övrigt Ingen Hög funktionssäker het som gynnar människor och miljö Myndigheter och andra offentliga organ Totalt Ingen uppåt för tillverkare. 100 uppåt för konsumenter Säkra produkter. Minskade risker för olyckor och skador på miljön Den höga kostnaden för ett typgodkännan de och det kan bli svårigheter att sälja en äldre tillverkad produkt 6 Fördelningsanalys Bli dyrare i inköp än om man köpt den utanför Europa Höga kostnader vid en typgodkännan de process. Dyrare i inköp Total bedömning/ kommentar Företag som tillverkar en produkter och hamnar på A.1 listan från A.2 Produkter uppfyller de krav som EU kommissionen ställt på marin utrustning och säkerhetsställer ökad sjösäkerhet och förebygger föroreningar till sjöss 6.1 När det gäller processen för marin typgodkänd utrustning är det tillverkningsföretag, redare och i viss mån även befraktare som får bära kostnader för dyrare utrustning inom ramen för direktivet 96/98/EG.

15 Datum Dnr/Beteckning 15 (18) 7 Analys av transportpolitisk måluppfyllelse Funktionsmålet Eftersom den typgodkända marin utrustning har hög funktionssäkerhet och bra kvalitet och finns placerade på gemenskapfartyg så gynnar det den internationella konkurrenskraften, resor och frakter med fartyg blir tillförlitliga och utvecklingen går framåt med ny utrustning Hänsynsmålet Tillverkning av marin typgodkänd utrustning som placeras ombord bidrar till öka säkerheten och förebygga föroreningar till sjöss. Med sådan utrustning ombord blir det även säkrare och tryggare för besättning, passagerare och det gods som transporteras sjövägen samt är förhoppningen mindre olyckor sker på och med fartyg runt Sveriges kuster. 8 Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler Ändringen i föreskrifterna innebär inga avvikelser från internationella konventioner eller EU-rättsliga åtaganden. Samtliga tillägg av nya produkter tas med och gällande övergångsbestämmelser överensstämmer med MEdirektivet. Vi inför inga ytterligare krav eller andra tolkningar. 9 Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser Sverige måste införliva ändringarna senast den 4 december 2014 för att uppfylla våra åtaganden. Eftersom det finns övergångsbestämmelser i MEdirektivet som sträcker sig över 2 år har hänsyn tagits till den tid det tar att installera kvalitetssystem och typgodkännandeprocedurer. Information om ändringsföreskriften kommer att på sedvanligt sätt göras av Transportstyrelsen genom remissförfarande och publicering av föreskriften samt direktivets bilagor på hemsidan. Något ytterligare informationsbehov är inte nödvändigt eftersom ändringarna inte innebär annat än de ändringar som beskrivs i tabellen under punkt 4.2 och ändringsdirektivet finns lätt tillgängligt på Transportstyrelsens hemsida. 10 Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på Med stöd av 2 kap. 1 fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) kan Transportstyrelsen föreskriva om marin utrustning.

16 Datum Dnr/Beteckning 16 (18) Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Roland Eklöf Tel: E-post: Bilaga 1 90 svenska företag med sammanlagt 1487 typgodkända (rattmärkta) produkter enligt ME-direktivet. Uppgifter hämtade från MarED databasen som drivs av de anmälda organen inom EU för kommissionens räkning. 1. Livräddningsutrusning(9) AB Förenade Brandredskap AB Volvo Penta (motorer livbåtar) Alfa Laval Tumba AB Aquata Sverige Baltic Safety Products AB C M Hammar AB Hellbergs International AB Nammo LIAB AB (Hansson Pyrotech AB) Tyroprodukter 2. Förhindrande av föroreningar från fartyg (11) Alfa Laval SpA Alfa Laval Tumba AB Brännströms Elektronik AB/Brannstrom Sweden AB Consilium Marine & Safety AB Jowa AB Marinfloc AB PPM Clean Senitec AB Uson Marine AB

17 Datum Dnr/Beteckning 17 (18) Wartsila Senitec AB Wärtsilä Sweden AB 3. Brandskyddsutrustning (67) AB Förenade Brandredskap AB Initio AB Ludvig Svensson AB Mo Mekaniska Verkstad, Momec AkzoNobel Powder Coatings AkzoNobel Bygglim AB Alfa Laval Tumba AB Alvedoor International AB Antiphon AB Artboard AB Auson AB Axalta Powder Coating Systems Nordic AB Backa Industriservice AB Bejaro Brandskyddsföretaget AB Bergo Flooring AB Bogesunds Väveri AB Brassbell Fire Protection Technology Combimix AB Consilium Marine & Safety AB Dafo Fomtec AB DuPont Powder Coatings Scandinavia AB Elmo Sweden (Leather) AB Essve Produkter AB Flakt Wood AB Flowcrete Sweden AB FMT Acoustics Forbo-Forshaga AB Gislaved Folie AB Golvprofil Falköping AB Hellbergs International AB Ingarps Tryckimpregnering AB Interspiro AB Isolamin AB Inexa Holding AB Johns Manville AB KEFA Drytech AB Kidde Sweden AB L&L Collection AB/Overman Contract MCT Brattberg AB

18 Datum Dnr/Beteckning 18 (18) Metalcolour Sverige AB NIFE Textil AB/Ljungbergs Textiltryck Nordic Safety Signs AB Optiroc AB Ovacon AB Perstorp Surface Material AB Premec Industries AB Presto Brandsäkerhet AB Procurator Recore Technologies AB Roxtec International AB Saint-Gobain Isover AB Säkerhetspartner Norden AB Specma Hydraulic AB SSAB Laminated Steel AB Stenca AB Svenska Skum AB Swedish Acoustic Products Innovation AB Systemtext Graphics AB Väveriet Uddebo AB Veidec AB Wilhelmsen Callenberg Fläkt AB Wilhelmsen Technical Solutions Sweden AB Tarkett AB Texmar International AB Trelleborg Industri AB Trelleborg Protective Products AB Ultra Fog AB 4. Navigationsutrustning (7) Adveto Advanced Technology AB C.N.S. Systems AB Consilium Marine & Safety AB Saab TransponderTech AB Silva Sweden AB Transas Marine International AB True Heading AB Anmält organ Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP)