Upphävande av detaljplan för del av Vansbro 7:74

Transkript

1 Kommunfullmäktige i Vansbro kommun har antagit denna detaljplan genom beslut Detaljplanen vann laga kraft Detaljplan för skyddsvall i Vansbro samt Upphävande av detaljplan för del av Vansbro 7:74 Vansbro kommun Dalarnas län November 2015, rev. januari 2016

2

3 PLANHANDLINGAR - Plankarta med bestämmelser - Planbeskrivning - Samrådsredogörelse - Granskningsutlåtande Till planen hör även: - Miljökonsekvensbeskrivning - Teknisk beskrivning av planerad skyddsvall med tillhörande PM - Grundkarta - Fastighetsförteckning INNEHÅLL 1 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG 1 2 FÖRENLIGHET MED 3, 4 och 5 KAPITLEN I MILJÖBALKEN M M 2 3 PLANDATA 2 4 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 4 5 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Stads- och landskapsbild, natur- och kultur värden, risker m m Skyddsvall mot höga vattenflöden Bebyggelseområden Natur- och kulturmiljö Vattenområden Trafik och transporter Teknisk försörjning 19 6 KONSEKVENSER 20 7 GENOMFÖRANDEFRÅGOR OCH FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR 26 8 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN i (27)

4 1 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Detaljplanen syftar till att möjliggöra uppförande av skyddsvall för att skydda Vansbro samhälle mot extrema vattenflöden. På del av planområdet finns en befintlig skyddsvall, Norlinvallen, men den har idag en lägsta nivå på +238,68 meter (höjdsystem RH70 1 ), en nivå som nästan uppnåddes under vårfloden Översvämningsskyddet avser dels anläggande av ny skyddsvall utmed Vanån, dels höjning av befintlig vall (Norlinvallen). Skyddsvallen planeras att anläggas som en jordvall utmed Vanån med en total längd på cirka 2900 m. Vallen ska byggas för att utgöras skydd mot översvämning upp till vattennivå +239,6 meter (RH70), vilket motsvarar ett 200-årsflöde. I planbestämmelserna anges att krönet på skyddsvallen ska vara minst + 239,9 (RH70), vilket omfattar en överbyggnad på 3 dm. Samtidigt upphävs detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74. Under samrådet var upphävandet benämnt Upphävande av del av detaljplan (stadsplan) för barnstuga väster om kvarteret Hjorten m.m., benämningen har ändrats efter underhandssynpunkter från länsstyrelsen. Upphävandet omfattar A-området (område för allmänt ändamål) som ligger i anslutning till befintlig skyddsvall, där den börjar norr om Fredsgatan. Den planlagda kvartersmarken norr om Fredsgatan har aldrig tagits i anspråk. Marken är relativt sank och bedöms ej aktuell att bebygga, varför denna del av gällande plan upphävs. Flygbild över området för den planerade skyddsvallen. 1 Vansbro kommun tillämpar höjdsystem RH70 och grundkartan är upprättad i detta höjdsystem. Kommunen ska införa höjdsystem RH2000, men tidpunkten för detta är inte fastställd. För centrala Vansbro kan vi approximera: RH70 = RH cm (Danielsson 2011). RH70 är alltså cirka 0,2 meter lägre än RH (27)

5 2 FÖRENLIGHET MED 3, 4 och 5 KAPITLEN I MILJÖBALKEN M M Grundläggande hushållningsbestämmelser Detaljplaneområdet berör riksintresse för kommunikation, Västerdalbanan, som är riksintresse enligt 3 kap. 8 miljöbalken. Planområdet ligger i nära anslutning till väg E16, som är av riksintresse för kommunikation. Planområdet berör även riksintresse för kulturmiljö, Järnvägsgatan i Vansbro, enligt 3 kap. 6 miljöbalken. Särskilda hushållningsbestämmelser Detaljplaneområdet berör inte några utpekade områden enligt bestämmelserna om särskilda hushållningsbestämmelser i 4 kap. miljöbalken. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken kan till exempel gälla högsta tillåtna halter av ett ämne i luft, mark eller vatten. Vanån och Västerdalälven är vattenförekomster enligt Vattendirektivet och tillhör distrikt Bottenhavet. Miljökvalitetsnorm för Vanån (SE ) är: Ekologisk status: idag klassad som måttlig ekologisk status, kvalitetskravet är god ekologisk status år Kemisk status (exklusive kvicksilver): ytvattenstatus uppnår ej god status, kemisk status exklusive kvicksilver är ej klassad.. Kvalitetskravet är god kemisk status år Miljökvalitetsnorm för Västerdalälven (SE , SE ) är: Ekologisk status: för den del av Västerdalälven där Vanån mynnar (SE SE ) är idag klassad som måttlig ekologisk status, kemisk status exklusive kvicksilver är ej klassad. Kvalitetskravet är god ekologisk status år Kemisk status (exklusive kvicksilver): ytvattenstatus uppnår ej god status. Kvalitetskravet är god kemisk status år Påverkan på miljökvalitetsnormerna för vatten, se avsnitt 6 Konsekvenser. Nationella miljökvalitetsmål och allmänna hänsynsregler Riksdagen har beslutat om 16 nationella miljökvalitetsmål för Sverige. De miljömål som bedöms beröras av detaljplanen är: Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Ett rikt växt- och djurliv och framför allt God bebyggd miljö, se vidare under avsnitt 6 Konsekvenser. I 2 kap. miljöbalken finns allmänna hänsynsregler. Dessa bedöms uppfyllas genom upprättande av detaljplanen och beskrivningen av dess konsekvenser. 3 PLANDATA Lägesbestämning/ avgränsning Planområdet om fattar befintlig och planerad skyddsvall och omsluter stor del av Vansbro samhälle som ligger norr om E16. Vallens totala längd är cirka m. Planområdet har avgränsats till två meter utanför släntfot på vallen för att möjliggöra underhåll. I planområdet ingår även ytor där befintlig mark ligger över lägsta skyddsnivå för vallen för att säkerställa att marknivån inte sänks på dessa ställen (27)

6 I planområdet ingår även ett smalt område med industrimark mellan skyddsvallen och Vanån inom Brosågenområdet. Detta markområde är delvis förorenat i samband med tidigare industriverksamhet. För att inte kommunen ska bli markägare till detta område och därmed riskera bli ansvarig för sanering av markföroreningar har det bibehållits som kvartersmark för industri, men området får ej bebyggas. De markområden som ligger utanför vallen mot Vanån är delvis förorenade För del av fastigheten Vansbro 7:74 upphävs gällande detaljplan (stadsplan). Upphävandet omfattar A-området (område för allmänt ändamål) som ligger i anslutning till befintlig skyddsvall, där den börjar norr om Fredsgatan. Areal Planområdets areal för skyddsvallen är cirka m 2 och planområdet som upphävs är cirka 860 m 2. Markägoförhållanden Se avsnitt 7 Genomförandefrågor och fastighetsrättsliga frågor (27)

7 4 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan Utvecklingsplan- och översiktsplan för Vansbro kommun 2011 är antagen av kommunfullmäktige I översiktsplanen finns en fördjupad områdesstudie för Vansbro samhälle. Vallen berör område som utpekats som friluftsområde respektive arbetsplatser. I rekommendationer för markanvändningen anges bl.a.: Sammanhängande strandpromenad anläggs utmed Vanån Västerdalälven (från simstarten till målet vid friluftsbadet) och samordnas med anordning av skyddsvallar. Träkolsområdets norra del, där Vansbrosimningen startar, görs till ett vackert närrekreationsområde. Aktualitetsförklaring av översiktsplanen pågår, där föroreningsproblematiken inom Träkolsområdet kommer att behandlas. Utdrag ur områdesstudie för Vansbro i kommunens översiktsplan. Teckenförklaring (27)

8 Detaljplaner Detaljplaner inom planområdet: Detaljplan (stadsplan) för Vansbro samhälle fastställd av Kunglig Maj:t Planen omfattar bl.a. del av Inlandsbanan. Detaljplan (stadsplan) för sydöstra delen av Vansbro samhälle (Brosågen m.m.) fastställd av länsstyrelsen Planen omfattar huvudsakligen Västerdalsbanan med intilliggande parkmark samt industriområdet utmed Vanåns västra strand ner till E16. Detaljplan rv 71 Vansbro Flottaren Vanån m.m. antagen av kommunfullmäktige , laga kraft Området omfattar nuvarande E16:s passage över Vanån och Västerdalälven. Detaljplan (stadsplan) för barnstuga väster om kvarteret Hjorten samt ändring av intilliggande detaljplan (stadsplan) fastställd av länsstyrelsen Planen omfattar till mindre del vallens sydvästra spets. Barnstugan är planlagd som A-område (allmänt ändamål). Genomförandetiden har gått ut för samtliga planer förutom för detaljplan för rv71/e16, där genomförandetiden går ut Miljöbedömning Om en detaljplans genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan (BMP) ska en miljöbedömning enligt miljöbalkens 6 kap 11 genomföras. Inom ramen för en sådan miljöbedömning upprättas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) där den betydande miljöpåverkan identifieras, beskrivs och bedöms. Detaljplanen för skyddsvall innebär att stora delar av Vansbro samhälle skydda från översvämningsrisk, vilket samtidigt innebär att området markavvattnas i samband med höga vattenflöden och tillstånd för vattenverksamhet krävs enligt miljöbalken. Av den utförda behovsbedömningen framgår att planen antas kunna medföra betydande miljöpåverkan vad gäller vattenverksamhet. Det innebär att en MKB ska upprättas. Syftet med en MKB är att beskriva de huvudsakliga konsekvenserna för miljö, hälsa och hushållning med naturresurser. Den MKB som upprättas i tillståndsansökan för vattenverksamhet, se nedan, kommer även att utgöra MKB för detaljplanen. Strandskydd Generellt strandskydd gäller vid sjöar och vattendrag enligt 7 kap miljöbalken. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för rörligt friluftsliv och bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djuroch växtlivet. Det generella strandskyddet omfattar land- och vattenområde 100 meter från strandlinjen. Drygt hälften av planområdet är detaljplanelagt. De tre äldre detaljplanerna är upprättade innan det generella strandskyddet infördes 1975, vilket innebär att strandskydd i dagsläget inte gäller inom dessa detaljplaner. I den nya detaljplanen från 2005 för rv71, numera E16, anges att strandskyddet är tidigare upphävt inom kvartersmark (ett mindre område för industri) dvs i detaljplanen (stadsplanen) från 1973 för bl.a. Brosågen (27)

9 Det generella strandskyddet återinträder automatiskt inom detaljplanelagt område när ett tidigare planlagt området ersätts med ny detaljplan (detta gäller även äldre stads- och byggnadsplaner). Det innebär att särskilda skäl ska redovisas för upphävande av strandskydd, se vidare under 5.2 Skyddsvall mot höga flöden. Tillståndsbeslut enligt miljöbalken Tillståndsansökan om vattenverksamhet för översvämningsskydd i form av en skyddsvall sker parallellt med upprättande av detaljplanen (11 kap. 9 miljöbalken). I ansökan ingår även laglighetsförklaring av en äldre befintlig vall som kommer att förstärkas ytterligare och som ingår som en del av den kompletta skyddsvallen. I tillståndsärendet upprättas även en MBK enligt 6 kap. 1-10, 22 miljöbalken. Statsbidrag från MSB Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) har 2014 beviljat Vansbro kommun ett statsbidrag på knappt 12 miljoner kronor för förebyggande åtgärder mot naturolyckor (översvämningsskydd). 5 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR 5.1 Stads- och landskapsbild, höga vattenflöden och geoteknik Stads- och landskapsbild, mark och vegetation Planområdet utgörs av den befintliga Norlinvallen med dess närmaste omgivning, samt ett stråk av mark avsett för en ny skyddsvall. Befintliga förhållanden inom planområdet med närområde framgår av flygbilden i avsnitt 1. Planområdet är beläget norr om Vansbro tätort och ligger nära Vanån i norr och öster. I väster löper en befintlig skyddsvall, Norlinvallen, som omges av flack tallskog, mestadels hög och tät. Vallen passerar här över Idbäcksmyrarna, som är glest bevuxen med klena tallar. Norlinvallen är cirka 0,5-1 meter hög, med en cirka 2 meter bred grusväg på krönet. Vallen är så pass låg att den upplevs mer som en liten skogsväg än som en vall. Östra delen av planområdet (där det idag inte finns någon skyddsvall), utgörs delvis av skogsmark, delvis av industriområden. Skogen har större inslag av lövträd än i västra delen. I anslutning till planområdet i nordost ligger Sågtjärn och den långsmala Syratjärn, som utgör öppna vattenspeglar och omges av tät lövskog. Planområdet korsas av järnväg på två ställen, Inlandsbanan i nordost och Västerdalsbanan i öster. Båda ligger på bank som bildar öppna stråk i landskapet och passerar över Vanån på bro. Längs Inlandsbanan går en grusväg som används som gång- och cykelväg. Vanån bildar ett brett, karaktärsfullt stråk i landskapet. Längs åns västra och norra strand växer att bälte av björk, sälg och andra lövträd. Strandskogen är som minst endast några meter bred, vid vissa delar av passagen förbi Brosågenområdet, men gör ändå att stråket längs ån upplevs som grönt och naturpräglat sett från motsatta stranden och från broarna. I områdets östra del har det under lång tid bedrivits träindustriell verksamhet som präglat landskapet. Idag finns bara stora, öppna grus- och gräsytor kvar i norra delen. Inne i tätorten angränsar ett par industriområden mot den planerade vallen, med stora hallar och andra industribyggnader i Kv Fabriken och i Brosågenområdet. Längs Brosågenområdets gräns mot (27)

10 Vanån finns, på en del av sträckan, en befintlig fyllnadshög av bl.a. träspån, cirka 1-2 meter hög. Bebyggelsen i den planerade vallens omedelbara närhet utgörs av enstaka byggnader på industrimarken. Närmaste bostadsbebyggelse ligger utom synhåll för vallen, avskild av skog. Direkt söder om planområdet går väg E16 och en gång- och cykelväg på bro över Vanån. Risk för höga vattennivåer Vansbro drabbas ofta av översvämningar på grund av läget mellan Västerdalälven och Vanån och de mellanliggande stora låglänta områdena, där bebyggelsen i Vansbro samhälle har vuxit fram. Höga flöden i Västerdalälven och Vanån kan i dagsläget få mycket allvarliga konsekvenser för Vansbro. Om vattnet stiger till en nivå motsvarande ett 100-årsflöde hotas såväl samhällsviktiga funktioner som bostäder, näringsverksamhet och infrastruktur. Vid en sådan situation kommer stora delar av centrala Vansbro att vara översvämmade. Vid vårfloden 1916 översvämmades hela centrum och vattnet nådde nivån +239,98 m (RH70). I senare tid har större översvämningar skett åren 1959, 1966, 1985 samt Den största kända översvämningen var år 1764 då vattnet uppges ha stått cirka en meter högre än vid 1916 (Vansbro kommun, 2011) byggdes den s.k. Norlinvallen för att skydda den centrala bebyggelsen från inflöde av vatten från Vanån. Vallen byggdes för att skydda vid nivåer upp till +238,9 m (RH70). Inmätning av vallen visar att den idag har en lägsta nivå på +238,68 m (RH70), en nivå som nästan uppnåddes vid vårfloden Ända sedan denna vall byggdes har det diskuterats ytterligare invallningsåtgärder (27)

11 Översvämmade områden i Vansbro vid 100-årsflöde(Källa: Teknisk beskrivning) För att fastställa vilken översvämningsnivå som Vansbro behöver skydda sig mot har en hydraulisk beräkningsmodell upprättats och flödes- och nivåberäkningar utförts. Beräkningar har utförts utifrån Räddningsverkets uppgifter om 100-års flöden med 853 m 3 /s i Västerdalälven och 233 m 3 /s i Vanån, vilket ger totalt 1086 m 3 /s. Skifsforsens regleringsdammar utgör nedströms randvillkor, men det finns en osäkerhet i nivåerna här varför två olika randvillkor har använts. För att göra en känslighetsanalys på beräkningarna har även ett alternativt 100-årsflöde använts i beräkningarna samt ett 200-års flöde med olika nedströms randvillkor. Det har totalt gjorts fem olika beräkningsfall. Beräkningarna visar att det finns en översvämningsrisk i samhället och att nivåerna vid ett 200-årsflöde kan stiga till nivåer mellan +239,12 till +239,25 längs Vanån och till nivåer mellan +239,09 till +239,58 längs Västerdalälven (samtliga höjder i RH70). Fortum äger kraftverket vid Skifsforsen som är ett äldre kraftverk som behöver byggas om. Det kan även bli aktuellt med rivning. Det har därför även gjorts en beräkning av nivåerna vid ett 100-års flöde utan Skifsforsens dammar. Beräkningarna pekar på att om kraftverksdammarna rivs blir nivåerna 0,3-0,5 m lägre i Vanån och Västerdalälven vid ett 100-års flöde. En viktig faktor för översvämningssituationen i Vansbro är hur mycket vatten som släpps fram i Skifsforsen. En skillnad på vattennivå på 50 cm (27)

12 vid Skifsforsen ger 33 cm vattenståndsskillnad i Vanån vid Norlinvallen. Det är därför viktigt att samtliga utskov är öppna vid höga flöden. Vid en eventuell ombyggnad av kraftverket och dammarna är det viktigt att utskoven får en god kapacitet så att inte problemen med översvämningar ökar i Vansbro. Vallen ska byggas för att utgöra skydd mot översvämning upp till vattennivå +239,6 (RH70), vilken minst motsvarar ett 200-års flöde. Geotekniska förhållanden Vanåns västra strand och norra udden förbi den lilla tjärnen, Sågtjärnen utgörs av svämsediment och sand, dvs nordöstra och östra delen av planområdet. Vanåns strand i norra delen av planområdet där norra delen av Norlinvallen ligger utgörs av isälvssediment och sand. Den västra delen av planområdet utgörs av torv. En geoteknisk utredning har tagits fram i samband med projekteringen av den nya skyddsvallen. Marken invid den västra delen av befintlig vall, Norlinvallen, utgörs till större delen av relativt plan sankmark, där marknivån utanför vallen ligger m lägre än den befintliga vallen. Den befintliga skyddsvallen utgörs av fyllning med en mäktighet av m. Fyllningen består till övervägande del av sand och grus. Fyllningen underlagras av m mellantill högförmultnad torv. Under torven följer naturligt lagrade sediment av sand och silt. Området vid den norra delen av Norlinvallen utgörs både av sankmark och fastare partier. Fyllningen mäktighet är m. Fyllningen underlagras generellt av ett tunt lager av torv och därunder av morän. Lokalt förekommer aska, spån och tjära i fyllningen med 1-2 m mäktighet. Även mäktigare lager med torv (1-2 m) har påträffats inom vallens norra del. I anslutning till befintlig järnvägsbank för Inlandsbanan består jorden överst av ett ytskikt bestående av m mullhaltig jord. Under ytskiktet följer naturligt lagrad silt och sand med minst medelhög relativ fasthet. Lokalt finns tunnare lager (<1m) av silt med låg relativ fasthet. Fyllningen i järnvägsbanken består av grusig sand som underlagras av ca 1.2 m naturligt lagrad siltig sand med växtdelar och därunder av 0.7 m torv. Under torven följer sand till stort djup. Fyllning och naturligt lagrad jord under järnvägsbank har minst medelhög relativ fasthet. Sonderingar utförda i vatten utanför banken visar att under botten finns ett mycket löst ytskikt med 1-2 m tjocklek sannolikt bestående av slam eller dy. Under detta lösare lager finsediment i form av sand med låg-medelhög relativ fasthet till ca 6 m djup som underlagras av sand med minst hög relativ fasthet. Den befintliga järnvägsbanken för Västerdalsbanan ligger högre än planerad skyddsvall. Söder om passagen av Västerdalsbanan utgörs planområdet till stor del av utfyllt industriområde (Brosågen). Utfyllnaden inom industrimarken har en mäktighet av generellt mellan 1-2 m och har varierande innehåll i form av sand, grus, silt samt bark, flis och sågspån. Lokalt har 2.6 m fyllning innehållande sand och grus med inslag av olja påträffats. Fyllningen underlagras av sand och silt med minst medelhög relativ fasthet till mer än 10 m djup under markytan (27)

13 Förorenad mark Verksamhet Intill Vanån har olika former av trä- och sågverksamhet bedrivits i mer än 100 år. Verksamheterna har främst omfattat sågverk och träimpregnering, men även framställning av kol, tjära, gengaskol, terpentin, träsprit och hönsfoder har förekommit. Det är verksamheter som kan förorena mark och vatten varför ett flertal miljötekniska mark- och grundvattenundersökningar har genomförts. Undersökningarna har omfattat Träkolsområdet som utgörs av två delområden i den norra delen, benämnda som område A och B samt Brosågenområdet i sydost, benämnt som område C, se översiktskarta nedan. Översiktskarta med område som undersökts ang. föroreningar i mark och vatten (källa: Bilaga A Statsbidragsansökan) Bedömningsgrunder För att bedöma riskerna att människa och miljö påverkas av föroreningar i marken har Naturvårdsverket tagit fram generella riktvärden för två olika typer av markanvändning: känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM). Utefter skyddsvallen i Vansbro är den planerade markanvändningen mindre känslig. Det innebär att människor kan vistas i området tillfälligt utan risk för påverkan på hälsan. Markkvaliteten ger förutsättningar för markfunktioner som är av betydelse vid mindre känslig markanvändning, till exempel kan vegetation etableras och djur tillfälligt vistas i området. Grundvatten på ett avstånd av cirka 200 meter samt ytvatten skyddas. De generella riktvärdena tar hänsyn till ett antal exponeringsvägar bl a inandning av föroreningar vid vistelse inomhus. Eftersom inga byggnader kommer att uppföras där skyddsvallen planeras, skiljer sig de platsspecifika förutsättningarna åt jämfört med de generella antagandena. Preliminärt har platsspecifika riktvärden beräknats, de visar att högre halter av flyktiga föroreningar än MKM, kan tillåtas i marken utan risk för människors hälsa (27)

14 För att bedöma föroreningssituationen i grundvatten saknas generella riktvärden. Som bedömningsgrunder kan istället Svenska Petroleum Institutets (SPI) rekommenderade riktvärden användas för organiska ämnen. Riktvärdena baseras på olika exponeringsvägar och för det aktuella området i Vansbro är det mest relevant att jämföra med värden för spridning till ytvatten. För metaller kan gränsvärden för dricksvatten enligt Statens Livsmedelsverks föreskrifter utgöra grund för riskbedömning. Föroreningssituation i delområden Tidigare undersökningar av verksamhetsområdena A och B (Träkolsområdet) och C (Brosågenområdet) visar att det finns föroreningar i mark och grundvatten. I marken inom de olika delområdena har följande föroreningar påträffats i halter över Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM): delområde A: metaller (arsenik, koppar) och organiska ämnen (alifater, aromater, BTEX och PAH) delområde B: metaller (arsenik, bly, zink) delområde C: organiska ämnen (alifater, dioxiner) Prover på grundvatten från de olika delområdena visar på följande föroreningar i halter som överstiger jämförvärden: (27)

15 delområde A: metall (arsenik, bly, krom) och organiska ämnen (alifater, aromater, BTEX, PAH) delområde B: metaller (arsenik, zink) delområde C: organiska ämnen (alifater, PAH) Föroreningssituation utefter skyddsvallen I det förberedande arbetet med anläggandet av vallen har föroreningssituationen i marken kartlagts längs den planerade sträckningen för skyddsvallen inklusive 2 meter ut från släntfot. Arbetet har utförts med syfte att bedöma behov av sanering utefter planerad sträckning för skyddsvallen. Resultatet av undersökningen visar att det finns föroreningar (metaller och organiska ämnen) inom delområde A och C inom det markområde som vallen kommer att ta i anspråk. Marken behöver därför saneras inför anläggandet av vallen för att kvarvarande risker ska vara acceptabla. 5.2 Skyddsvall mot höga vattenflöden Befintlig skyddsvall Befintlig vall Norlinvallen Den västra delen av den befintliga Norlinvallen består av en grusad gångoch cykelväg med en bredd av ca 2 m. Området i anslutning till gång- och cykelvägen utgörs till större delen av relativt plan sankmark, där marknivån utanför vallen ligger m lägre än den befintliga vallen. Väster om vallen finns ett dike längs hela sträckan. Den befintliga skyddsvallen utgörs av fyllning till övervägande del av sand och grus. Under torven följer naturligt lagrade sediment av sand och silt. Den norra delen av Norlinvallen består av en grusad bilväg med en bredd av ca 3 m. Området utgörs både av sankmark och fastare partier och marknivån utanför vallen ligger 0.5 m lägre än den befintliga vallen. Fyllningen mäktighet är m. Fyllningen underlagras generellt av ett tunt lager av torv och därunder av morän. Lokalt har tjockare lager med fyllning och torv påträffats. SKYDD (skyddsvall mot höga vattenflöden) Förstärkning och höjning av befintlig vall Befintlig skyddsvall höjs genom att fyllning av friktionsjord påförs befintlig vall. Tätning av vall sker med tätduk till nivå (RH70). Ovan tätduk påförs en överbyggnad på minst 0.3 m. Vallens bredd på överytan är 3.0 m. Befintliga brunnar och avstängningsventiler justeras. Slänt mot Vanån förses med erosionsskydd av bergkross alternativt grus beroende på erosionsrisk. Sättningar uppkommer vid höjning av befintlig vall där torvjordar förekommer. En höjning av vall med 0.8 m bedöms ge upphov till en sättning av 5-10 cm. Merparten av sättningarna kan förväntas uppkomma kort tid efter pålastning, dvs under byggnadstiden. Stabilitetsberäkningar har utförts för vallen. Med föreslagen utformning av höjningen erhålls en säkerhetsfaktor på minst 1.3 vid en vattennivå av +239,6 (RH70). Denna säkerhetsfaktor mot utglidning uppfyller riktlinjer i RIDAS vid extrema driftsförhållanden med översvämning i samband med (27)

16 dimensionerande flöden. Beräkningar av genomströmning vid höjning av befintlig vall vallen ger att läckage av storleksordningen 1.4 x10-6 m 3 /s.m. Principutformning av ny skyddsvall i anslutning till Norlinvallen Utformning av ny vall Skyddsvallen kommer att utföras som en jordvall med överytan på nivå +239,9 (RH70). Vallens bredd är 3 m upptill. Slänter utförs i lutning 1:2 eller flackare. Jordvallen byggs med packad sandig moränjord med tätvärde ca 10-6 m/s. Vallen förses med erosionsskydd av krossmaterial mot Vanån. Vallen grundläggs normalt på naturligt lagrad sediment i form av sand och silt. Inom industriområdet där fyllning förekommer kan tätdike av packad tätjord krävas under vallen. Fyllnadsmassor grävs då ur varefter återfyllning sker med packad sandig morän. Principutformning av ny skyddsvall. Nedre bilden visar utskiftning av fyllning inom industriområdet Risk för betydande sättningar föreligger inte då undergrunden utgöras av silt och sand med medelhög relativ fasthet. Sättningarna av belastning från vallen bedöms bli mindre än 1 cm. Av stabilitetsberäkningar och genomströmningsberäkningar framgår att med föreslagen utformning av ny jordvall erhålls en säkerhetsfaktor på minst 1.3 vid en vattennivå av +239,6 (RH70). Denna säkerhetsfaktor mot utglidning uppfyller riktlinjer i RIDAS vid extrema driftsförhållanden med översvämning i samband med dimensionerande flöden. Beräkningar av genomströmning för den nya vallen ger att läckage av storleksordningen 5,5 x10-6 m3/s.m (27)

17 Kompletterande stabilitetsberäkningar har gjorts inför granskningen, efter önskemål från SIG. Dessa beräkningar verifierar stabilitetsförhållandena på sträckorna 1/640-1/740 och 2/200-2/920. Längst ner i sydost kommer skyddsvallen att anslutas mot Trafikverkets vägområde/brofäste för gång- och cykelväg över Vanån. Utformning av utfyllnad i vik Skyddsvallen kommer vid utfyllnaden i vik av Vanån att utföras som en jordvall med överytan på nivå +239,9 (RH70). Vallens bredd är 3 m upptill. Slänter utförs i lutning 1:2 eller flackare. Utfyllnad i vatten utförs med sandigt grus upp till nivå motsvarande ca 0.5 m över medelvattenytan i Vanån (+237.0). Därefter slås en spont genom den utlagda fyllningen till minst 1 m ner i naturligt lagrad jord. Resterande fyllning utförs med sandig moränjord som utläggs och packas i torrhet. Vallen förses med erosionsskydd av krossmaterial mot Vanån. Vallen grundläggs på naturligt lagrad sediment i form av sand med inslag av silt. Förekommande lösa sediment muddras eller pressas ut i Vanån i samband med utläggning av fyllning. Utläggning av fyllning under vatten skall ske från järnvägsbank och ut i Vanån. Risk för sättningar i vallen föreligger inte under förutsättning att lösa sediment inte finns kvar under vallen. Principutformning av ny skyddsvall vid vik i Vanån Upphävande av strandskydd Inom område som i detaljplaneförslaget avsätts för skyddsvall (SKYDD) och för järnvägsändamål (T 1 ) samt öppet vattenområde (W 1 ) införs planbestämmelse för upphävande av strandskydd. Syftet med detta är att möjliggöra uppförande av en skyddsvall mot översvämning samt fortsatt nyttjande och underhåll av befintligt område för järnväg. Särskilt skäl för upphävandet är följande: Strandområdet behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området (7 kap 18c punkt 5 miljöbalken). Vansbro tätort har pekats ut som ett av 18 områden i landet med betydande översvämningsrisk och där konsekvenserna av översvämningar kan orsaka stor skada. Den nu föreslagna åtgärden krävs för att för att möjliggöra uppförande av skyddsvall mot översvämningar inom Vansbro tätort (27)

18 Var det generella strandskyddet gäller framgår av avsnitt 4 Tidigare ställningstaganden, Strandskydd. Drygt hälften av planområdet är detaljplanelagt. Det generella strandskyddet återinträder automatiskt inom detaljplanelagt område när ett tidigare planlagt området ersätts med ny detaljplan. Cirka hälften av marken inom planområdet är redan ianspråktaget som skyddsvall. Brosågenområdet är ianspråktaget för industriändamål och saknar idag naturvärden och är inte tillgänglighet för allmänheten. Skyddsvallens konsekvenser för naturmiljön bedöms som små. Den befintliga Norlinvallen går genom Idbäcksmyrarna som utgör värdefull naturmiljö. Norlinvallen kommer förstärkas och höjas med cirka 1 meter. Påverkan på hydrologin och befintlig vegetation bedöms som små. På sträckan där ny vall anläggs kommer naturmark utan utpekade värden att påverkas, Mellan Inlandsbanan och Västerdalsbanan finns ett bestånd med större tallar, men i övrigt berörs mestadels trivial lövskog. Se vidare avsnitt 6 Konsekvenser, Naturmiljö. En vik av Vanån berörs av utfyllnad för vallen på en sträcka av cirka 100 meter. Vid anläggandet av vallen kan sediment från viken komma att transporteras ut i Vanån och vidare i Västerdalälven. Sammantaget får projektet positiva konsekvenser för vattenmiljön. Efter att vallen är byggd riskerar inte Vanån att vid översvämning tillföras föroreningar från förorenad mark i närområdet. Se vidare avsnitt 6 Konsekvenser, Påverkan på vattenmiljön. Skyddsvallen får positiva konsekvenser för rekreation och friluftsliv genom att vallen kommer att, förutom dagens stråk på Norlinvallen, även kunna användas av gående och cyklande på sträckan utmed Vanån vid Brosågenområdet. Befintliga gång- och cykelvägar i närheten av vallen påverkas inte. Se vidare avsnitt 6 Konsekvenser, Rekreation och friluftsliv. Upphävandet av strandskyddet bedöms i liten utsträckning motverka strandskyddets syften, som är att trygga förutsättningarna för rörligt friluftsliv samt att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. - erosionsskydd (m) Erosionsskyddande åtgärder Betydande erosion i befintliga slänter utmed Vanån har inte observerats. Risk för erosion i slänter mot Vanån kan dock ställvis förekomma vid högvattenflöden. Vid sektion, km 1/640-1/740, där vallen delvis ligger under vatten kommer skyddsvallens slänt mot Vanån att erosionsskyddas. För skydd mot erosion finns en planbestämmelse (m) för den del av vallen som kommer att ligga under vatten. Vallen ska här utformas i enlighet med vad som anges i den tekniska beskrivningen, se även ovan på sid 14 angående Utformning av utfyllnad i vik. Utmed sträckan, km 2/200-2/920, planeras inga erosionsskyddande åtgärder i befintliga slänter mot Vanån. Skyddsvallens släntfot kommer att ligga minst 5 m från vattenlinjen och minst 3 m från släntkrönet mot Vanån vilket innebär att eventuella ytliga ras i slänt mot Vanån inte påverkar vallen initialt. Besiktning av de befintliga slänterna mot Vanån ska dock utföras i samband med besiktning av vallen. Om erosion och tecken på instabilitet observeras ska åtgärder vidtas så att vallen stabilitet inte påverkas (27)

19 5.3 Bebyggelseområden Omkringliggande kvartersmark och bebyggelse I sydväst ansluter den befintliga Norlinvallen till Fredsgatan. Söder om Fredsgatan finns skola och Vansbro Utbildningscentrum samt ett antal bostadshus, som närmast cirka 90 meter. Söder om Norlinvallen, utmed Vanåns norra strand finns dels byggnader som nyttjats och till dels fortfarande nyttjas för verksamheter. Här finns också ett bostadshus, som ligger cirka 120 meter söder om befintliga Norlinvallen. (J) Skyddsvallen går i sydost genom Brosågenområdet som nyttjas för olika verksamheter. Området är detaljplanelagt för industriändamål. Även kvarteret Fabriken, som ligger nordväst om korsningen mellan Inlandsbanan och Västerdalsbanan, nyttjas för verksamheter och är detaljplanelagt för industriändamål. Den nu aktuella detaljplanen omfattar, förutom skyddsvallen, även ett mindre markområde utmed Vanån i anslutning till Brosågenområdet. Området som är planlagt för industriändamål skärs av från den övriga industrimarken när skyddsvallen byggs. Marken inom området är dock delvis förorenad av tidigare verksamheter inom området och bör därför förbli industrimark som ska saneras. Planbestämmelse införs om att byggnader inte får uppföras inom området. I gällande plan finns byggrätt ända ner till Vanån. Området kan nås via markområde under vägbron för E Natur- och kulturmiljö Naturmiljö Den västra delen av den befintliga Norlinvallen går genom Idbäcksmyrarna, en våtmark som har högt naturvärde (klass 2, delar av myren dock klass 4 efter ingrepp) enligt länsstyrelsens våtmarksinventering. Inom detta område finns ett område öster om befintlig skyddsvall som är klassat som värdefull sumpskog av Skogsstyrelsen. Det är en talldominerad myrskog. Strandvegetation Längs Vanåns västra strand växer att bälte av björk, sälg och andra lövträd. Strandskogen är som minst endast några meter bred, vid passagen inom s.k. Brosågenområdet, men gör att älvstråket upplevs som grönt och naturpräglat. Industriområdet döljs till stor del av strandskogen. På vissa ställen finns vass och annan vattenvegetation längs stranden, men inte i någon större omfattning. Friluftsliv Vanån nyttjas för fiske, båtturer och bad. Iläggningsplats för båtar finns dels norr om skyddsvallen, ungefär mitt på sträckan längs med Vanåns södra strand, dels vid den gamla dansbryggan väster om skyddsvallen. Vansbrosimningens startplats ligger direkt norr om skyddsvallen vid brofästet för Inlandsbanans järnvägsbro över Vanån. Loppet går sedan utmed Vanån förbi det s.k. Brosågenområdet ner till Västerdalälven. Skogen väster om idrottsplatsen Vanåvallen används för promenader och cykling, framför allt på Norlinvallen, men även ute i terrängen. Skolorna använder området för olika utflykter och aktiviteter. Ett vindskydd finns vid vallens södra del (27)

20 I öster vid Kv Fabriken finns en gång- och cykelväg som går på bro över ån och sammanbinder Saltvik med tätorten. En annan gång- och cykelväg går parallellt med Inlandsbanan i planområdets nordöstra del. Gång- och cykelstråk inom planområdet samt i dess närhet. Kulturmiljö Området kring Järnvägsgatan i Vansbro har höga kulturmiljövärden och är utpekat som kulturmiljö av riksintresse. Riksantikvarieämbetet anges som uttryck för riksintresset: Enhetlig och tidstypisk affärshusbebyggelse utmed järnvägen och det ståtliga stationshuset från sent 1800-tal med omgivande anläggningar i form av lokstall, magasin m.m. Planområdet berör ej kulturmiljöns riksintresseområde. Inga kända fornlämningar finns inom eller i anslutning till planområdet (27)

21 Miljöintressen i Vansbro. Källa Länsstyrelsens WebbGIS. 5.5 Vattenområden Öppet vattenområde (W 1 ) En mindre del av Vanåns vattenområde ingår i planområdet (W 1 ), öppet vattenområde, som berörs av skyddsvallens grundläggning. 5.6 Trafik och transporter Vägtrafik Skyddsvallen nås i sydost från Fredsgatan. I norr kan vallen nås via Träkolsvägen. Vallen kan också nås via gång- och cykelvägen, Dalastigen, samt från gång- och cykelbron över Vanån både vid Västerdalsbanan samt i anslutning till E16. Den norra delen av Norlinvallen nyttjas för biltrafik till iläggningsplatser av mindre båtar vid Vanån. Området nås via Träkolsgatan. På vallens överdel kommer en tre meter bred serviceväg finnas anlagd. Servicevägen kommer att utmed Vanåns södra strand (del av befintlig Norlinvallen) vara tillgänglig för behörig biltrafik. Västra delen av Norlinvallen kommer att i likhet med dagens förhållande vara tillgänglig för gående och cyklande. Servicevägen på den nya vallen kommer att vara tillgänglig endast från korsningen med Inlandsbanan/Västerdalsbanan söderut ner mot E16. Vid passagen av Västerdalsbanan är detaljplanen utformad så att vallen och dess serviceväg alternativt kan få en vinkelrät passage över Västerdalbanan i förhållande till illustrerad passage som bygger på ett tidigare förslag (27)

22 Järnvägstrafik (T 1 ) Planområdet gränsar i nordost mot Inlandsbanan. Planområdet korsar även Västerdalsbanan, vilken utgör riksintresse för kommunikationer. Mindre del av järnvägsanläggningarna för Inlandsbanan och Västerdalsbanan är detaljplanelagda i äldre detaljplan (Tj). I planförslaget för skyddsvall planläggs skyddsvallens korsningar med banvallarna som T (järnvägstrafik), dvs här är det banvallen som fungerar som hinder för översvämning. Gång- och cykeltrafik Den befintliga vallen, Norlinvallen, nyttjas i dag för gång- och cykeltrafik på sträckan från Fredsgatan upp till Vanån. Utmed Vanåns södra strand nyttjas vallen både som enklare körväg för att bl.a. nå iläggningsplatser för båtar och för gående och cyklande. Från Träkolsområdet nås även startplatsen för Vansbrosimmet via nordöstra delen av Norlinvallen. 5.7 Teknisk försörjning I anslutning till skyddsvallen finns ett flertal olika ledningar för teknisk försörjning, se text och karta nedan. Flera av ledningarna ligger under den befintliga Norlinvallen. Inga särskilda u-områden, område som ska vara tillgänglig för allmänna ledningar, har redovisats i detaljplanen, eftersom vallen ligger på allmän platsmark. Vid kommande projektering av bygghandlingar för vallen ska frågor rörande befintliga ledningar särskilt hanteras genom samråd med berörda ledningsägare. El I anslutning till befintliga skyddsvallen, Norlinvallen finns dels elledningar väster om Träkolsområdet samt ett stort antal elledningar som ligger under befintlig vändplan vid brofästet för Inlandsbanan i anslutning till Vansbrosimningens startplats. Här utgör befintlig mark skyddsvallen. Elledningarna korsar Inlandsbanan inom T 1 -området samt mindre del av område avsett för skyddsvall i anslutning till järnvägen. Elledningar berör även området för skyddsvall vid korsningen med Västerdalsbanan, inom parkmarken norr om Brosågenområdet samt i anslutningen till vägområdet för gång- och cykelvägen över Vanån. Enligt Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd (ELSÄK-FS 2008:1) får inte vallen byggas så att det vertikala avståndet från vallen till ledningen understiga 7 meter. Tele Fjärrvärme Vatten och avlopp Två teleledningar berör skyddsvallen inom Brosågenområdet samt i anslutningen till vägområdet för gång- och cykelvägen över Vanån. Dessutom finns en teleledning som korsar Norlinvallen väster om kommunens vattenledning. Vid Brosågenområdet korsas skyddsvallen av en fjärrvärmeledning, som går via Vanån över till Saltvik. Huvudvattenledningen från kommunens vattentäkt i norr om Vanån korsar den befintliga Norlinvallen väster om Träkolsområdet. Inga kommunala avloppsledningar berörs av skyddsvallen. Spillvatten se nedan under dagvatten (27)

23 Dagvatten Förutom den befintliga skyddsvallen med tre pumpbrunnar med avstängningsventiler finns en pumpstation för dagvatten öster om järnvägen, norr om Brosågen. Dagvatten från tätortens centrala delar leds via ledningar till en dagvattenpumpstation för vidare avledning till Vanån. Övriga dagvattenledningar leds direkt ut i Vanån respektive Västerdalälven. Efter höjningen av den befintliga skyddsvallen sker avledning av dagvatten inom det invallade området sker via pumpbrunnar som ansluts till trummor med avstängningsventiler. För den nya sträckningen av skyddsvallen kommer avledning av dagvatten inom det invallade området ske dels via befintlig dagvattenpumpstation och nya pumpbrunnar i anslutning till vallen. Inom Brosågenområdet kommer dagvattnet vid högvatten att avledas genom pumpning i ett antal nya pumpbrunnar som ansluts till trummor med avstängningsventiler. Samtliga befintliga dagvattenledningar som mynnar ut i Vanån kommer att förses med avstängningsventiler. Kartan redovisar ledningar för teknisk försörjning i anslutning till skyddsvallen 6 KONSEKVENSER Behovsbedömning av miljöbedömning En behovsbedömning har gjorts för den aktuella detaljplanen. Detaljplanen bedöms medföra betydande miljöpåverkan ), genom att områden utanför själva planområdet kan påverkas av markavvattningen. Att centrala Vansbro skyddas mot översvämning får visserligen positiva miljökonsekvenser, men det vatten som hindras från att nå tätorten kommer att söka sig andra vägar och kan därmed orsaka negativa miljökonsekvenser i omkringliggande områden (27)

24 En miljöbedömning, inklusive miljökonsekvensbeskrivning (MKB), behöver därför utarbetas i detaljplanen. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) För att uppföra skyddsvallen krävs tillstånd för vattenverksamhet för översvämningsskydd. Åtgärden utgör vattenverksamhet och omfattas av tillståndsplikt enligt 11 kap 9 miljöbalken. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt miljöbalkens 6 kap 1-10, 22 ska upprättas för åtgärderna och bifogas ansökan. Eftersom detaljplanen möjliggör uppförande av skyddsvallen blir miljökonsekvenserna av detaljplanen de samma som beskrivs i MKB för tillståndsansökan och därmed kan MKB:n för tillståndsansökan även utgöra MKB i detaljplanen. Nedan beskrivs miljökonsekvenserna kortfattat utifrån framtagen MKB. Miljökvalitetsnormer I miljökonsekvensbeskrivningen anges att vid ett högvattenflöde i nuläget kommer områden med markföroreningar i riskklass 2, (stor risk för människors hälsa och miljön), att översvämmas, vilket sannolikt skulle medföra risk att flertalet av de ämnen som finns med i Bilaga 6 (HVMFS 2013:9) kommer att spolas ut och belasta ytvattnet i Vanån och Dalälven nedströms Vanån. Ett högvattenflöde kan även slå ut avloppsanläggningar vilket medför att orenat spillvatten riskerar att spolas ut och belasta recipienten med närsalter som fosfor och kväve. Ett översvämningsskydd som förhindrar denna typ av ämnesspridning vid högflöden är väl överensstämmande med kvalitetskravet god kemisk status. I samband med anläggande av vallen kommer man att få en tillfällig påverkan av vattenförekomsten då man behöva fylla ut en del av Vanån. De förväntade halterna suspenderat material samt arsenik i Vanån och i Västerdalälven är acceptabla vid medellågflöde. Då tidsperioden är begränsad till cirka fem dygn och utspädningen till Västerdalälven förväntas vara stor anses inte utfyllnadsarbetet inverka negativt på aktuella miljökvalitetsnormer. Sammantaget bedöms den ekologiska och kemiska statusen inte påverkas negativt av det föreslagna översvämningsskyddet, vid ett översvämningsscenario kommer man få en starkt positiv effekt på vattenförekomsterna. Planförslaget berörs inte av miljökvalitetsnormerna för luft. Nationella miljömål Planförslaget bidrar i hög grad till miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, genom att skyddsvallen skyddar Vansbro tätort mot de skador en översvämning skulle ge. Planförslaget bedöms även bidra till uppfyllelsen av miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, Ingen övergödning samt Levande sjöar och vattendrag, genom att skyddsvallen minskar risken för spridning av föroreningar från förorenad mark, avloppssystemet och dagvattensystemet vid en översvämning. Planförslaget bedöms i huvudsak bidra till miljökvalitetsmålen Myllrande våtmarker samt Ett rikt växt- och djurliv, genom den minskade risken för spridning av föroreningar. Att naturmark, inklusive en liten areal våtmark, tas i anspråk för skyddsvallen motverkar i någon mån dessa mål, men det (27)

25 rör sig om relativt små ytor. Där vallen berör våtmark finns redan en befintlig vall, vilket begränsar det tillkommande markanspråket. Översvämnings- och erosionsrisk Genom byggandet av skyddsvallen kommer de centrala delarna av Vansbro samhälle att skyddas mot översvämningar upp till det s.k. 200-årsflödet. Uppförande av vallen är den centrala skyddsåtgärden för att minska de ogynnsamma konsekvenserna av översvämningar. Om en vall byggs för att skydda Vansbro innebär det att den volym vatten som annars skulle uppehållas i centrala Vansbro istället fortsätter i vattendraget. Detta innebär att flödena nedströms Vansbro teoretiskt sett kan öka om vallarna byggs. Ökningen av flödena nedströms Vansbro bedöms dock i MKB tillhörande ansökan om vattenverksamhet, översvämningsskydd, för som mycket liten på grund av: Flödena i Västerdalälven nedströms Vansbro beror främst på flödena i Västerdalälven och inte i Vanån. Flödet från Vanån utgör ca 22 % av flödet i Västerdalälven nedströms Vansbro. Invallningen kan enbart påverka flödena i Vanån. Området som vallarna hindrar vattnet att strömma in i vid Vansbro skulle kunna uppehålla en vattenvolym om ca kubikmeter, vattenvolymen i den översvämmade ytan innanför vallarna, beräknat i höjdmodell utifrån vattenyta på 100-årsflödet). Denna volym kan jämföras med volymen i högflöden, t.ex. så motsvarar denna volym 8 % av 100-årsflödet under en timme. Då högflöden ofta pågår betydligt längre än en timme blir denna volym mycket liten jämfört med den totala volymen vatten i ett högflöde. Västerdalälven och Vanån är långa vattendrag där flödet kan dämpas på många ställen. Centrala Vansbro utgör en mycket liten del den totala ytan som flöden kan dämpas på längs vattendragen. Vid en allvarlig översvämning som vid ett 200 års flöde ges en cirka 2 cm högre vattennivå uppströms Vansbro. Beräknade översvämmade vattenområden vid 200-årsflöde utan skyddsvall och med skyddsvall har studerats i en strömningsberäkning som utgör underlag till MKB. Nivåskillnaden så dock så liten att skillnaden ej syns på kartorna. Förutom att vallarnas inverkan på flödet och vattennivån bedöms som mycket liten så är centrala Vansbro en av de minst lämpade ytorna att använda som flödesdämpare längs Västerdalälven och Vanån. Strömningsberäkningen redovisar också att vattenhastigheterna generellt blir något högre i vattendraget med vall. Den höjda hastigheten sker framförallt i huvudfåran. Som mest kommer hastigheten att öka med cirka 0,3-0,4 m/s på två ställen i huvudfåran. Detta innebär att vallen inte kommer att medföra någon ytterligare erosionsrisk i t.ex. strandkanter eller liknande utan att den erosion som sker är kopplad till högflödet oavsett om vallen är uppbyggd eller inte. Hälso- och miljörisk p.g.a. föroreningar Vid anläggande av ny skyddsvall kommer viss urgrävning att ske för att öka stabiliteten i vallen. Vallen kommer att byggas upp av massor som tas från annan plats och som inte innehåller förhöjda halter av föroreningar. Den nuvarande vallen kommer att höjas 0,5 1 meter med morän, sand och grus och den nya vallen kommer att byggas upp med 2-3 meter moränmassor med krav på täthet. I Vanån kommer en vik att fyllas ut med massor motsvarande ca 4-5 meter (27)

26 Innan den nya vallen byggs upp kommer förorenad jord tas bort där vallen anläggs och 2 meter utanför släntfot. Det innebär att eventuell sanering av förorenad mark vid sidan om vallen kan ske vid senare tillfälle utan att skyddsvallen påverkas. Människor som vistas på gång- och cykelvägen på vallen förväntas inte påverkas av föroreningar. De tillfällen människor skulle kunna exponeras för föroreningar är om förorenade massor som ligger på industriområden vid sidan om vallen hanteras ovarsamt, t ex då förorenade jordpartiklar sprids till gång- och cykelvägen i samband med schaktarbeten på industriområdet. Uppbyggnad av skyddsvall mot Vanån innebär att risken för översvämning minskar och därmed minskar också risken för spridning av föroreningar ut i Vanån. Viss spridning av farliga ämnen kan fortfarande ske från den förorenade marken innanför vallen med grundvattnets strömning, under vallen och ut i Vanån. Det är därför angeläget att sanera de föroreningar som finns inom industriområdena innanför vallen. Det förorenade område som ligger norr om Vanån, Vansbro Impregnering, kommer inte direkt att påverkas av vallens byggnation eftersom området ligger norr om Vanån och vallen uppförs söder om Vanån. Indirekt kan det förorenade området vid Vansbro Impregnering beröras av ett högre vattenstånd efter att vallen är uppförd jämfört med nollalternativet (ingen vall). Beräkningar visar dock att skillnaden i vattenstånd är marginell. Vid en allvarlig översvämning som vid ett 200-års flöde ges en ca 2 cm högre vattennivå uppströms Vansbro och vattenhastigheten kommer att vara mycket liten. En ökad spridningsrisk från det förorenade området bedöms därför vara marginell i jämförelse med nollalternativet. Påverkan på vattenmiljö p.g.a. utfyllnad Utfyllnad i en vik av Vanån på en sträcka av cirka 100 meter. Vid anläggandet av vallen kan sediment från viken komma att transporteras ut i Vanån och vidare i Västerdalälven. Beräkningar av hur föroreningar från sedimenten därmed kan komma att spridas vid ett worst case scenario redovisas i MKB:n för vattenverksamhet. De förväntade halterna suspenderat material samt arsenik i Vanån och i Västerdalälven är acceptabla både vid medellågvattenföring och medelvattenföring. Utfyllnaden bör dock inte utföras i samband med Vansbrosimmet eller i perioder då fisklek förekommer. Sammantaget får projektet positiva konsekvenser för vattenmiljön. Efter att vallen är byggd riskerar inte Vanån att vid översvämning tillföras föroreningar från förorenad mark i närområdet. Landskapsbild Sammantaget blir skyddsvallens konsekvenser för landskapsbilden små. Vallen är relativt låg på större delen av sträckan och döljs vanligen av skog sett på håll. Den förses med erosionsskydd av krossmaterial på den sida som vetter mot Vanån och gräsbesås på den andra sidan. Vallens påverkan på landskapsbilden beror dels på det intryck vallen i sig gör, dels på det markintrång den förorsakar, med fällning av skogsvegetation som följd. Vegetation kommer att behöva avverkas för ett stråk som är något bredare än själva vallen, för att möjliggöra anläggandet. Även etableringsytor och ytor för masshantering tar mark i anspråk. Dessa kommer dock att återställas efter avslutat bygge (27)

27 Konsekvenserna av att landskapsbilden förändras ligger på det upplevelsemässiga planet och beror alltså på vem som betraktar landskapet och vad den personen har för inställning till landskapets värden. Där man är personligt berörd, t.ex. genom att utsikten från ens tomt förändras, kan förändringar upplevas mer negativt än de annars skulle ha gjort. I det aktuella fallet med en ny skyddsvall, bedöms förändringarna av landskapsbilden ha en hög acceptans hos berörda Vansbrobor och andra som kommer att se vallen, genom att syftet med anläggningen är att motverka översvämningsskador. Nedan kommenteras de delar av vallen som kommer att kunna betraktas av människor i större omfattning. På sträckorna genom skogen i väster, där vallen kan nyttjas som gångoch cykelväg på samma sätt som Norlinvallen gör idag, kommer den befintliga vallen att byggas på med cirka 1 meter. Den kommer att göra ungefär samma intryck i landskapet som idag. Vid korsningen med Inlandsbanan i nordost, där starten för Vansbrosimningen går, ansluter vallen på en grusplan, väster om järnvägen. Grusplanen ligger högt och vallen upphör på sträckan genom detta öppna landskapsrum. Landskapsbilden påverkas alltså inte här. Möjligen kan vallens fortsättning österut skymta, men den är låg, endast cirka 1 meter över nuvarande mark. Öster om järnvägsbanken är vallen högre, cirka 2,5 meter över mark, men den kommer att döljas av järnvägsbanken sett från grusplanen. Mittemot norra delen av Saltvik kommer vallen att ligga vid en vik av Vanån, med utfyllnad i vattnet. Järnvägen, Inlandsbanan, går längs viken och skyddsvallen kommer att ligga utanför järnvägen, cirka 0,5 meter över banvallens nivå, vilket innebär cirka 3 meter över vattenytan. Vallen kommer att vara klädd med bergkross (erosionsskydd) på den sida som vetter mot ån, ett material som i färg och karaktär avviker från landskapet i övrigt. Den blir synlig bl.a. från bostadsbebyggelse i norra delen av Saltvik och från vattnet. Det är en fördel om krossmaterial med en mörkare färg väljs, eftersom ljust material blir mer synligt. Vanån vid en bostadstomt i Saltvik. På motsatt sida av ån går järnvägen på bank (se notering på fotot). Skyddsvallen kommer att ligga framför järnvägsbanken, med viss utfyllnad i viken, och blir cirka 0,5 meter högre än järnvägsbanken (27)