ÖVERSVÄMNINGSSKYDD VANSBRO KOMMUN

Transkript

1 VANSBRO KOMMUN Vansbro, planerad skyddsvall UPPDRAGSNUMMER MKB TILLHÖRANDE ANSÖKAN OM VATTENVERKSAMHET ÖVERSVÄMNINGSSKYDD VANSBRO KOMMUN Denna MKB utgör även Miljökonsekvensbeskrivning för Detaljplan för skyddsvall i Vansbro repo001.docx GRANSKNINGSHANDLING

2 Sammanfattning Bakgrund Vansbro drabbas ofta hårt av översvämningar på grund av läget mellan förgreningen Vanån och Västerdalälven och de stora låglänta områdena där bebyggelsen har vuxit fram. Höga flöden i Västerdalälven och Vanån kan i dagsläget få mycket allvarliga konsekvenser för Vansbro. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har kartlagt översvämningsrisker enligt Översvämningsdirektivet (EU direktiv 207/60/EG) och Vansbro är ett av 18 utpekade områden i Sverige som har en betydande översvämningsrisk. Vansbro kommun avser att utföra åtgärder i form av en skyddsvall och förbättringar av pumpsystem som skydd mot översvämningar i del av centrala Vansbro. Miljökonsekvensbeskrivningens syfte Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) är att beskriva de huvudsakliga konsekvenserna för människors hälsa och miljö samt att möjliggöra en samlad bedömning av dessa. Planerade åtgärder Översvämningsskyddet avser dels anläggande av ny skyddsvall utmed Vanån, dels höjning av befintlig vall (Norlinvallen). Vallen skall byggas för att utgöra skydd mot översvämning upp till vattennivå +239,6 (RH 70) vilken minst motsvarar ett 200-års flöde. Skyddsvallen är planerad att anläggas som en jordvall utmed Vanån. Vallens totala längd är ca m. Den befintliga Norlinvallen måste höjas och anpassas till den högre nivån för tillfredsställande funktion. Det är ca 1300 m av den totala längden som är höjning av befintlig vall med som mest 1.2 m. I den östra delen anläggs vallen öster om befintlig banvall (Inlandsbanan). Skyddsvallen kommer att ligga som mest 0.7 m högre än banvallen. Skyddsvallen har förlagts till Inlandsbanans östra sida vilket erfordrar fyllning i Vanån på en sträcka av ca 100 m. Skyddsvallen är lagd så att banunderbyggnaden ska vara orörd med fungerande avvattning. Vallen läggs genom industriområdet Brosågen. De byggnader som ligger i vallens sträckning rivs. Vallens höjd blir ca 2.3 m högre än omgivande marknivåer. I den sydöstra delen kommer vallen att ansluta mot befintlig bank för gång- och cykelväg. Bedömda miljökonsekvenser Viss risk för föroreningsspridning (arsenik och spridning av suspenderat material) finns i anläggningsskedet av utfyllnaden i Vanån men de förväntade halterna är acceptabla vid medellågvattenföring och medelvattenföring. Eftersom tidsperioden är begränsad (ca fem dygn) och utspädningen till Västerdalälven förväntas vara stor bedöms inte detta utgöra ett hinder mot en utfyllnad. Det finns heller inga särskilda skyddsvärda områden eller repo001.docx Sweco Södra Mariegatan 18 E Box 1902 SE Falun, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Karin Janson VA ingenjör Falun Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) karin.janson@sweco.se

3 skyddad natur att ta hänsyn till. Utfyllnaden bör dock inte utföras i samband med badsäsong eller i perioder då fisklek förekommer. I övrigt förväntas anläggandet av vallen inte medföra risk för människors hälsa och miljö Ett översvämningsskydd i form av en vall förhindrar att Vanån att vid ett högflöde förorenas av föroreningar från t.ex. industriområdet (där förorenad mark förekommer) utslagna avloppssystem eller oljecisterner. Vallen kommer alltså att skydda både ytvatten och grundvatten nedströms Vanån. På sikt bör projektet inverka positivt på miljökvalitetsnormer för Vanån och Västerdalälven i och med att översvämningsskyddet minskar risken för stötbelastningar av föroreningar vid höga vattenstånd. Den ekologiska och kemiska statusen bedöms inte påverkas negativt av det föreslagna översvämningsskyddet utan snarare positivt. Skyddsvallens konsekvenser för landskapsbilden förväntas bli små. På nära håll blir den synlig framför allt för människor som vistas på själva vallen samt där vallen ligger exponerad i ett öppet landskap. Vallen är relativt låg på större delen av sträckan och döljs vanligen av skog, på längre håll blir den endast synlig från enstaka platser, över vattnet. YVSE p:\3310\ \000\12-text\2-utställning\mkb_ docx

4

5 Innehållsförteckning 1 Miljökonsekvensbeskrivning för 1 1 Administrativa uppgifter 3 2 Inledning Bakgrund och syfte med planerade åtgärder Miljökonsekvensbeskrivningens syfte Höjdsystem Klimatförändringen 6 3 Tidigare utredningar 6 4 Alternativ Lokaliseringsalternativ Nollalternativet Utredda alternativ 14 5 Bedömningsgrunder Kommunala planer och riktlinjer Riksintressen och andra allmänna intressen Miljömål Miljökvalitetsnormer 19 6 Samråd och myndighetskontakter Anmälan om samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken Samråd med myndigheter Samråd med särskilt berörda, allmänhet och berörda organisationer 21 7 Nuvarande förutsättningar Befintliga anläggningar och beredskap Naturmiljö Mark Vattenmiljö Kulturmiljö Landskapsbild Friluftsliv 31 8 Planerad anläggning Teknisk beskrivning 32 1 (50) repo001.docx YVSE p:\3310\ \000\12-text\2-utställning\mkb_ docx

6 8.2 Buller och tranporter under byggskedet Masshantering och etableringsytor 34 9 Miljökonsekvenser på grund av översvämningsskydd Vattenmiljö Vattenstånd och flöden Vattenhastighet och erosion Förorenad mark Naturmiljö Kulturmiljö Landskapsbild Rekreation och friluftsliv Buller Påverkan på riksintressen mm Uppfyllelse av miljömål Avstämning mot miljöbalkens allmänna hänsynsregler 50 Bilagor Bilaga 1 Samrådsredogörelse (framtages efter samråd hållits oktober 2015) Bilaga 2 Plankarta för detaljplan för skyddsvall Vansbro, samrådshandling Bilaga 3 Rapport Sedimentprovtagning (150603) Bilaga 4 Bilaga 5 Vattenhastigheter vid 200-årsflöde utan vall Vattenhastigheter vid 200-årsflöde med vall 2 (50) repo001.docx

7 1 Administrativa uppgifter Sökande Adress Vansbro kommun Vansbro kommun Norra Allégatan Vansbro Telefon E-post Organisationsnummer Kontaktperson Tillståndsgivande myndighet Thomas Carlsson (Samhällsbyggnadschef) Mark- och miljödomstolen, Nacka Tillsynsmyndighet 3 (50) repo001.docx YVSE p:\3310\ \000\12-text\2-utställning\mkb_ docx

8 2 Inledning 2.1 Bakgrund och syfte med planerade åtgärder Vansbro drabbas ofta hårt av översvämningar på grund av läget mellan förgreningarna Vanån och Västerdalälven och de stora låglänta områdena där bebyggelsen har vuxit fram. Höga flöden i Västerdalälven och Vanån kan i dagsläget få mycket allvarliga konsekvenser för Vansbro. Om vattnet stiger till en nivå motsvarande ett 100-årsflöde hotas såväl samhällsviktiga funktioner som bostäder, näringsverksamhet och infrastruktur. Vid en sådan situation kommer stora delar av centrala Vansbro att vara översvämmade. Vid vårfloden 1916 översvämmades hela centrum och vattnet nådde nivån +239,98 m (RH70). I senare tid har större översvämningar skett åren 1959, 1966, 1985 samt Den största kända översvämningen var år 1764 då vattnet uppges ha stått cirka en meter högre än vid 1916 (Vansbro kommun, 2011) byggdes den s.k. Norlinvallen (se Figur 2-1) för att skydda den centrala bebyggelsen från inflöde av vatten från Vanån. Vallen byggdes för att skydda vid nivåer upp till +238,9 m (RH70). Inmätning av vallen visar att den idag har en lägsta nivå på +238,68 m, en nivå som nästan uppnåddes vid vårfloden Ända sedan denna vall byggdes har det diskuterats ytterligare invallningsåtgärder. Figur 2-1 Befintlig skyddsvall (Norlinvallen) med grusväg Vansbro kommun avser att utföra åtgärder i form av en skyddsvall och förbättringar av pumpsystem som skydd mot översvämningar i del av centrala Vansbro. Åtgärderna mot översvämning är tänkta att skydda lågt liggande delar. Området som är planerat att vallas in är de mest utsatta delarna av Vansbro tätort, där även många centrala samhällsfunktioner finns. 4 (50) repo001.docx

9 Figur 2-2 Vattnets beräknade utbredning och djup vid nivån +239,6 (omkring 200 års återkomsttid). Vid ett 200-årsflöde är stora delar av centrala Vansbro översvämmat med meterdjupt vatten. 2.2 Miljökonsekvensbeskrivningens syfte Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tillhör tillståndsansökan för vattenverksamhet för översvämningsskydd i form av en skyddsvall vid centrala Vansbro, Vansbro kommun, Dalarnas län. I ansökan ingår även att lagligförklara en äldre befintlig vall som kommer att förstärkas ytterligare och ingå som en del av den kompletta skyddsvallen. Skyddsvallen/översvämningsskyddet ska skydda centrala Vansbro mot översvämningar. Åtgärden utgör vattenverksamhet och omfattas av tillståndsplikt enligt 11 kap 9 miljöbalken. En MKB enligt miljöbalkens 6 kap 1-10, 22 ska upprättas för åtgärderna och bifogas ansökan. Syftet med en MKB är att beskriva de huvudsakliga konsekvenserna för miljö, hälsa och hushållning med naturresurser. MKB:n ska tjäna som beslutsunderlag och möjliggöra en samlad bedömning av konsekvenserna. 5 (50) repo001.docx YVSE p:\3310\ \000\12-text\2-utställning\mkb_ docx

10 2.3 Höjdsystem I detta dokument används RH70 genomgående. För centrala Vansbro kan vi approximera: RH 70 = RH cm (Danielsson 2011). 2.4 Klimatförändringen Det är osäkert hur framtida klimatförändringar kommer att påverka framtidens flöden, men de senaste klimatscenarierna för Vansbrotrakten visar att 100-årsflödet minskar med 0-20 % (källa SMHI 2011b). Detta då snömängderna förväntas minska och det är vårfloden som bidrar till de största flödena i Västerdalälvens vattensystem. I beräkningarna har det antagits 0 % förändring av 100-årsflödet. 3 Tidigare utredningar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har kartlagt översvämningsrisker enligt Översvämningsdirektivet (EU direktiv 207/60/EG) och Vansbro är ett av 18 utpekade områden i Sverige som har en betydande översvämningsrisk. MSB ger årligen bidrag till åtgärder för att förebygga skador vid översvämningar och Vansbro kommun ansökte om bidrag för skyddsåtgärder. Inför denna ansökan gjordes ett flertal grundläggande utredningar beträffande åtgärder, vattennivåer, geoteknik och konsekvensanalys. För att fastställa vilken översvämningsnivå som Vansbro behöver skydda sig mot upprättades en hydraulisk beräkningsmodell och flödes- och nivåberäkningar utfördes. Beräkningar utfördes utifrån Räddningsverkets uppgifter om 100-års flöden med 853 m 3 /s i Västerdalälven och 233 m 3 /s i Vanån, vilket ger totalt 1086 m 3 /s. Skifsforsens regleringsdammar utgör nedströms randvillkor, men då det fanns en osäkerhet i nivåerna användes två olika randvillkor. För att göra en känslighetsanalys på beräkningarna har även ett alternativt 100-årsflöde använts i beräkningarna samt ett 200- års flöde med olika nedströms randvillkor. Det gjordes totalt fem olika beräkningsfall. Beräkningarna visade att det fanns en översvämningsrisk i samhället och att nivåerna vid ett 200-årsflöde kan stiga till nivåer mellan +239,12 till +239,25 längs Vanån och till nivåer mellan till +239,58 längs Västerdalälven. Skillnaderna i de olika beräkningsfallen mellan det lägsta och högsta scenariot är knappt 1 m, beroende på olika flödesstorlekar och nivåer vid Skifsforsen. Fortum äger kraftverket vid Skifsforsen som är ett äldre kraftverk som på sikt kan behöva byggas om alternativt rivas. Det genomfördes därför även en beräkning av nivåerna vid ett 100-års flöde utan Skifsforsens dammar. Beräkningarna pekar på att om kraftverksdammarna rivs blir nivåerna 0,3-0,5 m lägre i Vanån och Västerdalälven vid ett 100-års flöde. 6 (50) repo001.docx

11 4 Alternativ 4.1 Lokaliseringsalternativ Planerad vall lokaliseras på sätt som bäst uppfyller projektets syfte och samtidigt är tekniskt genomförbart. Vallens syfte är att skydda de centrala områdena av Vansbro från översvämning vid högt vattenstånd. Figur 4-1 Skyddsvallens läge 4.2 Nollalternativet I MKB:n ska ett alternativ där ansökt verksamhet inte genomförs beskrivas, ett så kallat nollalternativ. Det föreslagna alternativet jämförs sedan med nollalternativet. Nollalternativet avser en framtida situation om inte den tänkbara åtgärden genomförs. I princip innebär nollalternativet att nuvarande förhållanden bibehålls, men omvärlden förändras på normalt sätt. Dessa förändringar kan vara redan beslutade åtgärder. Den pågående klimatförändringen är en del av nollalternativet. Nollalternativet beskriver förväntad utveckling om översvämningsskyddet inte kommer till stånd och den befintliga Norlinvallen behåller nuvarande höjd. Det innebär att delar av centrala Vansbro inte har något skydd mot större översvämningar. 7 (50) repo001.docx YVSE p:\3310\ \000\12-text\2-utställning\mkb_ docx

12 Konsekvenserna av avsaknaden av ett översvämningsskydd för Vansbro kommun omfattar bl.a. Oro för kommande höga vattennivåer Skador på byggnader Risk för föroreningsspridning vid höga vattenstånd och utsläpp av föroreningar från t.ex. industriområdet (där förorenad mark förekommer), avloppssystemet och dagvattensystemet med begränsad funktion Allvarliga funktionsstörningar på tätortens el-, vatten- och avloppsnät Påverkan på väg- och järnvägstransporter Problem för boende i samhället som är beroende av hjälp Hälsorisker. Framför allt för de svaga grupperna i samhället som äldre, sjuka och barn. Tillgängligheten försvåras Kulturmiljöintressanta områden i centrala Vansbro, bl. a. riksintresset Järnvägsgatan, påverkas negativt av översvämning En översvämning skulle få negativa konsekvenser för landskapsbild/stadsbild, särskilt inom tätorten, eftersom det tar lång tid att återställa marken efter översvämning Konsekvenser av en översvämning i Vansbro Någon fullständig bild av vad som skulle inträffa vid en allvarlig översvämning i Vansbro är svår att ge, men det finns underlag för att ge en god bild av vilka värden som står på spel vid olika återkomsttider/nivåer. Vattnets beräknade utbredning och djup som bland annat presenteras under avsnitt Centrala samhällsfunktioner, antyder vilka generella konsekvenser som kan förväntas inträffa i centrala Vansbro vid olika återkomsttider. En översvämning skapar konsekvenser innan vatten kan ses på marken. Många sårbara installationer och värdefull egendom finns i källare. Under mark finns även vatten och avloppssystem. Grundvattennivån inom området påverkas i hög grad av vattennivåerna i Västerdalälven och Vanån. Vid höga vattennivåer i vattendragen intar även grundvattnet en hög nivå, vilket kan medföra att låglänta områden vattenfylls. Skador till följd av en översvämning uppstår som direkta skador i de områden som översvämmas (ex skador på byggnader), men översvämningar kan även ge spridningseffekter till andra områden indirekta skador. Exempelvis kan en utslagen nätstation i ett översvämmat område ge strömavbrott i ett område som ligger i ett torrt läge. Ett annat exempel på indirekt skada (kostnad) är att om en väg inte kan hållas 8 (50) repo001.docx

13 öppen; kan det leda till förseningar för transporter långt utanför det översvämmade området. Förutom vattnets utbredning och vattendjup spelar också översvämningens varaktighet och flödeshastigheten roll för skadeutfall samt möjligheterna att bygga och upprätthålla temporära barriärer. 9 (50) repo001.docx YVSE p:\3310\ \000\12-text\2-utställning\mkb_ docx

14 4.2.2 Centrala samhällsfunktioner Inom området som kan komma att översvämmas finns en rad viktiga samhällsfunktioner, se Figur 4-2 och beskrivning nedan. Medborgarhuset (1) är ett mycket viktigt objekt. Där finns bland annat all kommunal ledning och administration, en samlingslokal som är tänkt att användas som värmestuga i ett krisläge. I källaren finns förutom kommunarkivet också ett serverrum med kommunens samlade IT-funktion. I övrigt finns även bibliotek, simhall och teater/biograf. Golv i entréplan på medborgarhuset ligger på +239,1. Golvet i källarplan ligger på +235,8, vilket är under grundvattenytan varför det sker en kontinuerlig pumpning. ITfunktionerna sitter i källaren, men på ca 0,5 m över golvnivå. Vid höga vattennivåer blir det även svårt att nå byggnaden eftersom flera omgivande vägar översvämmas. En av kommunens två fjärrvärmepannor finns inom Rindis pelletsfabrik (2). Det finns ytterligare en fjärrvärmepanna på nätet som dessutom har oljespets, vilket kan hålla igång nätet, om än inte med full kapacitet. Redan vid ett 25-årsflöde omges markområdet delvis av vatten. Vid ett 200-årsflöde omges värmeverket av upp till meterdjupt vatten och funktionen blir satt ur spel Figur 4-2 Vattnets beräknade utbredning och djup vid nivån +239,6 (omkring 200 års återkomsttid) och några viktiga samhällsfunktioner: 1) Medborgarhuset, 2) Fjärrvärmepanna, 3) Telestation, 4) Resecentrum. 10 (50) repo001.docx

15 Telestationen (3) som ligger inom studieområdet är en viktig nod för kommunikation/it i Vansbro. Telestationen ligger på en liten höjd, men kan drabbas av översvämning vid 200-årsflöden. Figur 4-3 Det är stora mängder spån och pellets som lagras inom Rindis industritomt som ligger på f.d. Brosågenområdet. Resecentrum (4) ligger så att själva stationshuset kan klara ett 200-årsflöde men omgivande vägnät översvämmas liksom järnvägsspåren vilket gör att resecentrumfunktionen inte kan upprätthållas. VA-försörjningen i området kommer inte att kunna upprätthållas vid en översvämning och spillvattnet kommer upp i källare om fungerande backventil saknas. Merparten av fastigheterna i området har källare (de största undantagen är den äldre bebyggelsen längs Järnvägsgatan samt några flerfamiljsbostäder i norra delen). De två livsmedelsbutikerna i Vansbro ligger båda i studieområdet och kan komma att drabbas av översvämningar vid 200-års flöden. Det kommunala centralköket ligger utanför området, men hur distributionen fungerar är oklart. Framkomligheten i området som riskerar att översvämmas kommer att vara begränsad, redan vid ett 50-års flöde och mycket starkt begränsad vid ett 200-årsflöde då flera av gatorna svämmas över med meterdjupt vatten. En evakuering av boende kommer att behövas. Räddningstjänsten, skola och vårdcentral med äldreboende ligger utanför det område som riskerar att drabbas av översvämningar. Reningsverket ligger strax nedströms Vanåns utflöde i Västerdalälven, vid Skamsberget. E10 samt vägarna 66 och 26 passerar genom samhället. Dessa vägar ligger på nivåer runt +240,0 som lägst, men trafikplatsen där väg 26 ansluter till väg 71 drabbas vid översvämning och trafiken måste då tillfälligtvis ledas på annat sätt genom trafikplatsen. Inom området finns sex transformatorer, (Figur 4-4). Ur försörjningssynpunkt är transformator nr. 4 och 6 de mest betydelsefulla. Transformator nr. 1, 2, 3, 5 är placerade lågt, men är inte lika betydelsefulla. 11 (50) repo001.docx YVSE p:\3310\ \000\12-text\2-utställning\mkb_ docx

16 Figur 4-4 Det finns sex transformatorer inom området som riskerar att översvämmas. I Figur 4-5 presenteras hur berörd byggnadsarea (heldragna linjer) och antalet berörda byggnader (streckade linjer) ökar med vattennivån. Med berörd byggnadsarea menas i detta fall att den geografiska utsträckningen av en byggnad ligger i ett område som enligt höjdmodellen nås av vatten. De fyra typerna av byggnader är hämtade från kommunens primärkarta. Den använda metodiken är densamma som MSB använt i Mälaruppdraget (MSB 2012) och är bäst lämpad för större områden men beskriver ändå principiellt hur konsekvenserna stegras med ökad vattennivå. 12 (50) repo001.docx

17 Figur 4-5 Diagrammet visar hur berörd byggnadsarea (heldragna linjer) och antalet berörda byggnader (streckade linjer) ökar med vattennivån. Statistiskt sett är sannolikheten 63 procent att det någon gång under en hundraårsperiod inträffar ett 100-årsflöde. Detta ger ett scenario vars konsekvenser bedöms utgöra en svår påfrestning för kommunen, befolkningen och näringslivet. Länsstyrelsen i Västra Götaland och i Värmland rekommenderar exempelvis att inte ens enklare byggnader som uthus, förråd och garage ska ligga inom området för ett 100-årsflöde om inte åtgärder vidtas. I Norge är det ej tillåtet att idag bygga exempelvis bostäder, industri eller kontor under nivån för ett 200-årsflöde utan att åtgärder vidtas. Vid denna återkomsttid skulle centrala Vansbro i princip vara utslaget. 13 (50) repo001.docx YVSE p:\3310\ \000\12-text\2-utställning\mkb_ docx

18 4.3 Utredda alternativ Först planerades att en del av vallen skulle, för att undvika fyllning i Vanån, läggas på den västra sidan Inlandsbanan på en 400 m lång sträcka. Efter att kompletterande geoteknisk undersökning utfördes vid Sågtjärn i syfte att kontrollera stabiliteten för planerad utfyllnad av skyddsvall konstaterades att under och strax utanför området finns torv med mäktigheter upp emot 5 m. Detta innebär att omfattande muddring krävs för utfyllnad av planerad bank. Återfyllning måste sannolikt ske med sprängsten för att erhålla en stabil bank. Det föreligger även stor risk för att förekommande massor från Sågtjärn som behöver muddras är förorenade. Dessutom finns ett stråk med elkablar i GC-vägen som måste flyttas. Detta bedöms bli ekonomiskt ofördelaktigt samt att stabiliteten för befintlig banvall kan komma att påverkas negativt. Det skulle även kräva att tillfälliga åtgärder utförs vid passagen av banvallen då vattnet stiger över banvallens nivå (+239,2 m) i form av mobilt översvämningsskydd. MSB anser dock att i detta fall är ett mobilt översvämningsskydd inte är ett bra alternativ jämfört med en permanent vall. Översvämningsskyddet ska vara enkelt och robust vid ett skarpt läge. Ett mobilt översvämningsskydd kräver även relativt stora insatser i etableringsfasen samt att det kräver ett förvaringsutrymme då det inte används. Utifrån detta valde man istället att gå vidare med alternativet som innebär att vallen placeras på östra sidan om järnvägsbanken, mot Vanån, längs hela sträckan. För att klara skydd upp till +239,6 kommer utfyllnad i Vanån (ca 100 m längd) att krävas. Massåtgången bedöms vara relativt likvärdig som alternativet att förlägga vallen på västra sidan inlandsbanan. Detta alternativ innebär även att: Den befintliga GC-vägen lämnas oförändrad. Ingen påverkan på förorenade områden väster om järnvägsbank. Ingen konflikt med elkablar. Befintlig järnvägsbank skyddas mot översvämning. Skyddsvallen blir mindre synlig. 14 (50) repo001.docx

19 5 Bedömningsgrunder 5.1 Kommunala planer och riktlinjer Översiktsplanen I den kommunala översiktsplanen (Vansbro kommun 2011) finns riktlinjer för tillkommande bebyggelse och förändrad markanvändning inom områden som riskerar att drabbas av översvämningar vid 100-års flöden. I planen rekommenderas utökad invallning av tätorten och en rensning av Skifsforsen och Kvarnholsforsen, se faktaruta nedan, (Figur 5-1). Ur Utvecklings- och översiktsplan för Vansbro kommun, kap Miljö- och Riskfaktorer Kommunens mål: - I samband med planläggning och bygglovsprövning ska översvämningsriskerna beaktas. Följande rekommendationer gäller: - I områden som hotas av 100-årsflöde, dvs. där sannolikheten för översvämningar beräknas till 63 procent eller högre under en 100-årsperiod, bör det inte tillkomma någon bebyggelse alls, med undantag för enkla byggnader som garage och uthus samt t. ex p- platser och enklare idrottsanläggningar. - I områden som hotas av högsta dimensionerande flöde, dvs. där översvämningar beräknas ske mer sällan än vart hundrade år kan samhällsfunktioner av mindre vikt lokaliseras. Exempel är byggnader av lägre värde, byggnader av mer robust konstruktion, vägar med förbifartsmöjligheter, enstaka villor, fritidshus och mindre industrier med liten miljöpåverkan. - Endast i områden som inte hotas av 100-årssflöde eller högsta dimensionerande flöde bör riskobjekt och samhällsfunktioner av betydande vikt lokaliseras. Detta kan vara offentliga byggnader, t.ex. sjukhus, vårdhem, skolor, infrastruktur av stor betydelse såsom riksvägar och andra vägar utan reella förbifartsmöjligheter, järnvägar, VA/avfallsanläggningar, el- /teleanläggningar samt industrier med stor miljöpåverkan eller andra industriområden. Även sammanhållen bostadsbebyggelse bör placeras ovanför nivån för högsta dimensionerande flöde. - Rekommendationerna föreslår var man kan bygga utan att vidta särskilda förebyggande åtgärder med avseende på höga flöden. I de fall man önskar använda översvämningshotad mark till annat än vad som rekommenderas bör en riskanalys utföras för att bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas för att begränsa konsekvenserna av höga flöden. Möjligheter finns att bestämma lägsta golvnivå och lämpligt grundläggningssätt för nya byggnader samt att endast källarlösa hus får uppföras. - I vissa fall kan problemen åtgärdas genom permanent invallning. För Vansbros del, med alla befintliga byggnader, verkar detta vara den vettigaste åtgärden. - Rensningar bör göras i Skifs- och Kvarnholmsforsen. Figur 5-1 Del av kommunens mål från Vansbro kommuns Utvecklings och översiktsplan (2011) 15 (50) repo001.docx YVSE p:\3310\ \000\12-text\2-utställning\mkb_ docx

20 Figur 5-2 Restriktioner i Vansbro tätort, Vansbro kommun (50) repo001.docx

21 Inga större förändringar i markanvändningen planeras inom det aktuella utredningsområdet, se Figur 5-3 I planen anges att Träkolsområdets norra del, där Vansbrosimningen startar, görs till ett vackert närrekreationsområde.detta område ligger delvis inom den föreslagna skyddsvallen, intill den norra gång- och järnvägsbron över Vanån mot Dalasågen. I översiktsplanen beskrivs att en sammanhängande strandpromenad utmed Vanån Västerdalälven (från start till mål för Vansbrosimmet), samordnas med förhöjning av skyddsvallar. Figur 5-3 Markanvändning i Vansbro tätort. Vansbro kommun (50) repo001.docx YVSE p:\3310\ \000\12-text\2-utställning\mkb_ docx

22 5.1.2 Detaljplan för skyddsvall i Vansbro Under hösten 2015 har en detaljplan tagits fram som möjliggör uppförandet av planerad skyddsvall (se bilaga 2). Planområdet omfattar befintlig och planerad skyddsvall. Planområdet har avgränsats till två meter utanför släntfot. I planområdet ingår även ytor där befintlig mark ligger över lägsta skyddsnivå för vallen för att säkerställa att marknivån inte sänks på dessa ställen. I planområdet ingår även ett smalt område med industrimark mellan skyddsvallen och Vanån inom Brosågenområdet. Del av detaljplan (stadsplan) för barnstuga väster om kvarteret Hjorten m.m. upphävs. Upphävandet omfattar A-området (område för allmänt ändamål) som ligger i anslutning till befintlig skyddsvall, där den börjar norr om Fredsgatan. Planområdets areal för skyddsvallen är cirka m 2 och planområdet som upphävs är cirka 860 m Riksintressen och andra allmänna intressen Riksintresse för kulturmiljövård Järnvägsgatan i Vansbro klassas om riksintresse för kulturmiljövård då det är ett karaktäristiskt järnvägssamhälle med en tätortsmiljö från 1870-talet som vuxit upp kring bygdens sågverksindustri Ett karaktäristiskt stationssamhälle där järnvägsområdet med byggnader och stationshus bär en relativt enhetlig och ursprungligprägel som minner om den stora betydelse som järnvägen har spelat för sågverksindustrin. Järnvägsgatan med sin bebyggelse och affärer kompletterar helhetsmiljön kring järnvägen. Bebyggelsen efter Järnvägsgatan speglar samhällets framväxt och utveckling. Det ståtliga stationshuset är byggd i en stil som är typisk för det sena 1800-talet och intar här en central plats och är förklarat som byggnadsminnesmärke. (Länsstyrelsens hemsida, webbgis.lansstyrelsen.se/dalarna/planeringsunderlag ) Riksintresse Järnvägar Länsstyrelsen Dalarna Västerdalsbanan, från Repbäcken till Malung, klassas enligt Länsstyrelsen Dalarna som riksintresse för kommunikation p.g.a. godstrafiken till Malung. Banan sträcker sig fram till Malungsfors Strandskydd Generellt strandskydd gäller vid sjöar och vattendrag enligt 7 kap miljöbalken. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för rörligt friluftsliv och bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Det generella strandskyddet omfattar land- och vattenområde 100 meter från strandlinjen. 18 (50) repo001.docx

23 Drygt hälften av planområdet är detaljplanelagt. De tre äldre detaljplanerna är upprättade innan det generella strandskyddet infördes 1975, vilket innebär att strandskydd i dagsläget inte gäller inom dessa detaljplaner. I den nya detaljplanen från 2005 för rv71, numera E16, anges att strandskyddet är tidigare upphävt inom kvartersmark (ett mindre område för industri) dvs i detaljplanen (stadsplanen) från 1973 för bl.a. Brosågen. Det generella strandskyddet återinträder automatiskt inom detaljplanelagt område när ett tidigare planlagt området ersätts med ny detaljplan (detta gäller även äldre stads- och byggnadsplaner). Det innebär att särskilda skäl ska redovisas för upphävande av strandskydd. Eftersom en detaljplan har tagits fram för planerad skyddsvall kommer det generella strandskyddet att återinträda. Planbestämmelse införs dock för upphävande av strandskyddet, för detta krävs att särskilda skäl anges. Då Vansbro tätort har pekats ut som ett av 18 områden i landet med betydande översvämningsrisk och där konsekvenserna av översvämningar kan orsaka stor skada bedöms det som särskilt skäl att strandområdet behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området (7 kap 18 punkt 5 miljöbalken). 5.3 Miljömål Sveriges riksdag har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål som skall styra det svenska miljöarbetet. Målen beskriver de egenskaper som vår natur och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Miljömålen ska vara uppnådda år Hur sökt verksamhet påverkar måluppfyllelse redovisas i avsnitt 10 Uppfyllelse av Miljömål 5.4 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i 5 kap Miljöbalken. I 3 står bland annat att kommuner och myndigheter ska iaktta miljökvalitetsnormer vid planering och planläggning. Exempelvis ska det säkerställas att föreslagna åtgärder i det aktuella projektet inte medför att miljökvalitetsnormerna överskrids. En miljökvalitetsnorm kan till exempel gälla högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark, eller vatten. Miljökvalitetsnormer kan införas för hela landet eller för ett geografiskt område, till exempel ett län eller en kommun. Utgångspunkten för en norm är kunskaper om vad människan och naturen tål. Normerna kan även ses som styrmedel för att på sikt nå miljökvalitetsmålen, se kapitel 15. De miljökvalitetsnormer som finns upptagna i Vatteninformationssystem Sverige, VISS (Länsstyrelsens hemsida, som berör Vanån och Västerdalälven (nedströms Vansbro) är den ekologiska statusen och den kemiska ytvattenstatusen. 19 (50) repo001.docx YVSE p:\3310\ \000\12-text\2-utställning\mkb_ docx

24 Miljökvalitetsnormer Vanån SE Vanån SE är ett bedömt vattendrag med fastslagen miljökvalitetsnorm (MKN) 2009, statusen är även preliminärt bedömd 2014 och det finns ett framtaget förslag till ny MKN. Senaste klassning och förslag till miljökvalitetsnorm (2014) Beslut vattendelegationerna och beslutad miljökvalitetsnorm ( ) Ekologisk status Måttlig Måttlig God Kemisk status Uppnår ej god God God Kvalitetskrav 2021 Kemisk status (exkl. kvicksilver) Ej klassad God God Den fastställda ekologiska statusen klassas som måttlig. Vattenförekomsten uppnår ej god ekologisk status bland annat till följd av flottledsrensning, påverkan från vattenreglering samt att det förekommer vandringshinder för vattenlevande organismer i eller i anslutning till vattenförekomsten. Det förekommer två vandringshinder, var av ett i huvudfåran och ett i ett biflöde. Statusen är hög om man tittar på näringsämnen och god beträffande försurning. Den kemiska ytvattenstatusen (exklusive kvicksilver) är klassad som god. Kvalitetskravet inför 2021 är god ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus Miljökvalitetsnormer Västerdalälven SE , SE Västerdalälven SE (nedströms Vansbro tills den når Österdalälven och övergår i Dalälven), ekologiska status och kemiska status (ej kvicksilver) klassades enligt beslut av vattendelegationen ( ) som god. Vattenförekomst (SE ) har efter detta beslut delats in i fyra mindre områden där den del av Västerdalälven som Vanån mynnar ut i betecknas som Västerdalälven SE Senaste klassning och förslag till miljökvalitetsnorm (2014) Beslut vattendelegationerna och beslutad miljökvalitetsnorm ( ) Ekologisk status Måttlig God God Kemisk status Uppnår ej god Uppnår ej god God Kvalitetskrav 2021 Kemisk status (exkl. kvicksilver) Ej klassad God God 20 (50) Tabell 5-1 Miljökvalitetsnormer i Västerdalälven SE och SE repo001.docx

25 Den senaste klassningen, Västerdalälven SE , som också är förslag till ny miljökvalitetsnorm genomfördes Vattenförekomsten uppnår ej god ekologisk status bland annat till följd av flottledsrensning och att det förekommer vandringshinder för vattenlevande organismer i eller i anslutning till vattenförekomsten, vilka bedöms ha avgörande betydelse för vattnets ekologiska status. Den kemiska ytvattenstatusen uppnår ej god status och den kemiska ytvattenstatusen (exklusive kvicksilver) är ej klassad. Kvalitetskravet inför 2021 är god ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus 6 Samråd och myndighetskontakter 6.1 Anmälan om samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken En anmälan om samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken angående uppförande av skyddsvall mot översvämningar i Vansbro, Vansbro kommun skickades in den 18 juni Länsstyrelsen lämnade beslut ( ). De hade ingen invändning ur natur och kulturmiljösynpunkt mot planerade åtgärder under förutsättning att följande synpunkter beaktades: Planerade åtgärder berör Idbäcksmyrarna som har bedömts ha höga naturvärden i länets våtmarksinventering, vid arbetet vid vallen ska hänsyn tas så att körskador på våtmarkerna undviks. I anmälan framgår att i de fall förorenade massor berörs av anläggningen av skyddsvallen kommer dessa hanteras i samråd mellan kommunen och Länsstyreslen. Länsstyrelsen utgår ifrån att man anpassar val av anläggningsmaterial och val av fröblandning till lokala förhållanden. 6.2 Samråd med myndigheter Enligt 11 kap 9 miljöbalken kommer tillstånd från Mark- och miljödomstolen sökas för vattenverksamhet i form av skydd mot vatten d.v.s. en markavattningsåtgärd. Enligt 6 kap 4 miljöbalken ska samråd ske med tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Ett inledande samråd har hållits med Länsstyrelsen i Dalarna den 29 april På samrådet redovisades planerat projekt. Länsstyrelsen påpekade att påverkan och konsekvensen ska redovisas beträffande hur planerad vall inverkar på andra möjliga översvämningsområden och hur erosionen kan förändras. Minnesanteckningar redovisas i samrådsredogörelsen (Bilaga 1). 6.3 Samråd med särskilt berörda, allmänhet och berörda organisationer # Texten kompletteras efter arr samråd har hållits i oktober (50) repo001.docx YVSE p:\3310\ \000\12-text\2-utställning\mkb_ docx

26 7 Nuvarande förutsättningar 7.1 Befintliga anläggningar och beredskap I den norra delen finns en befintlig skyddsvall (Norlinvallen) med en längd av 1300 m, (se Figur 7-1). Denna vall utgör tillsammans med befintlig järnvägsbank ett visst skydd mot översvämning av Vansbros centrala lågt belägna delar men vallen överströmmas vid vattennivåer över +238,68 (RH70). 22 (50) Figur 7-1 Befintlig skyddsvall, den så kallade Norlinvallen och pumpstation för dagvatten. Vid 1985-års höstflod behövde vallen förstärkas med sandsäckar. Tidigt skedde detta på några platser där det var problem med inläckage. När det kom fram att än högre vattenstånd var att vänta fattades beslut om höjning av vallen så att den var ca 20 cm högre än det högsta vattenståndet i Vanån (Vansbro kommun 1985). Förutom den befintliga skyddsvallen med tre pumpbrunnar med avstängningsventiler finns en pumpstation för dagvatten öster om järnvägen, norr om Brosågen, (Figur 7-1). Redan vid normal vårflod behövs åtgärder inom området för vatten och avlopp, för att det ska fungera tillfredställande och att inga skador ska uppstå. Det rör sig då främst om repo001.docx

27 pluggning och utplacering av pumpar för länspumpning. Kommunen har själva pumpar och utrustning för att klara en normal vårflod. Vid dessa tillfällen sköter personal som normalt arbetar med VA-systemet åtgärderna. Åtgärderna finns dokumenterade i en enklare plan. Räddningstjänsten förfogar över ett begränsat antal dränkbara pumpar och brunnstätningar som finns tillgängliga för allmänheten. Dagvatten från tätortens centrala delar leds via ledningar till en dagvattenpumpstation för vidare avledning till Vanån. Övriga dagvattenledningar leds direkt ut i Vanån respektive Västerdalälven. Räddningstjänsten ansvarar för det operativa arbetet samt att rätt resurser rekvireras. Det kan exempelvis röra sig om att ansöka om lån av översvämningsmaterial som MSB förfogar över. Under höga flöden håller sig räddningstjänsten uppdaterad genom bland annat Älvgruppen som Länsstyrelsen sammankallar. Vidare så kontaktas i händelse av översvämning vattenregleringsföretagen flera gånger varje dygn för att få aktuella flöden och prognoser. De personella resurser som kommunen har att tillgå är ca 35 personer inom räddningstjänsten samt 20 personer i kommunens frivilliga resursgrupper. Fjärrvärmeverket på Brosågenområdet har viss beredskap för högt vattenstånd, t ex så sitter pannan upplyft. Sammanfattningsvis kan sägas att kommunen har bra förutsättningar att klara de höga flöden som återkommer mer eller mindre årligen. Blir flödena däremot historiskt höga så får kommunen stora problem med att minimera de skador som kommer att drabba samhället. Figur 7-2 Dagvattenpumpstationen ligger högt placerad och klarar minst ett 100-årsflöde. 7.2 Naturmiljö Den västra delen av den befintliga vallen (Norlinvallen) går genom Idbäcksmyrarna, se Figur 7-4, en våtmark som har högt naturvärde (klass 2, delar av myren dock klass 4 efter 23 (50) repo001.docx YVSE p:\3310\ \000\12-text\2-utställning\mkb_ docx

28 ingrepp) enligt Länsstyrelsens våtmarksinventering. Inom detta område finns ett område öster om befintlig skyddsvall som är klassad som värdefull sumpskog av Skogsstyrelsen. Det är en talldominerad myrskog. Figur 7-3 Miljöintressen i Vansbro. Källa Länsstyrelsens WebbGIS. Figur 7-4 Idbäcksmyrarna 24 (50) repo001.docx

29 7.1 Mark Tidigare verksamheter har lämnat föroreningar Det har förekommit olika former av trä- och sågverksamhet under över 100 års tid längs Vanån. Det har varit sågverk och impregneringsanläggningar. Man har framställt kol, tjära, gengaskol, terpentin, träsprit och hönsfoder. Det har även funnits en soptipp i området. Det är verksamheter som kan förorena mark och vatten varför ett flertal miljötekniska mark- och grundvattenundersökningar tidigare har genomförts. Undersökningarna har omfattat Träkolsområdet (i norr) och Brosågenområdet (i sydost). Resultatet av undersökningarna visar att marken inom Träkolsområdet är förorenat avseende metaller (arsenik, koppar, bly, zink) och organiska ämnen (alifater, aromater, BTEX och PAH). I grundvattnet inom Träkolsområdet finns metaller (arsenik, bly, krom, zink) samt organiska ämnen (alifater, aromater, BTEX, PAH) i förhöjda halter. Inom Brosågenområdet är marken och grundvattnet förorenat avseende organiska ämnen. Alifater och dioxin finns i marken och alifater och PAH finns i grundvattnet. Båda områdena har av länsstyrelsen klassats som riskklass 2, stor risk för människors hälsa och miljön (Länsstyrelsen Dalarnas län 2012). För flera fastigheter är ansvarsfrågan för sanering oklar och under utredning varför några större saneringsåtgärder inte har vidtagits. 25 (50) repo001.docx YVSE p:\3310\ \000\12-text\2-utställning\mkb_ docx

30 Sågtjärn Träkolsområdet Idbäcksmyran Skola Rindi Väg 71 Väg 71 Centrum Fd Brosågen Figur 7-5 Karta över Vansbro tätort. I det förberedande arbetet med anläggandet av vallen har föroreningssituationen i marken kartlagts längs den planerade sträckningen för skyddsvallen inklusive 2 meter ut från släntfot. Arbetet har utförts med syfte att bedöma behov av sanering utefter planerad sträckning för skyddsvallen. Resultatet av undersökningen visar att det finns föroreningar (metaller och organiska ämnen) inom delområde A och C inom det markområde som vallen kommer att ta i anspråk. Marken behöver därför saneras inför anläggandet av vallen för att kvarvarande risker ska vara acceptabla. 26 (50) repo001.docx

31 7.1.2 Markanvändning idag Träkolsområdet i norr är idag till största delen naturmark med gångvägar. Det är tätortsnära natur som bland annat nyttjas av förskole- och skolbarn. I översiktsplanen (Vansbro kommun 2011) anges markanvändningen Fritidsanläggning på stor del av området. Aktualitetsförklaring av översiktsplanen pågår, där föroreningsproblematiken inom området kommer att behandlas. En mindre del närmast tätorten anges som Arbetsplatser (se Figur 5-3). F.d. Brosågenområdet domineras ytmässigt av Rindis pelletstillverkning, men det finns även fjärrvärmeanläggning. I anslutning till området finns även mataffär, bygghandel, kontor, grill mm. Området anges i översiktsplanen med markanvändningen Arbetsplatser Geotekniska förhållanden vid området för vallen Där vallen ligger öster om och i nära anslutning till befintlig järnvägsbank består jorden överst av ett ytskikt bestående av mullhaltig jord. Under ytskiktet följer naturligt lagrad silt och sand med minst medelhög relativ fasthet. Där vallen passerar industriområdet (Brosågen). Består marken av fyllningen vars mäktighet generellt är mellan 1-2 m och har varierande innehåll i form av sand, grus, silt samt bark, flis och sågspån. Fyllningen underlagras av sand och silt med minst medelhög relativ fasthet till mer än 10 m djup under markytan. Fyllningen i järnvägsbanken består av grusig sand som underlagras av ca 1.2 m naturligt lagrad siltig sand med växtdelar och därunder av 0.7 m torv. Under torven följer sand till stort djup. Sonderingar utförda i vatten vi den planerade utfyllnaden i Vanån visar att under botten finns ett mycket löst ytskikt med 1-2 m tjocklek sannolikt bestående av slam eller dy. Under detta lösare lager finsediment i form av sand med låg-medelhög relativ fasthet till ca 6 m djup som underlagras av sand med minst hög relativ fasthet. Den befintliga skyddsvallen (Norlinvallen) utgörs av fyllning som består till övervägande del av sand och grus. Fyllningen underlagras av torv. Under torven följer naturligt lagrade sediment av sand och silt eller morän Utanför Norlinvallen (GC-väg) består jorden av m torv som underlagras av morän eller sand och silt. I aktuell Ansökan om vattenverksamhet där denna MKB bifogas som bilaga kommer även en teknisk beskrivning att bifogas. I den Tekniska beskrivningen redovisas de geotekniska förhållandena mer ingående. I bilaga till Tekniska beskrivningen redovisas även utförda geotekniska undersökningar, Markteknisk undersökningsrapport (MUR), daterad (50) repo001.docx YVSE p:\3310\ \000\12-text\2-utställning\mkb_ docx

32 7.2 Vattenmiljö Både Vanåns och Västerdalälvens ekologiska status klassas som måttlig gällande den senaste klassningen (2014) som också är förslag till ny miljökvalitetsnorm. Vattenförekomsterna uppnår ej god ekologisk status bland annat till följd av flottledsrensning och att det förekommer vandringshinder för vattenlevande organismer i eller i anslutning till vattenförekomsten som bedöms ha avgörande betydelse för vattnets ekologiska status. Vanån Västerdalälven Kvalitetskrav 20 Ekologisk status Måttlig Måttlig God Kemisk status Uppnår ej god Uppnår ej god God Kemisk status exkl. kvicksilver) Ej klassad Ej klassad God Tabell 7-1 Förslag till ny Miljökvalitetsnormer, preliminärt bedömd 2014 i Vanån SE och Västerdalälven SE Den kemiska ytvattenstatusen (exklusive kvicksilver) uppnår ej god status. En miljögiftsprovtagning genomfördes 2012 då ytvatten provtogs med passiva provtagare och stickprov av sediment provtogs. I sediment uppmättes förhöjda halter av PAHer ( Vattenförekomsten uppnår inte god status med avseende på polybromerade difenyletrar (PBDE). Detta med anledning av ett nytt Europeiskt gränsvärde för PBDE i fisk, som tyder på att gränsvärdet överskrids i alla ytvatten. PBDE är en industrikemikalie som främst används som flamskyddsmedel i bl.a. textil, möbler, plastprodukter, elektroniska produkter och byggnadsmaterial. PBDE sprids till miljön via läckage från varor och avfallsupplag, samt via atmosfäriskt nedfall från långväga lufttransporter. All användning är förbjuden i elektrisk och elektronisk utrustning. ( 7.3 Kulturmiljö Det finns inga kända fornlämningar eller skyddade kulturmiljöer i den planerade vallens sträckning. Järnvägsgatan i Vansbro klassas om riksintresse för kulturmiljövård då det är ett karaktäristiskt järnvägssamhälle med en tätortsmiljö från 1870-talet som vuxit upp kring bygdens sågverksindustri. Riksintresset berörs inte direkt av vallen men översvämningsskyddet är viktigt för att skydda riksintresset från översvämningar. På andra sidan av Vanån finns blästbrukslämningar med slaggvarp som är klassade som fornlämning.( Länsstyrelsens hemsida) 28 (50) repo001.docx

33 7.4 Landskapsbild Landskapet inom området för den planerade skyddsvallen framgår av flygbilden nedan. Området är beläget norr om Vansbro tätort och ligger nära Vanån i norr och öster. Figur 7-6 Flygbild över Vansbro med skyddsvallens sträckning markerad.. Området västra del, där den befintliga Norlinvallen ligger, utgörs av flack tallskog, som mestadels är hög och tät, med undantag för passagen över Idbäcksmyrarna, som är glest bevuxen med klena tallar. Norlinvallen är cirka 0,5-1 meter hög. På krönet löper en cirka 2 meter bred grusväg. Vallen är så pass låg att den upplevs mer som en liten skogsväg än som en vall. Den är inte synlig från längre håll utan upplevs bara av dem som vistas på vallen eller i dess omedelbara närhet. Den östra delen av området (där det idag inte finns någon skyddsvall), utgörs delvis av skogsmark, delvis av industriområden. Skogen här har större inslag av lövträd än i västra delen. Sågtjärn och Syratjärn i nordväst utgör öppna vattenspeglar som omges av tät lövskog. Vanån bildar ett brett, karaktärsfullt stråk i landskapet. Längs åns västra strand växer ett bälte av björk, sälg och andra lövträd. Strandskogen är som minst endast några meter 29 (50) repo001.docx YVSE p:\3310\ \000\12-text\2-utställning\mkb_ docx

34 bred, vid vissa delar av passagen förbi Brosågenområdet, men gör ändå att stråket längs ån upplevs som grönt och naturpräglat sett från motsatta stranden och från broarna. Järnvägarna, Inlandsbanan i nordost och Västerdalsbanan i öster, ligger på bank och bildar öppna stråk i landskapet. De passerar över Vanån på vackra stålbroar. Längs Inlandsbanan går en grusväg som används som gång- och cykelväg och som fortsätter längs Vanåns norra strand, i planområdets norra del. I områdets östra del har det under lång tid bedrivits träindustriell verksamhet som präglat landskapet. Idag finns bara stora, öppna grus- och gräsytor kvar i norra delen, men inne i tätorten finns ett par industriområden i anslutning till den planerade vallen. Industriområdena utgörs av asfaltytor, glest bebyggda med stora hallar och andra industribyggnader. Längs Brosågenområdets gräns mot Vanån finns, på en del av sträckan, en befintlig vall av bl.a. träspån, cirka 1-2 meter hög. Bebyggelsen i den planerade vallens omedelbara närhet är uteslutande av industrikaraktär och utgörs av enstaka byggnader. Drygt 100 meter från vallen finns bostadsbebyggelse i norra delen av området, men där finns skyddande skog mellan vall och tomtmark som gör att man inte ser vallen från bostadstomten. Direkt söder om planområdet går väg E16 och en gång- och cykelväg på bro över Vanån. Figur 7-7. Norlinvallen. Figur 7-8 Inlandsbanan med gång- och cykelväg intill. repo001.docx (50).Figur 7-9 Brosågenområdet med strandskogen mot Vanån till höger i bild. Figur Gång-och cykelbron över Vanån vid väg E16.

35 7.5 Friluftsliv Vanån nyttjas för fisk, båtturer och bad. Iläggningsplats för båtar finns dels norr om skyddsvallen, ungefär mitt på sträckan längs med Vanåns södra strand, dels vid den gamla dansbryggan väster om skyddsvallen. Årligen anordnas i Vanån simtävlingen Vansbrosimningen. Startplatsen ligger direkt norr om den planerade skyddsvallen, vid brofästet för Inlandsbanans järnvägsbro över Vanån. Loppet går sedan utmed Vanån förbi Brosågenområdet ner till Västerdalälven. Skogen väster om idrottsplatsen Vanåvallen används för promenader och cykling, framför allt på den befintliga Norlinvallen, men även ute i terrängen. Skolorna använder området för olika utflykter och aktiviteter. Ett vindskydd finns vid vallens södra del. I öster vid Kv Fabriken finns en gång- och cykelväg som går på bro över ån och sammanbinder Saltvik med tätorten. En annan gång- och cykelväg går parallellt med Inlandsbanan i planområdets nordöstra del Figur )Iläggsplats för båtar 2) Startplats för Vansbrosimningen 3)Vanåvallen 4)Kv Fabriken 31 (50) repo001.docx YVSE p:\3310\ \000\12-text\2-utställning\mkb_ docx