HANDLEDAR- OCH LÄRARUTBILDNING I PSYKOTERAPI

Transkript

1 Studiehandbok HANDLEDAR- OCH LÄRARUTBILDNING I PSYKOTERAPI (Postgraduate programme in Psychotherapy Supervision) 45 högskolepoäng LINKÖPINGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BETEENDEVETENSKAP OCH LÄRANDE (IBL)

2 Allmänt Psykoterapihandledning ges som verksamhetshandledning och som utbildningshandledning. Verksamhetshandledning ges som stöd för psykoterapiutövning inom en rad verksamheter där psykoterapi utövas. Det kan gälla, förutom inom psykiatrin, inom socialtjänstens Råd och stöd, i missbrukssammanhang, inom kyrklig verksamhet, vid trauma och krisinsatser, i arbete med utsatta flyktingar samt, naturligtvis vid psykoterapi utövad som privatmottagning. Målen med denna form av handledning är först och främst att underlätta för psykoterapeuten att se och förstå sin klient, att driva psykoterapin på ett säkert och vederhäftigt sätt samt att bidra till att psykoterapiinsatsen blir så kvalificerad som är möjligt. Men målen rör även att förhindra utövarens egna utmattnings- eller stagnationsreaktioner samt att bidra till att psykoterapeuten får hjälp att hantera den känslomässiga belastning det kan innebära att utöva psykoterapi. I utbildningshandledningen är uppgiften delvis en annan. Här handlar det om att hjälpa en relativt oerfaren utövare att nå djupare förståelse för sitt arbete, att bli säkrare i sin konceptualisering och sin tillämpning av sin teori, samt att förstå den egna personlighetens påverkan på och av psykoterapiutövningen. Handledaren har här även ett legalt ansvar för terapins genomförande och har inte sällan även uppdraget att bedöma och betygssätta utbildningskandidaten. Detta ställer stora krav på handledaren, inte minst vid tillfällen då en kandidat inte håller måttet eller då etiskt vanskliga insatser görs. Av särskild vikt vid utbildningshandledning är att hos kandidaten uppbåda kapaciteten att veta när man kan vara trygg i sitt arbete och när man rör sig på osäker mark, när man kan arbeta själv och när man bör söka handledning eller konsultation. Den egna ödmjukheten inför arbetets komplexitet och insikten om det ständiga behovet av fortbildning och stöd är något som handledaren har i uppdrag att hjälpa en utbildningskandidat att tillägna sig. För utbildning av blivande psykoterapeuter gäller även att de som är handledare i sådan verksamhet ofta även är de som är satta att undervisa och genomföra didaktiska moment i utbildningen. Därför är det naturligt att de som utbildar sig till psykoterapihandledare även vidareutbildar sig som pedagoger, tutorer (pedagogiska handledare) och som seminarieledare och själva är väl insatta i att hitta i vetenskapliga databaser och är väl bevandrade i nyare litteratur inom fältet. Det är därför det inom ramen för en handledarutbildning i psykoterapi även ingår moment som avser träning i pedagogiska färdigheter. Dessa kommer att behövas inför framtiden då nya generationer av psykoterapeuter skall utbildas för att ersätta äldre. 1

3 Syfte Utbildningen syftar till att den studerande ska förvärva sådana kunskaper och färdigheter som krävs för att kunna utöva handledning och undervisa i psykoterapi på specialistnivå. Detta omfattar kompetens att handleda och undervisa inom ramen för psykoterapi- och psykoterapeututbildningar samt i verksamhetshandledning. Handledar- och lärarutbildningen är i huvudsak skolövergripande, men viss grenspecifik teori ges. Mål Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: - visa klinisk kompetens som professionell psykoterapihandledare, vilket inbegriper fördjupad kunskap om tillgångar, begränsningar samt personlig stil som grund för fortsatt professionellt handledande arbete, - tillämpa kunskaper om psykoterapihandledning inom såväl verksamheter som i utbildningssammanhang, - tillämpa sin förmåga att genomföra teoretiskt och empiriskt grundade bedömningar rörande psykoterapistuderande och psykoterapiutövare i olika typer av svårigheter; - uppvisa god orientering om klinisk handledning inom olika psykoterapeutiska behandlingsinriktningar, - vidareutveckla en avancerad kompetens i utövandet av kliniska handledningsinsatser inom vald skolinriktning, - praktiskt tillämpa etiska principer och gällande lagstiftning och förordningar som reglerar psykoterapeuters och handledares insatser inom det kliniska arbetsområdet - demonstrera pedagogisk förmåga inom det psykoterapeutiska handledningsområdet samt utveckla denna - undervisa i psykoterapi, särskilt vad gäller kliniska omständigheter som bedömning, ansvar, sekretess mm 2

4 TEMA 1: INTRODUKTION 3 högskolepoäng (Introduction) Syfte Kursen syftar till att den studerande ska inhämta överblick över handledarutbildningens krav, upplägg och pedagogisk metod. Kursen avser även ge den studerande möjlighet att öka kompetensen rörande bibliotekskunskap, informationssökning och informationsvärdering samt i kommunikation över nätet. Innehåll Kursen omfattar orientering om studentaktiv pedagogik, särskilt problembaserat lärande (PBL). Vidare ges den studerande möjlighet att bli förtrogen med aktuella möjligheter att arbeta via biblioteket och via nätet samt att leta, finna och värdera vetenskaplig litteratur och att bli förtrogen med för området aktuella tidskrifter. Mål Den studerande skall under detta tema: skaffa sig en god överblick över handledarutbildningens krav, struktur, innehåll och pedagogiska former, fördjupa sina kunskaper om gällande lagstiftning och regelverk som reglerar psykoterapihandledningsarbetet inom klinisk- och para-klinisk verksamhet, fördjupa kunskaper och insikter rörande etikregler och etiska frågor och dilemman inom psykoterapihandledningsområdet, arbeta upp sin kompetens i bibliotekskunskap, för informationssökning och informationsvärdering samt för kommunikation över nätet, skaffa sig kompetens att inom ramen för sk problembaserat lärande (PBL) kunna verka självständigt och i samverkan med andra för kunskapsinhämtande och kunskapsredovisning, Centrala begrepp Problembaserat lärande (PBL) Lagstiftning och regelverk Databas Informationssökning/källkritik 3

5 Undervisning/Arbetsformer/Examination Undervisningen sker i enlighet med principer och synsätt för problembaserat lärande (PBL). Basgruppsarbete med särskilda fall och problemställningar som används som vinjetter är grunden i undervisningen. Biblioteks och nätarbete sker enskilt och i grupp. Examination Examination sker genom att en studiegrupp sammanfattar sökresultatet rörande en för området väsentlig frågeställning. Referenslitteratur Referenslitteratur med anknytning till temats mål och centrala begrepp återfinns i särskilt dokument TEMA 2:PSYKOTERAPIHANDLEDNINGENSTEORI, 15 högskolepoäng (Theories of supervision) Syfte Kursen avser ge den studerande möjlighet att tillägna sig kunskaper om teorier och modeller för psykoterapihandledning och psykoterapiundervisning. Den studerande avses tillägna sig kunskaper om såväl skolövergripande som skolspecifika synsätt samt kunna integrera dessa synsätt med tidigare erfarenheter av handledning och undervisning till ett fungerande koncept för sin gärning som psykoterapiutbildare och handledare. Den studerandes personliga pedagogiska och handledande stil studeras särskilt. Innehåll Kursen som är utlagd över tre terminer omfattar seminarier rörande skolövergripande handledningsteori, psykoterapiforskning, handledningsforskning, konsultation, pedagogiska frågor rörande vuxnas lärande, professionell utveckling och etik- och sekretessfrågor. Seminarierna leds omväxlande av undervisande lärare och av de studerande själva i utbildningen. Vidare omfattar kursen en del grenspecifik handledningsteori, fokuserad på den psykoterapimetod som den studerande är särskilt skolad i och inriktad mot.

6 Mål Den studerande skall under detta tema: lära om olika skolövergripande modeller för psykoterapihandledning, skaffa sig kunskaper rörande handledningsforskningens metodfrågor och aktuella ståndpunkter, tillägna sig en bred överblick över psykoterapiforskningens nuvarande läge, aktuella ståndpunkter och pågående vetenskapliga problemställningar och kontroverser, fördjupa sina kunskaper om principer för vuxnas lärande särskilt vad gäller studentaktiva undervisningsformer, uppdatera och fördjupa sina kunskaper rörande tillämpning av gällande lagstiftning som berör psykoterapiutövning och psykoterapihandledning, skaffa sig insikter i frågor som rör psykoterapeuters professionella utveckling, särskilt betingelserna för denna samt risker för stagnations- och utmattnings- reaktioner. Centrala begrepp Handledningskontrakt Parallellprocesser Rollkonflikter Grupprocesser brott i handledningsrelationen Sympati och empati Mentalisering Konstruktivt handledningsklimat Lärande inom psykoterapiområdet Lärarstilar Terapeuters professionella svårigheter Olika handledningsmodeller 5

7 Undervisnings/Arbetsformer Undervisningen sker i enlighet med principer och synsätt för problembaserat lärande (PBL). Basgruppsarbete med särskilda fall och problemställningar som används som vinjetter är grunden i undervisningen. Övningar, seminarier, föreläsningar och särskilda metodavsnitt ges återkommande under kursen. Vidare ingår praktiska moment i form av egen utförd undervisning, där varje studerande genomför en föreläsning eller ett seminarium i ett externt undervisningssammanhang och sedan får återkoppling på sin insats. Varje studerande skall även under utbildningens gång handha en föreläsning eller ett seminarium för den egna studerandegruppen. I det undervisande arbetet utvärderas den studerandes personliga stil och tillämpade undervisningskompetens inom området. Examination Examinationen sker skriftligt i form av hemskrivningar samt genom genomförandet av godkänd egen undervisning samt deltagande i seminarier och undervisning på ett aktivt sätt. Tema 3 : HANDLEDNING I HANDLEDNING 15 högskolepoäng ((Supervisory practice) Syfte Temat syftar till att den studerande genom eget handlett handledningsarbete skall integrera teoretiska kunskaper och tidigare erfarenheter som psykoterapeut till en självständig, kvalificerad kompetens som handledare och lärare i psykoterapi. Innehåll Kursen fokuserar på faktorer som påverkar möjligheten att utöva meningsfull psykoterapihandledning. Gynnsamma och begränsande faktorer studeras liksom handledningens negativa potential. Inom ramen för frågor om kontrakt och handledningsplaneringen studeras ramfrågor, sekretess och konfidentialitet samt strategier för att skapa optimala förutsättningar för en lärande miljö. 6

8 Kursen behandlar vidare centrala frågor rörande handledningsrelationer särskilt frågor rörande negativa och positiva handledarstilar. Handledningsrelationen fokuseras, med bakgrund i såväl teori som i empirisk forskning, och särskild uppmärksamhet ägnas åt frågor rörande gruppen som handledningscontext. Handledning som fokuserar specifika terapeutiska utmaningar och psykoterapins olika faser behandlas. Vidare studeras handledning på psykoterapeutiskt arbete med problem av svårare natur. Särskilt fokus kommer att läggas på reflektioner kring handledarens egen betydelse för handledningsprocessen och dess utfall. Mål Den studerande skall under detta tema: visa sin förmåga att knyta ihop teori med praktik till ett fungerande etiskt, metodiskt, professionellt handledande visavi psykoterapiutövare av olika slag, utveckla förmågan att etablera och vidmakthålla en förtroendefull handledningsrelation med olika handledda som grund för en meningsfull handledningsinsats, fördjupa sina kunskaper och insikter om sin egen del i handledningsprocessen, kunna samspela i handledningssituationen så att klientarbetet kan belysas reflexivt och kontinuerligt i relation till uppsatta behandlingsmål, visa sin insikt om regler, lagar och förordningar rörande psykoterapihandledning lära om och utveckla sin personliga stil som handledare, skaffa sig fördjupade kunskaper i och förståelse för psykoterapihandledningens möjligheter och begränsningar, samt lära om olika aspekter av psykoterapeuters kort- och långssiktiga professionsutveckling samt om hinder mot positiv professionell utveckling. Centrala begrepp handledning vs konsultation jag-du/jag-det relation handledningsramar fallsammanfattning läroallians parallellprocesser handledningskontrakt själv-reflexivitet mindfullness self-disclosure handlingsdiskurs konceptualiseringsförmåga övertagande/återgivande omsorg ansvar vs ansvarsflykt 7

9 narrativperspektiv stabil berättelse professionalisering stagnationsutveckling handledningens negativa potential Undervisning/Arbetsformer Handledning i handledning ges i grupp om 5-6 studerande under 120 tr, utlagt över 4 terminer. Handledningsgrupperna sätts samman, i möjligaste mån, i enlighet med den inriktning den utövande terapeuten har. Den studerandes eget psykoterapihandledningsarbete såväl individuellt som i grupp behandlas fortlöpande och handledningsprocesser studeras alltefter som de uppstår. Minst ett individuellt samt minst en psykoterapihandledningsgrupp ingår som den studerandes utbildningsmaterial. Examination Kursen examineras genom presentation och problematisering av eget handledningsmaterial. Den studerandes arbete utvärderas och examineras specifikt varje termin. Referenslitteratur Referenslitteratur med anknytning till temats mål och centrala begrepp återfinns i särskilt dokument TEMA 4: VETENSKAPSTEORI OCH HANDLEDNINGSFORSKNING, 4,5 högskolepoäng (Theory of Science and Psychotherapy Research) Syfte Kursen syftar till att den studerande skall fördjupa sina kunskaper rörande vetenskapsteoretisk och metodisk grund. Innehåll Den studerande ska tillägna sig kunskaps- och vetenskapsteoretiska perspektiv av betydelse för psykoterapi- och handledningsforskning. Perspektiv rörande evidensbaserad behandlingssyn och empiriskt validerad behandling behandlas. Fördjupad undersöknings- och 8

10 forskningsmetodik samt sökning i relevanta databaser och i vetenskapliga tidskrifter behandlas. Orientering sker i såväl kvantitativ som kvalitativ forskningsmetod. Mål Den studerande skall under temat tillägna sig: kunskaps- och vetenskapsteoretiska perspektiv av betydelse för forskning inom psykoterapi och psykoterapihandledning, en överblick över den forskning som bedrivs inom området kunskaper och färdigheter i undersöknings- och forskningsmetodik, fördjupad kapacitet att söka i relevanta databaser och vetenskapliga tidskrifter. Centrala begrepp positivism hermeneutik kvantitativa/kvalitativa metoder forskningsetik design datakvalitet behandlingseffekter reliabilitet validitet intern och extern validitet klinisk signifikans evidensbaserad psykoterapi begreppsvaliditet operationalisering processforskning Undervisning/Arbetsformer Arbetet baseras på aktivt deltagande i basgrupper där problemställningar relaterade till vinjetter med inriktning mot vetenskapsteori och psykoterapiforskning bearbetas och undersöks. Föreläsningar och seminarier liksom särskilda metod- och övningspass beledsagar basgruppsarbetet. Examination Kursen examineras genom skriftlig hemtentamen. 9

11 Referenslitteratur Referenslitteratur med anknytning till temats mål och centrala begrepp återfinns i särskilt dokument TEMA 5,INDIVIDUELLT FÖRDJUPNINGSARBETE, 7,5 högskolepoäng (Individual theses) Syfte Den studerande skall med utgångspunkt från ett eget handledningsärende skriva ett fördjupningsarbete där egna kliniska observationer som handledare ligger till grund för ett skriftligt arbete med inriktning på kopplingar till relevanta teorier inom handledningsområdet. Mål Den studerande skall under detta tema: inventera egna kliniska erfarenheter som psykoterapihandledare med dessa erfarenheter som utgångspunkt skriva ett fördjupat arbete där dessa kopplas till relevant teoretisk litteratur inom handledningsområdet Centrala begrepp Klinisk erfarenhet som handledare Sökning i databaser Koppling mellan klinisk erfarenhet och teori Egen reflektion Läsbarhet En röd tråd APA s skrivregler Skriftlig kommunikationsförmåga 10

12 Undervisning/Arbetsformer Självsändigt arbete i form av hemskrivning Examination Kursen examineras genom skriftlig hemtentamen.

13 FILOSOFISKA FAKULTETEN LINKÖPINGS UNIVERSITET Information HANDLEDAR OCH LÄRAR-UTBILDNING I PSYKOTERAPI, 45HP (Psychotherapy supervision) LITTERATUR [OBS: denna lista är inte fullständig och omfattar enbart relevant litteratur inom området. Artiklar saknas således i denna lista] Litteratur till Tema 2 & 3 Boëthius, S. B. & Ögren, M. (2003). Grupphandledning Den lilla gruppen som forum för lärande. Smedjebacken: Mareld och Erikastiftelsen Braconier, A. (2005) Att växa genom handledning - Psykologstudenters upplevelse av lärande och utveckling i den professionella rollen genom psykoterapihandledning i grupp. (Examensuppsats) Stockholm: Stockholms Universitet. Psykologiska institutionen. Casement, P. (1990). Further learning from the patient. The analytic space and process. London: Routledge. Clarkson, P. (1998). Supervision. Psychoanalytic and Jungian Perspectives. London: Whurr Publishers. Ekstein, R, & Wallerstein, R. S. (1977). Handledning och utbildning i psykoterapi. Stockholm: Natur och Kultur Forsyth, D. R. (1999). Group Dynamics. Belmont: Wadsworth. Frawley-O Dea, M.G., & Sarnat, J.E.E. (2001). The Supervisory Relationship. London: Guilford.

14 Gilbert, & Evans (2000). Psychotherapeutic Supervision. New York: Open University Press. Gordan, K. (1992). Psykoterapihandledning inom utbildning, I kliniskt arbete och på institution. Stockholm: Natur och Kultur. Hawkins, P., & Shohet, R. (2000). Supervision in the helping professions. Philadelphia: Open University Press. Holloway, E. (1995). Clinical supervision. A Systems approach. London: Sage. Hubble, M.A., Duncan, B.L., & Miller, S.D. (1999) (Eds.), The Heart and Soul of Change. Washington: American Psychological Association. Langs, R. (1979). The Supervisory Experience. New York: Jason Aronson. Larsson, M., & Lindén, (2005). (red.), Handledning perspektiv och erfarenheter. Lund: Studentlitteratur. Magnusson, E. (2003). Genusforskning inom psykologin. bidrag till psykologisk teori och praktik. Stockholm: Högskoleverket. Paye, S., & Woshet, V. (1994). Supervising the Counsellor. A cyclical Model. London: Routledge. Pertoft, M., & Larsen, B. (2003). Grupphandledning med yrkesverksamma i människovård. Stockholm: Liber. Rønnestad, M. H, & Reichelt, S. (Red.) (1999). Psykoterapiveiledning. Oslo: Tano Aschehoung Rønnestad, M.H. & Skovholt, T.M. (1992). The Evolving Professional Self Stages and Themes in Therapist and Counselor Development. Chichester: Wiley Salzberger, I.H.G. & Wittenberg, O.E. (1983). The emotional experience of learning and teaching. London: Routledge & Kegan Paul. Schaap, C., Bennun, I., Schindler, L., & Hoogduin, K. (1993). The Therapeutic Relationship in Behavioural Psychotherapy. Chichester: Wiley. Scaife, J. (Ed.), Supervision in mental health professions. A practitioners guide. London: Sage. Socialstyrelsen (2006). Information om legitimation som psykoterapeut. Hämtad på: Stiwne, D. (1993) (red.), Perspektiv på handledning. Stockholm: Natur och Kultur.

15 Stoltenberg, C. D. & McNeill, B. W. (1997). Clinical supervicion from a developmental perspektive: Research and practice. IC.E. Watkins jr. (Red.): Handbook of psychotherapy supervicion. New York; John Wiley & Sons. Watkins, E.C. (1997). (Ed.) Handbook of psychotherapy supervision. New York: Wiley. Ögren, M.L (2001). Group supervision. Learning psychotherapy in a small group format. Stockholm: Diss.,Karolinska Institutet.

16 Litteratur till Tema 1, 4 och 5 Alvesson, Mats. (1994). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur Andersson, G. (2003). Metanalys. Lund: Studentlitteratur. Barker, C., Pistrang, N., & Elliott, R. (1994). Research methods in Clinical and Couselling Psychology. New York: Wiley. Bell, J. (1995) Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Breakwell, G.M., Hammond, S., & Fife-Shaw, Ch. (1995). Research methods in psychology. London: Sage. Doverborg-Österberg, E. & Pramling, I. (1995) Att förstå barns tankar: metodik för barnintervjuer. Liber. Fisher, S., & Greenberg, R.P., (1997),.(Eds.) From placebo to panacea: putting psychiatric drugs to test. New York: Wiley. Gregory, (1992) Psychological Testing. Paramount Publishing. Hawkins, P., Shoet, R., (2008) Handledning inom behandlande yrken, Lund; Studentlitteratur. Higgs J, Richardson B, Abrandt Dahlgren M, (eds) (2004). Developing Practice Knowledge for Health Professionals, Butterworth Heinemann, Oxford. Holme, I.M., & Solvang, B.K. (1991) Forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Humanistiska-samhällsvetenskapliga rådet. (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Jacobsson, G. (2005). On the treshold of adulthood: Recurrent phenomena and developmental tasks during the period of young adulthood. (Dis.). Stockholm: Intellekta Docysys. Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur: Lund Kutchins, H., & Kirk., S. A. (1997).Making us crazy. DSM- the psychiatric bible and the creation of mental disorders. London: Constable. Lambert, M.J. (2004). Bergin & Garfield s:handbook of Psychotherapy and Behavior Change. New York: Wiley. Lantz, A. (1993) Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.

17 Luhrman, T.M. (2001). Of two minds. The growing disorder in American Psychiatry. London: Picador. Mace, Ch, Moorey, S., & Roberts, B. (2001). (Eds). Evidence in the Psychological Therapies. A critical guide for practitioners. Hove, East Sussex: Brunner-Routledge. Merriam, S.B. (1994) Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Mc Leod, J. (1994). Doing Counselling Research. London: Sage Muir-Gray, J. (1997). Evidence Based health Care, London: Churchill Livngstone. Sackett, D.L., Richardsson, W.S., Rosenberg, W., & Haynes, R.B. ( (1997). Evidence-based Medicine. How to practice & teach EBM. New York: Churchill/Livingstone. Smedler, A-C. (1993) Att testa barn: om testmetoder. Stockholm: Psykologiförlaget Starrin, B. & Svensson, P-G. (1994) Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur. Starrin, B. m fl (1991) Från upptäckt till presentation. Lund: Studentlitteratur. Talley, P.F., Strupp, H.H., & Butler, S.F. (1994). Psychotherapy Research and Practice. Bridging the gap. New York: Basic Books. Trost, J. (1993) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. Wedin, L. & Sandell, R. (1995) Psykologiska undersökningsmetoder. Lund: Studentlitteratur. Wheelan, S. (2005). The Handbook of Group Research and Practice. London: Sage.