Planbeskrivning ANTAGANDEHANDLING 1(18) SPN 2011/ tillhörande detaljplan för del av fastigheten Fagervik 1:26

Transkript

1 1(18) Planbeskrivning tillhörande detaljplan för del av fastigheten Fagervik 1:26 inom Kolmården i Norrköpings kommun den 14 september 2015 Reviderad den 19 november 2015 ANTAGANDEHANDLING Antagen i SPN: , 279 Laga kraft: Genomförandetidens sista dag: sista dag:

2 2(18) Sammanfattning Planens syfte är att möjliggöra användning som café, pensionat och handel i del av fastigheten Fagervik 1:26, samt att förstärka skyddet för den kulturhistoriskt intressanta stallbyggnaden. Området är en del av en mycket rik kulturmiljö vilken också är av intresse för hela riket (klassat som Riksintresse Kulturmiljövård) och gränsar till Marmorbrukets naturreservat. Särskild vikt skall därför läggas på bevarandet av dess kultur- och naturvärden. Förändringar i miljön skall också ske på ett sådant sätt att kultur- och naturvärden inte påtagligt skadas samtidigt som en tillgänglig och levande landsbygd och kulturmiljö skall främjas. En tidig skiss över planområdets huvuddrag. Den nya planområdesgränsen inlagd med blå strecklinje. Ändringar som gjorts i planförslaget efter samråd: o Planområdet har minskats efter samrådet. Omfattningen är nu endast den tomt där stallet är beläget. Minskningen beror på att Mark och Exploatering, Norrköpings kommun, muntligen dragit tillbaka sin planansökan för fastigheten Fagervik 1:20. o Några mindre felaktigheter i text och karta som inte uppmärksammades förut har korrigerats efter inkomna synpunkter under samrådet.

3 3(18) Ändringar som gjorts efter utställningar: Ändringar på plankarta: Texten vind får ej inredas har tagits bort från bestämmelsen q2, som följd av Bygg- och miljökontorets yttrande, texten har tappat sitt syfte eftersom vinden redan (i gavlarna) är inredd. Dess primära syfte var att motverka exteriör förändring av taket, det syftet kvarstår dock genom bestämmelsen om förbud mot takkupor och exteriör förändring. Utökad bygglovsplikt har införts efter länsstyrelsens synpunkt vid samrådet. Detta gör att planområdet som tidigare omfattades av områdesbestämmelserna även fortsättningsvis har likartade bestämmelser för utökad bygglovsplikt som områdesbestämmelserna gav. Ändringar i planbeskrivningen. En organisatorisk förändring inom Norrköpings kommun har gjort att texten om ansvar för avfall korrigeras (efter synpunkter från NoVA och Tekniska kontoret) till nu gällande ansvarsfördelning, det är Norrköping Vatten och Avfall, NoVA, som har det ansvaret nu och inte Tekniska kontoret. Även justerat stycket om hushållsavfall i texten om avfall. Stycket Sammanfattning, har justerats språkligt tempomässigt. Stycket 2.1, har kortats något, dock ingen större betydelseförändring. Stycken , har skrivits om och 3.4 tillkommit, för att tydligare redovisa gällande riksintressen och natur. Stycket 4.1, Utökad lovplikt, motsvarande de som finns i områdesbestämmelserna, har tillagts. Stycket 4.2, har omformulerats, dock fortfarande likartad betydelse.

4 4(18) Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Ändringar som gjorts i planförslaget efter samråd:... 2 Ändringar som gjorts efter utställningar: Inledning Planhandlingar Planprocessen en översikt av normalt planförfarande Planens huvuddrag Planens bakgrund och syfte Planområdet Tidigare ställningstaganden Översiktsplan Gällande detaljplaner Övriga kommunala beslut och tidigare ställningstaganden Riksintressen Förutsättningarna nu och efter genomförande Markanvändning Bebyggelseområden Natur Störningar, hälsa och säkerhet Teknisk försörjning Genomförande av detaljplanen Tidplan Genomförandetid Ansvarsfördelning, huvudmannaskap Exploateringsavtal Genomförandets konsekvenser Inverkan på miljön Konsekvenser för stadens/områdets attraktivitet Sociala konsekvenser Medverkande Tjänstemän Referenser... 18

5 5(18) 1. Inledning 1.1 Planhandlingar Planförslaget består av: Plankarta i skala 1: 1000 med planbestämmelser Till planen hör även dokumenten: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Behovsbedömning Samrådsredogörelse 1.2 Planprocessen en översikt av normalt planförfarande Planprocessen inleds när en begäran från en privat intressent om att få göra eller ändra en detaljplan lämnas. Planförfarandet är normalt planförfarande, enligt PBL 1987:10. Kommunen gör en översiktlig prövning av begäran och lämnar besked. Kommunen kan också ta initiativet själv att göra en ny detaljplan. Om det saknas en fördjupning av översiktsplanen, som omfattar detaljplaneområdet, görs först ett program som sätter målen och utgångspunkterna för kommande planläggning. För den aktuella platsen gäller områdesbestämmelser antagna av stadsplaneeringsnämnden1995 som gör att framtagande av ett program inte är nödvändigt. När programmet har godkänts av stadsplaneringsnämnden tas ett förslag för detaljplanen fram för samråd med berörda parter och kommunala instanser. När eventuella justeringar har gjorts görs ett slutligt planförslag tillgängliga för granskning av allmänheten under minst 3 veckor. Efter det kan planen antas av stadsplaneringsnämnden. Tidsplanen för detaljplanearbete kan variera kraftigt i längd beroende på händelseutvecklingen med utredningar och samrådsprocessen. En detaljplan vars arbete flyter på relativt obehindrat kan förväntas ta ungefär ett år.

6 6(18) 2. Planens huvuddrag 2.1 Planens bakgrund och syfte fick i uppdrag att upprätta detaljplan för det aktuella planområdet. Planens syfte är att möjliggöra användning som café, pensionat och handel i del av fastigheten Fagervik 1:26, samt att förstärka skyddet för den kulturhistoriskt intressanta stallbyggnaden. Planområdet omfattas idag av områdesbestämmelser (SPN P96/6) och är i dessa utpekat som område för bostäder. För fastigheten Fagervik 1:26 samt fastigheten Fagervik 1:17 omnämns särskilt att dessa inte får styckas av. Stallet har tidigare tillhört fastigheten 1:17 men har senare reglerats till fastigheten 1:26 på grund av att avstyckning inte varit möjlig. Planen skall därför även pröva möjligheten till avstyckning av stallbyggnaden som självständig fastighet. 2.2 Planområdet Planområdet består av den del av fastigheten Fagervik 1:26 som tidigare varit del av fastigheten Fagervik 1:17. Planområdet gränsar till fastigheterna Fagervik 1:17, Skenäs 1:1, Fagervik 1:20 och indirekt, genom att tillfartsvägen passerar, berörs även fastigheten Fagervik 1:16. Orienteringskarta Den del av fastigheten Fagervik 1:20 som under samrådsskedet ingick i planförslaget, (dvs. västra parkeringen och museiområdet), har nu tagits bort

7 7(18) eftersom avdelningen Mark- och Exploatering, Norrköpings kommun, har dragit tillbaka sin planansökan. 3. Tidigare ställningstaganden 3.1 Översiktsplan Planområdet är i översiktsplan från 2002 utpekat som kommunalt intresse för kulturmiljövården. Av översiktsplanen framgår även att området är klassat som riksintresse, se punkt 3.4 nedan. 3.2 Gällande detaljplaner För området gäller områdesbestämmelser upprättade den 15 maj 1995 vilka van laga kraft den 22 oktober 1996 (SPN P96/6). Områdesbestämmelserna omfattar hela marmorbruksområdet där också det aktuella planområdet ingår. Områdesbestämmelser upprättades för att reglera bebyggelsetryck, lösa VAproblematik samt att säkerställa mycket höga kultur och naturvärden. I förutsättningarna nämns också att oanvända byggnader och dess närmiljö förfaller. Natur och kulturvärdena skall utgå från kolmårdsmarmorn och friluftslivet. Bevarandesyftet skall prioriteras framför förändringssträvande. Nedan följer ett sammandrag av områdesbestämmelserna vilka är särskilt relevanta för det aktuella planområdet. Inledande bestämmelse; Hela området utgör en värdefull miljö. Åtgärder får inte vidtas som kan skada miljön eller försvåra skötseln, tillgängligheten och utnyttjandet av området. Uppsättning av skyltar, bommar, stängsel och staket måste ägnas särskilt intresse. Inga nya byggnader eller anordningar medges som inte behövs för områdets funktion och vård. Befintliga byggnader inom området får användas till förråd, fritidsverksamhet, studier kulturell eller social aktivitet, hantverk, lätt produktion samt handel eller kontor i liten skala om anslutande utemiljö kan bibehållas tillgänglig för allmänheten. Återupptagen täktverksamhet/marmorbrytning är otänkbar. (Befintliga marmorbrottsschakt är karaktäristiska och utgör värdefulla tillsynsobjekt / /). I område utpekat som bostäder skall endast restriktiv komplettering med nya byggnader för bostäder och uthus ske. Vindsinredning medges inte för komplementbyggnad. Fastigheterna Fagervik 1:17 och 1:26 får inte delas.

8 8(18) Inom planområdet ska en restriktiv bilanvändning eftersträvas till förmån för oskyddade trafikanter. Lättillgängliga parkeringsmöjligheter för besökare tillhandahålls idag väster om planområdet. Vid en ev. framtida planläggning av museiområdet (del av Fagervik 1:20) kan parkeringsytan och P-behovet ses över. Stallbyggnaden är i områdesbestämmelserna inte belagd med rivningsförbud vilket genom denna detaljplan nu formaliseras genom planbestämmelser. Planens syfte är inte att endast bekräfta gällande områdesbestämmelser utan syftet är att i planprövning göra en ny bedömning av lämpliga användningsområden för det aktuella planområdet. Gällande områdesbestämmelser fungerar dock som stöd i denna bedömning. Marmorbruket har sedan områdesbestämmelsernas upprättande fått en ökad mängd besökare och bedöms få ytterligare fler besökare då ett naturreservat också bildas i området. Dagens besökare ställer högre krav på servicefunktioner än för 20 år sedan och är något som måste beaktas. 3.3 Övriga kommunala beslut och tidigare ställningstaganden Kulturmiljö I rapporten Fagervik Marmorbruket Krokeks socken Norrköpings kommun Kulturmiljöenheten 2001 värderar länsstyrelsen området Marmorbrukets kulturvärde, där också det aktuella planområdet ingår. Länsstyrelsen konstaterar att Marmorbruket i Kolmården har stora värden både vad gäller kulturmiljön och naturmiljön. Det är också ett viktigt rekreationsområde. Området utgör därför riksintresse för såväl sin kultur som naturmiljö, samt för det rörliga friluftslivet. Som riksintresse för kulturmiljö representerar Marmorbruket en tidig industrimiljö med anor från medeltiden. Marmorbruket utgör idag en bruksmiljö med bebyggelse från 1700-talet och framåt. Här finns marmorbrott, varphögar, slaggsten, kalkugnsgrunder, magasin och verkstäder som berättar om arbetet och livet på Marmorbruket. Genom århundradena har kolmårdsmarmor använts till flera svenska slottsbyggen, som t ex Stockholms slott, Drottningholms slott och Rosendals slott. Den grönskimrande marmorn från Kolmården har också beställts till påkostade byggen som Nordiska museet, Nationalmuseet, Operan i Paris, Rockefeller Center i New York och till FN:s byggnad i Genève. Ett av de största hoten mot kulturhistoriskt värdefulla miljöer generellt är bristande underhåll och förändringar av bruksmiljöns byggnader. Det är av

9 9(18) största vikt att Marmorbrukets bebyggelse bevaras och får behålla sin karaktär av bruksmiljö. Den gamla bruksmiljön ligger i östra delen av riksintresset. Här finns bl.a. brukets corps-de-logi, verkstad och Marmorbrukets största marmorbrott det ca 190 meter djupa Verkstadsbrottet. Inom riksintresset finns dessutom ett tiotal mindre marmorbrott och spår av provbrytning. Stora som små brott ger upphov till skrotsten, som tippats på många platser i området. Söder om Verkstadsbrottet ligger Utsiktsberget med lusthuset Tittut. Här ifrån har man en vidsträckt utsikt över Bråviken, Vikbolandet och Norrköping. Vegetationen på branten utgörs av gles tallskog. Marmorbrukets bebyggelse är av varierande ålder och utseende från talet och framåt. Flera av brukets byggnader är väl bevarade ur kulturhistorisk synpunkt och de flesta övriga har ett viktigt miljöbildande värde. Sedan Marmorbruket slutgiltigt lade ned sin verksamhet 1978, är bruksområdet för många människor ett värdefullt rekreationsområde. Under åren 1987 och 1994 utförde Norrköpings Stadsmuseum byggnadsinventeringar på Marmorbruket. De nedan redovisade uppgifterna bygger till stor del på detta arbete. Klassificeringssystemet är uppdelat i fyra kategorier där 1A är högsta värde och motsvarar en byggnad som har sådan karaktär att en byggnadsminnesförklaring kan vara aktuell. I inventeringen har lusthuset Tittut tilldelats detta värde. Klassificering 1B innebär att byggnaden är en god representant för en viss tids byggnadsskick och har väl bevarad exteriör. Inom Marmorbruket har 22 byggnader tilldelats denna värdeklass. För klassificering 1A och 1B gäller att åtgärder, som medför förändring av byggnaden, ska ske i samråd med antikvariska myndigheter. Klass M innebär att byggnaden har ett stort miljömässigt värde, där material, byggnadsvolym och placering ger karaktär åt miljön. De flesta övriga byggnader vid bruket hamnar i denna klass. Slutligen finns också klass 2 som gäller byggnader som pga. förändringar, t ex ombyggnader, inte kan placeras i någon av ovanstående klasser. Inom planområdet har byggnaden stallet klassats som klass M. Norrköpings landsbygdsprogram Landsbygdsprogrammet för Norrköpings kommun belyser bland annat styrkor, svagheter och vad kommunen kan göra för att bidra till en levande landsbygd. Det förs ett resonemang kring vikten av att se på helheten för landsbygden och att underlätta för de små verksamheternas överlevnad. Vidare poängteras nya detaljplanelagda områden för att främja näringslivet för att öka sysselsättningen och skapa fler arbetstillfälle. Verksamheterna som idag drivs inom planområdet finner stöd i Landsbygdsprogrammet och

10 10(18) bidrar till en levande landsbygd. Närheten till allmänna kommunikationsmedel (cirka 1,2 km) bidrar även det till att stärka området som en attraktiv besöksdestination för turister. 3.4 Riksintressen Planområdet ingår i riksintresse för naturmiljö, Bråvikens förkastningssystem, riksintresse förklarat Planområdet ingår även i riksintresse för kulturmiljövården, KE 55, som en del av en mycket rik kulturmiljö, riksintresse förklarat När ett område klassas som riksintresse innebär det att kulturmiljön och eller naturmiljön i området har ett värde av betydelse för såväl länet, som hela landet. Områden som är av riksintresse för kulturmiljövården, naturvården eller friluftslivet skall därför skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön och allmänhetens tillgång till denna. Planområdet gränsar till Marmorbrukets naturreservat, gränsen går i vägen som går förbi stallet. Marmorbrukets naturreservat är av riksintresse för naturvård, kulturvård och det rörliga friluftslivet. Länsstyrelsens beslut om reservatsbildning togs den 6 december, Förutsättningarna nu och efter genomförande 4.1 Markanvändning Stallbyggnaden används idag som förråd och garage. Stallet får genom planförslaget möjlighet att användas för småskalig handel, t.ex. som galleri, café och pensionatverksamhet. Stallets lokalisering i närhet till museiverksamhet medför att planområdet inte uppfattas som privat mark. Därför skall byggnaden ses i ett mer publikt sammanhang och en publik karaktär skall eftersträvas, byggnaden skall därför ha ett kulturellt eller kommersiellt innehåll. Detaljplanebestämmelsen som reglerar användningen av marken blir därför C1 Centrumverksamhet - handel, pensionat eller caféverksamhet.

11 11(18) Stallbyggnaden inom del av Fagervik 1:26, sett från museet respektive trädgårdssidan. Byggnaden bedöms inte vara lämplig som permanentbostad då en permanentbostad medför en privat zon vilken kräver viss avskildhet. Stallets tomtyta är mycket liten och det bedöms därför inte vara möjligt att tillskapa en god livsmiljö. Däremot kan tidsbegränsat boende som vandrarhem eller ateljébostad tillåtas då det inte bedöms inskränka på områdets kulturvärden och platsens allmänintresse. Avstyckning Stallbyggnadens läge på motsatta sidan vägen jämfört med museet gör att kopplingen mellan dessa förstärks medan kopplingen till bostadshusen på fastigheterna Fagervik 1:17 och 1:26 är svagare eftersom dessa ligger lite avskilt. Stallet upplevs snarare som en del i sammanhanget med museet och dess kulturella verksamhet, inriktad mot allmänheten. gör därför bedömningen att det inte är av särskild vikt att stallet måste fortsatt ingå i fastigheten Fagervik 1:26 alternativt Fagervik 1:17 utan att den i framtiden kan utgöra egen fastighet, gärna med användning som är tydligare kopplat till den närliggande museibyggnaden. Värdefull byggnad Stallets funktion som miljöskapande inslag är påtagligt och bidrar till en rumslighet i området kring marmorbruksmuseet. Stallet ingår i ett kulturellt sammanhang och skall därför bevaras och ges skydd mot rivning och extern förvanskning. Stallet beläggs därför nu med rivningsförbud och förbud mot förvanskning. Återuppförande efter brand får ske troget originalbyggnaden Byggnaden erhåller detaljplanebestämmelsen q som anger att byggnaden inte får rivas eller förvanskas, att takkupor inte får uppföras, samt att takfönster inte får uppföras mot vägen.

12 12(18) Byggnadernas exteriör skall i största möjliga mån bevaras. Takkupor får ej tas upp, inte heller takfönster mot vägen då dessa skulle bli alltför framträdande. Det är viktigt att bruksandan bibehålls för att bevara kulturmiljön från olika tidsepoker. Skulle byggnadernas exteriör förvanskas försvinner informationsvärdet där platsen berättar om en bruksmiljö. Vid förändring och underhåll rekommenderas att kontakt tas med antikvarisk sakkunnig. Utökad lovplikt För att upprätthålla enhetliga förutsättningar för hela området Marmorbrottet fortsätter den utökade lovplikt som infördes genom områdesbestämmelserna att gälla även i detaljplanen för stallet. Utökad lovplikt gäller för: o Rivning av byggnad eller del av byggnad o Tillbyggnad, även mindre o Uppförande av skärmtak, staket, mur eller plank o Utbyte av tak- eller fasadmaterial o Omfärgning av fasad o Utbyte, insättning alternativt igensättning av fönster eller ytterdörr o Uppsättning av parabolantenn, solfångare, vindkraftverk o Tillbyggnad (alla kategorier), uppförande av komplementbyggnad eller friggebod o Lovplikt gäller även för underhåll av byggnad o Lovplikt gäller för ändring av marknivå. Lovfri åtgärd är: infärgning av fasad med samma färgmaterial och kulör som ursprungligt, (i detta fall [= stallet ] Falu rödfärg). Återuppförande, till exempel efter brand, ska ske så nära originalet som möjligt. 4.2 Bebyggelseområden Övergripande stadsbyggnadsidé Planens övergripande stadsbyggnadsidé är att tillgängliggöra en levande landsbygd och öka serviceunderlaget för de gäster som tar del av den riksintressanta natur och kulturmiljön runt marmorbruket.

13 13(18) Ett av de största hoten mot kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är bristande underhåll. För att undvika detta är det viktigt att byggnaderna används, en levande natur och kulturmiljö är viktig inte bara lokalt utan även för Kolmården och Norrköping i stort. Kostnaden för att underhålla en kulturmiljö kan vara betydande. För att kunna bära den kostanden krävs att fastighetsägaren är motiverad till att underhålla sin byggnad, utan detta dagliga intresse förfaller snart vilken byggnad som helst. Användningen av byggnaden är här en viktig nyckelfråga. Det största hotet mot allmänhetens tillgång till området är en privatisering i form av permanentbostad eller fritidshus där den privata hemfridszonen breder ut sig. Användning som permanentbostad är inte förenligt med bestämmelsen C centrum. Dock får övernattning ske genom exempelvis pensionatverksamhet eller bed-and-breakfast. Att verksamhet bedrivs i den gamla kulturmiljön bidrar till att hålla området levande och kan genom aktiviteter så som café och kulturarrangemang stärka Kolmården och Norrköpings attraktivitet och kännedom. En levande kulturmiljö där byggnaderna får en konkret funktion kan bidra till att ett ordentligt underhåll sker. Förhindras verksamhet i området kan det innebära negativa konsekvenser för kommunens attraktivitet. Finansiering av underhåll av byggnaderna måste då lösas på annat sätt. Sker inte ett underhåll av byggnaderna hindras också allmänheten från att ta del av den vackra natur och kulturmiljön och en stor potential går om intet. Planen följer kommunens Landsbygdsprogram. Det ska främja landsbygdsutvecklingen och ger stöd för att nya detaljplaner upprättas som stimulerar nyföretagsetableringar och kommunens verksamhet på landsbygden. Tillgänglighet Med tanke på områdets höga natur och kulturvärden är det viktigt att inte utestänga allmänheten från att ta del av dessa. De föreslagna verksamheterna förväntas kunna samverka med det allmänna intresset och även stärka varandra. Det finns ett värde både för verksamhetsutövaren att området är välkänt och befolkat, likaså finns det ett värde för besökare av att området är välskött, omhändertaget och aktivt. Tillgänglighet för rörelsehindrade är viktig, men ombyggnader av stallet får inte ske på bekostnad av byggnadens kulturhistoriska värde. Byggnaden har redan en HWC inredd som bör räcka för ändamålet, om samtliga utrymmen inte når full tillgänglighet får de kraven stå tillbaka för kulturvärdena.

14 14(18) 4.3 Natur Fornlämningar Området är riksintresse för kulturmiljövården som finns beskrivet i Områdesbestämmelser för Marmorbruket och i Länsstyrelsens register har det beteckningen E 55 Industrilämning i form av stenbrott, varphögar och bostadsbebyggelse. Naturmiljö Den unika kombinationen av topografiska-, geologiska- och kulturhistoriska förhållande gör att området har höga bevarandevärde. Den södervända kalkrika Kolmårdsbranten och bruksmiljön skapad av marmorbrytningen ger ett varierat landskap som innehåller många rödlistade arter. Det är klassat som det botaniskt i särklass förnämsta urkalkområdet i länet. Den samlade bedömningen är att områdets särställning när det gäller natur-, kultur- och geologiska förutsättningar har höga bevarandevärden och det är viktigt att dessa värden är tillgängliga för allmänheten. Marmorbruksområdet skyddas på mångas sätt, bl.a. i Områdesbestämmelser för Marmorbruket, Kommunens Naturvårdsprogram och Länsstyrelsens beslut om reservatsbildning, den 6 december, I Naturreservatets föreskrifter regleras vad som får göras och vad som inte får göras. Dessa föreskrifter är överordnade detaljplanen. Större delen av området ingår också i det europeiska nätverket för skyddsvärd natur, Natura Det är riksintresse för kulturmiljövården, naturvården och det rörliga friluftslivet. För det rörliga friluftslivet finns många vandringsleder och stigar som används frekvent av både lokalbefolkningen och turister. Framförallt på våren besöks området av naturälskare och fritidsfiskare. 4.4 Störningar, hälsa och säkerhet Buller Bullernivån inomhus för ny- och ombyggnad får inte överstiga 30dBA ekvivalent nivå och 45 dba maximal nivå nattetid. Vid uteplats (fasadväggens ytterliv) ska högsta trafikbullernivå 55 dba ekvivalent nivå gälla. Caféverksamheten kan medföra något ökad aktivitet som kan medföra något ökad ljudnivå men bedöms ligga inom riktvärdena. I museibyggnaden finns en såg som håller hög ljudnivå under drift. Den används sparsamt då verksamhet idag endast bedrivs på tisdagar och

15 15(18) torsdagar mellan 8.00 och 12.00, och bullernivån bedöms ligga inom riktvärdena och inte påverka planområdet. 4.5 Teknisk försörjning Vatten och avlopp Ledningar för kommunalt vatten och avlopp finns utbyggda. Stallet på Fagervik 1:26 är anslutet till kommunens vatten och avlopp. Dagvatten Kommunen har tagit fram riktlinjer för hantering av dagvatten. Fastighetsägaren är ansvarig för hantering av dagvatten inom den egna fastigheten. Uppkomsten av dagvatten kan dock begränsas genom att till exempel använda genomsläppliga material. Inom området finns inga kommunala dagvattenledningar. Dagvatten bedöms kunna infiltreras inom egen fastighet. El Finns anslutet. Tele Finns möjlighet att ansluta. Värme Kommunen har för avsikt att uppvärmningen ska ske på ett så miljövänligt sätt som möjligt samt att energianvändningen ska minimeras. Alternativa förnyelsebara uppvärmningsformer bör prövas för att undvika en kraftigt ökad elanvändning. Bergvärme kan här vara aktuellt och det är geotermisk energi som utvinns ur borrhål i marken. Miljöpåverkan är liten och går i linje med kommunens rekommendationer. Det som är viktigt att tänka på om bergvärme skall användas är att tillstånd krävs från kommunens miljö- och hälsokontor samt att gällande regler om minsta avstånd mellan olika borrhål ska följas, (för närvarande 20 meter). Revidering : Stycket Avfall ; texten justerad enligt NoVA s samrådsyttrande och i enlighet med redan redovisade ändringar på sidan 3 i denna handling. Avfall Hushåll kan lämna sorterat grovavfall, elavfall och farligt avfall på återvinningscentraler som i Norrköping kallas returpunkter. I kommunen

16 16(18) finns också återvinningsstationer som är insamlingsplatser där utsorterade förpackningar samt tidningar och småbatterier kan lämnas till återvinning. För hämtning av hushållsavfall och jämförligt avfall från verksamheter ansvarar NOVA AB, Norrköping Vatten och Avfall. Hämtstället för avfallet och vägen dit ska uppfylla de krav som finns, dessa går att hitta i våra riktlinjer för arbetsmiljö och tillgänglighet. 5. Genomförande av detaljplanen 5.1 Tidplan Samråd skedde under december 2012 februari En första utställning hölls juni augusti 2014, en andra maj juni Ny (tredje) utställning beräknas ske under oktober 2015 och antagande beräknas ske januarifebruari Genomförandetid Planens genomförandetid är 5 år från det datum som beslut om antagande av detaljplanen har vunnit laga kraft. 5.3 Ansvarsfördelning, huvudmannaskap Inom planområdet finns inga allmänna platser. 5.4 Exploateringsavtal Avtal för planarbetets kostnader har tecknats mellan ägare för fastigheten Fagervik 1:26 och Norrköpings kommun, mark och exploatering. 6. Genomförandets konsekvenser 6.1 Inverkan på miljön Planen bedöms inte påverka miljön på ett icke godtagbart sätt.

17

18 18(18) Referenser Avfallsplan Tekniska kontoret, Norrköpings kommun, Framtid Norrköping Översiktsplan Utvecklingsplan för staden, Norrköpings kommun, Naturvårdsprogram, med åtgärdsprogram, Norrköpings kommun , Norrköpings kommun. Natur och kultur: miljöer i Östergötland, naturvårdsplan och kulturminnesprogram. Länsstyrelsen i Östergötlands län, Norrköpings landsbygdsprogram , Norrköpings kommun 2010.