Skolverkets matematiksatsning. Redovisning av genomförda projekt
|
|
- Marianne Lindberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skolverkets matematiksatsning Redovisning av genomförda projekt Presentationer av genomförda projekt vid Matematikbiennetten på Linnéuniversitetet den 31 oktober 2012
2 Bakgrund Regionalt utvecklingscentrum (RUC) vid Linnéuniversitetet genomför, på uppdrag av Skolverket, stödinsatser inom ramen för Matematiksatsningen Stödinsatserna handlar om att etablera nätverk, att skapa former för utbyte och spridning av erfarenheter, samt att delge forskningsresultat. Alla som deltar eller har deltagit i Matematiksatsningen har inbjudits till en inspirationsdag den 31 oktober 2012 på Linnéuniversitetet i Växjö. Under dagen kommer en del av de skolor som har genomfört projekt inom Matematiksatsningen att redovisa sina erfarenheter i seminarier. I det här kompendiet finns en sammanställning av dessa projekt. För mer information, kontakta projektansvarig Karin Sällström, karin.sallstrom@lnu.se. Innehåll Alvesta, Gemensam matematik i Alvesta kommun 3 Alvesta, Lära tillsammans genom Learning Study 3 Gleerups, Mattesmart 4 Hultsfred, Lesson Study Lesson Learning 4 Hultsfred, Handboken Hultsfred 5 Kalmar, Taluppfattning och positionssystemet 5 Kalmar, Halltorpsskolan 5 Karlskrona, MatteSkatten 6 Ljungby, Matte i Ljungby 6 Ljungby, Astradskolan och Ekebackenskolan 6 Markaryd, 2011/2012 Learning Study 7 Mörbylånga, En effektiv matematikundervisning för alla 8 Olofström, Bedömning 8 Ronneby, NTA Temalåda Mönster & Algebra 8 Tranås, Taluppfattning och tals användning 9 Vimmerby, Meningsfull matematik 9 Växjö, Matematiken som språk tal och samtal 10 Älmhult, ÄlMa 10
3 Alvesta, Gemensam matematik i Alvesta kommun Kommun: Alvesta Projektets namn: Gemensam matematik i Alvesta kommun Projektansvariga: Anna Fransson och Ulrika Strååt Under de år som det har funnits möjlighet att söka pengar till olika matematikprojekt har vi i Alvesta kommun fokuserat på att ansökningarna ska gälla samtliga skolor i kommunen beviljades ett projekt där elever i åk 4-6 ingick. Pengarna användes för fortbildning och inköp av gemensamt material till samtliga klasser i åk 4-6 samt material för utomhusundervisning. Även kommunens utomhusbas, Klappudden har fått samma material. I kommunen ansåg vi att det var en fördel att köpa in samma material till samtliga klasser för att på dessa sätt kunna diskutera materialet och inspirera och utveckla varandra som pedagoger. Pengarna i Läsa skriva räkna projektet avsattes därför även till material till åk 1-3 vilket har medfört att även alla klasser åk 1-3 i kommunen har en gemensam uppsättning av material. Vid gemensamma träffar med pedagoger från de olika skolorna har vi diskuterat hur materialet kan användas och under ht-12 kommer även förskoleklasserna att få material. Åk 1 till 3 får också material till uteundervisning. Alvesta, Lära tillsammans genom Learning Study Kommun: Alvesta Projektets namn: Lära tillsammans genom Learning Study Projektansvariga: Anneli Ahlstedt och Heléne Nyström Läsåret fick vi i vårt arbetslag 1-3 på Skatelövsskolan möjlighet att utveckla vår matematikundervisning tillsammans. Vid gemensamma träffar tillsammans med Constanta Olteanu från Linnéuniversitetet planerades ett utvecklingsarbete som utgick från Learning Study. Vi valde att fokusera på geometri och området förstorningar och förminskningar. Vid de träffar som vi gemensamt hade blev det givande diskussioner om matematiska begrepp och vad som kan vara lämpliga frågeställningar. Lektioner förbereddes och diskuterades. Lämpliga elevuppgifter konstruerades och för- och eftertest genomfördes. Att få tillfälle att träffas, diskutera och genomföra lektioner av ett matematiskt område tillsammans fick oss alla att mer tydligt se hur viktigt det är att vi pedagoger får möjlighet att arbeta tillsammans med det pedagogiska arbetet. 3
4 Gleerups, Mattesmart Kommun: Projektets namn: Mattesmart Projektansvarig: Maria Kanstedt Rylander, Gleerups utbildning Mattesmart unikt verktyg för färdighetsträning, stöd och planering i matematik. Mattesmart är ett nytt, digitalt verktyg som hjälper dig att följa kunskapsutvecklingen i såväl klassen som på skolan och gör det möjligt att individanpassa färdighetsträningen till varje enskild elev. Mattesmart är ett uppföljningsmaterial till Skolverkets Diamantdiagnoser. Med Mattesmart Planering tar skolan och arbetslaget enkelt fram en strukturerad planering för undervisning i matematik. Mattesmart Planering utgår från Lgr 11 och omfattar allt från centralt innehåll och syfte till förmågor och problemlösning. Mattesmart Planering ger dig som pedagog stöd i hur du introducerar nya moment i matematiken. Fristående stöd- och repetitionsmaterial som säkrar basfärdigheterna Ger en tydlig överblick över var såväl den enskilda eleven som hela klassen samt skolan står kunskapsmässigt i matematik Lättanvänt, effektivt och individanpassat Mattesmart kan användas oberoende av vilken pedagogik eller vilket läromedel som används i klassrummet. Mattesmart är skapat av Wiggo Kilborn och Madeleine Löwing i samarbete med Gleerups utbildning. Hultsfred, Lesson Study Lesson Learning Kommun: Hultsfred Projektets namn: Lesson Study Lesson Learning Projektansvarig: Gertrud Mörstam Första terminen fördjupade vi oss i subtraktion. Vi ville förstå varför eleverna tycker räknesättet är svårt och vi gjorde lektioner både på låg och mellanstadiet. Vi inriktade oss på sambandet mellan addition och subtraktion. Under vårterminen grävde vi i geometrins värld och kom överrens om att göra en geometrivecka för hela skolan, med progression i uppgifterna. Vi kommer till Växjö för att visa våra olika stationer i geometri och låta besökarna prova på valda övningar. Stationerna är: Svarta lådan beskriva former och figurer Geobräde Tangrampussel Begrepp genom rörelse Konst och matematik hör ihop 4
5 Hultsfred, Handboken Hultsfred Kommun: Hultsfred Projektets namn: Handboken Hultsfred Projektansvariga: Lena Eriksson och Frida Kullberg Tre glesbygdsskolors gemensamma projekt i att skapa förtrogenhet och nyfikenhet för matematik i vardagen. Det vi har använt oss av är Förstå och använda tal, Tal och de fyra räknesätten, SmartBoard, utomhusmatematik samt olika material för att komma från det konkreta till det abstrakta. Kalmar, Taluppfattning och positionssystemet Kommun: Kalmar Projektets namn: Projektansvarig: Rikard Nilsson Fortbildning av lärarna har skett för att öka medvetenheten för hur eleverna på olika sätt kan öka sin taluppfattning och därmed förståelsen för positionssystemet. Detta i form av föreläsningar och studiecirkel, där lärarna från åk 1-9 har mötts för att tydliggöra/öka samsynen av matematikundervisningen och öka antalet praktiska moment. Kalmar, Halltorpsskolan Kommun: Kalmar Projektets namn: Projektansvarig: Rikard Nilsson Halltorpsskolans projekt. Vi har satsat på att fortbilda personalen på olika sätt: Starta upp studiecirkel kring kartläggningsmaterialet Förstå och använda tal där varvas egna studier med praktiska övningar och pedagogiska samtal. Deltagit i utemattedagen på Lindöskolan, Kalmar. Delar av personalen har varit på studiebesök på Navet och förmedlat dessa kunskaper via föreläsning och praktiska övningar. Linnéuniversitetet anlitades för en utbildningsdag kring utematte. Som ett led i att stärka det praktiska arbetet har vårt mattesskåp kompletterats. Utifrån den inspiration och kunskap som pedagogerna har tillägnat sig har matematiklektionerna fått mer praktiska inslag. Vi har även genomfört en matematikdag med eleverna. Ytterligare resurser har lagts på matematiken. 5
6 Karlskrona, MatteSkatten Kommun: Karlskrona Projektets namn: MatteSkatten Projektansvarig: Lena Lund Vi ville ge pedagogerna ett laborativt material att använda för att skapa förståelse, intresse och motivation för matematikämnet. MatteSkatten består av 6 olika lådor där innehållet bygger på fasetterna i diagnosmaterialet Diamant. I varje låda finns spel, laborationer, utematte samt kommunikationsmatte + handledning. Allt material är samlat på en CD för att kunna kopieras och mångfaldigas. Ljungby, Matte i Ljungby Kommun: Ljungby Projektets namn: Matte i Ljungby Projektansvarig: Linda Stenkilsson Ljungby har tagit fram en lokal matematikbok med hjälp av de lokala företagen, kommunförvaltningarna och Landstinget. Uppgiftslämnarna har lämnat räkneuppgifter till projektledaren som med hjälp av högstadiets matematiklärare har redigerat uppgifterna. Uppgiftslämnarna har även lämnat in en presentation av sitt företag. Detta har sammanställts till en bok som alla högstadiets elever har fått ta del av. Ljungby, Astradskolan och Ekebackenskolan Kommun: Ljungby Projektets namn: Astradskolan och Ekebackenskolan Projektansvariga: Linda Stenkilsson, Eva Söderholm och Monika Willforss Astradskolan har byggt upp ett mattelabb för högstadiet, vi beskriver hur detta gått till och hur det används idag. Våra erfarenheter av att jobba praktiskt/laborativt på högstadiet. Monika fyller på med Ekebackenskolans Intensivinsatser i matematik, vilket är ett försök att stärka specialundervisningen för elever i behov av mattestöd. 6
7 Markaryd, 2011/2012 Learning Study Kommun: Markaryd Projektets namn: 2011/2012 Learning Study Projektansvarig: Mats Nilsson (Magnus Johansson, Catarina Persson, Ann Nilsson och Indira Rasidovic) Learning Studies är en form av utvecklingsarbete, där man har fokus på det kunnande eller den förmåga som man vill att eleverna ska utveckla. Avsikten är att lärarna tillsammans försöker hitta det som kan vara kritiskt för elevernas lärande och sen skapa de bästa förutsättningar för att eleverna ska lära sig det man vill att de ska lära sig. Den teoretiska grunden för vårt arbete är variationsteori som bygger på antagandet att förmågan att kunna något innebär att kunna se detta på ett speciellt sätt. Med variationsteori menas att lärande handlar om att urskilja olika dimensioner genom att variera innehållet skapa olika variationsmönster. Under läsåret 2011/2012 har vi i Markaryds kommun genomfört två Learning Studies. Vi har valt lärande objekt med ett innehåll som vi vet att eleverna har problem med att lära sig. Utifrån detta har pedagogerna på Huneskolan i årskurs 8 valt att genomföra ett projekt, som handlar om problemlösning procent med fokus på de tre begreppen delen, det hela och procenttalet. Pedagogerna på Strömsnässkolan har i årskurs 7 valt att genomföra ett projekt, som handlar om elevernas uppfattning av hur tal i bråkform placeras på tallinjen. I våra respektive grupper har vi konstruerat ett förtest som samtliga elever i årskursen har genomfört. Vid uppgiftskonstruktionen har vi försökt identifiera de kritiska aspekter som vi tror är avgörande för elevernas lärande. Efter analys av förtestet har vi tillsammans planerat en forskningslektion (1), som videofilmats. Eleverna har kort därefter gjort ett eftertest. Efter att vi tillsammans analyserat filmerna och eftertesternas resultat, har vi utvecklat och förbättrat vår forskningslektion (2). Denna videofilmades och ett eftertest genomfördes samt analyserades. Även ett långsiktigt eftertest har genomförts och analyserats i slutet av vårterminen Uppföljning och utvärdering av projektet bygger på pedagogernas egna uppfattningar som vilar på att man för loggbok under hela projektet. 7
8 Mörbylånga, En effektiv matematikundervisning för alla Kommun: Mörbylånga Projektets namn: En effektiv matematikundervisning för alla Projektansvariga: Linnéa Danielsson, Majvor Strålenstam, Marianne Bjerleus och Anna Lövström M&M matematikutvecklarna Majvor och Marianne beskriver sitt arbete med nätverksträffar för matematiklärare i Mörbylånga kommun. World Maths Day en spännande utmaning där elever möter världen med siffror. Med hjälp av Internet kan huvudräkning bli hur roligt som helst och ge en känsla av delaktighet i en internationell gemenskap. Matematik bland borgar och slott i Gårdby skola matteklubb på elevens val ger möjligheter till fördjupning i bl.a. geometri. Hur resonerar elever kring de fyra vanligaste geometriska begreppen? Learning Study som modell för att sätta elevers lärande i fokus. Några exempel på studier gjorda av matematiklärare i Mörbylånga kommun. Olofström, Bedömning Kommun: Olofström Projektets namn: Bedömning Projektansvariga: Mikael Gustafsson och Camilla Stridh Projekt inriktad mot bedömning av olika slag på låg- och mellanstadiet. Fokus på bedömning i vardagssituationer, i grupp, osv. Ronneby, NTA Temalåda Mönster & Algebra Kommun: Ronneby Projektets namn: NTA Temalåda Mönster & Algebra Projektansvarig: Anette Lindahl Kommunens satsning på NTA lådorna är inte en del av den statliga satsningen. En låda har köpts in till vardera f-6 skola i kommunen, sammanlagt 13 lådor. Drygt 30 behöriga matematiklärare som undervisar i åk 4-6 har gått temautbildning. Lådan innehåller 12 matematiska uppdrag i vilka man arbetar hela vägen från det konkreta till de abstrakta matematiska symbolerna. Vi kommer att berätta om lådan och praktiskt arbeta med något av uppdragen. 8
9 Tranås, Taluppfattning och tals användning Kommun: Tranås Projektets namn: Taluppfattning och tals användning Projektansvariga: Susanne Lantz (projektet), Maria Lundh (ekonomin) Kommunen satsade för fem år sedan på ett lokalt matematikprojekt där det varit möjligt att söka pengar till matematikmaterial mm. Det pågick i ungefär 4 år. Vår skola har sökt kommunala pengar i flera omgångar och de pengarna har resulterat i en matematikverkstad och en mattegård utomhus. När kommunens projekt avslutades hade vi materialet men vi hade inte hunnit prata så mycket matematik i kollegiet under tiden vi byggde upp matematikverkstad och mattegård. Med anledning av det sökte vi pengar i Skolverkets matematikprojekt för att all personal år 1-5 skulle få fortbildning i Taluppfattning och tals användning. Vi hade turen att bli beviljade kronor. Genom samarbete med Linnéuniversitetet lades sedan en tvåårig plan upp. Under första året har vi haft 6 föreläsningsdagar med innehåll som begreppsbildning, taluppfattning, egen matematik, tal och de fyra räknesätten och bedömning. Föreläsningarna har flera gånger varit knutna till workshop i vår matematikverkstad/mattegård för att synliggöra vilket material vi har på skolan. Fem gånger under det första året har vi suttit i grupper om fyra pedagoger. Vi har kallat dessa dagar för läsdagar. I grupperna har vi läst och diskuterat kring angiven litteratur. Under läsdagarna har vikarie satts in. Under andra året ska tyngdpunkten ligga på ett utvecklingsarbete. Vårt utvecklingsarbete kommer att handla om hur vi med utgångspunkt i LGR-11 kan knyta lämpliga aktiviteter till taluppfattning och tals användning. Vimmerby, Meningsfull matematik Kommun: Vimmerby Projektets namn: Meningsfull matematik Projektansvariga: Bertram Stenlund Fridell och Martin Snickars För att göra matematiken mer meningsfull utgår vi från verkliga problem och låter eleverna diskutera vad de behöver för att kunna lösa problemet. Ökad motivation, mer diskussioner, uthålligare problemlösare och en roligare undervisning är några av effekterna av arbetssättet. 9
10 Växjö, Matematiken som språk tal och samtal Kommun: Växjö Projektets namn: Matematiken som språk tal och samtal Projektansvarig: Therese Linnér Vi genomförde under läsåret 2010/2011 ett projekt på temat Matematiken som språk tal och samtal på Bäckaslövskolan i Växjö i studiecirkelform. Projektets mål: På lång sikt skapa ett gemensamt matematiskt språk i personalgruppen med syfte att inspirera varandra och få utvecklingen av matematikundervisningen att hållas ständigt levande. På kort sikt vill vi utveckla undervisningsmetoderna, bygga upp en materielbank samt öka våra ämneskunskaper i matematik. Projektet genomfördes i studiecirkelform med träffar varje månad. Vi utgick från böckerna Rika matematiska problem (Taflin m.fl.) och Förstå och använda tal en handbok (McIntosh). Älmhult, ÄlMa Kommun: Älmhult Projektets namn: ÄlMa Projektansvarig: Lotta Hovne ÄlMa är ett fortbildningsprojekt för matematiklärare. Man arbetar med öppna uppgifter och noteringar. Deltagarna träffas kontinuerligt och diskuterar sina erfarenheter sen förra träffen, samt får inspiration av handledarna att använda i sina undervisningsgrupper Kalmar / Växjö Tel dfm@lnu.se Lnu.se/dfm
Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Tema: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,
Läs merProvmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1
Matematik med didaktisk inriktning för grundlärare i förskoleklass och grundskolans a rskurs 1-3, III, VT18 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1 Ladokkod:
Läs merAtt utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå
Att utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå Nätverk/kompetensutveckling Elevers lärande i matematik Samarbetsprojekt mellan: Salem, Huddinge, Botkyrka, Södertälje, Nykvarn, Tyresö, Nynäshamn
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merLesson study och learning study i matematikundervisningen
Lesson study och learning study i matematikundervisningen Fil. dr. Constanta Olteanu Linnéuniversitetet 1 Kan vi inte göra som dom gör i Japan för det blir ju så bra! 2 Disposition Bakgrund Syftet Urval
Läs merMadeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan
Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan F-6 skola med 340 elever Rektorer på matematikkonferens Tre rektorer från Linköpings kommun, Gunilla Norden, Anna Samuelsson och Madeleine Zerne Rektorskonferens
Läs merVad är det som gör skillnad?
Vad är det som gör skillnad? Pedagogisk Inspiration Maria Dellrup Elisabeth Pettersson Nafi Zanjani Team Munkhättan Lotta Appelros Morin Iwona Charukiewicz Gudrun Einarsdottir Dammfriskolan Emma Backström
Läs merMatematiksatsningen 2010-2011
Matematiksatsningen 2010-2011 8 maj 2012 Malmö Högskola Kristianstad Högskola 1 Matematiksatsningen Regionalt stöd utifrån de lokala projektens behov Kompetensutveckling Nätverksskapande Insatser under
Läs merBilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen
1 (7) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2011 Ha riktlinjerna och blankettstödet tillhands då denna ansökningsbilaga fylls i. Bakgrundsinformation
Läs merMatematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen
Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merMatematikutveckling i förskoleklassen
Glittmark, Magnusson, Olsson & Terner Matematikutveckling i förskoleklassen Som en konsekvens av att elever som får intensivundervisning i åk 9 visar stora brister i taluppfattning satsar Varbergs kommun
Läs merNär en Learning study planeras väljs ett område som upplevs som problematiskt
K. Drageryd, M. Erdtman, U. Persson & C. Kilhamn Tallinjen en bro mellan konkreta modeller och abstrakt matematik Fem matematiklärare från Transtenskolan i Hallsberg har under handledning av Cecilia Kilhamn
Läs merStudenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p
11GF20 MaI Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 0,5 hp Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 18-05-22 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete år 2015
januari 2016 Sjötorpsskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Instruktioner Matematik Under det gångna läsåret har ett av målen varit att öka en i matematik. et ökar men inte tillräckligt. I årskurs
Läs merhämtad från ls.idpp.gu.se
Att introducera multiplikation i årskurs två Skola Parkskolan i Norrtälje Årskurs 2 Antal elever i studien 38 elever deltog i studien. Studien avslutades våren 2013. Handledare Charlotta Andersson, charlotta.andersson@norrtalje.se
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Tema: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,
Läs merPedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.
Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merDagens innehåll 2014-10-27. Bedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Katarina Kjellström Inger Ridderlind Anette Skytt
Bedömning för lärande i matematik Mullsjö 16 juni 2014 Katarina Kjellström Inger Ridderlind Anette Skytt PRIM-gruppen Dagens innehåll Vad är syftet med detta bedömningsstöd Vilka har arbeta med materialet
Läs merPlan för matematikutvecklingen
Plan för matematikutvecklingen i förskola, förskoleklass och skola i Ale kommun Det faktiska matematiska syns i alltsammans. Anne-Marie Körling 2010-10-20 1 Innehåll Allmän del Inledning Vad är det att
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merLgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6
Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla förmågan att De matematiska förmågor
Läs merSkolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009
Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom
Läs merEtt år med satsningar på matematik
Ett år med satsningar på matematik Matematiksatsningar i förskolan och grundskolan läsåret 05/06 Under detta läsår prövas en rad olika insatser för att utveckla matematikundervisningen och därmed förbättra
Läs merMatematik på lågstadiet genom algebra och problemlösning. Ämnesdidaktiskt utvecklingsarbete
Matematik på lågstadiet genom algebra och problemlösning Ämnesdidaktiskt utvecklingsarbete Gudrun Malmers Stiftelse Elevintervjuer med elever i årskurs 1 i grundskolan. Eleverna deltar i ett 3-årigt utvecklingsprojekt
Läs merProjektplan: Matematikutveckling Kalmar kommun lå
Syfte: Efter larmrapporter från bland annat TIMSS, PISA, NU 03 kom regeringsbeslut om att satsa på matematikämnet. Matematikdelegationens utvärderingar och betänkande mynnade ut i ett antal mål. Ett mål
Läs merMatematik i Härjedalen
Matematik i Härjedalen 2009-2011 Härjedalens kommun! 9 kommunala förskolor, ca 400 barn! 4 fristående förskolor, ca 50 barn! 9 grundskolor, ca 950 elever! (1 friskola, 5 elever)! 1 gymnasieskola, ca 250
Läs merkan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt
Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda
Läs merBedömning för lärande i matematik
Bedömning för lärande i matematik Vilka har arbeta med materialet Varför ser det ut som det gör När och hur kan du som lärare använda materialet Katarina Kjellström PRIM-gruppen Vilka har deltagit i arbetet
Läs merVISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.
Läs merMatematikutvecklare som resursperson och handledare
Matematikutvecklare som resursperson och handledare Samordning och helhet för utveckling av undervisningen, Gunilla Carlsson Varför och hur leder man som handledare det kollegiala lärandet utifrån vardagsnära
Läs merImplementering Komplettera den plan för implementering som din skola/kommun har när det gäller för Skola2011. Se mer
Diskutera den valbara uppgift som ni gjort eller planerar att göra (2011) Alla uppgifterna finner ni numera på första sidan på rektor.ncm.gu.se. Materialet kan ses som stöd till rektor som pedagogisk ledare.
Läs merDIAMANT. NaTionella DIAgnoser i Matematik. Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9. Anpassat till Lgr 11. Löwing januari 2013
DIAMANT NaTionella DIAgnoser i Matematik Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9 Anpassat till Lgr 11 Diamantmaterialets uppbyggnad 6 Områden 22 Delområden 127 Diagnoser Till varje Område
Läs merMatematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke
Matematiklyftet Malmöbiennetten 2013 Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet Anette Jahnke #malyft Matematiklyftet Matematiklyftet Fortbildning av alla lärare som undervisar i
Läs merKursplanen i ämnet matematik
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet matematik Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan
Läs merOm Lgr 11 och Favorit matematik 4 6
Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med
Läs merRedovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009
Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom
Läs merProblemlösning, utveckla förmågan att kommunicera matematik och använda matematikens uttrycksformer 5 F
På jakt efter förmågor i undervisningen Problemlösning, utveckla förmågan att kommunicera matematik och använda matematikens uttrycksformer 5 F Aktivitetens namn: Triangelmatte Syfte Undervisningen ska
Läs merhämtad från ls.idpp.gu.se
Negativa tal Skola Långsjöskolan, Rimbo & Rådmansö skola, Rådmansö Årskurs Åk 7 Antal elever i studien 22 stycken. Studien avslutades våren 2013. Deltagande pedagoger/kontaktperson Kai Gerdelius kai.gerdelius@norrtalje.se
Läs merStatistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg
Grundläggande matematik II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg TentamensKod:
Läs merLokal pedagogisk planering
Lokal pedagogisk planering RO/Skola: Rebbelberga skola Arbetsområde: Taluppfattning Ämne: Matematik Termin/År: ht 2013 Årskurs: 1 Ämnets syfte enligt grundskolans kursplan: Genom undervisningen i ämnet
Läs merPedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik.
Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl
Läs merVilken kursplanskompetens behöver rektor?
Vilken kursplanskompetens behöver rektor? Vad ville ni rektorer att vi skulle ta upp? Ur utvärderingen Fördjupning av kursplanerna i matematik - bra om vi ligger steget före Kursplanens olika delar - förståelse
Läs merParallellseminarium 3
Parallellseminarium 3 301 Matematik för våra yngsta barn. Fö, Föreläsning Karin Larsson Hur hittar vi matematiken i vardagen som ska stimulera våra yngsta barn att få en förförståelse för matematikens
Läs merForskning och matematikutveckling
Forskning och matematikutveckling Fil.dr. Constanta Olteanu 2011-02 02-14 RUC-Linn Linnéuniversitetet Översikt över innehållet i presentationen Vad menas med matematikutveckling? Vad är ämnesdidaktisk
Läs merLektionsplanering. Matematik II och Erika Hörling (grupp 7) Uppsala universitet
Lektionsplanering Område: Symmetri Del 1. Vårt område är symmetri. Symmetri finns överallt omkring oss och är någonting som alla elever stött på innan de börjar första klass, även om de inte är medvetna
Läs merStrukturerad intensivundervisning
Susanne Lantz & Helena Roos Strukturerad intensivundervisning i aritmetik I en undervisning som är inkluderande betraktas olikheter som tillgångar och alla elever ges möjligheter att vara aktiva. Här beskriver
Läs merMatematik. - en handlingsplan för grundskolan. Utarbetad i april 2015
Matematik - en handlingsplan för grundskolan Utarbetad i april 2015 Reviderad i maj 2016 Förord Då matematikplanen är ett levande dokument revideras den fortlöpande. Revidering maj 2016: Enligt uppdrag
Läs merDokumentation grundskola
Dokumentation grundskola Malmö stad KVALITETSPLAN med lägesbedömning Dokumentation av skolans utvecklingsinsatser inför läsåret 2013/14, färdig senast 1/9 Enhet: Ängslättskolan Datum: 130901 Lägesbedömning
Läs merSkolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009
Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom
Läs merArbetsområde: Från pinnar till tal
Arbetsområde: Från pinnar till tal Huvudsakligt ämne: Matematik, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas:
Läs merGrundläggande matematik fo r grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans a rskurs 4-6, 15 hp VT ho gskolepoäng
Grundläggande matematik fo r grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans a rskurs 4-6, 15 hp VT17 Provmoment: Tentamen Matematik, 4 hp, tillfälle 1 Ladokkod: TE01 Tentamen ges fo r: Studenter
Läs merLäsa- skriva- räkna projektet i Ljungby
Läsa- skriva- räkna projektet i Ljungby Lite kort om Ljungby Invånarantal: 27 411 varav drygt hälften i Ljungby stad Yta: 2 000 kvkm Sjöar och vattendrag: 178 I Ljungby kommun finns 13 kommunala grundskolor
Läs merÄmnesblock matematik 112,5 hp
2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.
Läs merMatematik. - en handlingsplan för grundskolan. Utarbetad i april Reviderad i maj Reviderad i maj Reviderad i maj 2018
Matematik - en handlingsplan för grundskolan Utarbetad i april 2015 Reviderad i maj 2016 Reviderad i maj 2017 Reviderad i maj 2018 Reviderad i maj 2019 Förord Då matematikplanen är ett levande dokument
Läs merViktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Skriv inte på bladens baksidor. Helst en uppgift per blad.
Ma F-3 I Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 5 hp Studenter i lärarprogrammet Ma F-3 I (11F322) 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 15-04-29 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merLadokkod: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
11GF20 MaI Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 0,5 hp Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 16-05-13 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merAlgebraskogen. Tema: Taluppfattning och tals användning, algebra och problemlösning
Hagabackens rektorsområde Ramshyttans rektorsområde Algebraskogen. Tema: Taluppfattning och tals användning, algebra och problemlösning Planering för perioden: v. 34-51 Ämne: Matematik År: 1 Lärare: Jessica
Läs merPå Nydalaskolan i Malmö har varje klass minst tre lektioner matematik
Jessica Håkansson Bedömningsarbete på Nydalaskolan Genom ett strukturerat arbete med Bedömningsstöd i taluppfattning görs eleverna i hög grad delaktiga i sitt matematiklärande. Författaren beskriver också
Läs merLäslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen
Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar
Läs merDIAMANT. NaTionella DIAgnoser i MAtematik. En diagnosbank i matematik för skolåren före årskurs 6.
DIAMANT NaTionella DIAgnoser i MAtematik En diagnosbank i matematik för skolåren före årskurs 6 Matematikdelegationens betänkande Det är vår övertygelse att alla barn och ungdomar som kan klara en normal
Läs mer15 högskolepoäng. Grundläggande matematik fo r la rare med inriktning mot arbete i fo rskoleklass och grund-skolans a rskurs 1-3, 15 hp VT17
Grundläggande matematik fo r la rare med inriktning mot arbete i fo rskoleklass och grund-skolans a rskurs 1-3, 15 hp VT17 Provmoment: Tentamen Matematik, 5 hp, tillfälle 1 Ladokkod: TE01 Tentamen ges
Läs merMatematiklyftet. Uppföljning och utvärdering av kompetensutveckling Angelina Briggner och Jenny Sonesson
Matematiklyftet Uppföljning och utvärdering av kompetensutveckling 2008 Angelina Briggner och Jenny Sonesson Innehållsförteckning Introduktion sid 2 Resultat sid 3 Sammanfattning sid 8 Introduktion Under
Läs merLadokkod: Studenter i lärarprogrammet GF 11GF20 vt17 tillfälle 1 och vt16 tillfälle 4
11GF20 MaI Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 0,5 hp 15 högskolepoäng Studenter i lärarprogrammet GF 11GF20 vt17 tillfälle 1 och vt16 tillfälle 4 TentamensKod: Tentamensdatum: 17-05-12 Tid:
Läs merAlgebra utan symboler Learning study
Algebra utan symboler - - - - - Learning study Johan Häggström, NCM Göteborgs universitet 1 Är algebra verkligen något för grundskolans första år? Om eleverna förstår aritmetiken så bra att de kan förklara
Läs merLokal planering i matematik
2007-05-16 Lokal planering i matematik gemensam för Ölmbrotorps skola, Ervalla skola, Hovstaskolan, Lillåns södra skola, Lillåns norra skola och Lillåns skola 7-9 2007-05-16 1 Bakgrund Detta är ett dokument
Läs merSå här gjorde vi sen
Så här gjorde vi sen Tre rektorer från Linköpings kommun, Gunilla Norden, Anna Samuelsson och Madeleine Zerne Rektorskonferens i Malmö Rektorer i Linköping Möte med Utvecklingsledare och Matematikutvecklare
Läs merMatematik. - en handlingsplan för grundskolan
Matematik - en handlingsplan för grundskolan april 2015 Inledning Bland förskolans, förskoleklassens och grundskolans viktigaste uppgifter är att se till att alla elever utvecklar god taluppfattning, god
Läs merBilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen
1 (7) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2011 Ha riktlinjerna och blankettstödet tillhands då denna ansökningsbilaga fylls i. Bakgrundsinformation
Läs merLäromedel granskning
Läromedel granskning Utvärdera och bedöma kunskap i matematik Linnéuniversitet Tina Forsberg Begreppet läromedel Begreppet läromedel har ingen centralt fastställd definition, enligt Skolverket. I skolförordningen
Läs merInnehållsförteckning Sammanfattning: IKT s 2 Sammanfattning: Laborativ matematikundervisning s 3
IKTsamtLaborativmatematik Sammanställning avmatematikutvecklarnasinlämnademinnesanteckningarfrångruppdiskussioner Samtligaregioner,Ko14 Våren2012 Innehållsförteckning Sammanfattning:IKT s2 Sammanfattning:Laborativmatematikundervisning
Läs mer2015-03-11. Kunskapskrav. Materialet består av flera olika komponenter.
Bedömning för lärande i matematik Dagens innehåll Biennette i Malmö 15 mars 2015 Katarina Kjellström Olika bedömningsstöd i matematik Vad är syftet med bedömningsstödet för åk 1-9 Vilka har arbeta med
Läs merUtvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner
1 (8) 2011-02-04 Utvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner Utvecklingsprogrammet i matematik
Läs merSedan Söderbaumska skolan i Falun startade som en fristående grundskola
R Breili, J Chrisander, A Jonsson & S Lundberg Estetiska lärprocesser i matematikundervisningen Fyra kollegor beskriver hur ett arbetssätt med estetiska lärprocesser utvecklar matematikundervisningen.
Läs mer48 p G: 29 p VG: 38 p
11F322 MaI Provmoment: Matematik 5 hp Ladokkod: Tentamen ges för: Studenter i lärarprogrammet F-3 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 16-05-31 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt
Läs merTaluppfattning och allsidiga räknefärdigheter
Taluppfattning och allsidiga räknefärdigheter Handbok med förslag och råd till lärare för att kartlägga, analysera och åtgärda elevers svårigheter och begreppsliga missuppfattningar inom området tal och
Läs merMATEMATIK 3.5 MATEMATIK
3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Läs merVad innebär det att undervisa i algebra i årskurs 1 3? Vart ska dessa
Åsa Brorsson Algebra för lågstadiet I denna artikel beskriver en lärare hur hon arbetar med algebra redan i de tidiga skolåren. Det är ett arbete som hjälper elever att förstå likhetstecknets betydelse,
Läs merMatematikutveckling med stöd av alternativa verktyg
Matematikutveckling med stöd av alternativa verktyg Vad ska man ha matematik till? Vardagslivet Yrkeslivet Skönheten och konsten Underbart att veta att det finns räcker inte det+ LGR11 Undervisningen ska
Läs merMatte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag
Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag Linda Stenkilsson Samordnare för Skola Näringsliv i Ljungby Kommun Matte i Ljungby - Två matteböcker har tagits fram under 1 års tid med hjälp av
Läs merMATEMATIKUTVECKLING MARIESTADS KOMMUN
MATEMATIKUTVECKLING MARIESTADS KOMMUN BAKGRUND TILL MATEMATIKPROJEKTET Försämrade resultat i kommunen i linje med TIMSS ÖVERGRIPANDE MÅL Utveckla elevernas beräkningsstrategier och talfakta Via samarbete
Läs merCentralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri.
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Läs merSystematiskt Kvalitetsarbete
Systematiskt Kvalitetsarbete 2017-2018 Tomtbergaskolans rektorsområde Eleverna känner sig nöjda med vår skola och är trygga här oavsett ålder. Tryggheten bland fritidsbarnen är ännu högre, vi har stora
Läs merKvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15
Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vi har under läsåret kontinuerligt arbetat med värdegrunden på skolan, bla har vi samtal med eleverna
Läs merLPP för årskurs 2, Matte V.46-51 HT12
LPP för årskurs 2, Matte V.46-51 HT12 Värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden
Läs merVälkommen till Att bedöma kunskap i matematik" - Olofström. Kursansvarig: Karin Sällström 0470-70 87 40 karin.sallstrom@lnu.se.
Välkommen till Att bedöma kunskap i matematik" - Olofström Kursansvarig: Karin Sällström 0470-70 87 40 karin.sallstrom@lnu.se Lärare: Karin Sällström karin.sallstrom@lnu.se Mikael Gustafsson mikael.gson@telia.com
Läs merVarför undervisar ni matematiklärare på lågstadiet om klockan? Det var
Christel Svedin & Christina Svensson Möjligheter med analog klocka i geometriundervisning På Dammfriskolan i Malmö ledde lärares ifrågasättande av slentrianmässigt förekommande material och innehåll i
Läs mer22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:
SMID Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Matematik 3hp Studenter i inriktningen GSME 22,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 12-08-30 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga Totalt antal poäng på
Läs merAddition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta
LPP Matematik räknesätten År 2 Beskrivning av arbetet Addition och subtraktion 0 200 - med utelämnat tal - algebra - med omgruppering och tiotalsövergång Addition och subtraktion med hela 100-tal Se likheter
Läs merhämtad från ls.idpp.gu.se
Två av subtraktionens aspekter - Jämföra och ta bort Skola Bålbro skola, Rimbo Årskurs Årskurs 1 Antal elever i studien Antalet elever i vår studie var 17 stycken. Studien avslutades våren 2012. Kontaktperson
Läs merMatte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.
2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.
Läs merVi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!
Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger
Läs merBilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik
1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik Skolhuvudmannens namn (gäller kommunala, statliga och fristående huvudmän) Halmstads kommun Namn på skolhuvudmannens företrädare
Läs merLaborativ matematik, konkretiserande undervisning och matematikverkstäder
Laborativ matematik, konkretiserande undervisning och matematikverkstäder En utvärdering av matematiksatsningen Madeleine Löwing,, Eva Färjsjö Södertörns Högskola och Göteborgs Universitet Övergripande
Läs merCentralt innehåll. I årskurs 1.3
3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.
Läs merMatematikutveckling i Olofströms kommun Mikael Gustafsson & Camilla Stridh
Matematikutveckling i Olofströms kommun 2003-2012 Mikael Gustafsson & Camilla Stridh Olofströms kommun En av fem Blekingekommuner Skog och sjö 13500 invånare industrikommun Volvo största arbetsgivaren
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet
Läs merAtt sätta lärares och elevers lärande i fokus
Höjman, Larsson, Persson, J-Nilsson, Cajander Att sätta lärares och elevers lärande i fokus I denna artikel beskrivs ett sätt att arbeta med learning study. En lärargrupp har arbetat med ett moment inom
Läs mer