Se deltagarlista på sida 4

Transkript

1 Plats och tid 1/48 Gyllenhjelm, Kommunhuset, Strängnäs kl. 08:30-14:55 med ajournering 10:15-10:30 och 12:20-13:05 Paragrafer , Ledamöter Se deltagarlista på sida 4 Tjänstgörande ersättare Se deltagarlista på sida 4 Närvarande ersättare Se deltagarlista på sida 4 Övriga deltagande Se deltagarlista på sida 5 Utses att justera Ragnar Lindén (MP) med Ingrid Fäldt (S) som ersättare Justeringens plats och tid Kommunhuset den 14 oktober 2015 Underskrifter Sekreterare... Anna-Karin Ahlgren Ordförande... Marianne Andersson (C), , Ingrid Fäldt (S), 227 Justerande... Ragnar Lindén (MP) ANSLAG/BEVIS Organ Protokollet är justerat, justeringen har tillkännagivits genom anslag Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Stabsavdelningen Underskrift... Anna-Karin Ahlgren

2 2/48 Innehållsförteckning Ärende Diarienummer 193 Fastställande av föredragningslista 194 Information: Tankesmedjan Stallarholmen 195 Information: Ärendebalanslista 196 Information: Status näringslivskontoret samt företagsklimatet i Strängnäs kommun 197 Information: SEVAB 198 Information: SFAB 199 Information: Socialnämndens förändringsarbete 200 Information: Inköp för kommunstyrelsen samt Strängnäs kommun 201 Information: Arbetet med IT-strategin 202 Information: Flyktingfrågan 203 Hyresförhandling 2016 mellan Strängnäs KS/2015: kommun och Strängnäs Fastighets AB 204 Delårsrapport 2015:1 för kommunstyrelsen KS/2015: Delårsrapport 2015:1 för kommunfullmäktige KS/2015: Delårsrapport 2015 för Strängnäs kommun KS/2015: Förfrågan om särskild medlemsinsats 2015 KS/2015: för Kommuninvest 208 Delårsrapport internkontroll 2015 KS/2015: Handlingsplaner för samverkan i 4 KS/2015: Mälarstäder 210 Utredning och strategi för Strängnäs KS/2015: kommuns reservvattenförsörjning 211 Start av nybyggnation idrottshall Larslunda KS/2015: Uppdrag att föreslå åtgärder för att öka KS/2015: antalet bostäder 214 Remissvar, En kommunallag för framtiden KS/2015: (SOU 2015:24) 215 Motion om att göra partimotioner och KS/2015: interpellationer tillgängliga för allmänheten via register på hemsidan 216 Motion om förstärkning av det preventiva KS/2015: alkohol- och drogpolitiska arbetet i Strängnäs 217 Motion om landsbygdsskolorna i Strängnäs KS/2015: Motion om högre andel SALSA KS/2014: Medborgarförslag om utvecklat samarbete KS/2014: kring skolbusstrafik 220 Val till kommunstyrelsen personalutskott KS/2014: Beslut om upphandling av elenergi KS/2015: Förslag att utreda möjligheterna att köpa KS/2015:

3 3/48 tingshuset på Gyllenhjelmstorget i Strängnäs 223 Rapport motioner och medborgarförslag KS/2015: Delegationsbeslut till kommunstyrelsen KS/2015: Rapporter till kommunstyrelsen KS/2015: Övrigt 227 Vägledningsdiskussion: Verksamhetsplanering 2016

4 4/48 Deltagarlista Ledamöter Notering Marianne Andersson (C), ordf. Krister Berg (M) Ursula Falkringe (M) Magnus Stuart (M) Lennart Andersson (S) Ingrid Fäldt (S) Torbjörn Johansson (S) Catharina De Geer (KD) Håkan Bertilsson (STRP) Ragnar Lindén (MP) Lina Boy (SD) Tjänstgörande ersättare Sixten Skullman (M) Ersättare för Jacob Högfeldt (M), Hanna Drakengren (M) Ersättare för Jacob Högfeldt (M), Mikael Lagergren (M) Ersättare för Ursula Falkringe (M) Angela Andersson (S) Ersättare för Monica Lindell Rylén (S) Eva Strömberg (S) Ersättare för Torbjörn Johansson(S), , ersättare för Lennart Andersson (S), Georg Örsbäcken (C) Ersättare för Catharina De Geer (KD), och Närvarande ersättare Hanna Drakengren (M) Mikael Lagergren (M) Mari-Ann Törnblom (M) Eva Strömberg (S) Risto Koskimies (S) Krister Lumme (S) Madeleine Bilberg (MP) Georg Örsbäcken (C) Björn Karlsson (SD) Övriga närvarande ledamöter Catharina De Geer (KD)

5 5/48 Övriga Per Bäckström, kommunchef Anna-Karin Ahlgren, kommunsekreterare Josefin Winnfors, tf. stabschef Mattias Johansson, kommunikationschef Lars Nykvist, utvecklingschef Ulrika Krigholm, ekonomichef Leif Lindström, kommunfullmäktiges ordförande, styrelseordförande SEVAB Kerstin Svensson, kommunfullmäktiges förste vice ordförande Yvonne Knuutinen, Tankesmedjan Stallarholmen Leif Sundsvik, Tankesmedjan Stallarholmen Krister Widström, näringslivschef Gunilla Malm, verksamhetschef, näringslivsutveckling Oscar Mineur, näringslivsutvecklare Lars Keyser, VD, Strängnäs fastighets AB Kent Ahlman, administrativ chef, Strängnäs fastighets AB Mats-Erik Olofsson, VD, SEVAB och Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö Hans Lennartsson, ekonomichef, Eskilstuna Strängnäs Energi och miljö Inger Grindelid, socialchef Sven-Erik Ålund, enhetschef, socialkontoret Karolina Blomqvist, ekonom, socialkontoret Anna Kahlbom, inköpschef Nina Ekblom, kvalitetscontroller Niklas Almhager, ekonom Arne Rutgerson, chefsutredare Christer Axelsson, VA- och renhållningsstrateg

6 6/ Fastställande av föredragningslista Beslut beslutar att fastställa föredragningslistan med följande ändringar: a. information om flyktingfrågan anmäls och tas upp efter p. 9, b. fråga om uppdrag att föreslå åtgärder för att öka antalet bostäder anmäls och tas upp efter p. 19, c. val till kommunstyrelsens personalutskott anmäls och tas upp efter p. 25, d. beslut om upphandling av elenergi anmäls och tas upp därefter, e. utredning av möjligheterna att köpa tingshuset på Gyllenhjelmstorget i Strängnäs anmäls och tas upp därefter. KS 194 Information: Tankesmedjan Stallarholmen Yvonne Knuutinen och Leif Sundsvik informerar om verksamheten i Tankesmedjan Stallarholmen. KS 195 Information: Ärendebalanslista Per Bäckström och Anna-Karin Ahlgren informerar om arbetet med att ta fram en ärendebalanslista för kommunstyrelsen. KS 196 Information: Status näringslivskontoret samt företagsklimatet i Strängnäs kommun Krister Widström informerar om arbetet med att förbättra företagsklimatet i kommunen

7 7/48 KS 197 Information: SEVAB Strängnäs Energi AB Leif Lindström, Mats-Erik Olofsson och Hans Lennartsson informerar om tertialbokslut och treårsplan. KS 198 Information: Strängnäs Fastighets AB Lars Keyser och Kenth Ahlman informerar om delårsbokslut och budget KS 199 Information: Socialnämndens förändringsarbete Inger Grindelid och Sven-Erik Åhlund informerar om socialnämndens förändringsarbete. KS 200 Information: Inköp för kommunstyrelsen samt Strängnäs kommun Anna Kahlbom informerar om inköpsstatistik och åtgärder för att förbättra inköpseffektiviteten för Strängnäs kommun. KS 201 Information: Arbetet med IT-strategin Per Bäckström informerar om arbetet med att ta fram en IT-strategi.

8 8/48 KS 202 Information: Flyktingfrågan Per Bäckström informerar om läget i flyktingfrågan i kommunen.

9 KS 203 9/48 Dnr KS/2015: Hyresförhandling 2016 mellan Strängnäs kommun och Strängnäs Fastighets AB Beslut beslutar att 1. godkänna den föreslagna årliga hyreshöjningen om 1,25 procent. Beslutsgång Ordföranden finner att det enbart finns ett förslag och att det blir kommunstyrelsens beslut. Bakgrund Mellan Strängnäs kommun (Hyresgästen) och Strängnäs Fastighets AB (Bolaget) finns ett ramavtal, som reglerar huvuddragen för förhållandet hyresgäst och hyresvärd för kommunala verksamhetslokaler. I ramavtalet anges att parterna ska ha en årlig hyresförhandling om nästkommande års hyresnivå. Beredning Hyresmodellen i ramavtalet bygger på en självkostnadsprincip per objekt. Hyresförhandlingen omfattar de objekt som Bolaget äger själva. För de fall Bolaget hyr in objekt från externa fastighetsägare så gäller självkostnaden enbart för de tjänster som Bolaget tillhandahåller, såsom drift eller lokalvård. Process för överenskommelse gällande hyra Att förhandla om hyran är en del i kommunens budgetprocess. Förvaltning har förhandlat med Bolaget om hyresökning för år Förhandlingen har utgått från Bolagets nuvarande ekonomiska läge och prognos för , kommunens planerade investeringsnivå samt ställda ägardirektiv från kommunen. Självkostnadsersättningen för Bolaget beräknas utifrån följande poster: - Kostnader för drift. - Kostnad för underhåll. - Kostnader för media. - Avskrivnings- och räntekostnader. - Kostnader för lokalvård. - Gemensamma ofördelade kostnader. De ekonomiska ägardirektiven som beaktats är: - SFAB ska uppnå en självfinansieringsgrad på minst 60 procent för investeringar. - SFABs långsiktiga betalningsförmåga ska stärkas och SFAB ska ha en soliditet på minst 12 procent.

10 10/48 - SFAB ska ha ett rörelseresultat i förhållande till omsättning om minst 27 procent. Förhandlingarna har även utgått från en genomsnittlig investeringsnivå om 50 miljoner kronor per år i verksamhetsfastigheter. Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen att acceptera Bolagets förslag om en hyreshöjning om 1,25 procent. Enligt prognos för 2016 innebär förslaget: - en självfinansieringsgrad för investeringar om 65 procent. - att soliditeten ökar från 11,2 procent (prognos 2015) till 11,6 procent. - att rörelseresultatet i förhållande till omsättning blir 27,3 procent. - en underhållsnivå om 140 kr per kvadratmeter i egna lokaler. Hyreshöjningen om 1,25 procent på verksamhetslokaler motsvarar cirka 2,8 miljoner kronor och finansieras inom nämndernas beslutade budgetramar för Ärendet följs upp och bevakas av ekonomiavdelningen. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Hyresförhandling 2016 mellan Strängnäs kommun och Strängnäs Fastighets AB, Beslutet skickas till -

11 11/48 KS 204 Dnr KS/2015: Delårsrapport 2015:1 för kommunstyrelsen Beslut beslutar att 1. godkänna rapporten, Delårsrapport 2015 för kommunstyrelsen, daterad Beslutsgång Ordföranden finner att det enbart finns ett förslag och att det blir kommunstyrelsens beslut. Bakgrund ska enligt kommunens anvisningar för delårsredovisning 2015 upprätta en delårsrapport för sitt ansvarsområde där mål- och budget följs. Beredning s delårsrapport för 2015 är den första rapporten för mandatperioden Måluppfyllelsen för helåret kan för de flesta mål inte bedömas då resultat saknas eller att mätning skett är för en viss period, exempelvis halvårsmätningar. Stödverksamheterna har arbetat under året med att på olika sätt stötta kärnverksamheterna, näringslivsutveckling pågår och samverkan med exempelvis 4Mälarstäder utvecklas kontinuerligt. har en ekonomi i balans. s ekonomiska resultat är positivt med 2,4 miljoner kronor. Helårsprognosen pekar på ett nollresultat. Ett befarat underskott på kollektivtrafiken balanseras av positiva prognoser på stabsavdelningen och ekonomiavdelningen. Investeringsramen har justerats till 12,9 miljoner kronor i och med att kommunfullmäktige beslutat om 1 miljon kronor extra till införandet av verksamhetssystemet Hypergene. Fram till den sista augusti har 3,8 miljoner kronor förbrukats och prognosen visar att investeringar motsvarande 6,5 miljoner inte kommer att kunna genomföras under året. Kommunen hade per totalt 74,4 miljoner kronor i exploateringstillgångar. Utfallet för exploateringsverksamheten januari till augusti 2015 blev 30,0 miljoner kronor i inkomster och 24,2 miljoner kronor i utgifter. Avkastningen på ingående exploateringstillgångar beräknas bli 9,3 % för 2015.

12 12/48 Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Delårsrapport för kommunstyrelsen, Delårsrapport 2015 för kommunstyrelsen, daterad Beslutet skickas till Kommunrevisionen Kommunfullmäktige för kännedom

13 KS /48 Dnr KS/2015: Delårsrapport 2015:1 för kommunfullmäktige Beslut föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. godkänna delårsrapport 2015 för kommunfullmäktige. Beslutsgång Ordföranden finner att det enbart finns ett förslag och att det blir kommunstyrelsens beslut. Bakgrund Rapportering av delårsrapport 2015:1 sker enligt fastställd tidsplan och anvisningar. Uppföljningen omfattar januari till augusti 2015, med prognos för helåret. Beredning Kommunfullmäktiges delårsrapport för 2015 är den första rapporten för mandatperioden År 2015 är det första året på en fyraårig mandatperiod för Strängnäs kommunfullmäktige. En ny politisk organisation infördes vid årsskiftet med förändrad nämndstruktur och upphörande av områdesstyrelserna. De kommunala råden upphörde även de och formen för råden har under året utretts. Fullmäktigestyrelsen upphörde och dess uppgifter övertogs av valberedningen. Sammanträdesutrustning för digital hantering av sammanträdet används fullt ut. Fullmäktiges förtroendevalda och allmänheten har fått information om bland annat medborgardialog, nämndemän samt överförmyndarnämnden. Ärenden som kommunfullmäktige har hanterat under året är ägardirektiv, miljöstrategi, jämställdhetsstrategi, centrumutvecklingsprogram, regional bredbrandsstrategi samt flera taxor exempelvis upplåtelse av allmän platsmark och plan- och bygglovstaxa. Kommunfullmäktiges utfall per visar en positiv avvikelse mot budget med 1,5 miljoner kronor. Helårprognosen visar på en positiv avvikelse med 1,6 miljoner kronor. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Delårsrapport 2015 för kommunfullmäktige, Delårsrapport 2015 för kommunfullmäktige, Eskilstuna-Strängnäs överförmyndarnämnds delårsrapport 2 jan-augusti 2015,

14 14/48 Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Kommunrevisionen

15 15/48 KS 206 Dnr KS/2015: Delårsrapport 2015 för Strängnäs kommun Beslut föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. godkänna delårsrapport 2015, daterad 24 september 2015, 2. socialnämnden får i uppdrag att fortsätta arbeta för att minska underskottet för år 2015, och vidta åtgärder för en budget i balans kommande åren. Yrkanden Ragnar Lindén (MP) yrkar på tillägg av ytterligare att-satser enligt följande: 3. ge personalavdelningen i uppdrag att senast i december återkomma med en djupanalys över orsakerna till de höga sjukskrivningstalen, 4. måluppfyllelsen för mål 7 ändras till delvis uppfyllt. Krister Berg (M), Magnus Stuart (M) och Ingrid Fäldt (S) yrkar bifall till liggande förslag. Beslutsgång Ordföranden Marianne Andersson (C) ställer bifall på att-sats 1 och 2 mot avslag på dessa och finner att kommunstyrelsen fattar beslut enligt liggande förslag. Vidare ställer ordföranden bifall på att-sats 3 och 4 mot avslag och finner att kommunstyrelsen avslår dessa. Bakgrund Delårsrapporten är kommunstyrelsens avrapportering till kommunfullmäktige av 2015 års samlade kommunbudget och uppföljning av kommunfullmäktiges mål. Delårsbokslut i den sammanställda redovisningen för kommunkoncernen omfattar förutom kommunens verksamhet även den verksamhet som bedrivs i bolagsform. Beredning Periodens resultat är positivt med 32,2 miljoner kronor vilket främst förklaras av en semesterfordran om 19,2 miljoner kronor. Periodens resultat exklusive semesterfordran är däremot 13,0 miljoner kronor vilket är 1,0 miljoner kronor sämre än budget. Det ekonomiska utfallet visar en förbättring jämfört med Det gäller både resultatet och nämndernas budgetföljsamhet. Av kommunens sju politiska nämnder, med kommunfullmäktige inräknat, är det endast socialnämnden som redovisar en negativ helårsprognos.

16 16/48 Årets resultat beräknas bli ett överskott om 15,8 miljoner kronor att jämföras med det budgeterade överskottet om 3,1 miljoner kronor. Årets resultatprognos motsvarar 0,9 procent av skatteintäkterna att jämföra med resultatmålet på 0,3 procent. Kommunens nettokostnader beräknas öka med 3,9 procent jämfört med föregående år medan skatteintäkterna ökar med 5,3 procent. Efter tre år med en högre utveckling av nettokostnader än skatteintäkter har utvecklingen vänt. Kommunen kommer att nå en budget i balans men resultatnivån behöver öka ytterligare kommande år om investeringar ska kunna självfinansieras och låneskulden minska. Nämnderna prognostiserar ett underskott om sammanlagt 2,7 miljoner kronor, främst beroende på att socialnämnden aviserar om underskott med 13,4 miljoner kronor. Ett omfattande åtgärdsarbete pågår inom Socialnämnden för att komma till rätta med underskottet. Den negativ prognosen för socialnämnden har dock försämrats under året. De beslutade åtgärderna har inte fått full effekt och utöver det ökar volymerna mer än budgeterat. Det finns nu stor risk att underskottet kommer att kvarstå Årsprognosen för investeringar är 69,7 miljoner kronor och investeringarna beräknas bli helt självfinansierade, målet är 94 procent. Målavstämningen av den förväntade måluppfyllelsen visar att åtta av kommunfullmäktiges tio mål uppnår kriteriet uppfyllt eller delvis uppfyllt en förbättring jämfört med Fyra mål förväntas uppnår kriteriet uppfyllt Under 2014 uppnådde ett mål kriteriet uppfyllt. Mål 5 under perspektivet kunskap kan inte bedömas i uppföljningen per sista augusti då betygsresultaten ännu inte publicerats av Skolverket. Mål 8 under perspektivet brobygget förväntas inte bli uppfyllt, främst på grund av att sjukfrånvaron fortsätter att öka. Den samlade bedömningen av god ekonomisk hushållning är att trots en förbättrad måluppfyllelse, bättre budgetföljsamhet och att kommunen 2015 når en budget i balans att kommunen inte riktigt når upp till begreppet god ekonomisk hushållning. Kommunen står inför stora utmaningar. De senaste tre åren har nettokostnaderna ökat mer än skatteintäkter och förväntas öka ytterligare under 2016 samtidigt som skatteintäktsutvecklingen inte beräknas bli lika hög som under För att kunna möta den demografiska utvecklingen, medborgarnas nya och förändrade behov krävs att kostnadsutvecklingen dämpas genom fortsatta effektiviseringar. En förutsättning för god ekonomisk hushållning är en balans mellan utvecklingen av intäkter och kostnader. Socialnämnden får i fortsatt uppdrag att minska sitt underskott. Nämndens underskott kommer påverka kommunens resultat negativt. Underskott i samband med årsbokslut hanteras inom årets resultat för kommunen. Beslutet följs upp inom ramen för den löpande ekonomiska uppföljningen.

17 17/48 Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Delårsrapport för Strängnäs kommun, Delårsrapport 2015 för Strängnäs kommun, Bilaga 1 KF måluppfyllelse delårsrapport 2015 Beslutet skickas till Samtliga nämnder Kommunrevisionen Kommunfullmäktige

18 KS /48 Dnr KS/2015: Förfrågan om särskild medlemsinsats 2015 för Kommuninvest Beslut beslutar att 1. svara Kommuninvest att kommunen vill göra en särskild insats under 2015 upp till den högsta stadgemässiga insatsnivån per invånare, enligt bilaga 2. Beslutsgång Ordföranden finner att det enbart finns ett förslag och att det blir kommunstyrelsens beslut. Bakgrund Från Kommuninvest ekonomisk förening har inkommit en skrivelse där föreningen med hänvisning till föreningsstämmans beslut om nya stadgar vill höra efter hur respektive medlem vill utnyttja en ny möjlighet att erlägga en särskild medlemsinsats i år. I stadgarna för föreningen har bland annat tillkommit en möjlighet för medlemmarna att på eget initiativ och i egen takt erlägga en eller flera särskilda insatser för att snabbare fullgöra den obligatoriska insatsskyldighet som följer av medlemskapet. Beredning Kommuninvests kapitaluppbyggnad Den senaste finanskrisen synliggjorde att bankernas riskbuffertar var otillräckliga för att upprätthålla stabiliteten i det finansiella systemet. Därför inför EU ett nytt regelverk för banker och kreditinstitut inom unionen med skärpta krav på kapital och likviditet. Avgörande för Kommuninvests del är reglerna om att banker och kreditinstitut måste upprätthålla en större andel eget kapital i förhållande till de genomsnittliga totala tillgångarna det så kallade bruttosoliditetskravet. Exakt vilken bruttosoliditet som kommer att krävas av Kommuninvest är ännu inte beslutat. Men minimikravet kommer, enligt vad som diskuterats, antingen utformas som en fast nivå för samtliga institut eller som olika nivåer för olika institut beroende på hur riskfylld verksamheten anses vara. Kommuninvests verksamhet med trygg utlåning till den svenska kommunsektorn skulle sannolikt få ett lägre krav på bruttosoliditet om det senare, riskviktade minimikravet blir verklighet. Kommuninvest planerar för att kunna klara minst 1,5 procent i bruttosoliditet. Senast vid utgången av 2016 ska EU-kommissionen besluta om den slutgiltiga

19 19/48 utformningen av regelverket. Oavsett vilken procentsats som väljs måste kapitaluppbyggnaden vara genomförd senast före den 1 januari Stadgeändringarna gällande medlemsinsatser Höjd minimiinsats för nya och gamla medlemmar. Grundnivån höjs till 200 kronor per invånare för en primärkommun. Den nya nivån för minimiinsats gäller från och med 2018 för befintliga medlemmar. Införandet av en högsta insatsnivå på 900 kronor per invånare samt revidering av insatsen för befolkningsförändringar vart 10:e år. Ny möjlighet att göra extra insatser upp till 50 %, 75 % eller 100 % av den högsta insatsnivån och därigenom inte fortsättningsvis vara skyldig att betala en del av eller hela den årliga insatsen. Kommunens nuvarande insats Kommunens nuvarande insats efter inbetalning av den årliga insatsen 2015 är 15,8 miljoner kronor vilket motsvarar 467 kronor per invånare. Strängnäs kommun uppfyller således idag 50 % av högsta insatsnivå. Ränta på insatskapitalet Kommunen erhåller årlig ränta på insatskapitalet. Fastställd ränta för 2014 är 2,5 procent, vilket för Strängnäs motsvarade 0,3 miljoner kronor. Räntan är en form av överskottsutdelning som bekostas inom ramen för den ekonomiska föreningens utdelningsbara medel (samma utrymme som också ska räcka till för återbäring). Föreningen kan därför inte i förväg utlova vad räntenivån på insatskapital kommer att bli under kommande år. Nivån bestäms i efterhand på föreningsstämman. Föreningen har dock uttryckt att den eftersträvar att kompensera medlemmarna med en rimlig ränta på det kapital som belöper på var och en av dem. Fördel för kommunen att betala in en extra insats När kommunens insatsnivå passerar de olika insatsnivåerna, är medlemmen inte längre skyldig att erlägga delar eller hela den årliga insats som annars skulle betalas. Vid insatsnivå om 50-75% reduceras den årliga insatsen med 50 % och så vidare. Den årliga insatsen blir således lägre och lägre, för att till sist bortfalla när kommunen uppnår högsta insatsnivå. Förekommande återbäring och ränta på insatskapitalet får - i takt med att kommunen uppnår de högre insatsnivåerna till större och större del behållas av medlemmen, vilket får positiva resultateffekter. Fördel för Kommuninvest För Kommuninvest är extra kapitalinbetalningar från medlemmarna betydelsefullt. Att medlemmarna frivilligt och med tidsmässig framförhållning värnar den egna organisationen uppfattas av myndigheter, ratinginstitut och andra marknadsaktörer som en tydlig styrkesignal jämfört med om föreningen i ett sent skede skulle behöva tvinga fram inbetalning av kapital med stöd av stadgarna.

20 20/48 Förslaget innebär att kommunen under 2015 betalar in en särskild insats till Kommuninvest ekonomisk förening så att kommunen uppnår den stadgemässigt högsta insatsnivån på 900 kronor per invånare räknat på invånarantalet vid 2015 års ingång. Detta insatsbelopp motsvarar cirka 15 miljoner kronor. 15 miljoner kronor motsvarar cirka 400 kronor per invånare för kommunen. Kommande år kommer kommunens ränta på insatt kapital och återbäring få intäktsföras. Den intäktsförda återbäringen och ränta bör läggas till resultatet och användas till finansiering av insatskapitalet. Hur stor återbäring och ränta kommunen får bestäms årligen av årsstämman. I praktiken kommer utbetalningen göras från kreditkontot och planerad amortering 2017 kan komma att senareläggas. Ärendet verkställs och bevakas av ekonomiavdelningen. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Förfrågan om särskild medlemsinsats 2015 till Kommuninvest, Bilaga 1, Uppgift om insatskapital Bilaga 2, Svarsblankett om medlems intresse för att erlägga särskild insats under år 2015 för att helt eller delvis fullgöra den obligatoriska insatsen Beslutet skickas till Ekonomiavdelningen

21 KS /48 Dnr KS/2015: Delårsrapport internkontroll 2015 Beslut beslutar att 1. godkänna Delårsrapport internkontroll 2015, daterad Beslutsgång Ordföranden finner att det enbart finns ett förslag och att det blir kommunstyrelsens beslut. Bakgrund har enligt kommunallagen en skyldighet att se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Kommunfullmäktige antog år 2008 ett reglemente för internkontroll och detta dokument ligger till grund för det kommunövergripande arbetet med internkontrollen. Syftet med den interna kontrollen är att bidra till att ändamålsenligheten i verksamheten stärks och att verksamheten bedrivs effektivt och säkert. Arbetet med internkontroll följer kommunens tillämpningsanvisningar. Beredning Internkontrollplanen för 2015 har åtta rutiner kopplade till den verksamhet som kommunstyrelsen ansvarar för och som till viss del är av kommunövergripande karaktär. Genom att uppmärksamma avvikelserna kan förbättringsåtgärder genomföras av ansvariga. För de kontroller som genomförts under första halvåret finns avvikelser, förbättringsområden och förslag redovisade i rapporten. Ansvariga chefer är informerade om avvikelserna och i vissa fall är dessa åtgärdade. Kontrollerna som genomförs utförs av flera olika funktioner inom kommunstyrelsens verksamheter. Kontrollmomenten är av skiftande karaktär, vissa moment är enkla att kontrollera medan andra kan vara mer omfattande. Beslutet om den interna kontrollen utgör en del av den löpande verksamheten och finansieras inom verksamhetens budget. Beslutet behöver inte följas upp. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Delårsrapport internkontroll 2015, Internkontrollplan 2015 kommunstyrelsen, Delårsrapport internkontroll 2015, Beslutet skickas till Kommunevisionen

22 KS /48 Dnr KS/2015: Handlingsplaner för samverkan i 4 Mälarstäder Beslut beslutar att 1. godkänna handlingsplaner för boende, infrastruktur, Mälaren och effektiv och rationell förvaltning. Beslutsgång Ordföranden finner att det enbart finns ett förslag och att det blir kommunstyrelsens beslut. Bakgrund 4 Mälarstäder (Enköping, Strängnäs, Eskilstuna och Västerås) har undertecknat en avsiktsförklaring som identifierar åtta gemensamma, strategiskt viktiga och långsiktiga utvecklingsområden. Vi tar hand om vår gemensamma resurs Mälaren Vi satsar på ett hållbart transportsystem och en modern infrastruktur runt Mälaren Vi erbjuder attraktiva och trygga boendemiljöer, variationsrik rekreation och ett rikt kulturliv Vi går i täten för en hållbar tillväxt med ett starkt näringsliv, underlättar för företagsetableringar och investeringar Vi utvecklar en gemensam arbetsmarknad med god kompetensförsörjning och mångfald Vi utvecklar en väl fungerande kollektivtrafik som gynnar arbetspendling Vi verkar aktivt för att minska och effektivisera energianvändningen. Vi utvecklar besöksnäringen Dessutom slås fast i avsiktsförklaringen att samarbetet ska stärka de fyra kommunerna, skapa mervärde och vara ekonomiskt fördelaktigt. En del i det är att hitta gemensamma projekt som effektiviserar kommunernas förvaltning. Befolkningen i 4 Mälarstäder uppgår till invånare vilket innebär att vi tillsammans utgör Sveriges tredje storstadsregion. Tillsammans kan vi möta nuvarande och framtida utmaningar och ta till vara möjligheterna av vår samlade storlek samtidigt som vi når en långsiktigt hållbar utveckling. Beredning Den 19 maj 2014 hölls en gemensam workshop med kommunstyrelserna kring fyra av utvecklingsområdena. Workshopen syftade till att identifiera vilka samarbeten som skulle kunna stärka kommunernas arbete inom områdena och gemensamt rusta oss inför befintliga och kommande utmaningar.

23 23/48 Under har ett utvecklingsarbete bedrivits mellan de fyra kommunerna och idéer, viljeinriktningar samt förslag vid kommunstyrelsernas workshop har bearbetats och blivit till handlingsplaner. Dessa fyra handlingsplanerna blev föremål för nya workshops vid 2015 års gemensamma kommunstyrelsemöte i Eskilstuna den 2 juni. Handlingsplanerna följer en och samma mall oavsett ämne; bakgrund och utgångspunkter, utmaningar, syfte samt mål, strategier och aktiviteter. Handlingsplanerna är strategiska styrdokument för vilket arbete som ska drivas inom respektive ämnesområde samt vad kommunerna vill uppnå genom att samverka. Handlingsplanerna innebär att de fyra kommunerna, efter handlingsplanernas fastställande, fortsätter arbetet med att ta fram förslag till nya och fördjupade utredningar samt förslag till åtgärder för att nå målen. Dessa förslag blir i den fortsatta samverkan föremål för nya beslut i respektive kommuner. Samverkan mellan kommunerna i 4 Mälarstäder växer genom handlingsplanerna sig starkare och kommer att ge konkreta resultat för kommunerna och deras invånare. Formen för samverkan bygger på olika nätverk där kompetens och förmåga att samverka ska ge vinster i form av ett ökat bostadsbyggande, bättre infrastruktur, ett vårdande av vår gemensamma resurs Mälaren samt att vi i de kommunala organisationerna kan utföra våra uppdrag mer effektivt och rationellt än om var och en kommun själva ska nå resultat. Handlingsplanerna innehåller tillsammans 11 mål, 42 aktiviteter och flera strategier som vägledning för den fortsatta samverkan. Nu finns en verksamhetsplan för arbetet under med samverkan inom de beslutade utvecklingsområdena. Närmast pågår ett arbete med samverkan kring näringslivsutveckling och en gemensam arbetsmarknad. Samverkan bygger på att de fyra kommunerna använder egna resurser inom befintliga organisationer. Kostnader, i form av insatser med egen personal eller genom externa tjänster, fördelas mellan kommunerna i förhållande till kommunstorlek. Det innebär att kommunerna inte får några kostnader för någon interkommunal organisation samt att alla vinner lika mycket på att till exempel utredningsarbete betalas på fyra istället för att var och en ska göra sitt eget arbete. Arbete med 4 Mälarstäder sker inom förvaltningens ekonomiska ramar. Arbetet pågår kontinuerligt i de olika projekt som sätts igång. Kommuncheferna utgör styrgrupp för samverkan och har till sitt stöd en arbetsgrupp. Verksamhetsplanen som nu beslutats av kommuncheferna följs upp under och efter verksamhetsåret. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Strategiska handlingsplaner för samverkan mellan 4 Mälarstäder avseende boende, infrastruktur, Mälaren och

24 24/48 effektiv och rationell förvaltning, Handlingsplan Mälaren Handlingsplan Boende Handlingsplan Infrastruktur Handlingsplan Effektiv och rationell förvaltning Beslutet skickas till Eskilstuna kommun Västerås kommun Enköpings kommun Samhällsbyggnadsnämnden Teknik- och servicenämnden Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden

25 KS /48 Dnr KS/2015: Utredning och strategi för Strängnäs kommuns reservvattenförsörjning Beslut föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. ge VA-huvudmannen SEVAB i uppdrag att snarast låta registrera Gorsingeholms vattenverk som kommunalt reservvattenverk samt att i samråd med förvaltningen ta fram underlag för beslut om vattenskyddsområde för reservvattenverket. Yrkanden Ragnar Lindén (MP) yrkar bifall till liggande förslag. Beslutsgång Ordföranden finner att det enbart finns ett förslag och att det blir kommunstyrelsens beslut. Bakgrund Den 16 april 2014 beslutade teknik- och fritidsnämnden (TFN 47) att ge SEVAB i uppdrag att utreda hur kommunen på bästa sätt ska erhålla reservvattenförmåga i händelse av leveransavbrott från Stockholms vatten. I samband med att SEVAB har utrett strategier för Strängnäs framtida avloppsvattenbehandling har även reservvattenfrågan, främst alternativet att få reservvatten via Eskilstuna, utretts. Beredning Strängnäs kommun får idag sitt dricksvatten via en 3,5 mil lång överföringsledning från Stockholm vattens vattenverk i Norsborg, till stor del sjöförlagd. I händelse av leveransstopp från Stockholm står Strängnäs utan reservvatten, vilket gör den kommunala dricksvattenförsörjningen mycket sårbar. De tre alternativ som framstår som mest realistiska för Strängnäs reservvatten-försörjning är att använda det befintliga industrivattenverket/reservvattenverket i Gorsingeholm, en ny överföringsledning till Eskilstuna eller att bygga ett helt nytt reservvattenverk på annan plats i kommunen. SEVAB:s utredning visar att en överföringsledning till Eskilstuna kommer att kosta minst kr. I de tidigare diskussionerna om Eskilstuna-alternativet föreslogs att dricksvattenledningen skulle samförläggas med fjärrvärmeledning och att en fördelning av kostnader mellan dessa nyttor skulle ske. Detta är inte längre aktuellt då byggandet av nytt fjärrvärmeverk i Eskilstuna skjuts på framtiden med anledning av nuvarande elpriser. Ett nytt vattenverk som tredje alternativ blir knappast heller det billigare. Gorsingeholms vattenverk är idag inte registrerat som reservvattenverk. Det avregistrerades när utredningen (2008) om vattenskyddsområdet för vattenverket

26 26/48 visade att flera motstridiga intressen fanns i området. Vattenverket förser idag närliggande industrier med processvatten. I avtalet som tecknades mellan Strängnäs kommun och Stockholm vatten AB 2006 åtar sig Strängnäs kommun att ha egen reservvattenförmåga genom Gorsingeholms vattenverk. Gorsingeholms vattenverk förbereddes i samband med inkopplingen av Stockholmsvattnet för att kunna anslutas till det kommunala ledningsnätet och ett extra reningssteg kopplades in. De initiala investeringskostnaderna för att kunna använda Gorsingeholms vattenverk som reservvattenverk är därför försumbara i sammanhanget. Ytterligare en fördel med att använda Gorsingeholms vattenverk är att verket motioneras och stillastående vatten undviks genom att industrin använder vattnet för sina processer, något som inte är möjligt med exempelvis en överföringsledning från Eskilstuna. I utredningen om vattenskyddsområde för Gorsingeholm som gjordes 2008 framgår det att vattenskyddsområdet i sin helhet faller inom Strängnäs kommungräns. Därmed är det kommunfullmäktige i Strängnäs som har mandat att fatta beslut om vattenskyddsområdet och dess föreskrifter. Skulle denna bedömning ändras och det visar sig att det är flera kommuner som är berörda blir det länsstyrelsen som fattar beslut om vattenskyddsområdet. Flera dricksvattenproducenter i landet har de senaste åren upptäckt kvalitetsbrister i sitt dricksvatten, exempelvis från kemikalier i brandsläckningsskum, vilket har gjort att de har fått försöka hitta nya dricksvattentäkter. Något som inte alltid är så enkelt, speciellt om man är oförberedd. I Strängnäs finns goda möjligheter till reservvatten, men det är viktigt att denna resurs skyddas. Kostnaden för registrering och drift av reservvattenverket finansieras inom ramen för SEVAB:s ordinarie verksamhet, liksom utredning och förslag till beslut om vattenskyddsområde. Eventuella ersättningsanspråk med anledning av inskränkningar i markanvändning hos fastighetsägare/nyttjanderättshavare hanteras enligt gällande lagstiftning. SEVAB återrapporterar till teknik- och servicenämnden när reservvattenverket är registrerat samt en tidsplan för beslut om vattenskyddsområde. Beslutsunderlag Ordförandeförslag, Utredning och strategi för Strängnäs kommuns reservvattenförsörjning, Beslut, TSN 86, Utredning och strategi för Strängnäs kommuns reservvattenförsörjning, Rapport, Strategi för Strängnäs framtida avloppsvattenbehandling,

27 27/48 Beslutet skickas till Kommunfullmäktige SEVAB

28 KS /48 Dnr KS/2015: Start av nybyggnation idrottshall Larslunda Beslut beslutar att 1. projektering för ny idrottshall på Larslunda IP kan starta. Yrkanden Magnus Stuart (M), Angela Andersson (S), Ragnar Lindén (MP) och Georg Örsbäcken (C) yrkar bifall till liggande förslag. Beslutsgång Ordföranden finner att det enbart finns ett förslag och att det blir kommunstyrelsens beslut. Bakgrund Beslut om ekonomisk plan med preliminära budgetramar togs i kommunfullmäktige. Beslutet beskriver bland annat de investeringsramar som utgör de ekonomiska förutsättningarna för nämndernas planering av verksamheten. År 2016 planeras att bygga en ny idrottsanläggning med inriktning mot gymnastik i Larslunda, Strängnäs. Teknik- och servicenämnden har därför 18 miljoner avsatta för ändamålet. Beredning För att få en igång en byggstart under våren 2016 behöver projektering starta under hösten Enligt kommunens regler för investeringar kan 10 % av kommande års beslutad investeringsram lyftas i förberedande syfte. Beslutet följer investeringsramen inom teknik- och servicenämndens budget. Uppföljning sker i linje med projektplan som finns för investeringsprojekt. Beslutsunderlag Ordförandeförslag, Start av nybyggnation idrottshall Larslunda, Beslut, TSN 90, Start av nybyggnation idrottshall Larslunda, Beslut, KF 95, Ekonomisk plan med preliminära budgetramar, Plan, Ekonomisk plan med preliminära budgetramar, Beslutet skickas till Teknik- och servicenämnden

29 KS /48 Dnr KS/2015: Uppdrag att föreslå åtgärder för att öka antalet bostäder Beslut beslutar att 1. uppdra till förvaltningen att i samband med uppföljningen av Riktlinjer för bostadsförsörjningen (KS/2014:59) föreslå åtgärder för att öka antalet bostäder. Beslutsgång Ordföranden finner att det enbart finns ett förslag och att det blir kommunstyrelsens beslut. Bakgrund Den 29 september 2014 antog kommunfullmäktige Riktlinjer för bostadsförsörjningen. Av dokumentet framgår att kommunstyrelsen varje år ska följa upp och redovisa utfallet av riktlinjerna till kommunfullmäktige. Beredning Frågan anmäls under sammanträdet. I samband med uppföljningen av riktlinjerna för bostadsförsörjningen i början på 2016 uppdras till förvaltningen att även föreslå åtgärder för att öka antalet bostäder i kommunen. Samhällsbyggnadskontoret ansvarar för uppföljningen av riktlinjerna. Beslutsunderlag - Beslutet skickas till Stadsbyggnadskontoret

30 KS /48 Dnr KS/2015: Remissvar En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Beslut beslutar att 1. godkänna skrivelsen Slutbetänkandet SOU 2015:24 En kommunallag för framtiden (Fi2015/1581) som sitt yttrande på remissen. Beslutsgång Ordföranden finner att det enbart finns ett förslag och att det blir kommunstyrelsens beslut. Bakgrund Strängnäs kommun har fått slutbetänkandet av Utredningen om en kommunallag för framtiden SOU 2015:24 En kommunallag för framtiden på remiss med en inbjudan att svara. Svar ska ha inkommit till Finansdepartementet senast den 30 oktober Beredning Ärendet har beretts av stabsavdelningen. Information har getts vid kommunstyrelsens sammanträden vid två tillfällen. Sammanfattningsvis framgår av yttrandet att det är positivt med en översyn av kommunallagen och en anpassning till det moderna samhället. Kommunen anser dock att lagen behöver utvecklas inom fler områden för att kunna vara en kommunallag för framtiden. Överlag bör övervägas om en ska-reglering ska ersättas med en bör-reglering för att så långt som möjligt bibehålla kommunernas rätt att själva bestämma över sin organisation. Kommunen föreslår en utredning som utreder den kommunala kompetensen samt möjligheterna till samverkan för att eventuellt föreslå nödvändiga lagändringar som utvidgar kommunernas kompetens och ökar möjligheterna till samverkan. Den kommunala kompetensen bör utvecklas för det moderna samhället och de krav som samhället ställer på kommuner idag. Det moderna samhället och digitaliseringen gör också att möjligheten att samverka med andra kommuner och andra aktörer i samhället måste genom lagstiftning ökas. Vissa delar i förslaget föreslås avstyrkas såsom utvidgning av medlemskapet och försöksverksamhet av majoritetsstyre. Andra delar ställer yttrandet sig positiv till såsom reglering av anställda, dock med vissa förbehåll. Beslutet innebär inga ekonomiska konsekvenser eller finansiering.

31 31/48 Beslutet behöver inte följas upp i någon särskild ordning. Utvecklingen kommer dock att bevakas av förvaltningen och information ges om ny lagstiftning. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Remissvar En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24), Yttrande, Slutbetänkandet SOU 2015:24 En kommunallag för framtiden, Beslutet skickas till Finansdepartementet

32 KS /48 Dnr KS/2015: Motion om att göra partimotioner och interpellationer tillgängliga för allmänheten via register på hemsidan Beslut föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. bifalla motionen. Yrkanden Lina Boy (SD) yrkar bifall till liggande förslag. Beslutsgång Ordföranden finner att det enbart finns ett förslag och att det blir kommunstyrelsens beslut. Bakgrund Sverigedemokraternas Björn Karlsson har den 23 april 2015 lämnat in en motion där han föreslår att förvaltningen utreder möjligheten att ha ett register över alla inlämnade motioner och interpellationer på kommunens hemsida. Han föreslår att det av registret ska framgå om motionen eller interpellation är under beredning eller om de är besvarad. Om de är besvarade ska även svaren finnas tillgängliga på hemsidan, för att kunna läsas och laddas ner. Beredning Kommunen efterstävar att vara öppen och transparent gentemot sina medborgare. Därför är intentionen i motionen bra och bör utredas. Stabsavdelningen, som är den avdelning som registrerar inkomna motioner och interpellationer, föreslås utreda om det är möjligt att ha ett register för motioner och interpellationer på hemsidan. En utredning av den här typen ingår i stabsavdelningens ordinarie arbetsuppgifter. Beslutet kräver ingen extra finansiering för kommunen. Utredningen med förslag på åtgärder ska återrapporteras till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige innan årsskiftet Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Svar på motion om att göra partimotioner och interpellationer tillgängliga på hemsidan, Motion Gör partimotioner, interpellationer tillgängliga för allmänheten via register på hemsidan, Beslutet skickas till Kommunfullmäktige

33 KS /48 Dnr KS/2015: Motion om förstärkning av det preventiva alkohol- och drogpolitiska arbetet i Strängnäs kommun Beslut föreslår kommunfullmäktige besluta att 2. bifalla motionen, 3. utredningen finansieras av kommunstyrelsen. Yrkanden Lina Boy (SD), Ragnar Lindén (MP), och Håkan Bertilsson (STRP) yrkar bifall till liggande förslag. Beslutsgång Ordföranden finner att det enbart finns ett förslag och att det blir kommunstyrelsens beslut. Bakgrund Pia Steensland (KD) och Catharina St Cyr (KD) har lämnat in en motion om en förstärkning av det preventiva alkohol- och drogpolitiska arbetet i Strängnäs kommun. Motionärerna föreslår kommunfullmäktige besluta att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningarna för kommunen att i samarbete med kommunens grundskolor (oavsett huvudman) erbjuda universella alkohol- och drogförebyggande föräldrakurser, utreda kostnaderna för att inrätta en drogförebyggande samordnare som arbetar övergripande med ansvar för drogförebyggande insatser och är kommunens kontaktperson i ANDT frågor, utreda möjligheten att söka projektmedel från Folkhälsomyndigheten för att utveckla en preventiv ANDT satsning i kommunen, tillvarata erfarenheter i andra framgångsrika kommuner som t.ex. Öckerö och Olofström och sammanställa deras ANDT politiska insatser med syfte att identifiera vilka insatser som är strategiskt viktiga att införa i Strängnäs kommun och finansiering sker inom s budget. Beredning Kommunfullmäktige beslutade att överlämna motionen till kommunstyrelsen för yttrande. ämnar lämna yttrande på motionen. Dock finns frågor i motionen som berör socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden varvid

34 34/48 kommunstyrelsen beslutade att lämna motionen på remiss till socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Både socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden inkommit med sina synpunkter på motionen och båda föreslår att motionen ska bifallas. För att se vad de ansåg om motionen se deras svar som ligger som underlag till detta förslag. Utredningen finansieras av kommunstyrelsen och ryms inom befintlig budget. återkommer med resultatet av utredningen under augusti Beslutsunderlag Ordförandeförslag, Svar på motion om förstärkning av det preventiva alkohol- och drogpolitiska arbetet i Strängnäs kommun, Motion, Förstärkning av det preventiva alkohol- drogpolitiska arbetet i Strängnäs kommun, Barn- och utbildningsnämndens beslut 78, En förstärkning av det preventiva alkohol- och drogpolitiska arbetet i Strängnäs kommun, Socialnämndens beslut 139, Remissvar på motion om förstärkning av det preventiva alkohol- och drogpolitiska arbetet i Strängnäs kommun, Beslutet skickas till Kommunfullmäktige

35 KS /48 Dnr KS/2015: Motion om landsbygdsskolorna i Strängnäs Beslut föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. avslå motionen då utredning om landsbygdsskolorna redan företagits. Beslutsgång Ordföranden finner att det bara finns ett förslag till beslut och att detta blir kommunstyrelsens beslut. Bakgrund Mia Nerby (C), Marianne Andersson (C), Mohamed Guiled, och Ann-Christine Andersson (C) lämnade den 22 januari 2015 in en motion angående bevarande av landsbygdsskolorna i Strängnäs kommun, dnr KS/2015: Syftet med motionen är att bibehålla den levande landsbygden. Motionärerna yrkade att 1. Kommunfullmäktige beställer en utredning om hur man kan förändra och utveckla landsbygdsskolorna så att de blir en bättre integrerad del i hela skolorganisationen. 2. Tills denna utredning är klar och beslut fattas om skolornas framtid ska våra landsbygdsskolor få ett strukturbidrag för att kunna fortsätta sitt nuvarande uppdrag. beslutade genom delegationsbeslut den 30 januari 2015 att lämna motionen till barn och utbildningsnämnden för yttrande. Beredning Den 16 december 2014 redovisade utbildningskontoret för en rapport angående Landsbygdsskolorna i Strängnäs kommun ur ett hållbarhetsperspektiv. Bakgrunden till denna rapport var att landsbygdsskolornas ekonomiska situation. I rapporten belystes effekterna av en eventuell nedläggning BUN/2014: Möjligheterna att ge strukturbidrag har tidigare utretts i BUN/2014: och redovisats för nämnden den 30 september Enligt vad som redovisats måste kommunen om den tillskjuter ytterligare resurser till den egna verksamheten under löpande budgetår, tilldela motsvarande resurser de fristående skolorna. Den 26 maj 2015 beslutade barn- och utbildningsnämnden mot bakgrund av den framlagda rapporten att föreslå kommunfullmäktige att landsbygdsskolorna, Länna, Härad och Fogdö ska vara F-3 från och med höstterminen Detta beslutade kommunfullmäktige om den 15 juni 2015 i ärende KS/2015:

36 36/48 Beslutsunderlag Protokollsutdrag, barn- och utbildningsnämnden 73, Tjänsteutlåtande, Motion, bevara landsbygdsskolorna i Strängnäs kommun, Beslutet skickas till Kommunfullmäktige

37 KS /48 Dnr KS/2014: Motion om högre andel SALSA Beslut föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. avslå motionen om högre andel SALSA eftersom beslut om omfördelning/ prioritering av detta kommer att ske i samband med att mål och budget 2016 beslutas i oktobernämnden. Yrkanden Ragnar Lindén (MP) yrkar bifall till motionen, alltså avslag till förslaget. Magnus Stuart (M) och Hanna Drakengren (M) yrkar avslag till motionen, alltså bifall till förslaget. Beslutsgång Ordföranden Marianne Andersson (C) ställer bifall till liggande förslag, alltså avslag till motionen, mot avslag till liggande förslag, alltså bifall till motionen. Ordföranden finner att kommunstyrelsen bifaller liggande förslag, alltså avslår motionen. Bakgrund Sandra Blanksvärd (V), David Aronsson (V) och Peter Hjukström (V) inkom den 20 oktober 2014 med en motion med dnr KS/2014: Motionärerna yrkade att SALSA-andelen av verksamhetsområdet Grundskola ökas och fastställs till 8 % för år 2015 SALSA-andelen av verksamhetsområdet Grundskola ökas och fastställs till 10 % år 2016, 12 % år 2017, 14 % år 2018". Denna fördelning bibehålls till dess att kommunfullmäktige tar ett annat beslut. En utvärdering av skolans kompensatoriska funktion genomförs årligen och redovisas som en del av årsredovisningen. Kommunfullmäktige beslutade under sammanträde den 3 november 2014 att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. s ordförare fattade delegationsbeslut den 13 november 2014 att motionen skulle lämnas över till barn- och utbildningsnämnden för yttrande. Beredning Barn- och utbildningsnämnden har tilldelades preliminära budgetramar för budgetåren (KS/2015: ) För närvarande pågår ett intensivt budgetarbete och i nuläget är det för tidigt att fastlägga salsans andel i förhållande till övriga ersättningar/budgetfördelningar. Det pågår också ett arbete för att se över om inte salsan ska modifieras utifrån den ökade nyinvandringen. D v s denna del kan behöva brytas ut och hanteras separat i direkta tilläggsbelopp varför det idag är för tidigt att prata

38 38/48 om %-satser. Inga ekonomiska konsekvenser har konstaterats om motionen avslås. Annars kommer nya resurser behöva tas fram alternativt prioritera om mellan de olika nämnderna. Beslutsunderlag Protokollsutdrag, barn- och utbildningsnämnden 75, Motion inlämnad Tjänsteutlåtande, Beslutet skickas till Kommunfullmäktige

39 39/48 KS 219 Dnr KS/2014: Medborgarförslag om utvecklat samarbete kring skolbusstrafik Beslut beslutar att 1. bifalla medborgarförslaget. Yrkanden Ragnar Lindén (MP), Georg Örsbäcken (C) och Lina Boy (SD) yrkar bifall till liggande förslag. Beslutsgång Ordföranden Marianne Andersson (C) finner att det bara finns ett förslag till beslut och att detta blir kommunstyrelsens beslut. Bakgrund Anna Skördare har lämnat in ett medborgarförslag till kommunfullmäktige gällande ett bättre samarbete kring skolbusstrafiken. Förslaget är att busstrafiken bättre anpassas till kommunala skolor samt friskolor. Förslagsställaren vill gärna se ett tydligare samarbete mellan kommunen och skolorna. Kommunfullmäktige har beslutat att överlämna förslaget till kommunstyrelsen för beslut. Då skolskjuts är en del av barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde, har kommunstyrelsen beslutat att överlämna förslaget till barn- och utbildningsnämnden för yttrande innan kommunstyrelsen fattar beslut. Beredning Ett samråd hölls 2011 med rektorerna från Strängnäs kommuns kommunala skolor och friskolor. Samrådet hölls som ett förberedande steg inför den upphandling av bussar/linjetrafik som gjordes 2012, för att få en överblick av behovet från skolorna och vilka förutsättningar som finns att samordna bussarna på ett sätt som passar skolorna. Förvaltningen ser ett behov av att ta ett omtag och bjuda in berörda parter till ett nytt samråd kring hur vi kan lägga upp skolbusstrafiken på bästa sätt. Ett sådant möte kommer att äga rum i början av 2016 med ambitionen att skapa en samsyn kring behov och tänkbara lösningar. Beslutsunderlag Protokollsutdrag, barn- och utbildningsnämnden 80, Medborgarförslag Tjänsteutlåtande, Beslutet skickas till Kollektivtrafiksamordnaren