Remissvar En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)

Transkript

1 KS 20:1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Stabsavdelningen Dnr KS/2015: /2 Handläggare Josefin Winnfors Tel Kommunstyrelsen Remissvar En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att 1. godkänna skrivelsen Slutbetänkandet SOU 2015:24 En kommunallag för framtiden (Fi2015/1581) som sitt yttrande på remissen. Bakgrund Strängnäs kommun har fått slutbetänkandet av Utredningen om en kommunallag för framtiden SOU 2015:24 En kommunallag för framtiden på remiss med en inbjudan att svara. Svar ska ha inkommit till Finansdepartementet senast den 30 oktober Beredning Ärendet har beretts av stabsavdelningen. Information har getts vid kommunstyrelsens sammanträden vid två tillfällen. Sammanfattningsvis framgår av yttrandet att det är positivt med en översyn av kommunallagen och en anpassning till det moderna samhället. Kommunen anser dock att lagen behöver utvecklas inom fler områden för att kunna vara en kommunallag för framtiden. Överlag bör övervägas om en ska-reglering ska ersättas med en bör-reglering för att så långt som möjligt bibehålla kommunernas rätt att själva bestämma över sin organisation. Kommunen föreslår en utredning som utreder den kommunala kompetensen samt möjligheterna till samverkan för att eventuellt föreslå nödvändiga lagändringar som utvidgar kommunernas kompetens och ökar möjligheterna till samverkan. Den kommunala kompetensen bör utvecklas för det moderna samhället och de krav som samhället ställer på kommuner idag. Det moderna samhället och digitaliseringen gör också att möjligheten att samverka med andra kommuner och andra aktörer i samhället måste genom lagstiftning ökas. Vissa delar i förslaget föreslås avstyrkas såsom utvidgning av medlemskapet och försöksverksamhet av majoritetsstyre. Andra delar ställer yttrandet sig positiv till såsom reglering av anställda, dock med vissa förbehåll.

2 KS 20:2 2/2 Ekonomiska konsekvenser och finansiering för kommunen Beslutet innebär inga ekonomiska konsekvenser eller finansiering. Uppföljning Beslutet behöver inte följas upp i någon särskild ordning. Utvecklingen kommer dock att bevakas av förvaltningen och information ges om ny lagstiftning. Underlag Yttrande, Slutbetänkandet SOU 2015:24 En kommunallag för framtiden, Per Bäckström kommunchef Josefin Winnfors t.f stabschef Beslutet skickas till Finansdepartementet

3 KS 20:3 Stabsavdelningen Dnr KS/2015: /4 Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Kommunenheten Yttrande Slutbetänkandet SOU 2015:24 En kommunallag för framtiden (Fi2015/1581) Sammanfattning Strängnäs kommun (kommunen) anser att det är positivt med en översyn av kommunallagen och en anpassning till det moderna samhället. Kommunen anser dock att lagen behöver utvecklas inom fler områden för att kunna vara en kommunallag för framtiden. Överlag bör övervägas om en ska-reglering ska ersättas med en bör-reglering för att så långt som möjligt bibehålla kommunernas rätt att själva bestämma över sin organisation. Kommunen föreslår en utredning som utreder den kommunala kompetensen samt möjligheterna till samverkan för att eventuellt föreslå nödvändiga lagändringar som utvidgar kommunernas kompetens och ökar möjligheterna till samverkan. Den kommunala kompetensen bör utvecklas för det moderna samhället och de krav som samhället ställer på kommuner idag. Det moderna samhället och digitaliseringen gör också att möjligheten att samverka med andra kommuner och andra aktörer i samhället måste genom lagstiftning ökas. Bättre förutsättningar för en ändamålsenlig organisation Förslaget om att införa majoritetsstyre avstyrks. Kommunen anser i stort att förslaget att kunna stärka kommunstyrelsens roll genom att fullmäktige får fatta beslut om styrelsen ska kunna fatta beslut som rör de andra nämnderna är bra och tillstyrker det förslaget. Kommunen anser dock inte att försöksverksamhet med majoritetsstyre ska införas. Demokratin i kommuner bygger på att kollektivt beslutsfattande i nämnder och styrelse, det är inte önskvärt att stänga ute en minoritet ur beslutsfattandet såsom ett majoritetsstyre riskerar att göra. Styrning och uppföljning av verksamhet i egen regi Kommunen ställer sig positiv till förslaget. Dock skulle det vara önskvärt att förtydliga innebörden. Bestämmelsen kan bli svår att tillämpa och kommunerna skulle behöva mer stöd i detta. Det är i nuvarande utformning svårt att avgöra vilka verksamheter som träffas av bestämmelsen. Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax kommunstyrelsen@strangnas.se Bankgiro

4 KS 20:4 2/4 Förtroendevalda och anställda i ny kommunallag Kommunen ställer sig mycket positiv till att de anställda synliggörs. Vad gäller skrivning att styrelsen ska utse en direktör ställer sig kommunen tveksam till att begränsa det till en person. Detta innebär att frånta kommunerna deras rätt att själva bestämma över sin organisation. I vissa, framför allt större, kommuner kan det av olika anledningar finnas behov av att utse flera personer. Reglerna kring direktören och dennes uppgifter är även för detaljerade. Det torde räcka med att reglera att styrelsen ska utse en (eller flera) direktör(er). Den reglering som föreslås riskerar att urholka revisionsansvaret och styrelsens uppdrag och ställning. Beredningen kan ha både sakliga och politiska delar och att då skriva in att direktören har ansvar för underlag i alla ärenden anses för snävt. Styrelsen ska vidare inte styra hur direktören leder förvaltningen. I stort är det bra med en instruktion men den bör inte vara för detaljerad och som ovan nämnts inte reglera hur arbetat med att leda förvaltningen ska skötas. Förslagen om delegering och anmälningsskyldighet till nämnderna tillstyrks. Dock vill kommunen påtala vikten av att möjlighet till utökad delegering till uppdragstagare ses över. Det finns flertal problem med utökad delegering men en möjlighet till delegering i ärenden som inte innebär myndighetsutövning skulle kunna lösas och skulle innebära en lättare hantering för kommunerna vid mer eller mindre tillfälliga vakanser. Kommunen ser även att en möjlighet till delegering av beslut i ärenden som rör myndighetsutövning vore intressant att titta närmare på. I kommunen är det relativt vanligt att bemanningsföretag används inom exempelvis socialtjänstens område och det blir då problematisk när en uppdragstagare inte kan fatta de nödvändiga besluten. Vad gäller att lyfta att saklighet och opartiskhet särskilt i kommunallagen känns det tveksamt mot bakgrund av att det finns fler principer och regleringar som anställda ska följa. Hur ska det tolkas att just saklighet och opartiskhet lyfts? Är dessa två principer mer betydelsefulla? Alla inom offentlig förvaltning har att förhålla sig till regeringsformen och övriga grundlagar. Det blir inte uttömmande att nämna endast saklighet och opartiskhet. Kommunen skulle hellre se, om någon hänvisning alls ska göras, en generell hänvisning till regeringsformen och dess principer. Det är bra att lyfta fram förvaltningen och de anställdas betydelse. Det blir tydligt att skapa ett kapitel för de anställda, dock frångår man helheten av en kommun genom att särskilja förvaltning och förtroendevalda. De tillsammans skapar en kommun och är avhängiga varandra. Breddad rekrytering till kommunala bolagsstyrelser Förslaget avstyrks. Såsom utredningen påpekar finns idag möjligheter att utse ledamöter med annan bakgrund än partipolitiskt. Med utredningens förslag görs

5 KS 20:5 3/4 ett ingrepp i den fria nomineringsrätten. Idag krävs en bred enighet och kommunen anser att det bör vara så framöver. En konsekvens av förslaget blir att antalet platser som ska fördelas minskar och detta drabbar de minsta partierna. Kommunen hade dock gärna sett en skrivning om ökad jämställdhet i bolagsstyrelserna. En kommunallag i bättre samklang med EU-rätten Kommunen ställer sig mycket positiv till att EU-rätten lyfts in i kommunallagen. De förslag som lämnas ger dock inte mycket vägledning i dessa svåra frågor utan är av mer informativ karaktär. Det är en viktig belysning av EU:s tjänster av allmänt intresse men det finns behov av viss kompetensutvidgning. Kommunallagens regler harmoniserar inte fullt ut med EU:s reglering inom detta område, EU:s tjänster av allmänt intresse jämfört med allmänt intresse i 2 kap. 1 kommunallagen. Det som är möjligt inom EU ska speglas i kompetens hos kommunerna. Exempelvis rätten att inom EU:s reglering gynna innovationer kan med beaktande av kommunallagens regler vara gynnande av enskild och således inte tillåten. Målsättningsstadgan att verka konkurrensneutralt är i och för sig bra. Frågan som uppkommer är dock definitionen av konkurrensneutralt, det saknas en legal definition. Eftersom EU-rätten innebär svåra överväganden välkomnas förslaget med en vägledningsfunktion. Dock finns en risk att lägga det ansvaret på en statlig myndighet, istället bör det övervägas om en sådan funktion istället skulle ligga på en kommunal sammanslutning såsom Sveriges kommuner och landsting (SKL). Laglighetsprövning Förslaget om utvidgat medlemskap avstyrks. Konsekvensen av förslaget blir att kretsen som kan överklaga kommunala beslut utvidgas. Istället för att vara en medborgartalan riskerar det att bli en talan för ett särintresse. En utvidgning på så sätt som förslaget anger speglar inte det som laglighetsprövning är tänkt för. Det ger vissa företag och organisationer rätt att klaga på beslut i en kommun utan att betala skatt i den samma, vilket inte kommunen anser är rätt. Den utvidgade rätten för unionsmedborgare bosatta i Sverige tillstyrks. Förslaget om borttagande av begränsning av prövningsgrunder för budgetbeslut avstyrks. Kommunen anser att det kan bli ohållbart om budgetbeslut kan överklagas på alla grunder.

6 KS 20:6 4/4 Både utvidgningen av kretsen av medlemmar och borttagande av begränsningen kommer troligen innebära en större belastning för domstolarna, eftersom det kommer innebära att fler beslut kommer överklagas och av fler möjliga parter. Verkställighet och rättelse av beslut Reglerna om verkställighet av beslut tillstyrks. Här behöver man dock vara uppmärksam på hur det kan slå i vissa fall, till exempel anställningsbeslut. Det skulle kunna innebära praktiska svårigheter vid ett överklagande av ett anställningsbeslut. Webbaserad anslagstavla Förslaget om webbaserad anslagstavla och övriga lagändringar i angränsning till den tillstyrks. En förbättrad kommunal revision Förslaget att fullmäktiges presidium ska upprätta förslag till budget för revisionen är idag en vanlig ordning på många håll. Frågan är då om det ska normeras istället för att även fortsättningsvis vara valfritt och varje kommun kan själv bestämma sin ordning. Kommunen anser att bestämmelsen bör ändras till en bör-regel. Förslaget om att sakkunniga ska kunna yttra sig tillstyrks. Det kan dock finnas anledning att se över om gruppen med yttranderätt ska utökas. Förslaget att välja ordförande ur minoriteten är även det en vanlig ordning i många kommuner. Förslaget bör istället utformas som en bör-regel. Vad gäller övriga förslag gällande revisionen tillstyrks dessa. Lagteknisk översyn En ny struktur på kommunallagen är lovvärt då syftet är att den ska vara utformad ur ett medborgarperspektiv. Förslaget avstyrks dock. Det som fungerar bra idag bör inte ändras. En förändrad struktur skapar fler problem än den löser. Det får följdproblem med ändrad struktur i och med det blir svårare att finna praxis och förarbeten. Det är inte materiella ändringar utan endast ändringar i strukturen. I övrigt tillstyrks förslagen i detta kapitel. Jacob Högfeldt Kommunstyrelsens ordförande