12 Yttrande över slutbetänkandet; En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) RS150178

Transkript

1 12 Yttrande över slutbetänkandet; En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) RS Ärendet Regeringen beslutade i oktober 2012 att uppdra åt en särskild utredare att föreslå en modernisering av kommunallagen. Departementsrådet Johan Höök utsågs som särskild utredare. Utredningen har antagit namnet Utredningen om en kommunallag för framtiden. I juni 2013 överlämnade utredningen sitt delbetänkande, Privata utförare kontroll och insyn, SOU 2013:53. Utredningen har i mars 2015 överlämnat slutbetänkandet, En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24. Rubricerat slutbetänkande har av Finansdepartementet den 21 april 2015 skickats på remiss till Region Halland m.fl. remissinstanser. Region Halland har inbjudits att lämna synpunkter på betänkandet senast den 30 oktober Arbetsutskottets förslag Regionstyrelsen beslutar att avge yttrande till Finansdepartementet enligt förslag Handlingar Tjänsteskrivelse från regionkontoret ( ) Skrivelse från regionstyrelsen Remiss

2 (12) TJÄNSTESKRIVELSE Region Halland Göran Forss, regionjurist Isabella Lindholm, regionjurist Kansliavdelningen Datum Diarienummer RS Regionstyrelsen Yttrande över slutbetänkandet; En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att avge yttrande till Finansdepartementet enligt förslag Bakgrund Regeringen beslutade i oktober 2012 att uppdra åt en särskild utredare att föreslå en modernisering av kommunallagen. Departementsrådet Johan Höök utsågs som särskild utredare. Utredningen har antagit namnet Utredningen om en kommunallag för framtiden. I juni 2013 överlämnade utredningen sitt delbetänkande, Privata utförare kontroll och insyn, SOU 2013:53. Utredningen har i mars 2015 överlämnat slutbetänkandet, En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24. Rubricerat slutbetänkande har av Finansdepartementet den 21 april 2015 skickats på remiss till Region Halland m.fl. remissinstanser. Region Halland har inbjudits att lämna synpunkter på betänkandet senast den 30 oktober Sammanfattning Region Halland har i huvudsak inte något att erinra mot de förslag som utredningen lägger fram avseende organisationsfrågor, men lämnar synpunkter på att detaljeringsgraden avseende de frågor som rör direktören är för långtgående och avstyrker därför en detaljreglering hur kommuner och landsting organiserar sig. Vidare avstyrker Region Halland förslaget att synliggörandet av anställda inom kommuner och landsting ska ske genom lagreglering.

3 2(12 ) Region Halland avstyrker utredningens förslag om att det inte ska föreligga någon absolut anmälningsplikt för delegationsbeslut eftersom en sådan ordning riskerar att försvåra för nämnden att få insyn i beslut fattade på delegation. Region Halland anser att det i kommunallagen bör regleras att förtroendevald som är tjänstledig från anställning har rätt att återgå i tjänst vid (i förtid) avslutat politiskt uppdrag under pågående mandatperiod. På det EU-rättsliga området har Region Halland ingen erinran mot utredningens förslag till nya bestämmelser i 2 kap kommunallagen, men det är otillfredsställande att det inte samtidigt föreslås kompetensutvidgande bestämmelser där EU-rätten tillåter det. Det föreslagna utvidgade medlemsskapsbegreppet avstyrks. En sådan utvidgning skulle medföra att många ideella föreningar och betydligt fler juridiska personer än idag skulle kunna överklaga kommunala beslut genom laglighetsprövning. Ett utvidgat medlemsskapsbegrepp skulle sannolikt också medföra svårigheter vid tillämpning av likställighetsprincipen på juridiska personer och ideella föreningar. Utredningens förslag, att den begränsning som i kommunallagen anges i vilka prövningsgrunder som kan tillämpas vid laglighetsprövning av vissa budgetbeslut tas bort, avstyrks av Region Halland. Utredningens förslag att det vid prövning av om det föreligger särskilda skäl mot att verkställa ett beslut ska tas särskild hänsyn till om verkställighet av beslutet kommer att kunna rättas är välmotiverat och tillstyrks av Region Halland. Utredningens förslag Styrelsens ställning m.m. Styrelsen har en särställning bland nämnderna genom sin ledande och samordnande roll. Styrelsen kan dock inte tvinga någon annan nämnd att vidta en viss åtgärd. För att ge styrelsen bättre möjligheter att styra och samordna verksamheten och ta ett övergripande ansvar t.ex. avseende ekonomin föreslås att fullmäktige ska få rätt att föreskriva att styrelsen ska få fatta beslut rörande andra nämnders verksamhet. Det är fullmäktige som beslutar om, och i så fall på vilka områden det ska få ske. Styrelsen ska dock inte kunna ges rätt att fatta beslut som rör andra nämnders myndighetsutövning eller ärenden som i övrigt rör enskilda. Utredningen föreslår att en rätt att delegera ärenden även till presidiet i nämnder införs eftersom det kan finnas ett praktiskt behov av sådan delegation.

4 3(12 ) Utredningen föreslår också ändringar i kommunallagen för att klargöra att det är möjligt att använda en beställar-utförarorganisation. Försöksverksamhet med majoritetsstyre Utredningen föreslår en lag som ska möjliggöra en försöksverksamhet med majoritetsstyre under mandatperioden Fullmäktiges beslut om en försöksverksamhet ska fattas av en kvalificerad majoritet senast den 31 december Om systemet införs ska fullmäktige i ett särskilt reglemente ange hur oppositionen ska ges insyn i styrelsens arbete och administration. Styrning och uppföljning av verksamhet i egen regi Efter förslag i utredningens delbetänkande har en skyldighet för fullmäktige införts i kommunallagen att anta ett särskilt program med mål och riktlinjer för verksamhet som bedrivs av privata utförare. Programmet ska även ange hur uppföljning ska ske. Fullmäktige ska varje mandatperiod anta ett sådant program. Utredningen föreslår att programmet även ska omfatta egenregiverksamhet. Det är dock endast sådan verksamhet som skulle kunna överlåtas till privat utförare som omfattas av programmet. Exempelvis ska tillsyn och myndighetsutövning som måste utföras i egen regi inte omfattas. De anställda Enligt utredningen bör de anställda synliggöras i kommunallagen och föreslår därför att det i lagen ska anges att det är styrelsen som utser direktör och att direktören har den ledande ställningen bland personalen och är chef för den förvaltning som finns under styrelsen. Direktören ansvarar för att det finns ett underlag till beslut i samtliga ärenden som styrelsen ska behandla och svarar för att styrelsens beslut verkställs. Styrelsen ska i en instruktion fastställa hur direktören ska leda förvaltningen under styrelsen samt direktörens övriga uppgifter. Vilka frågor som direktören ska ansvara för kan variera mellan kommuner och landsting och ska därför avgöras lokalt. Reglerna om delegation av beslutanderätt till den anställde bör enligt utredningen förenklas genom att det inte ska vara ett ovillkorligt krav att alla beslut som fattas på delegation anmäls till nämnden. Beslut som inte behöver anmälas ska, om de kan överklagas genom laglighetsprövning, dokumenteras i särskilda protokoll som tillkännages på den kommunalla anslagstavlan.

5 4(12 ) Styrelseledamöter i kommunala aktiebolag Det bör enligt utredningen finnas större möjlighet att kunna tillföra en styrelse i kommunala aktiebolag ledamöter med specifik kompetens som inte har partipolitisk bakgrund. Utredningen föreslår därför att fullmäktige ska kunna besluta att utseendet av en minoritet av styrelseledamöterna i kommunala aktiebolag ska kunna utses utan att lagen om proportionellt valsätt tillämpas. Om fullmäktige väljer att använda sig av möjligheten ska riktlinjer antas där fullmäktige klargör vilken kompetens och erfarenhet ledamöter i sådana styrelser ska ha. EU-rätten och den kommunala kompetensen Statsstöd Utredningen föreslår en ny bestämmelse i 2 kap 11 kommunallagen (KL) om att kommunernas och landstingens möjligheter att utöva sina befogenheter kan begränsas av bestämmelser om statsstöd. Utredningen konstaterar att det främst på konkurrens- och statsstödsreglernas område finns beröringspunkter mellan EU-rätten och konkurrensrätten. Utredningen anser det i kommunallagen bör förtydligas att utövandet av de kommunala befogenheterna kan påverkas av EU-rätten. Den möjlighet som finns att ge stöd till det privata näringslivet men även att bedriva verksamhet i egen regi eller genom egna bolag kan begränsas av EU-rättens statsstödsregler. Utredningen föreslår därför att det i kommunallagen klargörs att utrymmet för att utöva sina befogenheter, d.v.s. att bedriva egen näringsverksamhet, att stödja det privata näringslivet liksom att utöva den allmänna kompetensen i den mån den innefattar ekonomisk verksamhet, kan begränsas av reglerna om statsstöd. Utredningen konstaterar att EU-rätten medger större möjligheter att lämna stöd till det privata näringslivet än vad kommunallagen medger. Undantagsmöjligheter för att lämna stöd till enskilda näringsidkare har bedömts mer generösa inom EU-rätten än motsvarande undantag inom kommunalrätten, som kräver synnerliga skäl (2 kap 8 KL). Det har inte ingått i utredningens uppdrag att utreda och föreslå ändringar i den kommunala kompetensen. Utredningen har därför inte lämnat något förslag om ändring av kompetensreglerna på näringslivsområdet på grund av EU-rätten. Tjänster av allmänt intresse Utredningen föreslår en ny bestämmelse i 2 kap 3 KL om att kommuner och landsting inom sina befogenheter får tillhandahålla sådana tjänster av allmänt intresse som anges i Europeiska unionens fördrag. Kommuner och landsting förfogar redan idag över de verktyg och kan vidta de åtgärder som behövs för att utnyttja reglerna om ekonomiska tjänster av allmänt

6 5(12 ) intresse. Kommunerna och landstingen har möjlighet att själva kvalificera och fatta beslut om att en viss tjänst är en ekonomisk tjänst av allmänt intresse. Utredningen har övervägt om det ändå, som ett förtydligande, bör tas in en regel om det i kommunallagen, dels av pedagogiska skäl, dels för att nationellt tydligt reglera att kommuner och landsting har befogenhet att besluta om detta. Ett utpekande i lagstiftning kan utgöra ett förtydligande av kommunernas och landstingens roll för tillhandahållande av framför allt välfärdstjänster på det sätt som anges i artikel 36 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Att kommuner och landsting tillhandahåller tjänster av allmänt intresse enligt Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF), som är både icke-ekonomiska och ekonomiska, anser utredningen bör tydliggöras i kommunallagen. Den föreslagna bestämmelsen utgör ett komplement till den allmänna kompetensbestämmelsen i 2 kap 1 KL. Genom föreslagen bestämmelse kan kommunernas och landstingens betydelse för tillhandahållandet av allmänna tjänster tydliggöras oavsett om de är ekonomiska eller inte. Utredningen betonar att det är den kommunala kompetensen enligt kommunallagen och annan lagstiftning som sätter ramarna för vilka tjänster kommuner och landsting får utföra själva eller genom andra. En regel om allmänintresset enligt EU:s fördrag varken utvidgar eller minskar den kommunala kompetensen. Konkurrensneutralitet Utredningen föreslår en ny bestämmelse i 2 kap 10 KL som anger att när kommuner och landsting agerar på en marknad, ska de verka för att uppträda konkurrensneutralt, om inte annat följer av lag eller annan författning. Föreslagen bestämmelse är ett målsättningsstadgande. Orden verka för innebär ett krav på aktiva överväganden och åtgärder. Kraven är inte nya utan följer redan av annan lagstiftning som upphandlingsbestämmelserna, statsstödsbestämmelserna och bestämmelserna i konkurrenslagen om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. De överväganden och åtgärder som krävs kan komma till uttryck t.ex. genom att fullmäktige antar ett program med riktlinjer om hur kommunen eller landstinget ska genomföra försäljningar eller hur man ska agera i olika verksamheter, oavsett om de bedrivs i egen regi, i bolag eller på annat sätt. Vägledningsfunktion Utredningen föreslår att Upphandlingsmyndigheten, vars verksamhet trädde ikraft den 1 september i år, ska ges uppgiften att vägleda kommuner och landsting som avser att ge ett stöd som kan träffas av bl.a. statsstödsreglerna. Utredningen har föreslagit att fem miljoner kronor avsätts till den vägledande verksamheten fr.o.m. budgetåret 2016.

7 6(12 ) Enligt utredningen finns det ett behov av kvalificerad vägledning på nationell nivå för att hantera frågor om statsstöd. Vägledningsfunktionen kan enligt utredningen vara en förutsättning för att kommuner och landsting ska kunna avgöra om, och i vilken utsträckning, kompletterande tjänster i form av externa konsulter behövs i det enskilda fallet. Det finns således enligt utredningens bedömning ett behov av vägledning och stöd till kommuner och landsting kring EU:s konkurrensregler. Upphandlingsstödet, som är en del av Konkurrensverket, har sedan det skapades gett myndigheter och leverantörer råd om gällande regelverk på upphandlingsområdet. I anslutning till det har stödfunktionen även upparbetat viss kunskap om statsstödsreglerna. Kommerskollegium har också lämnat vägledande information till kommuner och landsting kring statsstödsregelverket. I likhet med dessa områden anser utredningen att stödet bör ges av staten på en myndighet som redan har en bred EU-rättslig kompetens på området. Utredningen bedömer att den nya Upphandlingsmyndigheten är lämpad som ansvarig även för information om statsstödsreglerna. Utformningen av vägledningsfunktionen anser utredningen bör ske i nära samarbete med SKL. Utvidgat medlemskap Idag gäller enligt 1 kap 4 KL att medlem i en kommun är den som är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom i kommunen eller ska betala kommunalskatt där. I samma bestämmelse anges att medlem av ett landsting är den som är medlem av en kommun inom landstinget. Endast den som är medlem i kommunen eller landstinget får överklaga kommunala beslut genom laglighetsprövning. Juridiska personer blev tidigare kommunalt beskattade och hade möjlighet att överklaga kommunala beslut. Numera beskattas enbart fysiska personer för inkomst i hemortskommunen. Det innebär att juridiska personer har talerätt bara i de kommuner och landsting där de äger fast egendom. Utredningen föreslår i 8 kap 1 KL en utvidgning av medlemskapsbegreppet, att som medlem av en kommun även ska räknas en juridisk person som bedriver näringsverksamhet från fast driftställe i kommunen eller en ideell förening vars styrelse har säte i kommunen eller som bedriver verksamhet i kommunen. Vidare föreslår utredningen att som medlem av en kommun också ska räknas unionsmedborgare som är bosatt i kommunen men som inte ska folkbokföras där på grund av folkbokföringslagens bestämmelse i 5 andra stycket om personer med rätt till motsvarande immunitet och privilegier som en diplomatisk företrädare vid en främmande makts beskickning. Redan från den första dagen som den juridiska personen börjar bedriva sin näringsverksamhet från det fasta driftstället föreslås denne vara kommunmedlem.

8 7(12 ) Exempel på ett fast driftställe för juridiska personer är kontor, filial, fabrik, verkstad eller affärslokal. Med att den ideella föreningen bedriver verksamhet i kommunen avses t.ex. att föreningen innehar en lokal där föreningen bedriver sin verksamhet. Medlemskapet ger medlemmarna rätt att överklaga kommunala beslut genom laglighetsprövning. Men medlemskapet i en kommun eller ett landsting fyller också andra funktioner. Bl.a. anknyter flera av de kommunalrättsliga grundprinciperna till medlemskapet, t.ex. lokaliseringsprincipen, 2 kap 1 KL, och likställighetsprincipen, 2 kap 2 KL. Ett utvidgat medlemskapsbegrepp innebär att många ideella föreningar och betydligt fler juridiska personer än idag kommer att kunna överklaga kommunala beslut genom laglighetsprövning. Det innebär också att kravet enligt kommunallagen att kommuner och landsting ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat, även kommer att omfatta många ideella föreningar och betydligt fler juridiska personer än idag. Laglighetsprövning Förutom den vidgade möjligheten till laglighetsprövning som det utvidgade medlemskapsbegreppet skulle innebära föreslår utredningen större möjlighet till laglighetsprövning av kommuners och landstings budgetbeslut. Tidigare kunde en medlem överklaga ett beslut att upprätta en budget som inte var i balans och prövningen kunde då omfatta alla prövningsgrunderna i 10 kap 8 KL. Sedan den 1 december 2004 kan ett sådant beslut enligt 10 kap 8 andra stycket KL endast prövas i viss begränsad omfattning. Från samma tidpunkt gäller att undantag från kravet på att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna får göras om det finns synnerliga skäl. De budgetbeslut som har undantagits från en fullständig laglighetsprövning anges i 10 kap 8 andra stycket KL. Med hänvisning till att beslutet skulle innebära ett befogenhetsöverskridande eller strida mot lag kan enligt nuvarande bestämmelse i 10 kap 8 KL om grunder för laglighetsprövning följande beslut inte laglighetsprövas; beslut om ianspråktagande av resultatutjämningsreserver, beslut att åberopa synnerliga skäl att inte balansera budgeten och beslut om reglering av ett negativt balanskravsresultat. Av lagförarbetena framgår att dessa beslut istället ska kunna prövas inom ramen för det politiska systemet. Om en budget som inte är i balans föreslås så är detta något som kan granskas av de kommunala revisorerna. Enligt lagförarbetena och domstolspraxis kan inte heller bestämmelserna i 8 kap 1 och 2 KL om god ekonomisk hushållning och god avkastning ligga till grund för domstolsprövning.

9 8(12 ) Utredningen har bedömt att det kommunala beslutets sakliga innehåll och verkan inte bör påverka överklagbarheten och anser att det ur rättssäkerhetsaspekt kan ifrågasättas om det inte bör finnas en möjlighet att kontrollera att kommuner och landsting tillämpar reglerna och t.ex. åberopar synnerliga skäl endast i de av lagstiftaren tilltänkta situationerna. Utredningen föreslår därför att den begränsning som anges i 10 kap 8 andra stycket KL i vilka prövningsgrunder som kan tillämpas vid laglighetsprövning av vissa budgetbeslut ska tas bort. Utredningen föreslår att nuvarande prövningsgrunder behålls, men redigeras språkligt och bestämmelsen flyttas till 13 kap 8 KL. Verkställighet av kommunala beslut Enligt 10 kap 14a KL får ett beslut som kan laglighetsprövas verkställas innan det har vunnit laga kraft om inte särskilda skäl talar emot det. Utredningen föreslår att det ska göras ett tillägg i bestämmelsen, att vid prövning av om det föreligger särskilda skäl mot att verkställa beslutet innan det har vunnit laga kraft särskild hänsyn ska tas till om verkställigheten av beslutet kommer att kunna rättas. Bestämmelsen flyttas till 13 kap 14 KL. Bakgrunden till utredningsuppdraget är ett antal uppmärksammade rättsfall där verkställigheten av det upphävda beslutet inte gick att rätta. Utredningen har därför föreslagit att beslut som inte kan rättas som regel ska få verkställas först när de vunnit laga kraft. Att laglighetsprövning skett kan också utgöra ett sådant särskilt skäl mot att verkställa beslutet innan det vunnit laga kraft. Genom att införa en regel som utgår ifrån att det inte är möjligt att verkställa beslut som inte går att rätta anser utredningen att det ges tydliga incitament för kommuner och landsting att se över hur de utformar sina avtal. Civilrättsliga avtal kan ju utformas så att de faktiskt går att rätta om besluten som de vilar på upphävs. Utredningen bedömer att det kommer att finnas fall när verkställighet måste ske skyndsamt även av beslut som inte kan rättas. Enligt utredningens mening behöver bestämmelsen ge utrymme för detta främst om beslutet annars skulle sakna verkan om det inte får verkställas innan det vunnit laga kraft. Det kan t.ex. handla om tillfälliga anställningar som inte kan vänta. En webbaserad anslagstavla Kommuner och landsting är skyldiga att på en fysisk anslagstavla bl.a. kungöra tid och plats för fullmäktiges sammanträden och tillkännage att protokoll över beslut har justerats. Eftersom alla kommuner och landsting använder sina webbplatser för att kommunicera med medborgarna bör den fysiska anslagstavlan ersättas med en

10 9(12 ) anslagstavla på varje kommuns, landstings och kommunalförbunds webbplats. Dessa webbaserade anslagstavlor ska och får ge ytterligare information än vad som ges på de fysiska anslagstavlorna. Kommuner, landsting och kommunalförbund ska vara skyldiga att även på annat sätt göra innehållet på anslagstavlorna tillgängligt för dem som exempelvis inte har tillgång till internet. Revision I syfte att ytterligare stärka de förtroendevalda revisorernas oberoende och professionalitet föreslås att ordföranden för revisionen, om sådan utses, ska väljas från den politiska minoriteten. Förslaget till revisionens budget ska vidare upprättas av fullmäktiges presidium. De sakkunniga ska ges rätt att yttra sig när fullmäktige behandlar revisionens budget. Lagteknisk översyn Utredningen har gjort en lagteknisk översyn av kommunallagen och föreslår en helt ny omarbetad lag. Syftet med översynen har varit att utifrån ett medborgarperspektiv utforma en tydlig och språkligt moderniserad lagstiftning. Konsekvenser av förslagen Utredningen har försökt att utarbeta en lag för att stärka såväl effektivitet som rättsäkerhet i den kommunala verksamheten. En EU- och it-anpassning är vidare förslag som syftar till att anpassa lagen till ett modernt samhälle. Ikraftträdande Den nya kommunallagen föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari Region Hallands synpunkter på utredningens förslag Organisationsfrågor Region Halland har i huvudsak inte något att erinra mot de förslag som utredningen lägger fram avseende organisationsfrågor. Region Halland har dock följande synpunkter. Region Halland anser att detaljeringsgraden i de frågor som rör direktören i förslaget till kommunallag 7 kap. 1-2 är alltför långtgående och ifrågasätter om det är lämpligt att i lag detaljreglera hur kommuner och landsting organiserar sig.

11 10(1 2) Region Halland ifrågasätter också om synliggörande av anställda inom kommuner och landsting bör ske genom lagreglering. Region Halland avstyrker utredningens förslag om att det inte ska föreligga någon absolut anmälningsplikt för delegationsbeslut eftersom en sådan ordning riskerar att försvåra för nämnden att få insyn i beslut fattade på delegation. Region Halland anser att det i kommunallagen bör regleras att förtroendevald som är tjänstledig från anställning har rätt att återgå i tjänst vid (i förtid) avslutat politiskt uppdrag under pågående mandatperiod. Idag finns det inte någon skyldighet för arbetsgivaren att låta arbetstagaren/den förtroendevalda återgå i tjänst innan mandatperioden har löpt ut. EU-rätten och den kommunala kompetensen Det omfattande EU-rättsliga avsnittet i betänkandet innefattar en utförlig genomgång av gällande rätt och bryggan mellan EU-rätten och bestämmelserna om den kommunala kompetensen. Genomgången har inte utmynnat i särskilt många lagförslag. Föreslagen bestämmelse i 2 kap 11 KL att kommunernas och landstingens möjligheter att utöva sina befogenheter kan begränsas av bestämmelser om statsstöd är ju bara ett förtydligande i kommunallagen av vad som redan gäller idag. Region Halland har visserligen noterat att det i betänkandet anges att det inte har ingått i utredningens uppdrag att utreda och föreslå ändringar i den kommunala kompetensen. Eftersom undantagsmöjligheterna för att lämna stöd till enskilda näringsidkare har bedömts mer generösa inom EU-rätten än motsvarande undantag inom kommunalrätten anser Region Halland att det är otillfredsställande att det inte samtidigt med föreslagen bestämmelse om att EU-rättens bestämmelser om statsstöd kan begränsa den kommunala kompetensen föreslås kompetensutvidgande bestämmelser där EU-rätten tillåter det. För exempelvis möjligheten att lämna stöd till regionala flygplatser eller till forskning och näringslivsutveckling skulle en sådan kompetensutvidgning behövas. Region Halland har ingen erinran mot övriga föreslagna bestämmelser i 2 kap 10 och 3 KL om att kommuner och landsting när de agerar på en marknad ska verka för att uppträda konkurrensneutralt och att de inom sina befogenheter får tillhandahålla sådana tjänster av allmänt intresse som anges i Europeiska unionens fördrag. Sistnämnda bestämmelse är ett förtydligande av vad som redan gäller idag. EUrätten ger kommunerna och landstingen möjlighet att själva fatta beslut att en viss tjänst är en ekonomisk tjänst av allmänt intresse. Det har regionfullmäktige också gjort den 20 november Då fattades beslut om att dosdispensering av

12 11(1 2) läkemedel är en sådan tjänst av allmänt ekonomiskt intresse som omfattas av artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt m.m. Beträffande förslaget om att staten genom Upphandlingsmyndigheten föreslås få uppgiften att vägleda kommuner och landsting på området för statsstöd vill Region Halland understryka betydelsen av att vägledningsfunktionen utformas i nära samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting och att det sker en kunskapsförsörjning också på lokal nivå, eftersom statsstödsfrågorna innefattar svåra kompetensöverväganden. Utvidgat medlemskap och laglighetsprövning Eftersom varje medlem av en kommun eller ett landsting har rätt att få lagligheten av kommunens eller landstingets beslut prövad genom att överklaga dem hos förvaltningsrätten, innebär det föreslagna utvidgade medlemskapsbegreppet också en utvidgad rätt att överklaga kommunala beslut genom laglighetsprövning. Region Halland har ingen erinran mot förslaget att vissa unionsmedborgare som är bosatta i kommunen också ska räknas som medlemmar av kommunen. Förslaget i denna del berör bara ett ytterst fåtal personer. Utredningens förslag om att juridiska personer som bedriver näringsverksamhet från fast driftställe i kommunen och ideella föreningar vars styrelser har säte i kommunen eller som bedriver verksamhet där ska anses som medlemmar i kommunen avstyrks däremot. Skälen för avstyrkande är följande. Förslagen utvidgning innebär att många ideella föreningar och betydligt fler juridiska personer än idag kan överklaga kommunala beslut genom laglighetsprövning. Därigenom har man också förändrat grunden för vad laglighetsprövning egentligen syftar till, att utgöra en medborgartalan och en möjlighet för människor som är medlemmar och skattebetalare i en obligatorisk gemenskap att kunna få lagligheten i ett kommunalt beslut prövat. Konsekvensen av att många ideella föreningar och betydligt fler juridiska personer än idag kan överklaga kommunala beslut genom laglighetsprövning är att överklagan kan göras på grunder som tar sikte på den juridiska personens eller föreningens intresse i saken, vilket inte är i överensstämmelse med den ursprungliga avsikten att laglighetsprövning ska utgöra en medborgartalan. Det kan också befaras att utvidgningen av medlemskapsbegreppet leder till fler laglighetsprövningar och ökade kostnader för staten. Vidare kan en sådan utvidgning medföra svårigheter vid tillämpning av likställighetsprincipen på juridiska personer och ideella föreningar. Utredningens förslag, att den begränsning som anges i 10 kap 8 andra stycket KL i vilka prövningsgrunder som kan tillämpas vid laglighetsprövning av vissa budgetbeslut ska tas bort, avstyrks av Region Halland. De skäl som utredningen framfört för att ta bort begränsningen anser Region Halland väger lätt i förhållande till

13 12(1 2) de stora negativa konsekvenser som kan uppstå, bl.a. styrningssvårigheter, för kommuner och landsting som får budgetbeslut, exempelvis beslut att åberopa synnerliga skäl för att inte balansera budgeten, överklagade med lång handläggningstid i domstol som följd. Verkställighet av kommunala beslut Utredningens förslag att göra ett tillägg i bestämmelsen om verkställighet av kommunala beslut, att det vid prövning av om det föreligger särskilda skäl ska tas särskild hänsyn till om verkställighet av beslutet kommer att kunna rättas, utgör visserligen ett snävare utrymme att kunna verkställa beslut som inte kan rättas men innebär inte något förbud. Utredningens förslag i denna del är välmotiverat och kan därför tillstyrkas. Avslutande synpunkter Vid de remisskonferenser som arrangerats av SKL har framförts synpunkter och förts diskussioner om behov av lagändringar för att tillgodose behovet av avtalssamverkan, särskilt på området för digitalisering av tjänster. Region Halland ställer sig bakom de synpunkter som framförts om behov av lagändringar för att underlätta avtalssamverkan. Beträffande den lagtekniska översyn som har gjorts föreslår utredningen en helt ny omarbetad lag med förändrad struktur och kapitelindelning. Region Halland anser att de materiella förändringarna i kommunallagen inte är större än att man kunde ha avstått från att föreslå så omfattande förändringar av strukturen och kapitelindelningen i kommunallagen. Regionkontoret Catarina Dahlöf Regiondirektör Göran Forss Regionjurist Isabella Lindholm Regionjurist

14 (4) Datum Diarienummer RS Finansdepartementet Yttrande över slutbetänkandet; En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) (Fi2015/1581) Rubricerat slutbetänkande har av Justitiedepartementet den 21 april 2015 skickats på remiss till Region Halland m.fl. remissinstanser. Region Halland har inbjudits att lämna synpunkter på betänkandet senast den 30 oktober Organisationsfrågor Region Halland har i huvudsak inte något att erinra mot de förslag som utredningen lägger fram avseende organisationsfrågor. Region Halland har dock följande synpunkter. Region Halland anser att detaljeringsgraden i de frågor som rör direktören i förslaget till kommunallag (KL) 7 kap. 1-2 är alltför långtgående och anser det inte vara lämpligt att i lag detaljreglera hur kommuner och landsting organiserar sig. Förslaget avstyrks därför. Region Halland vill också avstyrka förslaget om synliggörande av anställda inom kommuner och landsting genom lagreglering. Region Halland avstyrker utredningens förslag om att det inte ska föreligga någon absolut anmälningsplikt för delegationsbeslut eftersom en sådan ordning riskerar att försvåra för nämnden att få insyn i beslut fattade på delegation. Region Halland anser att det i kommunallagen bör regleras att förtroendevald som är tjänstledig från anställning har rätt att återgå i tjänst vid (i förtid) avslutat politiskt uppdrag under pågående mandatperiod. Idag finns det inte någon skyldighet för arbetsgivaren att låta arbetstagaren/den förtroendevalda återgå i tjänst innan mandatperioden har löpt ut. EU-rätten och den kommunala kompetensen Det omfattande EU-rättsliga avsnittet i betänkandet innefattar en utförlig genomgång av gällande rätt och bryggan mellan EU-rätten och bestämmelserna om den kommunala kompetensen. Föreslagen bestämmelse i 2 kap 11 KL att kommunernas och landstingens möjligheter att utöva sina befogenheter kan Adress: Region Halland, Box 517, Halmstad Besöksadress: Södra vägen 9 Tfn: Fax: E-post: regionen@regionhalland.se Webb: Org.nr:

15 2(4) begränsas av bestämmelser om statsstöd är ju bara ett förtydligande i kommunallagen av vad som redan gäller idag. Region Halland har visserligen noterat att det i betänkandet anges att det inte har ingått i utredningens uppdrag att utreda och föreslå ändringar i den kommunala kompetensen. Eftersom undantagsmöjligheterna för att lämna stöd till enskilda näringsidkare har bedömts mer generösa inom EU-rätten än motsvarande undantag inom kommunalrätten anser Region Halland att det är otillfredsställande att det inte samtidigt med föreslagen bestämmelse om att EU-rättens bestämmelser om statsstöd kan begränsa den kommunala kompetensen föreslås kompetensutvidgande bestämmelser där EU-rätten tillåter det. För exempelvis möjligheten att lämna stöd till regionala flygplatser eller till forskning och näringslivsutveckling skulle en sådan kompetensutvidgning behövas. Region Halland har ingen erinran mot övriga föreslagna bestämmelser i 2 kap 10 och 3 KL om att kommuner och landsting när de agerar på en marknad ska verka för att uppträda konkurrensneutralt och att de inom sina befogenheter får tillhandahålla sådana tjänster av allmänt intresse som anges i Europeiska unionens fördrag. Sistnämnda bestämmelse är ett förtydligande av vad som redan gäller idag. EUrätten ger kommunerna och landstingen möjlighet att själva fatta beslut att en viss tjänst är en ekonomisk tjänst av allmänt intresse. Beträffande förslaget om att staten genom Upphandlingsmyndigheten föreslås få uppgiften att vägleda kommuner och landsting på området för statsstöd vill Region Halland understryka betydelsen av att vägledningsfunktionen utformas i nära samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)och att det sker en kunskapsförsörjning också på lokal nivå, eftersom statsstödsfrågorna innefattar svåra kompetensöverväganden. Utvidgat medlemskap och laglighetsprövning Eftersom varje medlem av en kommun eller ett landsting har rätt att få lagligheten av kommunens eller landstingets beslut prövad genom att överklaga dem hos förvaltningsrätten, innebär det föreslagna utvidgade medlemskapsbegreppet också en utvidgad rätt att överklaga kommunala beslut genom laglighetsprövning. Region Halland har ingen erinran mot förslaget att vissa unionsmedborgare som är bosatta i kommunen också ska räknas som medlemmar av kommunen. Förslaget i denna del berör bara ett ytterst fåtal personer. Utredningens förslag om att juridiska personer som bedriver näringsverksamhet från fast driftställe i kommunen och ideella föreningar vars styrelser har säte i kommunen eller som bedriver verksamhet där ska anses som medlemmar i kommunen avstyrks däremot. Adress: Region Halland, Box 517, Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: Fax: E-post: regionen@regionhalland.se. Webb: Org.nr:

16 3(4) Skälen för avstyrkande är följande. Förslagen utvidgning innebär att många ideella föreningar och betydligt fler juridiska personer än idag kan överklaga kommunala beslut genom laglighetsprövning. Därigenom har man också förändrat grunden för vad laglighetsprövning egentligen syftar till, att utgöra en medborgartalan och en möjlighet för människor som är medlemmar och skattebetalare i en obligatorisk gemenskap att kunna få lagligheten i ett kommunalt beslut prövat. Konsekvensen av att många ideella föreningar och betydligt fler juridiska personer än idag kan överklaga kommunala beslut genom laglighetsprövning är att överklagan kan göras på grunder som tar sikte på den juridiska personens eller föreningens intresse i saken, vilket inte är i överensstämmelse med den ursprungliga avsikten att laglighetsprövning ska utgöra en medborgartalan. Det kan också befaras att utvidgningen av medlemskapsbegreppet leder till fler laglighetsprövningar och ökade kostnader för staten. Vidare kan en sådan utvidgning medföra svårigheter vid tillämpning av likställighetsprincipen på juridiska personer och ideella föreningar. Utredningens förslag, att den begränsning som anges i 10 kap 8 andra stycket KL i vilka prövningsgrunder som kan tillämpas vid laglighetsprövning av vissa budgetbeslut ska tas bort, avstyrks av Region Halland. De skäl som utredningen framfört för att ta bort begränsningen anser Region Halland väger lätt i förhållande till de stora negativa konsekvenser som kan uppstå, bl.a. styrningssvårigheter, för kommuner och landsting som får budgetbeslut, exempelvis beslut att åberopa synnerliga skäl för att inte balansera budgeten, överklagade med lång handläggningstid i domstol som följd. Verkställighet av kommunala beslut Utredningens förslag att göra ett tillägg i bestämmelsen om verkställighet av kommunala beslut, att det vid prövning av om det föreligger särskilda skäl ska tas särskild hänsyn till om verkställighet av beslutet kommer att kunna rättas, utgör visserligen ett snävare utrymme att kunna verkställa beslut som inte kan rättas men innebär inte något förbud. Utredningens förslag i denna del är välmotiverat och kan därför tillstyrkas. Avslutande synpunkter Vid de remisskonferenser som regionens jurister deltagit i och som arrangerats av SKL har framförts synpunkter och förts diskussioner om behov av lagändringar för att tillgodose behovet av avtalssamverkan, särskilt på området för digitalisering av tjänster. Region Halland ställer sig bakom de synpunkter som framförts om behov av lagändringar för att underlätta avtalssamverkan. Adress: Region Halland, Box 517, Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: Fax: E-post: regionen@regionhalland.se. Webb: Org.nr:

17 4(4) Beträffande den lagtekniska översyn som har gjorts föreslår utredningen en helt ny omarbetad lag med förändrad struktur och kapitelindelning. Region Halland anser att de materiella förändringarna i kommunallagen inte är större än att man kunde ha avstått från att föreslå så omfattande förändringar av strukturen och kapitelindelningen i kommunallagen. Regionstyrelsen Mats Eriksson Regionstyrelsens ordförande Catarina Dahlöf Regiondirektör Adress: Region Halland, Box 517, Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: Fax: E-post: regionen@regionhalland.se. Webb: Org.nr:

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28 Sammanfattning Den kommunala verksamheten har förändrats Sedan den nuvarande kommunallagen trädde i kraft 1992 har samhället genomgått stora förändringar. Urbaniseringen har fortsatt liksom it-utvecklingen. Globaliseringen och EU-medlemskapet påverkar allt mer den kommunala verksamheten. Utvecklingen mot ett allt mer fragmenterat partisystem har fortgått. Allt fler kommuner och landsting styrs av stora koalitioner eller har ett oklart parlamentariskt läge. Omvärldsförändringar och ideologiska ställningstaganden har motiverat kommuner och landsting att i allt större utsträckning reformera sina organisationer. Reformarbetet har inneburit att måloch resultatstyrning tillämpas i allt större utsträckning, som ett alternativ till den traditionella detaljstyrningen av den kommunala verksamheten. Beställar- och utförarorganisation var under en period intressant. Målstyrningen har även gett upphov till en mer aktiv uppföljning av kommunal verksamhet. Allt mer verksamhet sköts av privata utförare. Den kommunala organisationen kräver i större utsträckning anställda med olika former av specialistkompetens. Kommuner och landsting har flera olika roller. De är ansvariga för centrala välfärdstjänster, myndighetsutövare, samhällsbyggare, arbetsgivare, upphandlare och demokratiska arenor för olika former av beslutsfattande. Kommunallagen ska bidra till att dessa olika roller kan hanteras på ett effektivt och rättssäkert sätt. Det kan konstateras att nuvarande lag reglerar mycket om rollen som demokratisk arena medan frågor om rättssäkerhet och arbetsgivarrollen är mera sparsamt reglerade. Ska kommuner och landsting fungera som attraktiva arbetsgivare, attrahera alla de olika professioner som behövs för en kommunal verksamhet och garantera en rättssäker hantering av ärenden behöver lagen stärkas i dessa avseenden.

29 Bättre förutsättningar för en ändamålsenlig organisation Styrelsen har en särställning bland nämnderna genom att den förutsätts ha en ledande och samordnande roll. Detta kommer till uttryck genom styrelsens särskilda uppgifter i beredningsprocessen, inte minst när det gäller budgetbehandlingen. Styrelsen kan dock inte tvinga någon annan nämnd att vidta en viss åtgärd. Utredningen har gjort en enkät som visar att en stor grupp av ordförandena i kommun- och landstingstyrelserna efterfrågar mer rättsliga befogenheter till styrelsen. Utredningen föreslår därför att fullmäktige ska få rätt att föreskriva att styrelsen ska få fatta beslut rörande andra nämnders verksamhet. Det är fullmäktige som bestämmer om, och i så fall, på vilka områden det ska få ske. Styrelsen ska dock inte kunna ges rätt att fatta beslut som rör andra nämnders myndighetsutövning eller ärenden som i övrigt rör enskilda. En rätt att delegera ärenden även till presidiet i nämnder ska också införas eftersom det i många fall kan finnas ett praktiskt behov av sådan delegation. Utredningen föreslår också ändringar i kommunallagen för att klargöra att det är möjligt att använda en beställar utförarorganisation. Försöksverksamhet med majoritetsstyre Utredningen har efter enkäten kunnat konstatera att en betydande minoritet av ordförandena i kommun- respektive landstingsstyrelserna efterfrågat en möjlighet att pröva ett system med majoritetsstyre. Utredningen föreslår mot denna bakgrund en lag som ska möjliggöra en försöksverksamhet med majoritetsstyre under mandatperioden Fullmäktiges beslut om en försöksverksamhet ska fattas av en kvalificerad majoritet senast den 31 december Om systemet införs ska fullmäktige i ett särskilt reglemente ange hur oppositionen ska ges insyn i styrelsens arbete och administrativt stöd i övrigt.

30 Styrning och uppföljning av verksamhet i egen regi Efter förslag i utredningens delbetänkande har en skyldighet för fullmäktige införts i kommunallagen att anta ett särskilt program med mål och riktlinjer för verksamhet som bedrivs av privata utförare. Programmet ska även ange hur uppföljning ska ske. Fullmäktige ska varje mandatperiod anta ett sådant program. Enligt utredningen finns skäl att låta programmet omfatta även verksamhet som bedrivs i egen regi. Om uppföljning av privata utförare exempelvis sker med besök med en viss frekvens bör övervägas om samma modell ska tillämpas för verksamhet i egen regi. Utredningen föreslår därför att programmet även ska omfatta egenregiverksamhet. Det är dock endast sådan verksamhet som skulle kunna överlåtas till privata utförare som omfattas av programmet. Exempelvis ska tillsyn och myndighetsutövning som måste utföras i egen regi inte omfattas av programmet. De anställda De anställda är en central del av den kommunala verksamheten. I kommunallagen finns endast en mycket begränsad reglering av de anställda. Ur ett medborgarperspektiv är det en brist att lagen inte tydligare reglerar hur den kommunala organisationen faktiskt fungerar. I kommunallagen bör de anställda därför synliggöras. Utredningen föreslår därför att det i kommunallagen ska anges att det är styrelsen som utser direktören i kommunen eller landstinget. Direktören ska ha den ledande ställningen bland personalen och vara chef för den förvaltning som finns under styrelsen. Direktören ansvarar för att det finns ett underlag till beslut i samtliga ärenden som styrelsen ska behandla och svarar för att styrelsens beslut verkställs. Styrelsen ska i en instruktion fastställa hur direktören ska leda förvaltningen under styrelsen samt direktörens övriga uppgifter. Vilka frågor som direktören ska ansvara för kan variera mellan kommuner och landsting. Detta är något som får avgöras lokalt.

31 Utredningen har övervägt att ge de anställda en i kommunallagen fastslagen beslutanderätt, men bedömt att nackdelarna med en sådan reglering överväger fördelarna. Reglerna om delegation av beslutanderätt till den anställde bör dock förenklas genom att det inte ska vara ett ovillkorligt krav att alla beslut som fattats på delegation anmäls till nämnden. Beslut som inte behöver anmälas ska, om de kan överklagas genom laglighetsprövning, dokumenteras i särskilda protokoll som tillkännages på den kommunala anslagstavlan. Styrelseledamöter i kommunala aktiebolag Styrelsen i ett kommunalt aktiebolag består ofta av ledamöter från de politiska partierna. Det är möjligt att utse även ledamöter utan partipolitisk bakgrund men med exempelvis särskild branschkunskap. Ett stort antal kommuner och landsting har i dag ledamöter i sina bolagsstyrelser utan partipolitisk bakgrund. En förutsättning för att så ska vara möjligt är dock ett mycket brett partipolitiskt stöd i fullmäktige. Om en begränsad minoritet kräver det måste valet ske proportionellt. Utredningen anser att det finns ett värde i att, särskilt i aktiebolag som bedriver verksamhet affärsmässigt, lättare kunna utse ledamöter med annan än partipolitisk bakgrund. Utredningen föreslår därför att fullmäktige kan besluta att utseendet av en minoritet av styrelseledamöterna i kommunala aktiebolag ska kunna utses utan att lagen om proportionellt valsätt ska tillämpas. Om fullmäktige väljer att använda sig av möjligheten ska riktlinjer antas där fullmäktige klargör vilken kompetens och erfarenhet ledamöter i sådana styrelser ska ha. En kommunallag i bättre samklang med EU-rätten EU-rätten påverkar den kommunala verksamheten på ett stort antal områden. I exempelvis rollen som myndighetsutövare ska kommuner och landsting tillämpa olika former av EU-rättsliga regler. Den påverkar främst andra lagar än kommunallagen. EU:s konkurrens- och statsstödsregler kan dock påverka den kommunala kompetensen och möjligheten att organisera sin verksamhet.

32 Organisationsfriheten påverkas främst av upphandlingsreglerna. De har setts över i särskild ordning och berörs därför inte närmare av utredningen. Vad gäller den kommunala kompetensen har utredningen analyserat statsstödreglernas påverkan i allmänhet och reglerna om s.k. tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, SGEI, i synnerhet. Utredningen kan konstatera att statsstödsreglerna både inskränker den kommunala kompetensen men också ger större möjligheter att lämna stöd än kommunallagen. Statsstödsreglernas betydelse bör därför markeras tydligare i kommunallagen. Många av de tjänster som kommuner och landsting utför kan vara SGEI-tjänster enligt EU-rätten. Enligt utredningens bedömning förfogar kommuner och landsting över de verktyg och kan vidta de åtgärder som behövs för att utnyttja reglerna om SGEI. Enligt utredningen bör det ändå tas in en reglering om detta i kommunallagen, dels av pedagogiska skäl, dels för att tydliggöra att kommuner och landsting har denna befogenhet. I förhållande till EU markeras också kommunernas och landstingens betydelse för välfärdssektorn. I ett europeiskt perspektiv avviker Sverige nämligen från den vanligtvis rådande ordningen att det huvudsakligen är staten som har ansvar för välfärden. Ett utpekande i lagstiftning är ett förtydligande av kommunernas och landstingens roll för tillhandahållande av framför allt välfärdstjänster på det sätt som avses i artikel 36 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (rättighetsstadgan). Utredningen anser att den kommande upphandlingsmyndigheten ska ges i uppdrag att bistå med vägledning om SGEI-regelverket och statsstödsreglerna i övrigt. För att förebygga konflikter mellan kommuner och landsting och det privata näringslivet föreslår utredningen att det i kommunallagen ska föras in ett målsättningsstadgande. Enligt det ska kommuner och landsting, när de agerar på en marknad, verka för att uppträda konkurrensneutralt. Detta ska gälla om inte annat följer av lag eller annan författning. Laglighetsprövning Kommunala besluts laglighet, men inte lämplighet, kan överklagas av alla kommun- och landstingsmedlemmar till domstol. Enligt utredningens mening är ordningen för laglighetsprövning i princip tillfredsställande. Nuvarande system där endast juridiska personer som

33 äger fastigheter ges klagorätt innebär dock att flera juridiska personer som kan sägas ingå i den kommunala gemenskapen inte har talerätt. Utredningen anser därför att kretsen medlemmar bör vidgas till juridiska personer som bedriver näringsverksamhet från fast driftställe i kommunen eller landstinget. Vidare bör ideella föreningar som har sitt säte eller bedriver verksamhet i kommunen och landstinget ges talerätt. Utredningen föreslår också att budgetbeslut som endast kan bli föremål för en begränsad laglighetsprövning, t.ex. beslut att åberopa synnerliga skäl för att inte balansera budgeten eller för att inte reglera ett negativt balanskravsresultat, ska kunna prövas fullt ut. Verkställighet och rättelse av kommunala beslut Ett kommunalt beslut som kan överklagas genom laglighetsprövning får verkställas innan det har fått laga kraft, även om det har överklagats. En individuell prövning ska dock göras och verkställighet får inte ske om särskilda skäl talar emot det. I ett fåtal, men principiellt viktiga fall, har beslut verkställts på ett sätt som gjort det omöjligt att rätta dem. Det har bl.a. handlat om avknoppningar av kommunal verksamhet till underpris. För att förhindra detta anser utredningen att reglerna om verkställighet av beslut i kommunallagen ska skärpas. Att ett beslut inte kan rättas ska vara ett skäl för att beslutet inte ska få verkställas förrän det fått laga kraft. En webbaserad kommunal anslagstavla Kommuner och landsting är skyldiga att på en fysisk anslagstavla bl.a. kungöra tid och plats för fullmäktiges sammanträden och tillkännage att protokoll över beslut har justerats. Eftersom alla kommuner och landsting använder sina webbplatser för att kommunicera med medborgarna bör denna ersättas med en anslagstavla på varje kommuns, landstings och kommunalförbunds webbplats. Dessa webbaserade anslagstavlor ska och får ge ytterligare information än vad som ges på de fysiska anslagstavlorna. Kommuner, landsting och kommunalförbund ska vara skyldiga att även på annat sätt göra innehållet på anslagstavlorna tillgängligt för dem som exempelvis inte har tillgång till internet.

34 En förbättrad kommunal revision Systemet med att de förtroendevalda revisorerna har ansvar för både effektivitets- och redovisningsrevision ska behållas. Deras oberoende och professionalitet bör stärkas ytterligare inom ramen för nuvarande ordning. I detta syfte föreslås att ordföranden för revisionen, om sådan utses, ska väljas från den politiska minoriteten. Förslaget till revisionens budget ska vidare upprättas av fullmäktiges presidium. De sakkunniga ska ges rätt att yttra sig när fullmäktige behandlar revisionens budget. I övrigt föreslås vissa tekniska förändringar av systemet i syfte att underlätta revisionsprocessen. Lagteknisk översyn Utredningen har gjort en lagteknisk översyn av lagen och föreslår en helt ny omarbetad lag. Syftet med översynen har varit att utifrån ett medborgarperspektiv utforma en tydlig och språkligt moderniserad lagstiftning. Lagen har fått en ny struktur och ytterligare tre kapitel. Särskilda kapitel föreslås för de anställda, medborgarna, kommunal samverkan och överlämnande av kommunala angelägenheter. Särregleringarna för Stockholms läns landsting och Stockholms kommun har i stor utsträckning mönstrats ut. Konsekvenser av förslagen Utredningen har försökt att utarbeta en lag för att stärka såväl effektivitet som rättssäkerhet i den kommunala verksamheten. Centralt har bl.a. varit att tydliggöra regelverket om ledning och styrning genom bestämmelser om grundläggande uppgifter och en instruktion för direktören. Ett särskilt kapitel om de anställda skapar ökad tydlighet om de anställda i kommunallagen. Genom att på detta sätt öka transparensen kan förslagen bidra till en professionell förvaltning och motverka risken för korruption. Utredningen föreslår ett särskilt kapitel om medborgarna och att kretsen som kan överklaga kommunala beslut ska vidgas. På detta sätt stärks rättssäkerheten och kommuners och landstings roll som demokratiska arenor.