Detaljplan för Område norr om Krångede Avesta kommun, Dalarnas län

Transkript

1 Detaljplan för Område norr om Krångede Avesta kommun, Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning SAMRÅDSREDOGÖRELSE Ett förslag till detaljplan för Område norr om Krångede, i Avesta kommun, har genomgått samråd under tiden 25 juli t o m 5 september Under samrådstiden har planhandlingarna funnits tillgängliga på biblioteket i Avesta, biblioteket i Horndal och hos Västmanland Dalarna miljö och byggförvaltning, i Avesta. Planhandlingarna har även funnits på förvaltningens webbsida som nås via En öppen dialogträff för de boende närmast planområdet har hållits på Kulturforum i Horndal den 1 september mellan klockan 17:00 och 18:30. Berörda myndigheter, sakägare, markägare och övriga berörda har erhållit meddelande om samråd per post tillsammans med planhandlingarna. Dessutom har samrådet kungjorts genom annonsering i ortens dagstidning och på kommunens hemsida. Inkomna yttranden: S 1. Länsstyrelsen Dalarnas län S 2. Trafikverket Ingen erinran S 3. Lantmäteriet S 4. Luftfartsverket Ingen erinran S 5. Svenska kraftnät S 6. Vattenfall S 7. Skanova Ingen erinran S 8. Privatperson 1 och privatperson 2 S 9. Privatperson 3 S 10. Horndalsbyns samfällighetsförening S 11. Privatperson 4 och privatperson 5 SAMMANFATTNING Inkomna yttranden har bl.a. rört säkerställande av god grund /dricksvattenkvalitet, argument för ianspråktagande av jordbruksmark, arkeologisk utredning av området, säkerställande av framtida utveckling av nationellt stamnät för elförsörjning, magnetfält kring kraftledningar samt hantering av framtida och befintliga vägar inom och till området. Synpunkter som framförts har medfört att planen ändrats på ett antal olika sätt, t.ex. genom att några nya planbestämmelser införts för att säkerställa framtida utveckling av stamnätet för elförsörjning och genom att planbeskrivningen kompletterats med mer information, bl.a. om motiven för ianspråktagande av jordbruksmark, resultat av utförda magnetfältsberäkningar och kommande magnetfältsberäkningar. 1(9)

2 Inkomna yttranden med kommentarer: OBS! För att undvika risken för feltolkningar vid upprättande av samrådsredogörelsen är alla yttranden ordagrant avskrivna i de fall erinringar framförs. Eventuella språkliga fel i yttrandena har därför inte heller ändrats i dessa. Eventuella inledande och avslutande texter som inte är kommentarer till planens innehåll, t.ex. beskrivning av ärendet, ärendets handläggning eller information av generell karaktär, har dock inte tagits med i avskrivning. S 1. Länsstyrelsen Yttrande Frågor som kan leda till att denna plan överprövas enligt PBL 11:10 Hälsa och säkerhet Planhandlingarna behöver kompletteras med avseende på hur den planerade markanvändningen är förenlig med grundvattenintresset. Den södra delen av det planerade området tangerar grundvattenförekomst SE Grundvattenförekomsten bedöms ha god kemisk status. Enligt Dalarnas vattenförsörjningsplan klassas grundvattenförekomsten som klass 2. Det innebär att den bedömts som viktig och skyddsvärd. Förekomsten är av kommunalt intresse, både för befintliga och framtida grundvattenuttag. Detta bör beaktas vid planläggning av området. Planområdet ligger också i nära anslutning till Horndals vattenskyddsområde. Vattenskyddsområdet beslutades 1968 och är troligen i behov av revidering. Idag används andra beräkningsmodeller och vattenskyddsområden får ofta en annan geografisk utbredning än vad de fick på 1960 talet. Data från Sveriges geologiska undersökning (SGU) visar att grundvattnets strömningsriktning går från planområdet mot Horndals vattentäkt. Det innebär att föroreningar från planområdet leds mot vattentäkten. Kartan visar också att delar av planområdet tangerar det direkta tillrinningsområdet till grundvattenförekomsten. Övrigt Landsbygdsfrågor En del av marken som berörs av planområdet är utarrenderad jordbruksmark, enligt uppgift från Avesta kommun. Kommunen bör därför föra ett resonemang kring om jordbruksmarken är brukningsvärd, om den aktuella förändrade markanvändningen är ett väsentligt samhällsintresse samt varför förutsättningarna att ta annan mark i anspråk inte är tillfredställande. Kulturmiljö Planerat arbetsföretag kan komma att beröra fornlämningar som inte varit kända tidigare. Innan exploatering av området påbörjas ska en arkeologisk utredning enligt Kulturmiljölagen göras. Ett mer detaljerat kartunderlag samt begäran om arkeologisk prövning skall då skickas till länsstyrelsens kulturmiljöfunktion i god tid innan exploatering påbörjas. Planhandlingarna Plankartan och planbeskrivningen är otydlig när det gäller Lätt industri, ej störande för närliggande bostäder, samt lager och kontor. 2(9)

3 I bestämmelser som syftar till att reglera störningar bör störningens gränser preciseras för att bestämmelsen ska bli tydlig. Om exempelvis bullerskydd eller andra särskilda åtgärder krävs för att skydda mot störningar bör detta framgå av plankartan. Behovsbedömning enligt 6 förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar Länsstyrelsen delar kommunens bedömning. Kommunens avsikt har alltid varit att säkerställa grundvattnets kvalitet, men då i första hand genom krav i avtal vid markförsäljning. För att nu säkerställa detta redan i detaljplanen införs kraven som tre olika planbestämmelser under rubriken Byggnadsteknik på plankartan. Planbeskrivningen kompletteras med information om planbestämmelserna enligt ovan och att motivet till dessa främst är att säkerställa framtida dricksvattenkvalitet, dvs. utifrån hälsoskäl. Planbeskrivningen kompletteras även med en beskrivning av vilka effekter byggnation inom planområdet bedöms kunna få för vattentillförseln mot den grundvattenförande åsen och sjön Rossen. Kommunens resonemang kring motiven för ianspråktagande av jordbruksmark för aktuellt förslag om förändrad markanvändning läggs till i planbeskrivningen. Kommunen noterar länsstyrelsens krav på arkeologisk utredning innan exploatering påbörjas. I sammanhanget vill kommunen framhålla att en sådan bör kunna ske enbart genom inre utredning, möjligen kompletterad med enklare okulär fältbesiktning. Detta då vare sig utförd avstämning mot Riksantikvarieämbetets fornsöksfunktion inför samrådet eller senare efterforskning bland historiska kartor och samtal med nuvarande markägare visar några som helst indikationer på förekomst av ej kända fornlämningar i området. Kommunen anser att planbestämmelsen om ej störande för närliggande bostäder är väldigt tydlig. Detta är en planbestämmelse som fungerat väl under flera årtionden och den avser just det att verksamheter inte får vara störande samt att frågan om eventuell störning ska ses mot gällande gräns-/riktvärden. Att precisera gräns-/riktvärden som bestämmelser i en detaljplan anser kommunen vara förvirrande och otydligt då det kan leda till att detaljplanen anger vissa nivåer samtidigt som de gräns-/riktvärden som dessa baserats på kan komma att ändras över tid. Detta skulle då ge en divergens mellan de olika bestämmelserna och många funderingar kring vad som gäller. S 2. Trafikverket Yttrande Trafikverket Region Mitt har inget emot detaljplanen för område norr om Krångede. --- S 3. Lantmäteriet Yttrande Lantmäteriet har tagit del av planförslaget och vill framföra följande synpunkter. Området kan rymma ett stort antal verksamhetstomter. Detta torde fordra utbyggnad av ett vägnät inom området. Två skogbilvägar finns inom området som bland annat betjänar skogsmark väster om planområdet. Dessa bägge utfartsfrågor kan eventuellt behöva belysas ytterligare i detaljplanen. I planbeskrivningen nämns att nya starkströmsledningar kommer att behövas inom planområdet. När detta blir aktuellt rekommenderas att planändring görs. I övrigt har lantmäteriet inga synpunkter att framföra. Inom planområdet kan mycket riktigt ett behov av vägnät uppstå och om ett sådant ska delas av flera verksamhetstomter får de utföras som gemensamhetsanläggningar. Planbeskrivningen kompletteras med ett textstycke som beskriver detta. 3(9)

4 De skogsbilvägar som finns i området kommer, när området väl är full utbyggt, inte längre kunna användas för att nå skogsmark väster om området. Hur vägen i sydväst ska hanteras har beskrivits i planbeskrivningen och vad det gäller vägen längre norrut så har det framkommit att tidigare markägare där, som då fortsatt äger mark väster om planområdet, inte har något behov av den vägen längre. Efter samrådet har Svenska kraftnät och Avesta kommun diskuterat hur framtida kraftledningar till det norra E-området ska säkerställas i detaljplanen och resultatet av dessa diskussioner framgår i bemötandet av Svenska kraftnäts yttrande (S 5.) nedan. S 4. Luftfartsverket Yttrande LFV har som sakägare av CNS utrustning inget att erinra mot etableringen. --- S 5. Svenska kraftnät Yttrande Nuläge utbyggnadsplaner Inom och intill aktuellt planområde har Svenska kraftnät åtta 220 kv ledningar tillhörande stamnätet för el. I direkt anslutning till planområdet har Svenska kraftnät även intressen i en station, bestående av två separata ställverk. Transformatorstationen och ledningarna är av äldre modell, de äldsta delarna från 1938, och Svenska kraftnät avser att förnya samtliga delar inom en tioårsperiod. Reinvesteringarna beskrivs i Svenska kraftnäts Nätutvecklingsplan som finns på vår hemsida. Svenska kraftnäts magnetfältspolicy Vid all nyprojektering av 220 kv och 400 kv växelströmsledningar i det svenska stamnätet tillämpar Svenska kraftnät en magnetfältspolicy som innebär att vi utgår från 0,4 mikrotesla som högsta magnetfältsnivå vid bostäder eller där människor vistas varaktigt. I samband med att tillstånd omprövas för våra växelströmsledningar vidtar vi ofta åtgärder för att minska magnetfälten eller erbjuder oss att köpa fastigheter som står så nära ledningen att magnetfältet överstiger 4,0 mikrotesla. Allmän information Svenska kraftnät har ledningsrätt för kraftledningarna som är av betydelse för rikets elförsörjning. Ledningsrätten innebär att åtgärder/verksamheter som på något sätt inskränker Svenska kraftnäts verksamhet, inte får vidtas på fastighet som belastas av ledningsrätten. Svenska kraftnät vill påminna om att byggnationer i närheten av transformatorstationer och ledningsstråk kan medföra svårigheter vid eventuella framtida förändringar i stamnätet. Svenska kraftnät önskar att Avesta kommun tar motsvarande hänsyn vid planering av ny bebyggelse invid befintliga stamnätsledningar som Svenska kraftnät gör vid byggnation av nya ledningar. För att säkerställa att Svenska kraftnäts magnetfältspolicy uppfylls ska ny bebyggelse där människor vistas varaktigt placeras minst 80 meter från en 220 kv ledning. Detta avstånd är baserat på skattat högsta årsmedelströmvärde och är att anse som en rekommendation till beslutande myndighet. Observera att det avstånd vi angett på 80 meter gäller då det är en ledning. För avstånd utifrån en eller flera paral 4(9)

5 lellgående ledningars faktiska årsmedelström värde krävs en magnetfältsberäkning. Svenska kraftnät utför på begäran beräkningar för sina egna ledningar utifrån magnetfältspolicyn, det vill säga 0,4 mikro tesla. Ur ett elsäkerhetsperspektiv regleras avståndet mellan kraftledningar och olika verksamheter i Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK FS 2008:1 med ändring ELSÄK FS 2010:1. Svenska kraftnät rekommenderar att alla metalliska byggnadsdelar som är exponerade för kraftledningens elektromagnetiska fält ska skyddsjordas inom ett område av 20 meter från kraftledningens närmaste spänningssatta del. Ärendespecifik information Svenska kraftnät önskar att det tydligt markeras vilka kraftledningar som tillhör stamnätet för el i den aktuella detaljplanekartan samt att det är 220 kv ledningar som löper till och från station Horndal. Planerad tillfartsväg passerar i nära anslutning till ställverken på platsen. Då detaljplanen i stora delar planläggs för industri kan det inte uteslutas att denna väg kan komma att trafikeras med transporter med brännbart och/eller explosivt material. Eftersom Elsäkerhetsverkets föreskrifter reglerar avstånd mellan friledningar och brand och explosionsfarlig verksamhet önskar vi att vägen plan och anläggs på ett sådant sätt att inga fordon kan komma att parkera här. Observera att även avstånd mellan luftledningar och parkeringsplatser regleras i Elsäkerhetsverkets föreskrifter. Svenska kraftnät ser svårigheter avseende utvecklingen av det nationella stamnätet om framtida tillkommande ledningar ska ses som en avvikelse mot föreslagen detaljplan. För att underlätta anläggande av en framtida station och ev. tillkommande ledningar föreslår Svenska kraftnät därför att hela området (undantaget det planerade vägområdet) söder om det nordligaste E området anläggs som ʺE teknisk anläggning för el, stationer och ledningarʺ. Med denna planbestämmelse skulle inte ev. tillkommande ledningar vara planstridiga. Svenska kraftnät önskar att Avesta kommun för en nära dialog med oss rörande de förändringar som nämns av de skogsbilvägar som finns i området på de platser de är i närheten av våra anläggningar. Detta behövs då anläggande av vägar i närheten av våra anläggningar behöver uppfylla vissa säkerhetskrav och tekniska riktlinjer. En önskad framtida dialog gäller även tillkommande anläggningar såsom VA, el och telenät, dagvattendammar, cykelstråk, belysning mm i närheten av våra ledningar och stationer. Svenska kraftnät vill förtydliga att vi har 220 kv ledningar som löper öster och väster om planområdet men även inom planområdet. Det innebär att de kraftledningar som går utmed planområdets östra och västra plangräns inte har högre spänning än de inom planområdet vilket anges i planbeskrivningen. Däremot löper det ett flertal parallellgående ledningar öster och väster om planområdet med olika ägare i anslutning till de områden som planlagts för arbetsplatser. Parallellgående ledningar kan förstärka eller släcka ut varandras magnetfält. Det aktuella området planläggs bl.a. för arbetsplatser vilket kan innebära stadigvarade vistelse på platsen. En magnetfältsberäkning av de olika ledningsägarnas ledningar i området behöver därför göras för att avgöra på vilket avstånd från närliggande ledningar det är lämpligt att placera byggnader där människor vistas stadigvarade. Då det finns både region och stamnätsledningar som går parallellt intill planområdet behöver en så kallad samberäkning göras. Svenska kraftnät har fått uppgifter på att Vattenfall planerar en ny ledning i området, om detta stämmer 5(9)

6 kan även den tillkommande ledningen behöva ingå i samberäkningen. Svenska kraftnät är behjälplig med det underlag som behövs för våra ledningar för att Avesta kommun ska kunna genomföra en sådan samberäkning. Det framgår inte under punkten ʺMarkägoförhållandenʺ att Svenska kraftnät äger fastigheten Horndalsbyn 12:8. Det står vidare att kommunen äger all mark inom området, vilket inte stämmer. Svenska kraftnät önskar att Avesta kommun förändrar det aktuella detaljplaneförslaget med hänvisning till ovanstående kommentarer. Luftledningar i plankartan förses med spänningsmarkering medan redovisning av vilka ledningar som ingår i stamnätet visas på en kartbild i planbeskrivningen. Kommunen bedömer inte att det senare tillför något för hur plankartan och dess bestämmelser ska utformas och att allt för mycket information i underlagskartan kan göra detaljplanen svårare att tolka. Även om det framgår av gällande regler, och därmed ska beaktas i bygglovprövning, kompletteras plankartans bestämmelser om markreservat för ledningar, s.k. l- och u-områden, med att parkering inte får anordnas under ledningar. Så som plankartan är utformad kan ingen parkering tillkomma i närheten av befintligt ställverk och då det i dagsläget är helt okänt hur nya ställverk inom E-områden kommer att utformas anser kommunen att säkerställande av rätt avstånd mellan dessa och eventuella parkeringsplatser inom J1-området får åstadkommas vid projektering inför byggandet av nya ställverk. Efter samrådet har Svenska kraftnät och Avesta kommun diskuterat vidare i frågan om hur framtida kraftledningar till det norra E-området ska säkerställas i detaljplanen. Dessa diskussioner har resulterat i att detaljplanen ändras så att det tidigare l1-området blir ett normalt l-område samtidigt som det utvidgas norrut med 25 meter. Dessutom införs en planbestämmelse som anger att byggnader får uppföras på maximalt 60 % av markytan mellan det norra E-området och den västra plangränsen, att sådan bebyggelse ska hållas samlad och att resterande mark ska utgöra en sammanhållen markyta där luft- och markledningar får anläggas. Planbeskrivningen kompletteras med information om att förändade sträckningar av befintliga skogsbilvägar kommer att ske i dialog med bl.a. Svenska kraftnät. Planbeskrivningen ändras så att det framgår att 220 kv-ledningar även finns inom planområdet och att de ledningar som går utmed västra och östra plangränsen därmed inte har högre spänningar än dessa. Magnetfältsberäkningar har utförts för två av ledningsstråken i området, det utanför planens östra plangräns samt det inom planens tidigare l1-område. Dessa beräkningar har utförts av Vattenfall på uppdrag av kommunen och beräkningarna visar att för stråket utanför planens östra plangräns krävs ca 30 meter från närmaste ledning för att nå ner till 0,4 mikrotesla medan det för stråket inom planens tidigare l1-område enbart krävs ca 20 meter från ledningsstråkets mitt för att nå ner till 0,4 mikrotesla. Med anledning av dessa resultat har det totala respektavståndet till närmaste ledning vid den östra plangränsen minskats från 80 till 40 meter. För övriga två ledningsstråk, utanför planens västra plangräns och i planens södra del, kommer kommunen att anlita en konsult för att utföra magnetfältsberäkningar. Baserat på redan utförda beräkningar bedömer kommunen i nuläget att den skyddszon på 80 meter (betecknad m1) som finns för dessa stråk idag är tillräcklig men om beräkningar skulle visa att detta inte stämmer så kommer det att ändras efter planens granskningsskede. Textstycken i planbeskrivningen som rör markägoförhållanden ändras så att det även framgår att Svenska kraftnät äger mark inom planområdet S 6. Vattenfall Yttrande Vattenfall har elanläggningar inom och i närheten av planområdet vilket visas av bifogad karta, lila linje = 130 kv högspänningsledning av regionnätskaraktär, röd linje = 10 kv högspänningsledning, blå linje = 0,4 kv lågspänningsledning. Heldragna linjer är luftledningar och streckade linjer är markförlagda kablar. Ledningarnas läge i kartan är ungefärligt. Nätstationer visas som svart blixtförsedd kvadrat. 6(9)

7 Ett antal ombyggnationer kommer troligen att behöva göras inom området, då ombyggnad av ställverk samt tillkommande kablar kommer att behövas. Ställverket ansluts troligen med kablar, västerifrån och kommer då troligen behöva ett u område eller liknande (rymmas inom E,l1, prickmark). Ett avstånd om 20m bör gälla mellan ny byggnad och yttersta ledande fas för Vattenfalls 130kV luftledningar. Eventuell flytt/förändringar av befintliga elanläggningar utförs av Vattenfall, men bekostas av exploatören. Efter samrådet har Svenska kraftnät och Avesta kommun diskuterat hur framtida kraftledningar till det norra E-området ska säkerställas i detaljplanen och resultatet av dessa diskussioner framgår i bemötandet av Svenska kraftnäts yttrande (S 5.) ovan. S 7. Skanova Yttrande Skanova har inget att erinra. --- S 8. Privatperson 1 och privatperson 2 Yttrande I samrådshandlingarna finns en rubrik som lyder gator och trafik. Längst ned i detta avsnitt finns en andelning som tar upp skogsbilvägen som finns i planområdets västra del. Vi anser att formuleringen i detta avsnitt ska ändras så att detaljplanen möjliggör en ny dragning av den där nämnda skogsbilvägen inom planområdet, då detta har avtalats i överenskommelsen om fastighetsreglering som undertecknades av Avesta kommun och undertecknad den 26/ I avtalets punkt 7 står följande: Parterna är överens om att befintlig skogsbilväg inom Ingeborgbo 2:15 ska byggas om i ny sträckning. Anläggandet ombesörjs och bekostas av ägaren till Horndalsbyn 12:1, Avesta kommun. Om det fortsatt finns behov av den aktuella skogsbilvägen för berörda markägare ska den byggas om i enlighet med avtalet. Exakt hur detta sker kommer då att bestämmas i samråd med dessa markägare men kommunens avsikt är att vägen inte ska finnas kvar inom planområdet utan att den i så fall leds om utanför planområdet. S 9. Privatperson 3 Yttrande Undertecknad är ägare till fastigheten Sävsbo 3:4 (kallad Lönnmora) som är belägen i omedelbar anslutning till planområdets norra gräns. Gården Lönnmora byggdes redan på 1600 talet av svedjefinnen, tillika min förfader, Mats Jönsson Finne. Fastigheten (som är av kulturhistoriskt intresse se bilagd kopia på artikel i Avestatidningen om By sockens äldsta gård ) har sedan dess i rakt nedstigande led ägts/arrenderats av ättlingar till Mats. Sista arrendatorn blev min farfar Herman Jansson. Efter hans frånfälle har gården nyttjats som vårt sommarställe och friköptes av mig Jag har tagit del av detaljplanen gällande området norr om Horndal mellan de båda kraftledningsgatorna och noterat att tanken är att exploateringen kommer att ske med 7(9)

8 utgångspunkt från kraftstationen Krångede och sedan successivt avancera norrut. Vid en eventuell framtida byggnation i den norra delen är det min fulla förhoppning att kommunen beaktar försiktighet och tar vederbörlig hänsyn till att den fastighet som kommer att gränsa till den industriella verksamheten är en kulturgård med anor från 1600 talet. I planbeskrivningen sägs uttryckligen att kommande verksamheter inte ska vara störande för befintliga bostäder i omgivningen. Jag tolkar det som att gällande bullernormer kommer att följas. Även om den industriella verksamheten i sig kanske sker inomhus och därigenom inte blir bullerstörande för omgivningen kan ett ständigt brummande ljud från luftkonditioneringsanläggningar/motsvarande vara nog så störande. Under huvudrubriken Konsekvensbeskrivning och underrubriken Konsekvenser anges som en negativ konsekvens Viss risk för ökad störning med ändrad markanvändning och eventuell nybyggnation. Denna skrivning står ju faktiskt i direkt motsättning till löftet att kommande verksamheter inte ska vara störande för befintliga bostäder i omgivningen. Hur ska detta tolkas? Avses buller under själva byggnationen (det vill säga när byggnaderna uppförs) eller något annat? Tacksam för respons med ett klargörande i denna del. Planområdets norra gräns ligger ca 90 meter från den omnämnda gården vilket gör att en relativt bred skogsridå ändå kommer att fungera som visuell avskärmning mot verksamhetsområdet men kommunen kommer även att bevaka frågan om påverkan på bebyggelse när en eventuell byggnation inom planområdets nordligaste del prövas i bygglov. När det gäller buller betyder mycket riktigt planbestämmelsen ej störande för närliggande bostäder att gällande riktvärden/normer för olika sorters störningar ska uppfyllas och detta kontrolleras bl.a. vid prövning av bygglov. Att konsekvensbeskrivningen anger Viss risk för ökad störning med ändrad markanvändning och eventuell nybyggnation syftar på att utifrån att området idag är naturmark så kommer all form av tillkommande verksamhet på platsen att medföra mer påverkan på omgivningen än idag, detta oavsett hur långt under gällande riktvärden/normer buller eller annan störning hamnar. Det finns alltså ingen motsättning i detta utan det är helt enkelt frågan om störningar kontra ett ianspråktagande av tidigare oanvänd mark. S 10. Horndalsbyns samfällighetsförening Yttrande Horndalsbyns samfällighets förening avger följande svar på den detaljplan som Vi fick för området Norr om Krångede den 1/9 16. Samfällighetsföreningen Horndalsbyn har vid sin genomgång av det av kommunen presenterade förslaget Norr om Krångede sagt Nej till Detaljplanen för Industriområdet med följande motivering. 1. Samfällighets föreningen Horndalsbyn vill att Infarter, till och från området och som berör eller är i nära anslutning till samfällighetsföreningens marker skall ske i samarbete med oss. 2. Vi konstaterar att tillgängligheten blir begränsad till våra ströv och naturområden. Detta måste beaktas vid detaljplanens utformning. 3. Eventuell Industri etablering är i den detaljplan som presenterats är mycket diffus. Samfällighets föreningen kräver att vid eventuella Industri etableringar skall föreningen kontaktas, eller i god tid före informeras av sådan händelse. Den in- och utfart som finns i planförslaget ligger så pass långt från bostäderna i Krångede att kommunen inte kan se att den påverkar dessa bostäder. Eventuella framtida tillfarter till planområdet i övrigt ska ske via redan befintliga vägar med anslutning till väg 68 och om detta då bedöms påverka bostäderna i området kommer en dialog att föras med de närmast boende. Kommunen ser dock inte vägen närmast norr om bo- 8(9)

9 stadsområdet som huvudalternativ till sådan framtida tillfart utan det är sannolikt väganslutningen ytterligare lite norrut som då kan bli aktuell för detta. Exploatering i området kommer att påverka möjligheterna att använda skogsområdet för olika former av rekreation och detta är något som kommunen vägt in i sitt beslut om att planlägga området. Fram till att någon exploatör köper mark och bebygger den kommer dock området att fortsätta vara skogsmark, och därmed även tillgängligt för allmänheten. Då området är stort kommer det sannolikt att dröja lång tid innan hela området blir exploaterat, vilket gör att rekreationsmöjligheterna i delar av skogsområdet kan komma att bestå under lång tid. Detaljplanen anger vilka olika markanvändningar som anses lämpliga på platsen, här i form av lätt industri (ej störande), lager och kontor. När det gäller precisering av tänkbara användningar varken kan, eller får, en detaljplan göras mer detaljerad än så. Kommunen kan därmed inte heller informera närboende mer detaljerat om vad som kan komma att etableras inom planen. Verksamheter som ryms inom angivna användningar ska beviljas bygglov på platsen när detaljplanen vunnit laga kraft. Så länge en framtida etablering ryms inom de användningar som planen medger, och uppfyller de övriga krav planen ställer på begränsning av störningar, utformning mm, finns inte någon form av vetorätt mot sådana etableringar för närboende, ägare av angränsande fastigheter osv. Allt detta framgår av 4 och 5 kap. Plan- och bygglagen (PBL 2010:900). S 11. Privatperson 4 och privatperson 5 Yttrande Angående Detaljplan för Område norr om Krångede, Avesta kommun, så anser vi som nuvarande arrendatorer till åkermarken söder om kraftstationen (markägare Avesta kommun) att inget av konsekvenserna som detta har för oss som arrendatorer tas upp i konsekvensanalysen. Den aktuella åkermarken är för oss inte helt oviktig eftersom vi bedriver mjölkproduktion och har anpassat omfattningen av denna utifrån den åkermark som vi brukar i nuläget. Vi anser också att det är negativt för lantbruket i stort att ännu mer åkermark tas i anspråk för industriområden i Avesta kommun, detta har ju skett nyligen vid andra nybyggda industriområden i kommunen. Konsekvensanalysen i planbeskrivningen kompletteras med konsekvenserna för brukandet av åkermarken inom området. När det gäller ianspråktagande av åkermark är det något som, bl.a. enligt gällande lagstiftning, ska undvikas så långt som möjligt. I detta fall anser dock kommunen att en förändrad markanvändning här för att kunna utveckla/förnya ställverket är av ett väsentligt samhällsintresse, som inte kan tillgodoses på annan plats, och att jordbruksmark därför behöver tas i anspråk. Detta resonemang kommer att läggas till i planbeskrivningen, se även kommentar till länsstyrelsens yttrande (S 1.) längre upp. 9(9)