Planprogram för Aranäs stadsdel Etapp 3 och 4, Kungsbacka stad.

Transkript

1 Planprogram för Aranäs stadsdel Etapp 3 och 4, Kungsbacka stad. Samrådshandling Upprättad i december P016 Planprogram Inkomna skrivelser

2 SAMRÅDSTID 4 februari - 21 mars 2014 Planprogram Samråd Detaljplan Samråd Utställning Laga kraft Planprocessen Planprogrammet är det första steget i planarbetet. Avsikten är att programmet ska belysa de förutsättningar som ska ligga till grund för ett detaljplanearbete. Synpunkter kan lämnas flera gånger under planeringsprocessen, under programsamrådet, under detaljplanesamrådet och vid utställningen av planförslaget. Mellan de olika skedena redovisas de framförda synpunkterna och politiska beslut tas om ändringar och om hur det fortsatta arbetet ska bedrivas. Detaljplanen antas slutligen av kommunfullmäktige. Programhandlingarna visas i: Stadshusets entré, Storgatan 37, Kungsbacka och på hemsidan: Upplysningar om programmet lämnas av Hasse Andersson, strateg fysisk planering, tel Erika von Geijer, planarkitekt, tel Skriftliga synpunkter skickas senast 21 mars 2014 till: Kungsbacka kommun Förvaltningen för Plan & Bygg Kungsbacka eller maila till: plan.bygg@kungsbacka.se

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 4 2. Förutsättningar 6 3. Direktiv till fortsatt detaljplanearbete Genomförande Tillägg till planprogrammet, Etapp Tidplan 24 Utredningar: Miljöutredning , Norconsult Väg- och tågtrafikbullerutredning , Norconsult Parkeringsutredning , Ramböll resecentrum Innerstaden Planområdet, etapp 3 0m Kungsbacka kommun = 1:12000 Aranäs stadsdel, etapp 2 Kartans aktualitet och noggrannhetskala kan variera 1000m ORIENTERINGSKARTA KUNGSBACKA STAD 3

4 bakgrund Utbyggnaden av Aranäs stadsdel är en omfattande strategisk stadsförnyelse som berör stora delar av södra Kungsbacka stad. Stadsdelen byggs successivt ut enligt en struktur och etappindelning som kommunfullmäktige beslutade om för närmare tio år sedan. Den nu aktuella etappen är etapp 3, se karta. Etapp 1 och 2 omfattar gymnasieskola samt fyra kvarter med bostäder och verksamheter, och stod färdigt år I strukturplanen ryms även en framtida etapp 4. Kommunen äger marken. Detta planprogram behandlar etapp 3, men det skulle vara möjligt att även ta med etapp 4 i detta projekt. Se tillägg i slutet av denna handling. Syfte och huvuddrag Planprogrammet syftar till att pröva lämpligheten att utöka Aranäs stadsdel med ytterligare kvarter för bostäder och centrumverksamheter samt ett parkeringshus. Målet för hela stadsdelen är att den ska bygga vidare på den befintliga rutnätstrukturen i Innerstaden med ett samtida uttryck. Genom att bygga en blandning av bostäder och verksamheter vill kommunen skapa en livfull och trygg stadsdel som lever över dygnet. Programområdet föreslås innehålla ca 175 lägenheter, varav minst ca 75 hyresrätter, resten bostadsrätter. Stadsdelen ska ha ett överskott på 200 parkeringsplatser reserverade för innerstadens behov. Etapp 1&2 Programområde, Etapp 3 Etapp 4 Strukturplanen från

5 Till grund för programmet ligger Strukturplanen från ÖVERSIKTLIGA PLANER OCH DETALJPLANER Området ligger inom Kungsbacka stads fördjupade översiktsplan från 2009 (FÖP 09) markerat som planerat bostadsområde. Området omfattas av detaljplanerna: K71 - Område vid Söderå, fr Genomförandetiden har gått ut. KP102 - Centrum Syd, fr Genomförandetiden har gått ut. Programområde, Etapp 3 Gällande detaljplaner KP114 - Södercentrum 2 och 3, fr Genomförandetiden har ej gått ut. KOMMUNALA BESLUT I ÖVRIGT Kommunstyrelsen beslutade att ge kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att utarbeta förslag till planprogram för del av Aranäs stadsdel, etapp 3, i enlighet med strukturplanen från Planområdet finns med i kommunens Mål för bostadsbyggande Här beskrivs hur hela den nya stadsdelen, alla etapper, har en kapacitet på fler än 500 bostäder. 5

6 Förutsättningar programområdet Programområdet är beläget i centrala Kungsbacka i stadsdelen Aranäs, direkt söder om Kungsbacka gamla innerstad. Programområdet är cirka 2,2 ha stort och omfattar två fastigheter, Infarten 1 och Kungsbacka 4:6, vilka båda ägs av Kungsbacka kommun. Västkustbanan sträcker sig i nord-sydlig riktning i planområdets östra gräns. I norr avgränsas området av Nygatan och Lindens torg, mot väster av Gymnasiegatan och yngre kvartersstad (tidigare etapper av Aranäs stadsdel). Teatergatan avgränsar planområdet i söder. Infrastrukturen för den här etappen, etapp 3, är redan utbyggda i föregående etapp. Gatorna är utformade som trädkantade stadsgator med trottoarer och kantstensparkering. För övrigt finns inom området idag hårdgjorda markparkeringar och en korvkiosk. På vilket sätt ska Lindens torg möta Aranäs stadsdel? Söderbro 11 Nygatan Lindens torg Söder centrum 1 Är det möjligt med ny cykelbana? Aranäs allé Södra Nygatan Parkgatan Lindens gata Västkustbanan Teater och Aranäs gymnasium Stora målpunkter i gymnasiet, simhall, idrottshall och sportområde. Gymnasiegatan Teatergatan Skolgatan Påverkan från järnvägen. Viktiga frågeställningar inför detaljplaneskedet. 6

7 Det är idag relativt stora flöden av gående och cyklister till målpunkter som gymnasieskolan, teater, idrotts- och simanläggningarna vid Inlag. Idag finns en separat cykelväg på östra sidan av Lindens torg över Nygatan mot Aranäs. Den har ingen naturlig fortsättning i söder till Gymnasiegatan. Utefter Aranäs allé finns också en separat cykelbana. Alla övriga gator har blandtrafik. Läget i direkt anslutning till Innerstaden och övriga centrum gör att det är gångavstånd till i stort sett all den kommersiella och offentliga service som Kungsbacka har att erbjuda. Det är också gångavstånd till resecentrum och hela kommunens utbud av kollektivtrafik med bussar och tåg. Avstånd till resecentrum är ca 500 m. Lokalbussar trafikerar stadsdelen, med busshållplats vid gymnasiets entré. kultur och bebyggelsemiljö Norr om programområdet ligger Kungsbacka innerstad, vars centrala delar är klassade som riksintresse för kulturminnesvården. Innerstaden har en för 1800-talets slut och 1900-talets början karaktäristisk, småskalig trähusbebyggelse. Väster om programområdet ligger föregående etapp av Aranäs stadsdel, fyra bostadskvarter i 5-7 våningar. Kvarteren har lokaler för centrumverksamheter i bottenvåningarna. Byggnaderna är utformade i en stram nymodernistisk stil med släta vita putsade fasader och gråa plåttak. De första fyra bostadskvarteren i Aranäs stadsdel, etapp 2, byggda år Söder om området ligger Aranäs gymnasium, Kungsbacka teater, Inlags idrottscentrum med bla idrottshall, ishallar, simhall, boulehall, bollplaner, förskola samt stora ytor för markparkering. Öster om västkustbanan ligger kvarteret Verkmästaren som idag är ett verksamhetsområde, men som i FÖP 09 pekas ut som ett område som på sikt avses omvandlas till blandstad. 7

8 Lindens torg anlades 1996, och inrymmer idag en större parkeringsplats och en mindre torgyta i den norra änden. Bebyggelsen kring Lindens torg är i tvåtre våningar, från 1970-talet och senare. Den nya bebyggelsen har anpassat sig till innerstadens karaktär när det gäller småskaligheten, våningsantal, val av fasadmaterial mm. Det gäller dock inte fastigheterna Söderbro 11, eller fastigheten Södercentrum 1. Lindens torg Programområdet hyser inga kända fornlämningar. UTVÄRDERING AV ARANÄS STADSDEL, ETAPP 2 År 2012 lät Kungsbacka kommun, förvaltningen för Plan&Bygg, göra en utvärdering av de fyra nybyggda stadskvarteren i etapp 2. ( Utvärdering av stadsdelen Aranäs i Kungsbacka, Eriksson och Nylander 2012) Utvärderingen visar att invånarna uppfattar stadsdelen som en trivsam och trygg stadsdel och stadsrummen upplevs som livfulla och trygga. Verksamheterna i husens entrévåningar är uppskattade, många är positiva till dem. Verksamheterna är en stor anledning till att området upplevs tryggt och livfullt över dygnet. Statistiken visar att det bor i medeltal 1,7 personer/hushåll i etapp 2, och att bilinnehavet är ca 1 bil/hushåll. Ca 30 % av invånarna är ålderspensionärer. Vad gäller bostadsgårdarna är många positiva till gårdarnas fysiska utformning och de stora balkongerna. Däremot framför många att de på balkongerna störs av sina grannar, i form av ljud och insyn. Det framkommer också att de uppbyggda gårdarna, som ligger en hel våning högre än gatunivån, inte används i den utsträckning som de var planerade för. I kommande etapper är det viktigt att ta tillvara resultaten från utvärderingen. rekreation Kungsbackaån med dess parkstråk ligger väster om området. Här finns gångoch cykelvägar, en lekplats och små bryggor ut i vattnet. I Kollaskogen, som ligger ca 1 km bort, finns möjlighet till rekreation och utevistelse. 8

9 natur Området hyser inga naturvärden. Söderå och Kungsbackaån är recipienter för programområdets dagvatten. Söderå är kraftigt närsaltpåverkad och hyser inga större biologiska värden. Kungsbackaån är också starkt påverkad av näringsämnen, men har trots detta höga fiskeribiologiska värden. Även den slutliga recipienten, Kungsbackafjorden, har mycket höga biologiska värden. teknik Programområdet är i stort sett plant med en lutning mot söder. Mot västkustbanan i sydost finns en uppfylld jordslänt. Området avvattnas främst via befintliga dagvattenledningar mot Kungsbackaån och Söderå och vidare ut i Kungsbackafjorden. Området klassas som ett lågriskområde för radon. Programområdet ligger i närheten av Kungsbackaån och därmed i riskzonen för översvämningar vid extrema högvattennivåer. Infrastrukturen för etapp 3 är redan utbyggd, och markhöjderna inom området varierar mellan ca +2,00 till ca +3,00 m. De fyra kvarteren i etapp 2 är byggda med en färdigtgolv höjd på ca +2,40 m. I Fördjupad översiktsplan från 2009, rekommenderas lägsta färdigtgolv höjd till ca +3,0 m för detta område. Störningar Programområdet angränsar till Västkustbanan, som klassas som ett riksintresse för kommunikationer. På västkustbanan sker transporter med farligt gods. Området är utsatt för buller från både järnväg och stadsgator. Järnvägen ger även upphov till vibrationsstörningar. Järnvägen är identifierad riskkälla för markföroreningar. Risken bedöms dock som liten och ytterligare åtgärder bedöms inte vara motiverade. Till vänster Aranäs gymnasium och Kungsbacka teater, till höger kvarteren i etapp 2 9

10 direktiv till fortsatt detaljplanearbete Alla byggnader, även parkeringshus, föreslås ingå i anbudsförfarandet som sker efter planprogrammets godkännande. Det innebär att parkeringshuset föreslås drivas av en privat aktör. Aktören ska förbinda sig att hålla en stor del av parkeringsplatserna tillgängliga för allmänheten. Arbetet med detaljplanen startar med att Byggnadsnämnden tar fram ett gestaltningsprogram. Gestaltningsprogrammet och det godkända planprogrammet ska sedan ligga till grund för ett parallellt uppdrag som Byggnadsnämnden genomför i samråd med utsedd byggherre. För att uppnå en variation i stadsdelen ska de nya byggnaderna utformas enligt ett eget gestaltningsprogram. bebyggelsens inriktning och utformning Kvarter 1 och 2 föreslås bebyggas med bostadskvarter, med ca 75 lägenheter i varje kvarter. Det ena kvarteret planeras upplåtas med hyresrätt, det andra med bostadsrätt. Liksom i föregående etapp av stadsdelen föreslås byggnaderna placeras i gräns mot gata för att skapa stadsmässighet och tydliga gaturum. Byggnaderna föreslås byggas i 4-6 våningar, i enlighet med strukturplanen. Bottenvåningarna bör innehålla centrumverksamheter. Under kvarteren föreslås parkeringsgarage. Programförutsättningarna för kvarteret närmast Lindens torg (3) har ändrats sedan strukturplanen gjordes. Den mindre byggnad som är illustrerad i strukturplanen var tänkt som ett kulturhus, vilket inte längre är aktuellt. Övriga delen av kvarteret skulle behållas för markparkering. Eftersom bilagda parkeringsutredning nu visar att parkeringstillgången blir god med det nya parkeringshuset, är det inte alls längre avgörande att behålla dessa markparkeringar. Därför visas i programmet två alternativ för detta kvarter. Gemensamt för båda alternativen är att de i höjd bör anpassa sig till innerstadens lägre skala. Alternativ 1: uppföra en mindre byggnad enligt strukturplanen men för centrumverksamheter. Alternativ 2: att även här bygga ett stadsmässigt bostadskvarter med centrumverksamheter i bottenvåningen. Detta skulle innebära ytterligare ett tillskott av nya bostäder och Lindens torg skulle få en tydligare avslutning mot söder. Detta alternativ förutsätter att man utreder hur cykelvägen genom kvarteret ska tas om hand. Ett parkeringshus föreslås ligga utefter järnvägen och innehålla ca parkeringsplatser, se parkeringsutredningen. Parkeringshuset föreslås även inrymma centrumverksamheter för att skapa stadsmässighet och trygghet. Parkeringshuset bör inrymma centrumverksamheter, t ex kontor eller affärer, i alla våningar mot bostadskvarteren utefter Lindens gata. Mellan parkeringshuset och järnvägen föreslås befintliga markparkeringar vara kvar. Parkeringshuset kommer delvis att fungera som ett bullerskydd för 10

11 Söderå Lindens torgr 3 För detta kvarter redovisas 2 alternativ Etapp 3 Etapp Parkeringshus ca p-platser Centrumverksamheter mot bostadskvarteren Aranäs gymnasium och Kungsbacka teaterr Stadskvarter i 4-6 våningar, centrumverksamheter i bottenvåningar, p-garage under kvarteren Etapp 4 Ny bullerskärm utefter järnvägen gång- och cykelvägar huvudsaklig genomfartsgata för biltrafik Västkustbanan (järnvägen) Programområde, etapp 3 PROGRAMKARTA 11

12 de nya bostadskvarteren. Parkeringshusets storlek och utbredning kommer att studeras i det fortsatta planarbetet. När byggnaderna i etapp 4 byggs bör de samspela med både bostadskvarteren och gymnasiet vad gäller höjd och skala. Dessa byggnaders arkitektur kan med fördel samspela med gymnasiets djärva arkitektur, såväl den exteriöra som den interiöra. gestaltning Stadskvarteren Byggnaderna ska gestaltas med en samtida och stadsmässig karaktär. De ska samspela med kvarteren i etapp 2 och med Innerstaden, men ha en egen identitet för att skapa en mångfald och variation i stadsdelen. Fasaderna mot gata ska vara huvudsakligen ljusa, liksom etapp 2, men kan med fördel rytmiseras med material och/eller färgbyten. En horisontell gestaltning av fasaderna bör undvikas. Fasader in mot gårdar kan utformas friare, med ett mer intimt uttryck. Sockelvåningen ska karaktäriseras av offentlighet, genom att de ges en öppen utformning med mycket glas. Sockelvåningen kan avvika i material och färg från fasaderna, i kontrast till etapp 2. Detaljeringsgraden ska vara hög. Entréer ska nås från gatan för att skapa ett livfullt gaturum. De ska vara tydligt utformade och utföras med omsorg om detaljerna. I stadskvarteren ska det finnas en utvändig gångpassage mellan gata och gård. Husen ska ha små husdjup, stora fönsterytor och balkonger. Detaljer ska utformas med omsorg. Den byggnad som bildar avslutning av Lindens torg bildar ett fondmotiv och länkar ihop innerstaden med Aranäs stadsdel. Byggnaden bör anpassas i höjd till torgets byggnader men bör ges en samtida och djärv utformning. 12 Inspirationsbild till gårdsfaader,

13 Parkeringshuset bör ha en djärv utformning med stadsmässig karaktär. Mot bostadskvarteren bör det vända en attraktiv stadsmässig fasad. Det bör utformas ljust och öppet så att det upplevs som tryggt att vistas i och utanför byggnaden. Ljussättning kommer att bli mycket viktigt här. trygghet Blandningen av bostäder och verksamheter ger förutsättningar för en livfull miljö över dygnet, vilket gör att människor kan känna sig trygga. I det fortsatta planarbetet ska stor vikt läggas vid att utforma parkeringshuset och området mellan parkeringshuset och järnvägen på ett tryggt sätt. Trafik och parkering De redan utbyggda trädkantade stadsgatorna bildar stommen i stadsdelens rutnät. Alla gator i stadsdelen är körbara. Ett nytt separat cykelstråk i Gymnasiegatan ska utredas i det kommande planarbetet. Det kan få sin förlängning i Östergatan i riktning mot resecentrum. Östergatan föreslås fortsatt vara enkelriktad för motorfordon. Boendeparkering för de nya kvarteren föreslås lösas dels i parkeringsgarage under bostadskvarteren, dels i det nya parkeringshuset. Längs alla gator finns också kantstensparkering. Eftersom området ligger så centralt, med närhet till kommunens resecentrum föreslås ett lågt parkeringstal. En parkeringsutredning för hela Aranäs stadsdel, även etapp 4, har tagits fram (Ramböll ). En utgångspunkt i utredningen har varit att det inom etapp 3 ska finnas 200 parkeringsplatser disponibla för innerstans behov. Beräkningarna i utredningen tyder på att efterfrågan på parkeringsplatser i framtiden stämmer relativt bra överens med tillgången. Med ett parkeringshus anses att tillgången på parkeringsplatser även i framtiden kommer att vara god i Aranäs stadsdel. Parkeringshuset dimensioneras för parkeringsplatser. Parkeringshuset blir ca 35 m brett, och föreslås kläs med centrumverksamheter mot bostadskvarteren, på samma sätt som i kv. Valand. Inspirationsbild till ett djärvt utformat parkeringshus 13

14 Parkeringsplatserna bedöms kunna samutnyttjas av de boende och verksamheterna inom området. TekniK Vatten, avlopp och dagvatten Området avses anslutas till kommunalt vatten och avlopp. Kommunens vattenoch avloppsreningsverk har kapacitet för planerad utbyggnad. Förslaget medför sannolikt att dagvattenpåverkan minskar något, jämfört med idag. Stora delar av områdets dagvattensystem är nytt, kvarvarande äldre dagvattenledningar ska bytas ut och då bör möjligheterna till lokalt omhändertagande av dagvatten undersökas. En dagvattenutredning ska tas fram i det fortsatta planarbetet Värme Området föreslås anslutas till kommunens fjärrvärmenät. Geoteknik/vibrationer Planerad utbyggnad kommer sannolikt att kräva grundförstärkning genom pålning på liknande sätt som för redan utbyggda etapper av Aranäs stadsdel, för att undvika sättningar inom området. Kompletterande geotekniska undersökningar krävs för att klargöra vilka grundläggningsåtgärder som krävs mm. Bostäderna kan komma att utsättas för vibrationer från järnvägen. En utredning ska tas fram i det fortsatta planarbetet. Hälsa och säkerhet Buller Planerade bostadshus kommer att påverkas av buller från både järnväg och gator. För flertalet lägenheter är bullret från järnvägen klart dominerande. En förutsättning för att området ska kunna bebyggas är att är att ett 3 m högt bullerplank byggs utefter järnvägen. Bullerplanket planeras byggas utmed hela Aranäs stadsdel, vilket innebär en längd om ca 350 m. Med en 3 m hög bullerskärm utmed järnvägen fås ekvivalenta ljudnivåer i fasader mot järnvägen och i gavlarna mellan dba. Mot gårdarna beräknas de ekvivalenta ljudnivåerna till mellan dba. (Se Norconsults miljöutredning från ). När det gäller uppförande av ny bostadsbebyggelse i trafikbullerpåverkad miljö kan de allmänna råden i praktiken sammanfattas så att byggande kan ske antingen enligt huvudregeln, alltså i enlighet med riksdagsbeslutet, eller i enlighet med olika avstegsfall som definierats av Boverket. Huvudregeln är att planer ska utformas så att 55 dba ekvivalent nivå utomhus kan uppnås med hänsyn till trafikbuller. Planen bör även säkerställa att 70 dba maximal nivå vid uteplats i anslutning till bostaden uppfylls. (se Miljöutredning) 14

15 Förutsättningar för att kunna göra avsteg från huvudregeln Avvägningar mellan kraven på ljudmiljön och andra intressen bör kunna övervägas i centrala delar av städer och större tätorter med bebyggelse av stadskaraktär, till exempel ordnad kvartersstruktur. Avsteg kan också motiveras vid komplettering av befintlig bebyggelse längs kollektivtrafikstråk i större städer med ny tätare bebyggelse, till exempel ordnad kvartersstruktur, längs kollektivtrafikstråk i större städer. Principer för intresseavvägning dba: Nya bostäder bör kunna medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasaduppgår till dba, under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 dba vid fasad) eller i varje fall en ljuddämpad sida (45-50 dba vid fasad). Minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida dba: Nya bostäder bör endast i vissa fall medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad överstiger 60 dba, under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 dba vid fasad) eller i vart fall en ljuddämpad Ekvivalenta ljudnivåer från järnväg och huvudgatorna med en 3 m hög skärm utefter järnvägen 15

16 sida (45-50 dba vid fasad). Minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida. Det bör alltid vara en strävan att ljudnivåerna på den ljuddämpande sidan är lägre än 50 dba. Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 dba utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida bör det accepteras upp till 55 dba vid fasad, normalt för lägenheter i de övre våningsplanen. 50 dba bör dock alltid uppfyllas för flertalet lägenheter samt vid uteplatser och gårdsytor. >65 dba: Även då ljudnivån överstiger 65dBA kan det finnas synnerliga skäl att efter en avvägning gentemot andra allmänna intressen tillåta bostäder. I dessa speciellt bullerutsatta miljöer bör byggnaderna vara orienterade och utformade på ett sådant sätt att de vänder sig mot den tysta eller ljuddämpade sidan. Även vistelseytor, entréer och bostadsrum bör konsekvent orienteras mot den tysta eller ljuddämpade sidan. Det bör alltid vara en strävan att ljudnivåerna på den ljuddämpade sidan är lägre än 50 dba. Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 dba utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida bör det accepteras upp till 55 dba vid fasad, normalt för lägenheter i de övre våningsplanen. Kommunen bedömer att Aranäs stadsdel uppfyller kraven för att kunna göra avsteg från huvudregeln. Detta eftersom det är en förtätning i stadens centrum i en ordnad kvartersstruktur, dessutom nära kommunens största kollektivtrafiknod, resecentrum. Säkerhet Eftersom området ligger invid västkustbanan, är bostäder föreslagna minst 80 meter från spårkant och parkeringshus minst 30 meter från spårkant, i enlighet med riktlinjer i översiktsplanen. Mellan parkeringshuset och järnvägen avses befintlig markparkering vara kvar. Gymnasiegatan norrut, Kungsbacka kyrkas kyrktorn ses i fonden 16

17 På grund av de relativt låga markhöjderna i Aranäs stadsdel behöver området stå under extra observation vid framtida eventuellt förhöjda vattennivåer. Vid högre vattenstånd måste kommunen vidta åtgärder, både för omgivande bebyggelse och den här föreslagna. Som information kan nämnas att detta område inte drabbades vid den stora översvämningen i Kungsbacka år miljöbalken och behovsbedömning Miljöutredning En miljöutredning har tagits fram av Norconsult. Med stöd av miljöutredningen har en behovsbedömning gjorts för att ta reda på om förslaget kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Kommunen ska göra sin bedömning enligt de kriterier som anges i bilaga 4 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. Förslaget bedöms inte medge användning som innebär betydande påverkan på miljön. (PBL 5 kap 18 ) Förslaget bedöms inte innehålla verksamheter som kan påverka Natura 2000-området negativt. Förslaget bedöms inte medföra någon betydande miljöpåverkan utifrån sina karaktäristiska egenskaper eller sina befintliga värden och typen av påverkan. (Bilaga 4 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar) Sammanfattningsvis har behovsbedömningen visat att planprogrammet inte bedöms medföra någon betydande miljöpåverkan. 17

18 GENOMFÖRANDE Här redovisas de organisatoriska, fastighetsrättsliga, tekniska och ekonomiska åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen och förtydligar detaljplanens syfte ur genomförandesynpunkt. ORGANISATORISKA FRÅGOR Genomförandetid föreslås till 5 år, räknat från det datum då planen vunnit laga kraft. Området kommer att byggas ut etappvis. En planerad utbyggnadsordning innebär att parkeringshuset byggs först och först därefter bostadskvarteren. Utbyggnadsordning för bostadskvarteren utreds i fortsatt planarbete. Om även planarbetet ska omfatta etapp 4 är det rimligt att anta att denna etapp byggs ut senare. Kommunen äger marken och kommer att överlåta mark inom byggnadskvarter då detaljplanen vunnit laga kraft. Huvudmannaskap - Allmän plats Kommunen är huvudman för allmän plats inom planområdet. Allmänna platser i planen är lokalgata, gång- och cykelväg, eventuella torg och parkmark. Det innebär att kommunen svarar för utbyggnad och framtida drift och underhåll av gator, natur mm. Lokalgatorna inom etapp 3 är i huvudsak utbyggda. Ett nord-sydligt gc-stråk ska utredas. Kommunen ansvarar för projektering och iordningställande av eventuella torgytor. Om kvarter 3, se karta sid 11, byggs ut enligt alternativ 1 bör sannolikt detta arbete samordnas med utbyggnaden av kvartersmarken. För framtida drift och underhåll är nämnden för Trafik ansvarig. Trafikverket är huvudman för spårområdet för Västkustbanan, som sträcker sig utmed planområdets östra gräns. Anläggningar inom kvartersmark Kvarter 1 och 2, se karta sid 11, föreslås bebyggas med bostadskvarter med centrumverksamheter i bottenvåningarna. Boendeparkering skall ske dels under gårdar dels i kommande parkeringshus. För kvarter 3 finns två alternativ att ta ställning till; Alternativ 1: att bygga en mindre byggnad för centrumverksamheter. Alternativ 2: att även här bygga ett stadsmässigt bostadskvarter med centrumverksamheter i bottenvåningen. Utbyggnad inom kvartersmark utförs och bekostas av byggherren. Utöver byggande av husen innebär det att byggherren svarar för utbyggnad av parkering, ledningar, dagvattenhantering mm inom kvartersmark. Respektive blivande fastighetsägare inom planområdet ansvarar för samtliga åtgärder inom kvartersmark när det gäller utförande, kostnader samt framtida drift och underhåll. 18

19 Inom kvartersmark för Parkering uppförs ett parkeringshus varav ca 200 platser reserveras för besökande till centrum. Parkeringshuset ska också innehålla centrumverksamheter. Anläggningar utanför planområdet Kommunen utför de anläggningar som behövs, exempelvis bullerskydd mot Västkustbanan. Avtal Avtal träffas mellan Kommunen och Trafikverket om uppförande och drift av bullerplank utefter Västkustbanan. Kommunen kommer efter anbudsförfarande att träffa avtal om överlåtelse av mark som skall ingå i kvartersmark. Marköverlåtelse sker då detaljplanen vunnit laga kraft. Kommunen kommer att teckna genomförandeavtal avseende detaljplanens genomförande. Avtalet skall bland annat reglera marköverlåtelse, gestaltningsprogram för bebyggelse. Avtalet kan även reglera eventuella upplåtelser av bostäder med särskild service. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Genom avstyckning eller fastighetsreglering skall fastigheter för kvartersmark bildas. Eventuellt kan 3-D-fastigheter bildas för centrumverksamheter i bottenvåningarna. Detaljplanen möjliggör att separata 3D-fastigheter kan bildas för de olika ändamålen bostäder, centrumverksamhet och parkering. För dessa fastigheter behöver nödvändiga rättigheter säkerställas genom bildandet av gemensamhetsanläggningar och/eller servitut för exempelvis stomme, teknisk försörjning och utrymningsvägar mm. För att fastighetsbildningen ska kunna genomföras måste fastigheterna, i gränserna, uppfylla gällande brandsäkerhetskrav, varför placering av brandväggar bör beaktas i samband med projektering av byggnaderna. Vidare bör separata el-, va- och ventilationslösningar installeras för att underlätta den framtida förvaltningen av byggnaderna. Fastighetsbildning, servitut och ledningsrätt skall vara genomförda innan bygglov beviljas. Samråd skall ske med lantmäterimyndigheten om de fastighetsrättsliga frågorna. Gemensamhetsanläggningar Parkeringshuset kan eventuellt utgöra gemensamhetsanläggning. Minst 200 platser reserveras för besökande till centrum. Genom att bilda en gemensamhetsanläggning blir berörda fastighetsägare gemensamt ansvariga för anläggningens utförande och framtida drift. Gemensamhetsanläggningen kan förvaltas antingen direkt av delägarna i gemensamhetsanläggningen eller av en särskilt bildad samfällighetsförening. 19

20 Servitut och ledningsrätt Ledningsrätt skall inrättas/ändras för befintliga och tillkommande ledningar inom planområdet. Ledningsrätt kan även bli aktuellt för nätstation, mm. TEKNISKA FRÅGOR Parkering Parkeringsbehov för planerade verksamheter skall lösas inom kvartersmark under bostadsgårdar alternativt i parkeringshus. För boende och arbetande i planområdet ska erforderlig cykelparkering tillgodoses inom respektive fastighet alternativt med gemensamma lösningar. För bostäder ska behovet tillgodoses delvis inom byggnad och delvis vid entrén. Vatten och avlopp Förvaltningen för Teknik anvisar förbindelsepunkt för anslutning av dricksvatten och spillvatten efter beställning från exploatören. Anläggningsavgifter för vatten och avlopp kommer att tas ut enligt vid anslutningstillfället gällande taxa. Dagvatten Förvaltningen för Teknik skall äga och ha driftsansvar för allmänna ledningar. Dagvatten skall tas om hand lokalt inom fastigheten. Innan dagvatten från körytor och parkeringsytor avleds skall vattnet renas med oljeavskiljare samt därefter fördröjas innan avledning till allmän dagvattenledning. Utformning görs i samråd med Miljö- och Hälsoskydd i Kungsbacka kommun. En särkild dagvattenutredning kommer att göras i början av planarbetet. Materialval för utvändiga ytor bör väljas med omsorg om miljön. Till exempel bör oskyddade ytor av koppar eller zink undvikas för att minska risken för föroreningar i dagvattnet. Befintliga ledningar Planområdet berörs av befintlig ledning. Ledningen säkerställs med u-område och ledningsrätt. Eventuell omläggning bekostas av byggherren. El- och fjärrvärmeledningar Ledningar för el och tele finns utbyggt till området. Behov av ny transformatorstation/ kopplingsstation utreds inom ramen för detaljplanarbetet. Markmiljö Byggherren ska genomföra detaljerade markmiljöundersökningar innan byggnation får påbörjas. 20

21 Geoteknik Detaljerade geotekniska utredningar skall utföras och bekostas av byggherren i samband med projektering av byggnader och anläggningar. EKONOMI Ekonomiska konsekvenser för kommunen Utgifter: Bullerskydd om ca 350 m utefter järnvägen. Allmän plats är i huvudsak utbyggd. Inkomster: Kommunen erhåller intäkter bl.a. genom markförsäljning, gatukostnadsbidrag för del av infrastrukturen samt anslutningsavgifter. Framtida drift- och underhållskostnader Kommunen svarar redan idag för drift och underhåll av allmänplats inom planområdet. Ekonomiska konsekvenser för byggherren Byggherren betalar del av kommunens kostnader för utbyggnad av lokalgata mm. Byggherren bekostar anslutningsavgifter för vatten, avlopp, el, tele, fiberkabel mm. Anslutningsavgifter för va, el, tele, mm betalas enligt gällande taxa till respektive huvudman enligt vid anslutningstill-fället gällande taxa. När förbindelsepunkt är upprättad inträder betalningsskyldighet. Kungsbacka nov 2013 Inger Gennerud Björsander Kommunstyrelsens Förvaltning 21

22 Tillägg till Planprogrammet: Aranäs stadsdel, Etapp 4, Kungsbacka stad. bakgrund Det finns en möjlighet att i det fortsatta planarbetet även ta med Etapp 4 Aranäs stadsdel, se programkartan. Etapp 4 ligger söder om etapp 3, och redovisas även den i strukturplanen från år Separat program bedöms inte behövas för etapp 4. De två illustrerade byggnaderna i etapp 4 bedöms tillsammans inrymma drygt ca m2 BTA. Området omfattas av detaljplan K58 från 1971, genomförandetiden har gått ut. Kommunen äger marken. förutsättningar Etapp 4 gränsar i söder till Inlags idrottsområde och i öster till Västkustbanan och Inlags verksamhetsområde. Området är ca 2,3 hektar stort. Den nu aktuella parkeringsutredningen ( ) omfattar även etapp 4. Gatorna i den norra delen av etappen är i stort sett redan utbyggda i etapp 2. Inom området finns idag hårdgjorda parkeringsytor, grusplaner och en tillfällig idrottshall. Området hyser inga naturvärden. Avstånd till resecentrum från den norra delen av området är drygt 700 m. Den tillfälliga idrottshallen inom området har tillfälligt bygglov fram till år direktiv till fortsatt planering Etapp 4 föreslås ingå i detaljplanen för Aranäs stadsdel Etapp 3. De nya byggnaderna föreslås innehålla smålägenheter i den västra delen, och undervisnings- och kontorslokaler i övrigt. Bygnaderna föreslås byggas i ca 4-6 våningar, i enlighet med strukturplanen. Byggnaderna kan gestaltningsmässigt med fördel samspela med gymnasiets djärva arkitektur, såväl den exteriöra som den interiöra. Enligt Parkeringsutredningen behövs ca 300 p-platser på parkeringsplatsen söder om byggnaderna, se karta. Denna parkering bedöms bli ca 9000 m2 stor. Byggnaderna planeras drygt 80 m från Västkustbanan. 22

23 Etapp Etapp 3 4: Teater Teatergatan Aranäs gymnasium och Kungsbacka teaterr Ny bullerskärm utefter järnvägen Kungsbackaån : Aranäsgymnasiet Gymnasiegatan :1 4 Kvarter med smålägenheter mot Aranäsgymnasiet samt undervisningslokaler och kontor i övriga delar av kvarteret Simhall Simhall Aranäshallen Sporthall Aranäshallen Kungsbacka Sportcenter B Idrottshall Etapp INLAGSBY INLAGSGÄRDE 1 4: : Ny parkering ca 300 p-platser Kungsbacka Sportcenter 0.4 4: Södra infarten Pumpstation 1.2 station 6A station Ishall Länsförsäkringar Arena Ishall Förskola KUNGSBACKA 8 4:65 8A Kungsbacka Sportcenter Västkustbanan 1.4 Ishall 2.8 4: Boulehall Boulehall 9 10 Kungsbacka Sportcenter PROGRAMKARTA ETAPP 4 23

24 tidplan Programsamråd februari-mars 2014 Anbud höst 2014 Detaljplanearbete 2015/2016 Byggstart 2016/2017 Genomfört 2020 Eventuell Etapp 4 efter 2020 medverkande tjänstemän Erika von Geijer, planarkitekt Hasse Andersson, strateg fysisk planering Inger Gennerud, markstrateg Kungsbacka kommun Kommunstyrelsens Förvaltning Kungsbacka tel: kommunstyrelsen@kungsbacka.se 24