Tjänsteskrivelse Socialförvaltningen Ann-Charlotte Fager Björn Löfholm GFN/2010:9

Transkript

1 SOLNA STAD Tjänsteskrivelse Socialförvaltningen Ann-Charlotte Fager Björn Löfholm GFN/2010:9 Verksamhetsplan och budget 2011 samt flerårsbudget för gemensamma familjerättsnämnden Solna och Sundbyberg Förslag till beslut i Gemensamma familjerättsnämnden Sammanfattning Kommunstyrelsen i Solna beslutade på sammanträde den 21 juni 2010 att uppdra till nämnden att utarbeta verksamhetsbudget utifrån kommunstyrelsens ramar. Kommunstyrelsen bereder i november ärende om eventuella förändringar mot föreslagna ramar med anledning av bland annat regeringens budgetproposition och ny befolkningsprognos. Förvaltningen har upprättat förslag till budget för den gemensamma familjerättsverksamheten och för 2010 föreslås budgeten uppgå till en total bruttokostnad om 5,3 mkr. Solna och Sundbyberg har i avtal överenskommit om att hälften av kostnaderna fördelas efter antalet invånare i respektive kommun per den 1 november två år före aktuellt verksamhetsår. Den andra hälften fördelas utifrån antalet ärenden (enligt SCB-statistik) under de senaste tre åren räknat tom två år före aktuellt verksamhetsår. Detta innebär för närvarande en fördelning av bruttokostnaderna med för Solna 60 % och för Sundbyberg 40 %. För att ytterligare anpassa nämndens inriktningsmål till stadens övergripande mål och utvecklade styrsystem föreslås följande inriktningsmål för den gemensamma familjerättsnämndens verksamhet 2011: Socialtjänstens familjerättsverksamhet ska stärka individens förmåga att leva ett självständigt liv och i allt sitt arbete särskilt uppmärksamma barns och ungdomars situation Socialtjänstens familjerättsverksamhet ska arbeta förebyggande och erbjuda tidiga insatser Socialtjänstens familjerättsverksamhet ska erbjuda en god kvalitet Utifrån nämndens inriktningsmål och stadens övergripande mål har förvaltningen utarbetat ett antal effektmål som i enlighet med stadens gemensamma styrsystem ska vara mätbara, specifika, tidssatta och realistiska. MBL-förhandlingarna avslutades Beslut Gemensamma familjerättsnämnden godkänner verksamhetsplan och budget för 2011 och flerårsbudget för Ann-Charlotte Fager tf socialchef

2 2 (15) Innehållsförteckning Uppdrag... 3 Övergripande mål för staden... 3 Verksamhetsplanering och uppföljning... 4 Vision och värdegrund... 4 Gemensamma familjerättsnämndens mål... 4 Ekonomi... 6 Kvalitetsarbete... 6 Internkontroll... 7 Upphandling och konkurrensutsättning... 8 Kompetensförsörjning och arbetsmiljö... 8 Jämställdhet, integration och internationellt arbete... 9 Arbete med kvinnofrid och brottsoffer Framtid Familjerättsverksamheten Bilagor: Internkontrollplan för gemensamma familjerättsnämnden 2011 Gemensamma familjerättsnämndens budget Protokoll MBL-förhandling A B C

3 3 (15) Uppdrag Familjerätt inom socialtjänsten är en verksamhet som regleras av föräldrabalken och socialtjänstlagen. Den största delen av den verksamhet som bedrivs inom familjerätten är myndighetsutövning. Nämndens målgrupper är i första hand barn och ungdomar samt deras familjer. Nämnden har ansvar för myndighetsutövning och styrs i huvudsak av socialtjänstlagen och föräldrabalken. Sedan 1 oktober 2009 har Solna stad och Sundbyberg stad inrättat en gemensam nämnd för familjerättsverksamhet. Solna är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i stadens organisation. Familjerättsverksamheten ingår i socialförvaltningen och är en del av förvaltningens Barnenhet. Övergripande mål för staden Utgångspunkten för stadens styrsystem är en sammanhållen målstyrning, där kommunfullmäktige anger prioriterade målområden, inriktningsmål och ekonomiska ramar för nämnderna. I stadens budget för 2011 läggs ett antal prioriterade målområden och inriktningsmål fast. Vissa tvärsektoriella frågor ska genomsyra all verksamhet och som ett första steg ska jämställdhet, integration och internationellt arbete beaktas i samtliga nämnders verksamhetsplaner för det kommande året. Prioriterade målområden och inriktningsmål utgår från visionen om det hållbara Solna som förenar en stark ekonomisk tillväxt med miljöhänsyn och god social utveckling. Visionen har preciserats i fyra prioriterade målområden för vilka kommunstyrelsen formulerat ett antal stadsövergripande inriktningsmål enligt följande: Ekonomisk tillväxt Inriktningsmål: - Solna ska vara en attraktiv stad för boende och skapa goda förutsättningar för en växande befolkning. - Solna ska vara Sveriges mest företagsvänliga kommun och erbjuda goda förutsättningar för ett växande näringsliv. Livsmiljö Inriktningsmål: - Solna ska utvecklas på ett miljövänligt och stadsmässigt sätt, som främjar en god miljö och hälsa. - Solnaborna ska ha ett rikt och varierande kultur- och idrottsliv. - Solna stads verksamheter ska kännetecknas av hög kvalitet, kostnadseffektivitet, mångfald och tillgänglighet. - Solna stad ska vara en attraktiv arbetsgivare Trygghet och omsorg Inriktningsmål: - Det ska vara tryggt att växa upp, leva och åldras i Solna. - Solnaborna ska kunna trygga sin försörjning genom eget arbete. - Solna stads omsorg ska kännetecknas av hög kvalitet, trygghet, värdighet, valfrihet och självbestämmande. Kunskap och lärande Inriktningsmål: - Solnas förskolor och skolor ska ge barn och ungdomar kunskap, som ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete. - Solna ska vara en attraktiv utbildningsstad med ett varierat utbud av utbildningar på olika nivåer och med olika inriktningar.

4 4 (15) Verksamhetsplanering och uppföljning Socialförvaltningens modell för planering och uppföljning utvecklas fortlöpande. Utgångspunkterna för verksamhetsplaneringen är förutom lagstiftning också den lokala politiska inriktningen som den kommer till uttryck i kommunfullmäktiges och den gemensamma familjerättsnämndens mål, prioriteringar och uppdrag. Till grund för verksamhetsplaneringen ligger också förvaltningens vision och värdegrund liksom kontinuerlig omvärldsanalys samt resultatet av verksamhetsuppföljning, utvärderingar, granskningar och tillsyn. Hur arbetet bedrivits med att ta fram och utforma verksamhetsplanen för 2011 framgår av förvaltningens särskilda vägledning för detta arbete. Måluppfyllelse, resultat och utveckling redovisas löpande i verksamheten, i delårsrapporter och i bokslut. En viktig del i det förnyelseprojekt som inleddes 2009 har varit att utveckla stadens mål- och verksamhetsstyrning. Detta har varit en anledning till att förvaltningen inför 2011 ytterligare sett över och justerat såväl mål som verksamhetsplanering och uppföljning. Prioriterade uppgifter 2011 Fortsatt arbete med att se över och utveckla mål och uppföljning utifrån stadens nya styrsystem Vision och värdegrund Sedan ett antal år utgår förvaltningens arbete ifrån en gemensam vision som lyder enligt följande: Vi är med och formar morgondagens socialtjänst så att våra klienter och brukare får förutsättningar att leva ett självständigt liv. Visionen anger en gemensam färdriktning och ambitionsnivå. Dess syfte är att skapa sammanhållning och se till att alla drar åt samma håll. Visionen är ett av flera instrument för att styra förvaltningen. Den kompletteras och binds ihop med tydliga uppdrag, gemensam värdegrund, övergripande mål samt konkreta och mätbara mål. Under 2009 tog förvaltningen i bred samverkan fram en gemensam värdegrund som ska hjälpa alla medarbetare bli tydliga så att medborgarna, uppdragsgivarna och samarbetspartners vet vad de kan förvänta sig av socialförvaltningen. Värdegrunden ska stödja förvaltningen i att ha klientfokus, arbeta för stadens mål och förvaltningens vision. Värdegrunden ska prägla allt arbete och tillsammans har alla medarbetar ett ansvar att hålla värdegrunden levande. Värdegrunden utgår från de fyra ledorden; helhetssyn, människors lika värde, tro på individens egen förmåga och professionalism. Prioriterade uppgifter 2011 Utbildningsinsatser och andra aktiviteter och för att implementera förvaltningens värdegrund fullt ut. Gemensamma familjerättsnämndens mål Inriktningsmål För gemensamma familjerättsnämndens verksamhet gäller i första hand målområde Trygghet och Omsorg med åtföljande inriktningsmål men även målområde Livsmiljö med inriktningsmål som handlar om att kunna erbjuda en verksamhet med hög kvalitet, kostnadseffektivitet, mångfald och tillgänglighet.

5 5 (15) För att ytterligare anpassa nämndens inriktningsmål till stadens övergripande mål och utvecklade styrsystem föreslås följande inriktningsmål för gemensamma familjerättsnämndens verksamhet 2011: Socialtjänstens familjerättsverksamhet ska stärka individens förmåga att leva ett självständigt liv och i allt sitt arbete särskilt uppmärksamma barns och ungdomars situation Socialtjänstens familjerättsverksamhet ska arbeta förebyggande och erbjuda tidiga insatser Socialtjänstens familjerättsverksamhet ska erbjuda en god kvalitet I Solna stads styrsystem ställs nu högre krav på uppföljning och därmed också på hur mål på olika nivåer ska utformas. Nämnderna ska formulera effektmål som gör att de övergripande målen kan följas. Effektmålen ska vara mätbara, specifika, tidssatta och realistiska. Det ställs också ökade krav på hur ofta målen ska följas upp och redovisas. Dessutom ska nämndernas arbete med att formulera målen ske i samverkan med kommunstyrelsen. Inför 2010 tog förvaltningen totalt fram ett sjuttiotal effektmål utifrån den gemensamma familjerättsnämndens och socialnämndens gemensamma inriktningsmål. En anledning till detta var att flera av de tidigare fem inriktningsmålen rymde fler mål. Utifrån de nya krav som nu ställs på utformandet av effektmål har förvaltningen granskat samtliga sådana mål. Granskningen visade att merparten av effektmålen för 2010 inte levde upp till de nya stadsövergripande kraven. Mot bakgrund av denna granskning och de ökade krav som nu ställs på såväl utformning som uppföljning har förvaltningen för 2011 utarbetat förändrade effektmål och även minskat antalet sådana mål från åtta till totalt fyra. Förslaget om att minska antalet inriktningsmål till tre från tidigare fem bidrar också till att kunna begränsa antalet effektmål för kommande verksamhetsår. Effektmål 2011 Inriktningsmålen omfattar samtliga verksamheter inom nämndens område. För varje inriktningsmål har förvaltningen utifrån stadsövergripande krav utarbetat ett antal effektmål varav vissa är gemensamma för flera enheter. De effektmål som handlar om att erbjuda en verksamhet med god kvalitet berör hela förvaltningen. För effektmålen redovisas nedan per enhet hur målen ska följas upp och redovisas. Sammantaget med nyckeltal och övrig uppföljning ges härigenom flera indikatorer för den bedömning som ska göras av i vilken grad nämndens och stadens övergripande inriktningsmål uppfyllts. Vilka åtgärder för måluppfyllelse som krävs på enhets- och förvaltningsövergripande nivå redovisas i särskilda handlingsplaner. Socialtjänstens familjerättsverksamhet ska stärka individens förmåga att leva ett självständigt liv och i allt sitt arbete särskilt uppmärksamma barns och ungdomars situation Effektmål 1: Antalet ärenden som återaktualiseras efter samarbetssamtal ska minska Socialtjänstens familjerättsverksamhet ska arbeta förebyggande och erbjuda tidiga insatser Effektmål 2: Antalet samarbetsamtal ska öka i relation till antalet vårdnadsutredningar Socialtjänstens familjerättsverksamhet ska erbjuda en god kvalitet Effektmål 3: Andelen brukare/klienter som är nöjda med den familjerättsliga verksamheten ska ligga på en hög nivå Effektmål 4: Andelen överklagade beslut som går emot förvaltningen ska ligga på en låg nivå.

6 6 (15) Ekonomi Kommunstyrelsen i Solna beslutade den 21 juni 2010 att uppdra till nämnden att utarbeta verksamhetsbudget utifrån kommunstyrelsens ramar. Kommunstyrelsen bereder i november ärende om eventuella förändringar mot föreslagna ramar med anledning av bland annat regeringens budgetproposition och ny befolkningsprognos. Budget 2011 Budget 2010 Förändring 2010 till 2011 Budget 2011 Budget 2012 Budget 2013 Intäkter 2,1 0 2,1 2,1 2,1 Kostnader 5,3 0 5,3 5,4 5,4 Netto 3,2 0 3,2 3,3 3,3 Förvaltningen har upprättat förslag till budget för den gemensamma familjerättsverksamheten och för 2010 föreslås budgeten uppgå till en total bruttokostnad om 5,3 mkr. Solna och Sundbyberg har i avtal överenskommit om att hälften av kostnaderna fördelas efter antalet invånare i respektive kommun per den 1 november två år före aktuellt verksamhetsår. Den andra hälften fördelas utifrån antalet ärenden (enligt SCBstatistik) under de senaste tre åren räknat tom två år före aktuellt verksamhetsår. Detta innebär för närvarande en fördelning av bruttokostnaderna med för Solna 60 % och för Sundbyberg 40 %. Kvalitetsarbete Solna stads förnyelsearbete med att se över och utveckla såväl verksamhetsstyrning som uppföljning och kvalitetsarbete kommer även under det kommande året att i hög grad påverka förvaltningens arbete i dessa frågor. Förvaltningens kvalitetsarbete utgår från den nya Policy för kvalitetsutveckling som antogs av fullmäktige Dessutom ska arbetet bedrivas utifrån vad som sägs i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2006:11). I stadens nya kvalitetspolicy ställs bl.a. krav på att samtliga verksamheter ska utarbeta åtaganden gentemot nämnd och kommunledning med åtföljande kvalitetsdeklarationer. Nämndernas kvalitetsdeklarationer ska tydligt beskriva vilka tjänster och vilken service som olika verksamheter faktiskt kan erbjuda medborgare och brukare. Redan under 2010 har förvaltningen påbörjat arbetet med att ta fram en kvalitetsdeklaration för ekonomiskt bistånd och försörjningsstöd. Ett förslag till kvalitetsdeklaration för detta verksamhetsområde ska presenteras för nämnden i slutet av Arbetet med att ta fram kvalitetsdeklarationer fortgår sedan under 2011 och är en fråga med högsta prioritet i förvaltningens gemensamma kvalitetsarbete. Kvalitetspolicyn ställer också krav på att det för hela staden ska finnas en systematisk synpunktshantering som syftar till att utveckla verksamheten utifrån medborgares och brukares synpunkter. Socialförvaltningen kommer att delta i detta utvecklingsarbete och anpassa förvaltningens egen synpunkts- och klagomålshantering till de stadsövergripande system som ska utvecklas inom detta område. Staden ska i enlighet med kvalitetspolicyn också införa en årlig kvalitetsutmärkelse för att stimulera verksamheterna till att utveckla kvalitetsarbetet. Utifrån vad som sagts i Utredningen om kunskapsutveckling inom socialtjänsten (SOU 2008:18) gäller det för verksamheterna att ta del av forskning och utveckling inom området för att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst. Detta utgör en väsentlig del i arbetet med

7 7 (15) att utveckla en verksamhet med god kvalitet. Det gäller att de metoder som socialtjänsten använder ska vara till nytta och aldrig vara till skada för enskilda och familjer. I enlighet med stadens policy för kvalitetsutveckling och vad som sägs i SOSFS 2006:11 utgör förvaltningens kvalitetsarbete en integrerad del av verksamhetsplaneringen och dokumenteras därmed inom ramen för denna. Socialförvaltningens kvalitetsarbete syftar ytterst till att utifrån givna förutsättningar och resurser förtydliga vilka tjänster som kan erbjudas, säkra att så sker och att verksamheten kontinuerligt utvecklas och förbättras. För att kvalitetsarbetet ska bli framgångsrikt krävs att ledningen styr arbetet, att alla medarbetare är delaktiga och att tid för detta arbete regelbundet avsätts på alla nivåer. Förvaltningens kvalitetsarbete ska kännetecknas av enkelhet och inriktas på konkreta förändringar som kommer klienter, brukare och medborgare till godo. Förutom vad som framkommer i verksamhetsuppföljning, tillsyn, särskilda genomlysningar och utvärderingar är synpunkter från klienter, brukare och andra en betydelsefull drivkraft i kvalitetsarbetet. Det sistnämnda ställer särskilda krav på förvaltningen att på olika sätt skapa förutsättningar för dessa att vara delaktiga i att utveckla verksamhetens kvalitet. Här utgör förvaltningens system för hantering av synpunkter och klagomål liksom genomförande av återkommande brukarunderökningar betydelsefulla delar. Prioriterade uppgifter 2011 Under 2011 kommer förvaltningen att särskilt prioritera följande frågor i sitt gemensamma kvalitetsarbete: Utvecklings- och kvalitetsarbete utifrån stadens kvalitetspolicy med fokus på fortsatt arbete med att ta fram kvalitetsdeklarationer för olika verksamhetsområden. Inom ramen för stadens förnyelsearbete ska tillgängligheten utvecklas, bl.a. med hjälp av e-tjänster. Genomförande av en förvaltningsgemensam brukarundersökning under året avseende tillgänglighet, bemötande m.fl. kvalitetsaspekter. Fortsatt arbete med att utveckla nyckeltal för bl.a. kommunala jämförelser och ta fram enkla modeller för att mäta såväl måluppfyllelse som effekter av olika insatser. Ta del av forskning och utveckling för att fortsätta utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst. Internkontroll Utifrån angivna processer/områden i Gemensamma familjerättsnämndens internkontrollplan (bilaga A) samt risk- och väsentlighetsanalys tar förvaltningen fram en särskild handlingsplan för vad som kommande verksamhetsår ska prioriteras på förvaltningsövergripande respektive enhetsnivå för att utveckla och säkra den interna kontrollen. Uppföljning och revidering av handlingsplanen sker i samband med bokslut och årsredovisning. I handlingsplanen redovisas också resultatet av genomförd risk- och väsentlighetsanalys. Ett särskilt kritiskt riskområde inom den familjerättsliga verksamheten är fastställande av faderskap. Riskanalysen syftar till att utifrån de processer/områden som tas upp i nämndens övergripande internkontrollplan identifiera och bedöma de risker eller hot som organisationen ställs inför i sin strävan att fullfölja sina uppgifter och uppnå sina mål. Andra sätt att identifiera risker kan vara det som framkommit av revisionens och tillsynsmyndigheters granskningar, övriga genomlysningar och utvärderingar, jämförelser med andra kommuner, budget- och verksamhetsuppföljning, avtalsuppföljning, synpunkts- och klagomålshantering och brukarundersökningar samt återkommande genomgång och översyn av reglementen, policydokument, regler, befintliga rutiner etc. Med väsentlig-

8 8 (15) hetsanalys avses hur stor sannolikheten är för att identifierade risker inträffar och vad de i så fall får för konsekvenser vid fel som påverkar verksamhetens kvalitet och ekonomi och därmed förtroendet hos brukare, klienter, medborgare samt förtroendevalda. Prioriterade uppgifter 2011 Framtagande av riktlinjer och rutiner utifrån föreslagen utvidgning av Lex Sarah till hela socialtjänsten1 juli 2011 Övriga prioriteringar framgår av den särskilda handlingsplan som förvaltningen tar fram utifrån nämndens övergripande internkontrollplan Upphandling och konkurrensutsättning Den familjerättsliga verksamheten tillhandahåller i mycket liten utsträckning tjänster som upphandlas eller som kan vara föremål för konkurrensutsättning då verksamheten till övervägande del utgörs av myndighetsutövning. För Barnenheten i övrigt gäller att under 2011 slutföra arbetet med nya upphandlingar av såväl familjerådgivning som ramavtal med insatser för barn och ungdom. Kompetensförsörjning och arbetsmiljö Kompetensförsörjning Rätt kompetens och bemanning är en förutsättning för att bedriva en effektiv verksamhet. Medarbetarsamtalen används som ett tillfälle att inventera behovet av utveckling för den enskilde medarbetaren i förhållande till verksamhetens utveckling. En särskild kompetensutvecklingsplan tas fram för kommande verksamhetsår där vissa utbildningsinsatser ligger på enhetsnivå och andra gemensamt. Den grundläggande utbildning i nätverksarbete för samtliga handläggare inom alla enheter som påbörjades under 2010 kommer att fortgå under Syftet med utbildningsinsatsen är att verksamheterna ska bli bättre på att ta tillvara klienters och brukares privata och professionella nätverk samt öka förutsättningarna till tidig upptäckt. I denna satsning ingår också en fördjupning för ett tiotal medarbetare som syftar till att dessa över enhetsgränserna ska kunna fungera som stöd och ledare för nätverksmöten. Under året fortsätter den satsning som gjorts med särskild handledning för gruppledare och samordnare med syfte att utveckla och stärka arbetsledarerollen. Socialförvaltningen har haft en positiv utveckling när det gäller personalomsättning men för att få en fortsatt stabilitet krävs rimlig arbetsmängd, tillgång till kompetent arbetsledning och kompetensutveckling. För att nyanställda ska få en bra start krävs att samtliga verksamheter fortsätter arbeta systematiskt utifrån förvaltningens särskilda introduktionsplan. Introduktionen ska enligt planen planeras under en längre period och kompletteras med ett uppföljningssamtal. Socialförvaltningen ser att med allt öppnare gränser inom Europa kommer det sociala arbetet att bli mer homogent. Modellen Nyfiken på Europa ger förutom bättre omvärldsorientering också möjligheter till kompetensutveckling för medarbetarna. Genom att studera socialt arbete i andra länder kan förvaltningen hämta hem idéer, kunskap och inspiration till sitt kvalitets- och utvecklingsarbete. Under 2011 kommer förvaltningen att delta i genomförandet av den nya arbetsgivarstrategin som tagits fram för att utveckla staden till en attraktiv arbetsgivare.

9 9 (15) Arbetsmiljö Arbetsgivare och anställda ska samverka för att uppnå en god arbetsmiljö men huvudansvaret ligger på arbetsgivaren. Arbetsplatsträffar och planeringsdagar är bra forum för dialog som även fortsättningsvis kommer att genomföras vid alla enheter. På arbetsplatsträffar ska arbetsmiljö finnas med som en stående punkt och inom ramen för planeringen ska alla arbetsförhållanden undersökas och i de fall det finns risker ska åtgärder vidtas. Utifrån resultatet av den medarbetarenkät som genomfördes hösten 2010 kommer förvaltningen att ta fram en handlingsplan där prioriterade utvecklingsområden fastställts på både förvaltningsnivå och enhetsnivå. Prioriterade uppgifter 2011 Efter dialog mellan chefer och medarbetare fastställa en förvaltningsövergripande kompetensutvecklingsplan för året Efter analyser av resultatet i 2010 års medarbetarundersökning ta fram och besluta om handlingsplaner och åtgärder Jämställdhet, integration och internationellt arbete Som ett led i förvaltningens implementering av värdegrunden genomfördes en utbildningsdag hösten Denna ligger till grund för ett fortsatt arbete med såväl jämställdhet som integration. Syftet är att öka medvetenheten om våra egna föreställningar och stereotyper för att bli mer professionella i mötet med varandra internt, i mötet med klienter och brukare samt olika samarbetspartners. Ett av Solna stads jämställdhetsmål är att säkerställa att verksamheterna behandlar Solnas invånare på ett jämställt sätt. Socialförvaltningen har tagit fasta på detta mål och kommer under året att genomföra en kartläggning utifrån perspektivet Ett könsmedvetet arbete i socialtjänstens biståndsbedömning. Kartläggningen ska resultera i en handlingsplan där syftet är att hitta metoder för ett långsiktigt medvetet och jämställt arbete. Socialstyrelsen beskriver i sin nyligen framtagna rapport Interkulturellt socialt arbete hur socialtjänstens individ- och familjeomsorg arbetar med brukare där kulturell bakgrund, bristande kunskaper i svenska eller bristande kunskaper om det svenska samhället utgör en utmaning för verksamheten. I sitt fortsatta integrationsarbete ska socialförvaltningen öka medvetenheten och kunskapen i dessa frågor genom att dels se över den skriftliga information som finns samt dels i introduktionen av nya medarbetare ta upp hur man arbetar med tolk. Förvaltningen har under många år arbetat aktivt med internationellt arbete inom ramen för en egen modell kallad Nyfiken på Europa. Detta innebär en möjlighet till kompetensutveckling för medarbetarna genom att på plats och ställe studera olika former av socialt arbete ute i Europa. Arbetet ger idéer, kunskap och inspiration från andra länder med syfet att bidra till en verksamhetsutveckling som i förlängningen kommer medborgarna till del. Förvaltningen kommer under 2011 att vidareutveckla sin modell Nyfiken på Europa och är dessutom intresserade av att delta i EU-projekt förutsatt att det finns kunskap och metoder att hämta som kan bidar till att utveckla det egna arbetet.

10 10 (15) Prioriterade uppgifter 2011 Utveckling av Ett könsmedvetet arbete i socialtjänstens biståndsbedömning, kartläggning och handlingsplan Se över skriftlig information samt utöka kunskapen att arbeta via tolk Utveckla modellen Nyfiken på Europa Arbete med kvinnofrid och brottsoffer Inom förvaltningen finns en särskild arbetsgrupp med ansvar för kvinnofridsfrågor. Representanter från alla enheter ingår i gruppen. Gruppens medlemmar ska vara experterna i dessa frågor ute på enheterna och de ska kunna bistå sina kollegor med råd, stöd och handläggning. Gruppen deltar i utbildningar gällande kvinnofrid för att öka sin kompetens. Interna riktlinjer för handläggning finns. Gruppen har regelbunden kontakt med kvinnojouren och gör studiebesök hos olika intresseorganisationer, institutioner etc. Den ansvarar även för förvaltningens särskilda handlingsplan och lathund gällande kvinnofrid. Förvaltningen driver själv eller ger stöd till antal stödverksamheter vilka redovisas närmare i socialnämndens verksamhetsplan för Prioriterade uppgifter 2011 Kvinnofridsgruppen deltar i den av länsstyrelsen anordnade utbildningen Våld i nära relationer med barnet i fokus samt anordnar ett utbildningstillfälle för hela förvaltningen Framtid Även Socialförvaltningen och dess familjerättsverksamhet kommer att påvekas av den kraftiga befolkningsökning som kommer att ske i såväl Solna som i Sundbyberg under kommande år. Framför allt är det antalet barnfamiljer med mindre barn som ökar och redan nu finns det tecken på att det får följder även för socialförvaltningen. Fler ärenden aktualiseras vid förvaltningens barnenhet och fler söker stöd i form av familjerådgivning. Två större pågående utredningar inom Socialtjänstens område, Barnskyddsutredningen och Missbruksutredningen, kan komma att påverka socialtjänsten i hög utsträckning och leda till stora förändringar såväl vad gäller ansvar, organisation som arbetsätt och inriktning. Det kan också innebära att det ställas nya och förändrade krav på verksamheten, t.ex. i fråga om kompetens. Oavsett konsekvenserna av nämnda omvärldsfaktorer ställs det redan idag ökade krav på att socialtjänsten ska utveckla effektiva metoder och arbetssätt och att de insatser som ges ska ge önskad effekt. Dessutom kommer det att ställas ökade kvalitetskrav på verksamheten, inte minst när det gäller delaktighet, insyn och valfrihet.

11 11 (15) Familjerättsverksamheten Uppdrag Utredningar, upplysningar och yttranden till tingsrätten i mål om vårdnad, boende och umgänge Råd och stöd till separerade föräldrar Samarbetssamtal rörande vårdnad, boende och ungänge Avtal om vårdnad, boende och ungänge Yttranden till tingsrätten i mål om namnärenden Fastställande av faderskap för barn där föräldrarna inte är gifta Medgivandeutredningar för framtida adoption Prövning av samtycke till fortsatt adoptionsförfarande Yttranden till tingsrätten med anledning av adoption Uppföljningsrapporter till andra länder efter adoptivbarnets ankomst till Sverige Tillsättande av kontaktperson vid umgänge på tingsrättens begäran Målgrupp Barn till föräldrar som är föremål för konflikter kring vårdnad boende och umgänge och deras föräldrar. Kommuninvånare som önskar medgivande för framtida adoption. Nyfödda barn där faderskap ska bekräftas. Projekt och kommungemensamma verksamheter Se under avsnitt Barnenheten i Socialnämndens budget och verksamhetsplan Omvärldsorientering och förutsättningar Externa faktorer Lagändringen i FB 2006 syftade till att få föräldrar att samarbeta bättre kring vårdnaden om barnen vid en separation. Det blev tvärtom, mellan 2006 och 2009 ökade antalet vårdnadstvister som hamnar i domstol med 31 procent. En ny lag trädde i kraft 1 augusti 2010 gällande umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn. Domstolen har fått möjlighet att besluta att en person som socialnämnden utser ska medverka vid umgänge, s.k. umgängesstöd. Domstolen ska inför beslutet inhämta yttrande från socialnämnden om möjligheterna att utse en person som ska medverka vid umgänget. Om domstolen kommer fram till att det inom överskådlig tid inte kan bli aktuellt att låta förälder och barn umgås utan umgängesstöd, bör domstolen inte välja umgänge med umgängesstöd vilket innebär att användningsområdet för umgängesstöd bör snävas in jämfört med hur kontaktpersonsinstitutet kommit till användning i gällande praxis. Adoptionsutredningen (SOU 2009:61) föreslår att socialnämnderna inte ska lämna medgivande till internationell adoption om sökanden eller sökandena har fyllt 43 år. Sambos ska kunna prövas som adoptivföräldrar på samma sätt som gifta par och uppgiften att göra adoptionsutredningen föreslås delegeras från socialnämnden till tjänsteman inom kommunen. Utredningen har varit på remiss fram till juni 2010 och lagrådsremiss och proposition väntas Lagen kan tidigast träda ikraft några månader efter att Riksdagen fattat beslut. Regeringen har föreslagit en ny Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (Prop. 2009/10:232) Propositionen innehåller ett förslag till strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Strategin utgår från de mänskliga rättigheter som varje barn upp till 18 år ska tillförsäkras enligt internationella överenskommelser, särskilt de åtaganden som följer av barnkonventionen. Principerna i strategin uttrycker grund-

12 12 (15) läggande förutsättningar för att stärka barnets rättigheter. Avsikten är att strategin ska vara en utgångspunkt för offentliga aktörer på statlig och kommunal nivå som i sina verksamheter ska säkerställa de rättigheter barn har. Den vänder sig således till riksdag, regering, statliga myndigheter, landsting och kommuner Interna faktorer Den totala ärendemängden för de båda kommunerna tillsammans har under de tre senaste åren, , legat på en relativt stabil nivå men med en minskning på 10 % för Även om den totala ärendemängden i stort är oförändrad skiljer det sig åt mellan olika ärendetyper; samarbetssamtal har ökat medans snabbyttranden, adoptioner och avtalsskrivning har minskat. Antalet vårdnadsutredningar har ökat markant, vilket sammanfaller med utvecklingen nationellt. Ändringen i Föräldrabalken (FB) 2006 medförde att det blev enklare att få enskild vårdnad och antalet vårdnadstvister som hamnar i domstol har nationellt ökat med ca 30 procent. För Solnas och Sundbybergs del har antalet vårdnadsutredningar ökat från 61 till 99 under perioden , dvs. med 48 procent. Denna typ av utredningar är den tyngsta och mest tidskrävande arbetsuppgiften inom verksamheten. Antalet s.k. S- protokollsärenden har visat en uppgång med 18 procent. Inom verksamheten ses en trend att fler separerar under barnets första år. Antalet faderskapsbekräftelser ökar i Solna och så även behovet av familjerådgivning. Samtalen som bedrivs hos familjerådgivningen tangerar ibland familjerättens samarbetssamtal. Pappor kräver umgänge på ett annat sätt och ibland ett växelvis boende som inte tillgodoser små barns behov. Socialstyrelsen arbetar med att utforma BBIC - Barns behov i Centrum, ett nationellt utrednings- och dokumentations- och bedömningsinstrument för den sociala barnaoch ungdomsvården som är anpassat för familjerättsområdet. En modell prövas i olika kommuner och för verksamheten gäller det att följa detta utvecklingsarbete. I och med inrättandet av den gemensamma familjerättsverksamheten skedde en viss förstärkning av resurserna för arbetsledning. På handläggarnivå liksom vad gäller de administrativa resurserna skedde en viss minskning jämfört med tidigare. Den fördelning som gjorts av resurser för handläggande respektive administrativa uppgifter var preliminär och en del av de avsatta handläggarresurserna kan framöver behöva tas i anspråk för att fullgöra vissa av de uppgifter som idag ligger på de administrativa resurserna. Nyckeltal ska ligga till grund för uppföljning av utvecklingen för verksamhetens olika arbetsuppgifter. Inför sammanslagningen var kommunerna överens om att uppdraget för den gemensamma verksamheten i stort skulle vara oförändrat. En fråga som har uppmärksammats är den sekretess som råder mellan familjerättsnämnden och socialnämnden. Under 2010 har familjerätten genomfört utbildning gällande sekretess, handläggning och dokumentation och utbildning med nämnden gällande familjerättsområdet. På sikt handlar det om att inom verksamheten utveckla metoder, samverkan, uppföljning och kvalitetsarbete. Familjerätten arbetar på olika sätt med att utveckla samverkan både inom enheten, och med övriga enheter inom den egna förvaltningen samt särskilt med Individoch omsorgsförvaltningen i Sundbyberg.

13 13 (15) Mål och uppföljning Utifrån övergripande målområden och inriktningsmål är följande effektmål aktuella för verksamheten Vilka åtgärder för måluppfyllelse som krävs på enhetsnivå redovisas i särskild handlingsplan. Socialtjänstens familjerättsverksamhet ska stärka individens förmåga att leva ett självständigt liv och i allt sitt arbete särskilt uppmärksamma barns och ungdomars situation Effektmål 1: Antalet ärenden som återaktualiseras efter samarbetssamtal ska minska Mätmetod: Följs upp delvis via tillgängliga data i Omsorg IFO. Tidigare aktualitet avser aktuell för samtal under föregående år, Återaktualiseras avser påbörjade samtal innevarande år (tom nov.). Redovisning: Delårsrapport 1 och 2 samt bokslut. Socialtjänstens familjerättsverksamhet ska arbeta förebyggande och erbjuda tidiga insatser Effektmål 2: Antalet samarbetsamtal ska öka i relation till antalet vårdnadsutredningar Mätmetod: Via tillgängliga data i verksamhetssystemet Omsorg IFO, krävs ev. vissa justeringar avseende kategorisering. Redovisning: delårsrapport 1 och 2 samt bokslut. Socialtjänstens familjerättsverksamhet ska erbjuda en god kvalitet Effektmål 3: Andelen brukare/klienter som är nöjda med den familjerättsliga verksamheten ska ligga på en hög nivå Mätmetod: Via ny förvaltningsövergripande brukarundersökning avseende tillgänglighet, bemötande m.fl. aspekter. Redovisning: ev. viss i delårsrapport 2 samt i bokslut. Effektmål 4: Andelen överklagade beslut som går emot förvaltningen ska ligga på en låg nivå. Mätmetod: Följs upp via manuell statisktik. Nivån ställs om möjligt i relation till förvaltningens resultat föregående år och om möjligt även jämfört med ett antal andra någorlunda jämförbara kommuner. Redovisning: ev. delårsrapport 2 samt i bokslut. Utvecklings- och kvalitetsarbete En stor del av verksamhetens kvalitetsarbete sker inom ramen för BBIC liksom för den övriga verksamhet inom förvaltningen som riktar sig till barn och unga. Av Länsstyrelsernas tillsyn framgår att barns upplevelser av våld mellan närstående måste tydliggöras i familjerättens utredningar. Kvalitetssäkring och utveckling av sociala tjänster Arbetet med att implementera BBIC fortsätter och Socialstyrelsens arbete med att ta fram BBIC anpassat för familjerättsverksamhet samt att utveckla riskbedömningsinstrument ska följas. I alla ärenden som rör vårdnad, boende och umgänge ska, förutom familjevåld, även missbruk särskilt uppmärksammas. Metoder för riskbedömningar i utredningar till tingsrätten behöver utvecklas. Vad risken avser ska framgå och även frånvaro av risk ska dokumenteras. Gruppledare för familjerätten har i uppdrag att ta fram en enkel modell med eventuell utgångspunkt i en modell som används i Gävle. I utredningar med hög konfliktnivå ska föräldrars förmåga att se barnen i konflikten dokumenteras.

14 14 (15) Utifrån att pappor kräver umgänge på ett annat sätt, och ibland ett växelvis boende som inte tillgodoser små barns behov, behöver verksamheten hitta sätt att uppmärksamma män och att förmedla kunskap om anknytningsteori. Barn ska ges möjlighet att komma till tals i alla ärenden som handlar om vårdnad, boende och umgänge och samarbetssamtalen ska fokusera på barnen och deras behov. Metoder för barnsamtal ska vidareutvecklas och även former för återkoppling till barnen i samband med att en utredning färdigställs. Innan ett avtal om vårdnad, boende eller umgänge godkänns ska barnets inställning efterfrågas. I samverkan med utredningsgrupperna i Sundbyberg och Solna försöka utveckla en samsyn när det gäller biståndsbedömda/icke biståndsbedömda insatser och konsekvenser för familjerättens arbete. En gemensam utgångspunkt för en utveckling av arbetet i både utredningsgrupper och inom familjerätt är likhet och skillnader i begreppen lämplighet kontra föräldraförmåga. Ett område som behöver prioriteras är uppföljning av adopterade barn och barn i vårdnadsärenden Tillgänglighetsfrågor Tillgängligheten ska utvecklas och förbättras genom att telefonsvarare lyssnas av, hänvisningskoder knappas in, samtal hänvisas vidare. Förbättrad information till brukare genom stadens nya webbsida. Familjerätten ska enkelt kunna nås via mejlkontakt från webbsidan. Ett mål på sikt är att nå föräldrar tidigt och att underlätta genomförande av samarbetssamtal samt att utredningar när det gäller boende, vårdnad och umgänge ska minska. Tider för samarbetsamtal ska kunna erbjudas inom högst 3 veckor. Föräldrar ska vid kontakt informeras om samarbetssamtal och om möjligheten att skriva avtal, även när kontakt initierats via tingsrätten. Nyblivna föräldrar som inte lever tillsammans ska få information om samarbetssamtal och avtal. Där utredning inletts ska föräldrar informeras om möjligheten att enas under utredningens gång, att utredningen kan begäras vilande under en period och att samarbetssamtal kan inledas. Broschyr till nyblivna föräldrar om samarbetssamtal ska lämnas till familjens hus, öppna förskolan m.fl. samarbetspartners. Familjerätten kommer titta på en modell för medling, utvecklad i Norge, där Tingsrätten och familjerätten samarbetar. Samverkan och samarbete internt och externt Samverkan mellan utredningssidan inom den sociala barna- och ungdomsvården i Solna och Sundbyberg ska utvecklas. När föräldrar medger det ska handläggare från utredningsgrupp och familjerättsgrupp ha gemensamma möten med föräldrar då det handlar om anmälningar men även i ärenden om vårdnad, boende och umgänge. Syftet är att om möjligt lösa konflikter via samarbetssamtal och förhindra onödiga anmälningar. Fortsatt arbete för att utarbeta rutiner för samverkan. Särskilt gällande anmälningar där det finns frågor om vårdnad, boende och umgänge. Utvecklat samarbete med Tingsrätten för att uppnå samsyn, särskilt när det gäller umgängesstöd och för att så långt som möjligt lösa konflikter mellan föräldrar genom överenskommelser eller avtal.

15 15 (15) Utveckling av samarbetet såväl inom enheten såväl som med andra måste ske med respekt för berörda och med beaktande av att sekretess råder även inom enheten. Samverkan måste ha lagstöd eller medgivande från föräldrar. Fortsatt information till andra myndigheter och andra om verksamhet och målgrupp, i första hand andra enheter inom den egna förvaltningen samt till Individ- och omsorgsförvaltningen i Sundbyberg och tingsrätt. Utvecklat samarbete med Resurscentrum och motsvarande missbruksenhet inom Sundbybergs Individ- och omsorgsförvaltning. Handläggning och dokumentation I alla utredningar som rör barn ska rubriken Barnets inställning till utredningens förslag finnas med. Vid avslut av ärenden ska handläggare meddela barnet sin bedömning och lämna utrymme för att barnet ska kunna komma till tals. I enlighet med vad som sagts ovan beträffande riskbedömningar ska risker dokumenteras och en enkel modell tas fram. Vidare ska föräldrars förmåga att se barnen i konflikten dokumenteras i utredningar med hög konfliktnivå. Föräldrar ska ges möjlighet att vara delaktiga i utformandet av utredningsplaner och planer ska finnas i större utredningar som adoptionsutredningar och vårdnad, boende och umgänge. Rutiner för adoptionsärenden kommer att ses över och rutin för handläggning av umgängesstöd kommer att tas fram. Fel och brister samt synpunkter och klagomål Utveckling och förbättrat användande av förvaltningens befintliga system för hantering av synpunkter och klagomål. Personal och kompetensförsörjning Gruppledarna inom förvaltningen ska kommande år fortsätta med den särskilda handledning som dessa haft under 2010 med syfte att stärka sin arbetsledarroll. Verksamheten ska också delta i den förvaltningsgemsamma nätverksutbildning som påbörjats I förvaltningens kompetensutvecklingsplan är prioriterade områden för familjerätten riskbedömningsinstrument och att del av en medlingsmodell från Norge. Familjerätten kommer även att ta del av den s.k. Karlstadsmodellen som avser uppföljning av familjehemsplacerade barn. Modellen skulle även till viss del kunna användas för familjerätten. Det finns en stabilitet i personalsituationen men det kan bli en svårighet att nyrekrytera framöver då omsättningen överlag är låg. De som arbetar med familjerätt stannar i allmänhet länge på arbetsplatsen så medelåldern är relativt hög och det kan bli bekymmer framöver om många går i pension samtidigt. Upphandlingar Familjerätten tillhandahåller i mycket liten utsträckning tjänster som upphandlas då verksamheten till övervägande del utgörs av myndighetsutövning. Särskilda uppföljningar och utvärderingar Utöver ordinarie verksamhetsuppföljning och vad som sagts om att följa resursfördelningen inom verksamheten planeras i nuläget inga särskilda uppföljningar eller utvärderingar under kommande verksamhetsår.