Miljökonsekvensbeskrivning till vägplan Väg 535, delen Åstebo - Bårhult

Transkript

1 Miljökonsekvensbeskrivning till vägplan Väg 535, delen Åstebo - Bårhult Partille och Härryda kommuner, Västra Götalands län Projektnummer: Yta för bild eller mönster

2 Trafikverket Postadress: Trafikverket, Göteborg E-post: Telefon: Dokumenttitel: Väg 535, delen Åstebo - Bårhult Dokumentdatum: Beställare Projektledare Miljöspecialist Markförhandlare Kommunikatör Trafikverket Region Väst Carina Jonasson Rolf Hansson Linda Melin Ann Jängnemyr Konsult Uppdragsledare Bitr. Uppdragsledare Miljöansvarig Redaktör MKB Norconsult AB Elisabeth Setterstig Katarina Holmgren Kurt Lundberg Johan Hultman Foto: Norconsult AB

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Tidigare utredningar och beslut Vägprojektet en översikt Nollalternativ Landskapets miljövärden Människors hälsa Hushållning med naturresurser Miljöpåverkan under byggnadstiden Samlad bedömning Fortsatt miljöarbete Samråd under projekteringen Källförteckning...75 Bilagor Bilaga 1 Metodbeskrivning Bilaga 2 Skyddade arter m m, utdrag ur naturvärdesinventering Bilaga 3 Resultat av bullerberäkningar; utbredningskartor och sammanställning för bostäder Kompletterande MKB-underlag finns samlat i en separat underlagsrapport. Denna innehåller : - Naturvärdesinventering - Faunapassageutredning - Riskanalys - PM Förorenad mark Trafikbullerutredning redovisas separat, som underlag till vägplan.

4 Sammanfattning Bakgrund och vägförslag Denna miljökonsekvensbeskrivning är en del av Trafikverkets förslag till vägplan för utbyggnaden av väg 535 på delen mellan Bårhult och Åstebo i Partille och Härryda kommuner i Västra Götalands län. Detta är en första del i en förbättrad framtida koppling mellan väg 40 och E 20. Nuvarande väg 535 är en cirka 11 km lång väg som förbinder E20 i norr med väg 40 i söder. Sträckan som är aktuell för utbyggnad i detta projekt, Åstebo-Bårhult, är ca 4 km lång och har hastighetsbegränsningen 70 km/tim. Nuvarande väg är en tvåfältsväg med en bredd på mellan 9 och 6,5 meter Sträckan söder om Öjersjö trafikeras av cirka fordon per dygn och norr om cirka fordon per dygn. Andelen tung trafik söder om Öjersjö är cirka 10 % och norr om cirka 6 %. Till år 2040 bedöms trafiken ha ökat till cirka fordon per dygn norr om Öjersjö respektive fordon per dygn söder om Öjersjö. Väg 535 är viktig i ett regionalt perspektiv då den förbinder väg 40 med E 20. Dessutom är delen Åstebo-Bårhult viktig för tillgängligheten till Öjersjö som expanderar kraftigt. I vägplanen föreslås att väg 535 byggs ut till mötesfri, cirka 16 meter bred fyrfältsväg. Gångoch cykeltrafik tillåts inte på väg 535, utan dessa trafikanter hänvisas till det lokala gatunätet respektive en separat gång- och cykelväg som föreslås mellan Öjersjö och Bårhult. På sträckan kommer två nya cirkulationsplatser att byggas, en vid Åstebo och en vid väg 548. Inga andra anslutningar förutom dessa två cirkulationsplatser kommer att finnas på aktuell vägsträcka. Miljöförhållanden Den berörda vägsträckan passerar genom ett storskaligt sjö- och myrrikt skogslandskap innehållande berg i dagen eller moränmark varvat med våta partier. Vägsträckningen utgör i norra delen en östlig gräns för tätortsbebyggelse som främst består av villor. Värdefulla naturmiljöer finns framförallt i norra delen av vägförslaget där området Maderna- Haketjärn är beläget. Området är utpekat som riksintresse för naturvården och Natura 2000 område. Området runt väg 535 är intressant som friluftsoch rekreationsområde. Det gäller Bohusleden/ Vildmarksleden som passerar under nuvarande väg 535, Stora Kåsjön som är en populär badsjö, Partille vandrarhem samt flera anläggningar som tillgodoser olika rekreationsintressen. Stora delar av området är utpekat som riksintresse för rekreations- och friluftsliv. Redan idag störs många närboende av buller från trafiken, men de beräknade bullernivåerna är inte så höga att de bedöms vara prioriterade för åtgärder inom ramen för Trafikverkets riktade miljöåtgärder i befintlig miljö. Miljökonsekvenser Översiktskartan sist i denna sammanfattning visar var den föreslagna vägen bedöms ge mest påverkan på miljön, med kortfattade kommentarer. Naturmiljövärden som påverkas negativt är på sträckan norr och söder om föreslagen cirkulationsplats Öjersjö där vägen gör intrång som leder till biotopförluster i både våtmarksmiljöer och skogsmiljöer. En annan negativ konsekvens är att väg 535 efter ombyggnad kommer ligga närmare våtmarksområden öster om nuvarande väg. Här kommer ett ökat trafikbuller att leda till försämrad miljökvalitet. Intrång som sker i anslutning till Natura 2000 området där våtmarksområden och bäckar som leder direkt till Maderna bedöms vara det intrång som ger störst negativ påverkan inom projektet. Kulturvärden påverkas förhållandevis lite genom vägförslaget, framförallt för att det finns få uttalade värdefulla miljöer kring vägsträckan. Möjligheten till rekreation och friluftsliv påverkas i liten utsträckning. Det bedöms att den förstärkta barriäreffekten tvärs södra delen av vägsträckan ger små negativa konsekvenser. Barriäreffekten lindras delvis av de faunapassager som föreslås som underlättar för såväl djur som människor att korsa vägen planskilt. Vägförslaget gör intrång i Partille Trialklubbs verksamhet vilket ger måttligt negativa konsekvenser för verksamheten. Vägförslaget innebär att antalet boende utsatta för trafikbuller över gällande riktvärden minskar i förhållande till om vägsträckan inte byggs om, nollalternativet. För ett tjugotal bostäder klaras inte riktvärdet 55 decibel vid fasad med vad som bedömts vara ekonomiskt rimliga vägnära åtgärder. Riktvärden för buller inomhus och på uteplats kommer däremot att klaras genom fastighetsnära åtgärder. 4

5 Föreslagen ekodukt söder En förbättrad vägstandard om Åstebo reducerar kommer innebära att vägens barriäreffekter, olycksrisken generellt sett för kommer att minska både djur och människor. på väg 535 vilket även innebär att risken för olyckor med transporter av farligt gods kommer att minska per fordonskilometer jämfört med nollalternativet. Vägen kommer även att förflyttas österut vilket innebär att avståndet till bebyggelsen i Öjersjö väster om vägen kommer att öka. med konsekvenserna en SåledesTillsammans kommer av en olycka bullerskärm innebär med transport av farligt gods inblandat inte bli den nya vägsträckningen minskade bullerstörlika allvarlig ningar vidjämfört bostäder, med nollalternativet. ± Föreslagen ekodukt söder om Åstebo reducerar vägens barriäreffekter, för både djur och människor Meter men det är också här som de allvarligaste Vägförslaget överrensstämmer med Härryda naturintrången uppkommer. och Partille kommuners översiktsplaner och detaljplaner. Tillsammans med en bullerskärm innebär den nya vägsträckningen minskade bullerstörningar vid bostäder, men det är också här som de allvarligaste naturintrången uppkommer. Vid Djupedalen, på av förorenade Omhändertagandet massor och Vägens påverkan på gränsen mellan Partille Natura 2000-området förstärkt vattentäktsskydd bedöms ge posioch Härryda kommuner, Maderna-Haketjärn är föreslås bullerskyddsåtbegränsad, med lämpliga tiva konsekvenser för hushållningen med gärder, både vid vägen försiktighetsåtgärder och på en del fastigheter naturresurser. under byggtiden undviks för att så långt som möjligt klara gällande riktvärden för trafikbuller. påverkan på vattenmiljön. Vid Djupedalen, på gränsen mellan Partille och Härryda kommuner, föreslås bullerskyddsåtgärder, både vid vägen och på en del fastigheter för att så långt som möjligt klara gällande riktvärden för trafikbuller. Vissa miljöer i västra delen På delar av sträckan ligger föreslagen väg inom av området påverkas dock negativt av trafikbuller. strandskyddsområde kring Maderna. Vägutbyggnaden bedöms inte leda till att någon miljökvalitetsnorm överskrids. För att genomföra vägutbyggnaden krävs tilläven på den södra delen stånd för påverkanav sträckan på Natura föreslås en 2000 område, faunapassage, vars läge i anmälan om vattenverksamhet, artskyddsdisett skogsbevuxet höjdparti vara fördelaktigt pens och anmälan bedöms om schakt i förorenade masför framförallt hjortdjur. sor. Dessa söks i särskild ordning, tillstånd för påverkan på Natura 2000 krävs innan vägplanen kan fastställas. Vägens påverkan på Natura 2000-området Maderna-Haketjärn är begränsad, med lämpliga försiktighetsåtgärder under byggtiden undviks påverkan på vattenmiljön. Vissa miljöer i västra delen av området påverkas dock negativt av trafikbuller. Även på den södra delen av sträckan föreslås en faunapassage, vars läge i ett skogsbevuxet höjdparti bedöms vara fördelaktigt för framförallt hjortdjur. Åtgärder för att skydda miljön I vägförslaget ingår åtgärder och anpassningar för att minska miljöpåverkan. Särskilt kan nämnas: Två faunapassager, en strax söder om Åstebo som utformas som en ekodukt och en norr om Sandbäcksmossen. ± För att skydda bostäder mot trafikbuller föreslås en kombination av åtgärder vid väg 535 och fastighetsnära åtgärder. Åtgärder för fördröjning och sedimentation av vägdagvattnet föreslås vid de mindre vattendrag som mynnar ut i Maderna. Här föreslås även oljeavskiljning och möjligheter stoppa utsläpp innan de når recipienten. Skyddet av Partille kommuns vattentäkt, Kåsjön, förbättras genom vägens placering och utformning Meter Översikt över vägförslagets miljöpåverkan. ± Meter 5

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund Omfattning Denna Miljökonsekvensbeskrivning, MKB, behandlar föreslagen utbyggnad av väg 535 till högre standard på delen mellan Åstebo i Partille kommun och Bårhult i Härryda kommun. Väg 535 förbinder E20 med väg 40 och är framförallt värdefull i ett regionalt perspektiv, bl a för tillgängligheten till Landvetter flygplats. På sträckan ligger också Öjersjö, som är ett växande bostadsområde i Partille kommun. Se figur 1.1:1 för sträckans lokalisering. Motiv till vägutbyggnad Delen Åstebo-Bårhult är en del av väg 535 som är en länk mellan E20 i höjd med Partille och väg 40 vid Landvetter. Länken är viktig ur ett regionalt perspektiv och innebär ett effektivare utnyttjande av vägnätet i östra Göteborg. Vägutbyggnaden av delen Åstebo-Bårhult ökar tillgängligheten till Landvetter flygplats och berörda kommuner får möjlighet att expandera. Trafiken ger även ökad framkomlighet i närområdet och trafiksäkerheten ökar för såväl skyddade som oskyddade trafikanter. Trängselskatten i Göteborg har dessutom medfört att trafiken har ökat på väg 535, Landvettervägen, som ligger utanför trängselskattezonen. Nya bostads- och verksamhetsområden förväntas dessutom generera ytterligare trafik. 1.2 MKB-arbetet Arbetsgång Denna MKB har upprättats av Norconsult AB i Göteborg, för Trafikverket Region Väst. Samordnare av MKB-arbetet har varit Kurt Lundberg. Övriga handläggare av MKB-arbetet har varit Ola Sjöstedt, biolog, Petra Halvarsson, landskapsarkitekt, Maria Olovsson, bebyggelseantikvarie, Mattis Jansson, biolog och Johanna Gervide, bullerberäkningar. Från Trafikverkets sida har Rolf Hansson och Katrin Olofsson deltagit som miljöspecialister. Vid arbetet har bestämmelserna om miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag i miljöbalkens 6 kap tillämpats. Här sägs att i de ärenden där betydande miljöpåverkan kan förväntas ska MKB:n innehålla: en beskrivning av verksamheten, en beskrivning av åtgärder som planeras för att skador ska undvikas eller begränsas, de uppgifter som behövs för att bedöma miljöpåverkan, en redovisning av alternativa platser och utformningar samt en icketeknisk sammanfattning. MKB-rapporten är upprättad efter Trafikverkets handbok Miljökonsekvensbeskrivningar för vägar och järnvägar, publikation 2011:090. Behandlingen av vägars olika miljöeffekter baseras också på Vägverkets/Naturvårdsverkets Temablad till MKB för vägprojekt, VV publ 1995:40. Inventeringsmaterial och nulägesbeskrivningar som togs fram i samband med att förstudie för 1.1:1 Delsträckan Åstebo-Bårhult, orienteringskarta 6

7 tvärförbindelse mellan E20 och väg 40 gjordes har utnyttjats och redovisas även i denna rapport, se även bifogad källförteckning. Vägprojektets konsekvenser för miljön, människors hälsa och hushållningen med naturresurser redovisas i MKB:n för vägförslaget inklusive de miljöåtgärder som i MKB:n redovisas under rubriken inarbetad miljöhänsyn. De åtgärder som fastställs framgår av vägplanens plankarta, eller bilaga till denna. De möjliga ytterligare miljöskyddsåtgärder som redovisas i MKB-rapporten är att se som exempel som visar hur risken för skador ytterligare kan minskas. Det kan röra sig om åtgärder som inte är möjliga att reglera i en vägplan eller åtgärder som ska genomföras helt eller delvis av någon annan part än Trafikverket. I planbeskrivningen till vägplanen redovisas om och hur Trafikverket kommer att arbeta vidare med sådana åtgärder. Arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen har genomförts parallellt med projekteringsarbetet och därigenom kunnat påverka vägförslagets utformning för att reducera intrång och annan miljöpåverkan. Avgränsning Geografisk avgränsning I första hand beskrivs effekter inom den studerade vägsträckans närområde. Genom påverkan som sprids med vatten bedöms även att värdefulla våtmarksområden nedströms vägen skulle kunna påverkas. Konsekvenserna av sådan påverkan beskrivs också i MKB:n. Avgränsningen av vilka boende som berörs av trafikbuller baseras på buller från den del av väg 535 som omfattas av vägplanens förslag. Indirekta effekter Vanliga indirekta effekter är systemeffekter som påverkar t.ex. vägval eller färdmedelsval. Andra indirekta effekter kan vara påverkan från sekundära exploateringar till följd av vägutbyggnaden. Vanliga exempel är att handelsområden växer fram i anslutning till trafikplatser. I detta fall leder vägutbyggnaden till en omfördelning av trafik, som är inräknad i de trafikflöden som är utgångspunkt för dimensioneringen av vägen. På så sätt täcks dessa effekter i området av MKB:n. Däremot beskrivs inte effekterna av att trafiken minskar på större vägar och leder i andra delar av regionen, eftersom de dels bedöms vara små i förhållande till de totala flödena på dessa vägar, dels endast kan ge förbättringar i förhållande till nollalternativet. Tillämpning av bullerriktvärden Trafikverket har bedömt att vägplanen innebär nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av väg 535 då den möjliggör högre tillåten hastighet och innebär en kraftig ökning av vägens kapacitet. Således ska de av riksdagen beslutade riktvärdena för buller vid bostäder uppnås, så långt detta är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Ej behandlade miljöaspekter En del av de miljöaspekter som kan vara aktuella att beskriva i en MKB kan behandlas mycket översiktligt eller helt avgränsas bort eftersom de inte är relevanta. Till exempel kan man tidigt ha bedömt att det inte uppkommer några betydande effekter eller så är aspekten tillräckligt väl behandlad i tidigare skeden. I denna MKB behandlas därför följande miljöaspekter inte i det fortsatta arbetet: Vibrationsstörningar, eftersom det inte finns några indikationer på att trafiken på nuvarande väg orsakar störande vibrationer i bostäder. Vägförslaget ligger också längre från i princip all bostadsbebyggelse vilket ytterligare minskar risken för störningar. Luftkvalitet, eftersom det i tidigare skeden bedömts att gällande miljökvalitetsnormer inte riskerar att överskridas. Detta då området kring vägen är välventilerat och avståndet till bostäder förhållandevis stort. Konsekvensbedömningar Begreppen påverkan, effekt och konsekvens används i MKB:n på samma sätt som i Trafikverkets MKB-handbok, publ 2011:090. Det innebär att miljöeffekter är förändringar av miljökvalitet som kan mätas eller registreras och att miljökonsekvenser är en bedömning av effekternas betydelse för olika miljöintressen. Bedömning och värdering av en åtgärds konsekvens görs genom en sammanvägning av det berörda intressets värde och av ingreppets eller störningens omfattning. De bedömningar av konsekvensers storlek som görs av MKB-författarna har graderats från små över måttliga till stora. Ambitionen är att de ska hänföra sig till hur det övergripande intresset, exempelvis naturmiljön, påverkas. Typiskt för små konsekvenser är att de skadar värden inom ett begränsat område och att dessa inte bedöms 7

8 vara av högsta skyddsvärde eller inte helt går om intet. Måttliga konsekvenser uppkommer vid kraftigare skador, värden som utplånas, eller skador som ger begränsade systemeffekter. Stora negativa konsekvenser uppkommer om höga miljövärden i princip utplånas eller påverkas så negativt att de i praktiken inte längre kan uppfattas. Bedömningar är till sin natur subjektiva men görs av kompetenta och erfarna handläggare som samråder med berörda myndigheter. Genom att underlaget till bedömningarna presenteras i MKB-rapporten kan förhoppningsvis läsaren bilda sig en egen uppfattning om vilka förändringar av omgivningen som den studerade vägutbyggnaden kommer att medföra. Särskilda utredningar Som underlag till miljökonsekvensbeskrivningen har flera kompletterande utredningar genomförts i samband med att vägplanen tagits fram: Kompletterande naturvärdesinventering Faunapassageutredning Riskanalys, transporter av farligt gods Trafikbullerutredning Miljöprovtagning i fyllnadsmassor och vägbeläggning. Trafikutredning I underlaget till vägplanen ingår trafikbullerutredningen samt en separat MKB-underlagsrapport som innehåller naturvärdesinventering, faunapassageutredning, riskanalys och resultatet av den miljötekniska markundersökningen. 1.3 Rapportens innehåll och struktur Sammanfattningen som inleder rapporten syftar till att på ett icke tekniskt sätt ge en översiktlig bild av vägförslaget och dess påverkan på miljön, människors hälsa och hushållningen med naturresurser. Efter sammanfattningen återfinns en inledande del som presenterar projektet och arbetsgången, hur man kommit fram till vägplaneförslaget och vilka övriga utredningar som finns. Avslutningsvis presenteras området, nuvarande väg och vägförslaget översiktligt, tillsammans med en redovisning av den framtida situationen om projektet inte genomförs, det sk Nollalternativet. Den inledande delen omfattar kapitlen 1-4: 1. Inledning 2. Tidigare utredningar och beslut 3. Vägprojektet en översikt 4. Nollalternativ Härefter kommer en övergripande miljöinriktad del som huvudsakligen är uppställd efter de grundläggande intresseområdena: Miljö, Människors hälsa och Hushållning med naturresurser. Här redovisas förutsättningar, effekter, konsekvenser och åtgärder sett över hela vägprojektet. Denna del omfattar kapitlen 5-8: 5. Landskapets miljövärden, som behandlar vägförslagets påverkan på landskapsbild, kulturmiljö, naturmiljö och friluftsliv. 6. Hälsa och säkerhet, som behandlar vägförslagets påverkan på människors miljö vad avser buller, säkerhet och barriäreffekter. 7. Hushållning med naturresurser, som behandlar hur naturresurser och planerad markanvändning berörs av vägförslaget. Här behandlas också projektets eventuella påverkan på områden som i den fysiska planeringen pekats ut som riksintressen. 8. Miljöpåverkan under byggnadstiden, som beskriver miljösituationen under byggnadstiden. Slutsatserna av MKB-arbetet redovisas i kapitel 9, Samlad bedömning, som dels visar var viktiga konsekvenser uppkommer utmed sträckan, utan uppdelning på olika sakområden, dels hur projektet förhåller sig till samhällets regler, krav och mål inom miljöområdet. MKB-rapporten innehåller vidare en framåtsyftande del som innehåller förslag till fortsatt arbete, sammanställningar av studerade åtgärder och viktiga punkter för uppföljning av miljöpåverkan. Här finns också en kortfattad samrådsredogörelse för att läsaren ska se vilka frågor som kommit upp och behandlats under MKB-arbetet. Denna del omfattar kapitel De källor som använts i MKB-arbetet redovisas i kapitel 12. Följande bilagor bifogas MKB-rapporten: 1. Metodbeskrivning 2. Skyddade arter mm, utdrag ur naturvärdesinventering. 3. Resultat av bullerberäkningar, utbredningskartor och sammanställning av beräknade bullernivåer vid bostäder. 8

9 2 Tidigare utredningar och beslut 2.1 Tidigare utredningar Äldre utredningar En förbättrad koppling mellan väg 40 och E20 i östra Göteborgsregionen behandlades i en förstudie 1995 och en vägutredning daterad februari Vägutredningen ledde fram till att huvudkorridoren A valdes. För inriktning av det fortsatta arbetet beslutade Vägverket Region Väst att: en arbetsplan för en första etapp skulle omfatta en ny trafikplats vid Slamby med anslutning av Landvettervägen mot Öjersjö utreda Partillemotet med inriktning mot en arbetsplan för ombyggnad utreda upprustningsåtgärder på Härskogsvägen ha fortsatt beredskap för val mellan alternativet A1 Slambymotet Åstebo Partillemotet eller A2 Slambymotet Åstebo Jeriko. Förstudie Utgående från huvudkorridoren A i 1997 års vägutredning gjorde Vägverket en förstudie för en utbyggnad och komplettering av dåvarande väg 549, nu väg 535. En ombyggnad av väg 535 och en ny väglänk mellan Åstebo i A1 A0 A2 Partille och Jeriko i Lerum som koppling mellan E20 och väg 40 kan bidra till att uppfylla målen för regionutvecklingen som Göteborgsregionens kommunalförbund antagit. Förstudiens utredningsområde har formen av en triangel, se figur 2.1:1, med basen i norr avgränsad av E20, mellan Partillemotet i väster och Jerikoområdet i Öster. Triangelns spets i söder utgör den planerade anslutningen till väg 40 i Bårhultsmotet. De studerade delsträckorna benämns: A0, Bårhult Åstebo A1, Åstebo Partillemotet A2, Åstebo Jeriko. I förstudien identifierades följande viktiga miljöfaktorer och möjlig miljöpåverkan från delsträckan A0: Inom utredningsområdet finns riksintressen för naturvård och friluftsliv. Väster om väg 535 ligger Delsjöns och Knipeflågsbergens naturreservat och öster om väg 535 ligger det stora friluftsområdet Härskogen. Dessa områden utgör en grön kil in mot östra Göteborg som har stor betydelse både för fauna och friluftsliv. Maderna Haketjärn öster och söder om Åstebo är ett värdefullt våtmarksområde som är Natura 2000-område. Vid Åstebo kan utbyggnaden av länken A0 påverka våtmarker, riksintresseområden för naturvård respektive friluftsliv och Natura 2000-området Maderna i olika omfattning beroende på vilket trafikplatsalternativ som väljs. Ett västligt läge vid Åstebo ger mindre intrång i natur- och kulturmiljön men innebär en större bullerpåverkan för boende i området. Alternativet medför ett litet fysiskt intrång i område av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Ett östligt läge ger intrång i Natura 2000-området, påverkan på Natura 2000-habitat öster om Åstebotjärn samt större bullerpåverkan in i frilufts- och naturområden som är av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Det östliga alternativet bör därför inte vara med som alternativ vid en fortsatt utredning. Det har gjorts en riskinventering där viktiga skyddsobjekt beskrivs. För vägsystemet med intilliggande bostäder är trafik med farligt gods (främst brandfarliga vätskor) utpekat 2.1:1 Förstudiens tre olika länkar. 9

10 som en potentiell riskfaktor. Viktiga skyddsobjekt är Kåsjöarna, som är vattentäkt för Partilles vattenverk, samt våtmarkerna inom Natura 2000-området Maderna. Vissa kända fornlämningar finns inom vägkorridoren. En arkeologisk utredning har utförts och upptäckt ytterligare några fornlämningar i huvudsak fossil åkermark. Såväl utbyggnad av väg 535 på delen A0 och en ny väglänk Åstebo Jeriko innebär barriäreffekter för människor och djur. Det är viktigt att bevara de strukturer som idag förbinder de två stora naturområdena väster respektive öster om befintlig väg 535. Behov av faunapassager finns i höjd med Fläskebo, vid Åstebo och på sträckan mellan Åstebo och Jeriko. Beslut om fortsatt arbete Trafikverket beslutade att vägsträckans tre olika länkar A0 Åstebo-Bårhult, A1 Partillemotet-Åstebo och A2 Jeriko-Åstebo ska behandlas som tre olika vägobjekt, se figur 2.1:1. För det aktuella objektet A0 Åstebo-Bårhult beslutades att man ska arbeta vidare och ta fram en arbetsplan för en vägsträckning väster om Åstebotjärn. I och med den nya planläggningsprocessen har begreppet arbetsplan nu ersatts av vägplan. Trafikverket beslutade även att en systemanalys för trafikstrukturen inom Göteborgsområdet med fokus på den nordöstra delen ska genomföras. Systemanalysen har i och med den nya planläggningsprocessen blivit en åtgärdsvalsstudie. Eventuellt fortsatt arbete med delarna A1 och A2 avvaktas till dess att resultat från åtgärdsvalsstudien finns framme. Beslut om betydande miljöpåverkan Med förstudien daterad som grund beslutade Länsstyrelsen att förstudiens objekt A0, sträckan Åstebo-Bårhult innebär betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen lyfter i sin motivering särskilt fram att projektet kan innebära en ny vägsträckning genom ett känsligt område av riksintresse för såväl friluftsliv (Härskogen) som naturvård (Maderna, Haketjärn, Högaråsmossen). Länsstyrelsen belyser även att Natura 2000-området Maderna-Haketjärn med sitt värdefulla våtmarkskomplex riskerar att påverkas negativt av projektet. I området finns även andra känsliga vattendrag. Länsstyrelsen bedömer även att projektet kan medföra ökade utsläpp av koldioxid samt mer vägtrafikbuller för boende och friluftsliv. Samrådshandling inför val av lokaliseringsalternativ Under 2014 inleddes arbetet med att ta fram vägplan för sträckan Åstebo-Bårhult i enlighet med den nya planläggningsprocessen. Arbetet resulterade i en Samrådshandling val av lokalisering daterad Denna handling har sedan tillsammans med samrådsredogörelsen legat till grund för Trafikverkets val av lokaliseringsalternativ beslutade Trafikverket att gå vidare och ta fram vägplan för samrådshandlingens alternativ Röd/Blå. Mer om val av lokalisering kan läsas i avsnitt Kommunala planer Partille kommun Partille kommuns översiktsplan ÖP05 redovisar en tvärförbindelse med reservat för framtida väg mellan Åstebo och Jeriko, som ansluter till Landvettervägen (väg 535). Översiktsplanen säger vidare att fortsatt arbete måste ske för att öka trafiksäkerheten och minska miljöstörningarna längs Landvettervägen och att vägen planeras byggas om till mötesfri väg. Utbyggnaden har inte behandlats i någon kommunal detaljplan. Härryda kommun Härryda kommuns översiktsplan ÖP2012 redovisar att väg 535 (549) är av riksintresse, vilket i planen motiverar att man kan utveckla vägen utan att hinder av vad som sägs i naturvårdsplanen om hänsynsnivåer för berörda naturområden. Den nya trafikplatsen vid Bårhult, där väg 535 ansluter till riksväg 40, ligger till stor del inom detaljplan, men resterande delar av väg 535 gör inte det. 10

11 3 Vägprojektet en översikt 3.1 Nuvarande väg Väg- och trafikförhållanden Berörda allmänna vägar Väg 535 är en cirka 11 km lång väg som förbinder E20 i norr med väg 40 i söder. Från Fräntorpsmotet på E20 löper väg 535 ca 3 km para llellt med E20 fram till Partillemotet. Där svänger vägen av mot Furulund och passerar även Öjersjö innan den når väg 40 vid trafikplats Bårhultsmotet vilket färdigställdes Sträckan som är aktuell för utbyggnad i detta projekt, Åstebo-Bårhult, är ca 4 km lång. Den norra delen mellan Furulund och Öjersjö är idag utformad som 9 meter bred tvåfältsväg med hastighetshetsbegränsningen 70 km/h. Siktförhållandena på delsträckan är relativt god. Söder om Öjersjö är vägen smalare, ca 6,5 meter bred. Där har vägen sämre vertikal geometri vilket ger betydligt sämre siktförhållanden. Utöver sämre geometrisk standard är vägens överbyggnad på den södra delen troligen inte av sådan kvalitet att den tål belastningen från prognostiserad framtida trafik. Hastighetsbegränsningen är även på denna delsträcka 70 km/h. Korsningen med Furulundsvägen är utformad med vänstersvängfält och korsningen med väg 548 är utformad som cirkulationsplats. Övriga korsningar på sträckan vid Kåsjöns badplats, Osbäcksvägen, Öjersjövägen och Gamla Prästvägen är enkelt utformade. Öjersjö Trafik nuläge 2014 (ÅDT fordon/dygn) Åstebo N 535 S Bårhult 3.1:1 Nuvarande trafikflöden, bedömda för Väg 548 är en allmän väg som har namnet Nya Öjersjövägen och väghållare är Partille kommun. Trafik och trafikmängder Trafikverket och Partille kommun mäter regelbundet trafiken på väg 535 och anslutande vägar. Under de senaste åren har trafikförutsättningarna i området förändrats och det är fortfarande lite osäkert vilka vägar trafikanterna kommer att välja framöver. De viktigaste förändringarna är införandet av trängselskatt i Göteborg och utbyggnaden av Bårhultsmotet, som ger väg 535 en god anslutning till väg 40. En sammanvägning av de senaste mätningarna från samt tidigare prognoser ger bedömda trafikflöden för nuläget 2014, som redovisas i figur 3.1:1. Andelen tung trafik är idag cirka 6 % på delen norr om Öjersjö och cirka 10 % på södra delen. I absoluta tal är antalet tunga fordon ungefär samma på hela den berörda sträckan, Åstebo-Bårhult. Kollektivtrafik Västtrafiks busslinje 511 trafikerar, på sin resa mellan Partille och Landvetter, hela den aktuella delen av väg 535. Linjen kör halvtimmestrafik morgon och eftermiddag/kväll på vardagar och entimmestrafik övrig tid. Inga hållplatser finns i direkt anslutning till väg 535. Linjen gör dock ett stopp i Öjersjö men svänger då av från väg 535 och kör en kortare sträcka på lokalgator genom samhället. Inga övriga busslinjer trafikerar i dagsläget den aktuella delen av väg 535. Mellan Åstebo och Öjersjö finns dock en relativt omfattande busstrafik längs Kåsjövägen som löper parallellt med väg 535. Totalt trafikeras Kåsjövägen av upp till 20 bussar per timme i högtrafik. Gång och cykeltrafik Separat gång- och cykelbana i direkt anslutning till väg 535 finns endast på en sträcka av ca 300 meter söder om väg 548. Norr om korsningen är gång- och cykeltrafikanter hänvisade till lokalvägnätet där man får samsas med busstrafik och bitvis även biltrafik. Från Åstebo och norrut finns separat gång- och cykelbana längs lokalgator. Söder om Öjersjö kan gång- och cykeltrafikanter använda den mindre lokalvägen Gamla Prästvägen mot Landvetter. Detta kräver dock att de färdas ca 500 meter på väg 535 samt att vägen korsas då det inte finns några planskilda gång- och cykelpassager söder om Öjersjö. Norr om Öjersjö finns planskild gångoch cykelpassage vid Åstebo. Vid Öjersjö finns även två planskilda passager för gångstigar varav 11

12 den ena leder Bohusleden/Vildmarksleden under väg Föreslagen vägutbyggnad Principutformning och sträckning I vägplanen föreslås att väg 535 byggs ut till mötesfri fyrfältsväg och blir ungefär 16 meter bred. Gång-och cykeltrafik tillåts inte på väg 535, utan dessa trafikanter hänvisas till det lokala gatunätet respektive till den separata gång- och cykelväg som föreslås mellan Öjersjö och Bårhult. Typsektioner genom föreslagen väg redovisas i figurerna 3.2:1 och 3.2:2. Ombyggnaden inleds vid Åstebo, där nuvarande korsning med Furulundsvägen byggs om till en cirkulationsplats. På delen närmast söder om cirkulationsplatsen breddas väg 535 österut, vilket innebär att vägporten för gående till vandrarhemmet måste förlängas. Söder om gångporten flyttas ny väg österut och sänks för att ge förutsättningar för en ekodukt över väg 535 ungefär där Partille trialklubb har sina lokaler. Ekodukten beskrivs närmare under rubriken Miljöhänsyn nedan. Söder om ekodukten ligger vägförslaget helt öster om nuvarande väg, som kommer att ligga kvar från infarten till Kåsjöns badplats och söderut till korsningen med Nya Öjersjövägen. På denna sträcka ligger vägförslaget ungefär 20 meter öster om nuvarande väg, till stora delar på en lägre nivå. Väg 548 ansluts till väg 535 i en ny och större cirkulationsplats öster om nuvarande cirkulationsplats vid Öjersjö brandstation. Även återvinningsstationen ansluts till denna. Vidare söderut föreslås att ny väg 535 läggs omedelbart öster om nuvarande väg. På sträckan Öjersjö- Bårhult passeras både partier med torvmark och bergspartier, där det i båda fallen är angeläget att minimera de tillkommande intrången och därigenom även kostnaderna. Nuvarande väg kommer på i princip hela sträckan Öjersjö- Bårhult att byggas om till gång- och cykelväg, som i norr och söder ansluter till befintliga gång- och cykelvägar. I höjdpartiet mellan Djupedal och Sandbäcksmossen går vägen i en bergskärning, som föreslås överbryggas med en faunapassage, se vidare under Miljöhänsyn. Väg 535 kommer inte att få några anslutningar för lokala gator eller enskilda vägar, utöver cirkulationsplatserna vid Åstebo och Öjersjö. Se även figur 3.2:3 för en översikt över vägförslaget, där även läget för typsektionerna i fig 3.2:1 och 3.2:2 redovisas. 3.2:1 Föreslagen typsektion för delen Åstebo-Öjersjö, betraktad åt norr mot Partille 3.2:2 Föreslagen typsektion för delen Öjersjö-Bårhult, betraktad åt norr mot Partille 12

13 1. ± Befintlig korsning vid Furulundsvägen ersätts av en enfältig cirkulationsplats 2. Befintlig port för gång- och cykelväg förlängs när 1 vägen breddas Meter 2 3. Den nya vägen avviker från befintlig vägs sträckning 4. Ekodukt byggs på bro över väg 535. Passagen görs 30 meter bred samt förses med en växtbädd för att möjliggöra planteringar. Vägen sänks ner under omgivande mark på en sträcka för att möjliggöra en effektiv ekodukt. Vildmarksleden/Bohusleden flyttas och leds via ekodukten över väg 535, se figur 3.2: : Infarten till Kåsjöns badplats nås via nuvarande väg 535 som efter utbyggnad fungerar som lokalväg. Norr om infarten rivs en bit av nuvarande väg Befintlig port för Vildmarksleden/Bohusleden stängs när vandringsleden flyttas till den nya ekodukten Ny port för att leda gångstig under väg 535 byggs i direkt anslutning till befintlig port under nuvarande väg. 8. Vid Nya Öjersjövägen byggs en ny större cir- 10 kulationsplats cirka 100 meter öster om befintlig cirkulationsplats. Här ansluts även Öjersjö återvinningsstation. 3.2: Ny separat gång- och cykelväg byggs parallellt med ny väg 535 mellan Öjersjö och Bårhult. Gång- och cykelvägen byggs på vägens västra sida för att kunna ansluta till befintliga gång- och cykelvägar vid Öjersjö och Bårhult För att möjliggöra en kapacitetsstark trafikled med 12 hög trafiksäkerhet eftersträvas få korsningspunkter på ny väg 535. Därför stängs befintlig korsning med Gamla Prästvägen. 11. En 15 meter bred faunabro byggs. Bron förses med en växtbädd för att möjliggöra planteringar. Passagen byggs som en bro över befintlig bergskärning som breddas. Någon vandringsstig eller motsvarande anläggs inte över faunabron. 12. För kunna ansluta ny fyrfältig väg måste ca 450 meter av nuvarande väg byggas om och breddas till fyra körfält. 3.2:3 ± Meter ± Översikt över vägförslaget Me

14 Avvattning Vägens avvattning är utformad för att i största möjliga mån rena, infiltrera och fördröja dagvatten ifrån körbanan genom att det avrinner över gräsbeklädda slänter och diken. Vid goda infiltrationsförhållanden, där vägen ligger på bank och vid låg grundvattennivå, bedöms att det inte krävs särskilda åtgärder för fördröjning av dagvatten. På sträckor med sämre infiltrationskapacitet, där vägen ligger i skärning i kombination med hög grundvattennivå, erfordras att dagvattnet fördröjs före utsläpp till recipient. Ytor för fördröjning tas i anspråk i dessa fall. Vattendrag med direkt avrinning och kort rinntid till Maderna skyddas mot utsläpp i samband med olycka, genom att dagvattenutlopp förses med oljeavskiljande anordningar och möjlighet att förhindra vidare spridning. Kåsjöns vattenskyddsområde bedöms inte påverkas eftersom dagvatten ifrån ny väg avleds till Madernas avrinningsområde och inte till vattenskyddsområdet. Vägens läge och höjdsättning gör att avrinning på markytan inte kan ske till Kåsjön. Som en extra säkerhet utformas vägdikena täta på delen inom skyddsområdet, så att eventuella föroreningar inte heller kan nå Kåsjön via grundvattenströmning. Trummor för genomledning av vattendrag under väg 535 dimensioneras för 50-årsflöde. I dimensionerande flöden inkluderas momentanfaktor och en klimatfaktor på 1,2, för att kompensera för framtida klimatförändringar. Dimensionering för 50-årsflöde innebär en kapacitet för regn med upp mot 100-års återkomsttid när trummorna går fulla, om en viss uppdämning i vattendraget kan tillåtas. Lågpunkter på vägsträckan med närhet till vattendrag har därför studerats särskilt med avseende på översvämningsrisk vid höga vattennivåer och lägsta marginal för översvämning av väg 535 är cirka 1 meter. Vid dimensionerande flöde påverkar trummorna inte de aktuella vattendragens nivåer eller flöden. De utformas också så att de inte utgör vandringshinder för vattenlevande organismer, vilket även gäller för de omgrävningar som kan bli aktuella i anslutning till nya trummor. Gestaltning Viktiga principer för gestaltningen av den ombyggda vägsträckan är: Behåll skogskaraktären längs den största delen av vägen och den hortikulturella känslan vid Åstebo. Karaktären bestäms mycket av vegetationen som grundar sig i val av jord. I skogskaraktären måste mager jord från området användas. Ta vara på Åstebo och det öppna landskapet runt omkring, t ex den biotopskyddade lindallén. Det är trevligt för trafikanten att uppleva denna ändring i karaktär. Faunabron och ekodukten innebär nya landmärken och gestaltningen av dessa bör överensstämma med omgivningens karaktär. Se figur 3.2:4 för ett förslag på utformning av ekodukt. Fauna blandas med friluftsliv. Faunapassagerna innebär också att barriäreffekten av vägen upplevs mindre. Vägen är svårorienterad idag så ny väg bör tydliggöra de befintliga landmärken som finns: Åstebos öppna landskap med äldre bebyggelse och cirkulationsplatsen vid brandstationen i Öjersjö. De nya faunapassagerna och cirkulationsplatserna blir tydliga landmärken som ökar vägens orienterbarhet. Vid bergskärningar ska så långt som möjligt bergets naturliga sprickriktningar utnyttjas. Överskottsmassor och avbaningsmassor ska användas på ett genomtänkt och effektivt sätt. Exempelvis i bullervallar och som material på faunapassagernas golv. Bullerskydd ska samspela med omgivningens karaktär; skog och öppen mark. Gränsstenen vid gränsen mellan Partille och Härryda kommun kan framhävas efter ombyggnad för trafiken på gång- och cykelvägen. Återetablera borttagen vegetation så snart som möjligt. Det är viktigt att vägen gör så små ingrepp i naturen och för de närboende som möjligt. 14

15 Miljöhänsyn Vägförslaget har i flera avseenden lokaliserats och utformats med hänsyn till omgivningens värden. Viktiga exempel på inarbetad miljöhänsyn är: Vägens sträckning har valts för att minska störningarna vid befintliga bostäder och undvika att skada värdefulla naturområden, som delvis är av riksintresse. Vägens barriäreffekter för djurlivet motverkas genom flera åtgärder för att underlätta för naturen att hänga samman tvärs vägen. Viktigast är de två större passagerna, en ekodukt söder om Åstebo och en faunabro i norra delen av Härryda kommun. Andra åtgärder för mindre djur föreslås t ex i samband med passage av vattendrag. Samtidigt förbättras stängslingen kring vägen för att leda djur till lämpliga passager. Vägnära bullerskärmande åtgärder föreslås på flera sträckor för att så långt möjligt minska antalet bostäder som i framtiden kommer att utsättas för trafikbuller över gällande riktvärden för buller utomhus vid fasad. För bostäder där detta inte helt kan uppnås föreslås även fastighetsnära åtgärder för skydd av uteplats eller inomhusmiljö. Vägens avvattning utformas med öppna diken och gräsbevuxna slänter för att fördröja dagvattnet och kvarhålla eventuella föroreningar. Detta kompletteras på känsliga platser med dammar eller översilningsytor, i vissa fall med möjlighet till oljeavskiljning och avstängning. De särskilda åtgärder som föreslås redovisas på plankartorna och i MKB:ns kapitel 10, men kan också framgå av vägplanens övriga handlingar. 3.2:4 Föreslagen ekodukt, principskiss 15

16 Trafikbelastning Prognoser för den framtida trafikbelastningen på väg 535 har tagits fram för flera olika utbyggnadsfall. De skiljer sig åt både vad gäller vägnätets utbyggnad och hur stora tillkommande exploateringar som genomförts i området nordost om Åstebo, mot Jeriko. Utgångspunkten för vägplanen är att de tillkommande exploateringarna enligt Partille kommuns översiktsplan är genomförda. För det framtida vägnätet beskrivs två fall med olika utbyggnad mellan E20 och Åstebo. Mest trafik erhålls i fallet med en länk från Åstebo till Jeriko eller annan högklassig koppling till E20, se fig 3.2:5, men även utan en sådan förväntas en kraftig trafikökning till år 2040, se även figur 3.2:6. Trafikprognos 2040 Omfattande utbyggnad (ÅDT fordon/dygn) Åstebo Öjersjö Trafikprognos 2040 Begränsad utbyggnad (ÅDT fordon/dygn) Åstebo Öjersjö N 535 S Bårhult Trafikprognos för 2040 med en mer omfattande utbyggnad av vägnätet. 535 N 535 S Bårhult Trafikprognos för 2040 med begränsad utbyggnad av vägnätet. 3.3 Alternativstudier i projekteringsskedet Under 2014 inleddes vägplanearbetet med en studie för att få fram olika möjliga sträckningar som skulle kunna uppfylla de projektmål för en utbyggnad av väg 535 som fastslagits i förstudien. Arbetet redovisades i en samrådshandling daterad Handlingen var ute på samråd under perioden Mellan cirkulationsplatsen i Öjersjö och Bårhult såg Trafikverket endast ett genomförbart alternativ; att bredda nuvarande väg österut för biltrafiken och att en del av den befintliga vägen samtidigt byggs om till gång- och cykelväg. På sträckan Åstebo-Öjersjö studerades tre alternativ: Alternativ Röd följer nuvarande väg som breddas. På en kortare sträcka sänks vägen för att lättare kunna bygga en ekodukt över vägen söder om Åstebo. Alternativ Blå ligger på hela sträckan öster om nuvarande väg, som kommer att fungera som en sammanhängande lokalväg mellan Åstebo och väg 548. I detta alternativ höjs vägarna delvis vid befintlig port och viltpassagen vid Åstebo utformas som en passage under vägen. Alternativ Röd/Blå är en kombination av de tidigare alternativen. Förbi Åstebo följs nuvarande vägsträckning och en ekodukt över väg 535 föreslås på samma sätt som i alternativ Röd. Söder om ekodukten följs Blå sträckning. Från infarten till Kåsjöns badplats och söderut ligger alternativet öster om nuvarande väg, som då fungerar som lokalväg. Studerade sträckningar mellan Åstebo och Öjersjö framgår av figur 3.3:1. I MKB:n presenteras översiktligt hur effekterna av de studerade alternativen skiljer sig från vägförslagets under rubriken Effekter av alternatvia lösningar. Trafikverkets val av alternativ och motivering Enligt Ställningstagande val av lokalisering daterat har Trafikverket beslutat att projekt väg 535, delen Åstebo-Bårhult ska drivas vidare och att Alternativ Röd/Blå ska ligga till grund för den fortsatta planeringen. 16

17 De viktigaste skälen till varför Alternativ Röd/ Blå förordas (bortvalt alternativ inom parentes) summeras i beslutet enligt nedan: Röd/Blå ger möjlighet att lokalisera och utföra en ekodukt som bedöms fylla den önskade funktionen för djur och människor (uppfylls ej av Blå). Tillgängligheten i det lokala väg-/gatunätet säkras utan behov av ombyggnad (uppfylls ej av Röd). Trafiken på nuvarande väg reduceras så mycket att det inte bedöms vara aktuellt med åtgärder mot t ex bullerstörningar vid befintlig bebyggelse (uppfylls ej av Blå eller Röd) Projektet tillgodoser i någon mån de närboendes önskemål om att flytta trafiken längre från bostadsbebyggelse (uppfylls ej av Röd). Detta kan dessutom göras på ett sätt som väsentligt begränsar intrånget mot miljöer och verksamheter vid Åstebo (uppfylls ej av Blå). FURULUND 535 ÅSTEBO Kåsjövägen Osbäcksvägen Brasebacken ÖJERSJÖ DJUPEDALEN Alternativ Röd/Blå hamnar något närmare Natura 2000-området än Alternativ Röd. Denna skillnad bedöms dock vara hanterbar. Partille kommun förordar Alternativ Röd/Blå medan Härryda kommun valt att inte ta ställning i frågan om lokalisering. Enligt projektkalkyl från vintern 2015 bedömdes totalkostnaden för de olika alternativen ligga inom spannet miljoner kronor i 2015 års penningvärde, där Alternativ Röd/Blå bedöms vara det billigaste. GÖKSKULLA BÅRHULT 535 G:a. Prästvägen Länsstyrelsen i Västra Götalands län har inte lämnat någon samlad bedömning av de olika alternativen. Ur naturvårdssynpunkt bedöms preliminärt dock att Alternativ Röd är att föredra. Ur hälso- och säkerhetssynpunkt föredras Alternativ Blå eller Röd/Blå. 3.3:1 Översiktskarta studerade sträckningar Bårhultsmotet 17

18 4 Nollalternativ 4.1 Definition Miljöbalken ställer krav på att en MKB ska beskriva konsekvenserna av att projektet inte genomförs. Detta brukar kallas Nollalternativet och syftet är att få en referens för beskrivningarna av projektets konsekvenser. För vägprojekt innebär nollalternativet att normala drift- och underhållsåtgärder genomförs på studerad sträcka. Nollalternativet innehåller vidare förändringar baserade på generella trender och antagna kommunala planer. Det kan ofta vara en svår gränsdragning mellan vad som planeras oberoende av det aktuella projektet och vad som är nära kopplat till projektet. Det är också viktigt att klargöra vilket jämförelseår som används. Detta kan skilja sig åt beroende på vilka miljöaspekter som studeras. Ofta är det bra att koppla jämförelsen till kommunens översiktsplanering, men när det gäller trafiksituationen använder Trafikverket normalt situationen cirka 20 år efter färdigställande. 4.2 Beskrivning Kommunala planer En förbindelse mellan Åstebo och E20 vid Jeriko är en viktig del av den kommunala planeringen, bl a för att trafikförsörja ett relativt stort exploateringsområde i Råhult, som ligger mellan Åstebo och E20. Vägen i sig bedöms inte byggas ut om inte väg 535 byggs ut enligt föreslagen vägplan och därför antas att inte heller exploateringen i Råhult genomförs. För övrigt genomförs de planer på utbyggnader i Öjersjö, Furulund och Brännet som redovisas i Partille kommuns bostadsförsörjningsprogram. Utbyggnader i nollalternativet Nollalternativet är det alternativ som vägplanens åtgärder kan jämföras emot. Nollalternativet innebär att väg 535 behåller dagens sträckning och standard. Nollalternativet inkluderar det nyöppnade Bårhultsmotet och att trängselskatten i Göteborgs stad antas vara kvar. Jämförelseåret har satts till Trafikutveckling För att kunna jämföra konsekvenser av föreslagna åtgärder med nollalternativet har en trafikprognos för prognosåret 2040 tagits fram även för nollalternativet. Prognostiserade trafikmängder kan ses i figur 4.2:1. Det bedöms inte vara några andra skillnader mellan nuläge och nollalternativ än trafikbelastning och därför jämförs fortsättningsvis studerade alternativ med nuläget, om inte annat anges. Miljöförhållanden I den fortsatta redovisningen av vägförslaget och dess miljöpåverkan görs i första hand en jämförelse mot nuvarande förhållanden. Skillnader mellan nuläge och nollalternativ redovisas under rubriken Nollalternativets effekter. Trafikprognos 2040, Nollalternativ (ÅDT fordon/dygn) Åstebo N Öjersjö S Bårhult 4.2:1 Trafikprognos för nollalternativet