Arbetsplan läsår 2016/2017.

Transkript

1 PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Arbetsplan läsår 2016/2017. Rostaskolan inklusive fritidshem Rostaskolan september 2016 orebro.se/rostaskolan

2 2 ARBETSPLAN ROSTASKOLAN 2016/2017 Innehåll Inledning... 4 Förutsättningar... 4 Läroplansmål Normer och värden... 6 Läroplansmål Kunskaper, betyg och bedömning... 8 Läroplansmål Elevernas ansvar och inflytande Läroplansmål Skola, hem och omvärlden Läroplansmål Övergång och samverkan, förskola, förskoleklass, fritidshem och skola Läroplansmäl Fritidshemmen som komplement till skolan Åtgärder utifrån föregående års kvalitetsrapport Beslutad av Ledningsgruppen, september 2016

3 ARBETSPLAN ROSTASKOLAN 2016/ Dokumentansvarig: Rektor F-2, 3-6 Rostaskolan

4 4 ARBETSPLAN ROSTASKOLAN 2016/2017 Inledning Rostaskolan är en F-6 skola, med ca 480 elever, som ligger i västra delen av Örebro. Runt skolan finns stora aktivitetsytor av varierat slag. Vi har gångavstånd till sim- och ishall samt naturområden nära skolan vilket gör det enkelt att använda dem i undervisningen. Rostaskolan har en hemsida som uppdateras kontinuerligt, orebro.se/rostaskolan. Där finns skolans styrdokument, länkar till blanketter, presentation av arbetslagen och skolans olika verksamheter. Skolan ska i nära samarbete med hemmen främja barnens utveckling och lärande. Vi vill att varje barn från förskoleklass årskurs 6 ska utvecklas efter sin förmåga i en trygg lärandemiljö. Från januari 2015 är Rostaskolan och Rosta förskolor intraprenad. Det innebär att vi får ett större utrymme för långsiktig planering av verksamheten och de ekonomiska medlen. För oss på Rostaskolan är det viktigt att synpunkter kommer fram. På så vis får vi en chans att förbättra vår verksamhet. Som ett led i en god kommunikation mellan skola och hem finns ett antal kvalitetsgarantier som beskriver vad elever och vårdnadshavare kan förvänta sig av skolan. Dessa garantier återfinns på skolans hemsida. Skolan omfattas också av den kommunala servicegarantin som omfattar samtliga kommunala verksamheter. Alla vuxna som arbetar på vår skola är skyldiga att bry sig om, säga till och vara tydliga i sina kontakter med eleverna. I Trygghetsplanen redovisar vi strategier mot alla former av kränkande behandling. I våra handlingsplaner för stöd och omsorg betonar vi aktningen för varje individs egenvärde. Vi på skolan vill utveckla en levande social gemenskap som ger trygghet åt alla elever. Ett mål är att samtlig personal får fortbildning i ICDP, som är ett förhållningssätt som syftar till att stimulera och utveckla ett positivt samspel mellan vuxna och barn. Skolan har ett samarbete med Örebro universitets lärarutbildning och psykologprogram. Båda dessa utbildningar använder Rostaskolan som praktikskola för sina studenter. Från hösten 2016 är Rostaskolan övningsskola vilket innebär ett fördjupat samarbete med lärarutbildningen på Örebro universitet. Skolan samarbetar även med Örebrobostäder, idrottsföreningar och kulturskolan. Genom projektet Skapande skola har vi möjlighet att satsa lite extra på kultur i skolan under läsåret. Med start i höst kommer skolan regelbundet arbeta med två kulturpedagoger genom projektet Kultur för lust och lärande. Samarbetet kommer att pågå under 3 år. Förutsättningar Skolan har ca 65 personal och 480 elever. Eleverna är fördelade på 20 klasser. Inom skolan finns 4 fritidshem, Pluto, Mars, Venus (årskurs F-2) och Månen (årskurs 3-6). Skolan är organiserad i fem arbetslag, Mars, Pluto, Venus, Saturnus och Jupiter. De fem arbetslagen leds av var sin utvecklingsledare. Skolan har två rektorer, en rektor ansvarar för förskoleklass till årskurs 2 och en rektor ansvarar för årskurs 3 till årskurs 6. Rektorerna och de 5 utvecklingsledarna bildar Rostaskolans ledningsgrupp. Skolan har ett eget elevhälsoteam där specialpedagog, speciallärare, skolsköterska, kurator samt rektorer ingår. Det är en samverkan mellan medicinsk, social och psykologisk samt

5 ARBETSPLAN ROSTASKOLAN 2016/ pedagogisk yrkeskompetens. Förutom den pedagogiska personalen finns en administrativ organisation och vaktmästeri som delas mellan förskola och skola. Rostaskolan har tre förstelärare med inriktning mot matematik/no, hälsa/it och formativ bedömning/vfu. Rostaskolan byggdes på 50-talet och består av ett antal hus fördelade runt en skolgård. De senaste 4 åren har skolan i omgångar renoverats och ett nytt hus för lågstadiet har byggds, Under detta läsår har skolan tillgång till en paviljong för årskurs tre eleverna. Skolan har även en idrottshall och ett tillagningskök. Skolans utemiljö består förutom skolgård av stora grönytor och lite naturmark Skolans upptagningsområde är geografiskt stort och består av såväl innerstadsbebyggelse som villaområde. Förutom vårt eget upptagningsområde har vi ett stort antal elever som genom skolval kommer till oss. Nytt för i år är att elevhälsoteamet utökats med mer skolsköterska, skolkurator och specialpedagog tid. Lågstadiesatsningen har innebär att skolan nu utökats med en lärarutbildad resurspedagog.

6 6 ARBETSPLAN ROSTASKOLAN 2016/2017 Läroplansmål Normer och värden Mål Alla elever känner sig trygga med vuxna som arbetar på skolan och med varandra. Mål Alla elever känner sig rättvist behandlade oavsett vem man är. Processen Trygghetsplan Skolan har en plan som innehåller aktiva åtgärder samt information om hur vi agerar när elever kränks av andra elever eller av skolpersonal. Trygghetsgruppen ansvar för att varje höst revidering Trygghetsplanen tillsammans med elevrådet. Trygghetsgruppen skickar diskussionsfrågor till elevrådet som sedan får i uppdrag att föra dem vidare ut i klasserna. Klasslärare/mentorer ansvarar för att gå igenom Trygghetsplanen med eleverna och på höstens föräldramöte med vårdnadshavare. Synpunkter på Trygghetsplanen tas upp på klassrådet minst en gång per termin för att sedan föras vidare till elevrådet. På elevrådet följer man upp arbetet med trygghetsplanen i klasserna och trygghetsgruppen bjuds in att delta med information och diskussion. Ett par gånger under terminen följer Trygghetsgruppen upp och utvärderar arbetet med Trygghetsplanen. Eleverna utformar trivselregler för klassen tillsammans, men skolan har också gemensamma trivselregler som alla elever och personal ska känna till. Trygg övergång till skolan Vid skolstart finns specialpedagog från förskolan med i förskoleklasserna för att stötta grupperna i skolstarten. Detta för att barnen ska få en trygg start i övergången från förskola till skola. I förskoleklass har man för att öka tryggheten för barnen planerat om förmiddagsrasterna och planeringstid för förskollärarna i förskoleklass ligger nu istället innan verksamheten startar på morgonen så att pedagogerna kan finns med barnen större del av dagen. Trygg lärandemiljö Skolans specialpedagoger arbetar i hela verksamheten från förskoleklass tom åk 6 och följer därför eleverna under många år. Lärarna och pedagogerna på fritids delger varandra vad klasserna arbetar med för teman/arbetsområden, så pedagogerna på fritids kan erbjuder aktiviteter som anknyter till samma teman. Eleverna får då en sörre upplevelse av att hela verksamheten hänger ihop. Helhetsansvar och synliga vuxna i hela verksamheten Under raster och uteverksamhet på skolan har personalen gula västar på sig. På morgonen finns personal ute på skolgården och tar emot eleverna inför skolans start. När vikarier tas in används alltid i första hand personer eleverna känner igen.

7 ARBETSPLAN ROSTASKOLAN 2016/ All personal i verksamheten bär namnskyltar. En fortsatt satsning på att utbilda i ICDP görs under läsåret. Vi strävar efter att all personal ska ha genomgått grundutbildningen. Vi vill skapa trygga och sedda elever där vi möter varandra på ett närvarande och respektfullt sätt genom att medvetet bygga relationer med eleverna. Alla som arbetar i skolan har ett helhetsansvar för alla elever. När man möter eleverna på vår skola, ser man dom och stöttar dom vid behov. För att kunna bemöta alla elever bra och med kontinuitet är det viktigt att de regler och beslut om normer och värderingar som tagits i skolan följs och upprätthålls av samtliga som arbeta i skolan. Det är också viktigt att information om specifika behov når alla. Detta säkerställs genom att specialpedagog, arbetslagsutvecklare och rektorer regelbundet träffas. Arbetslagsutvecklarna ansvarar för att föra vidare nödvändig information till sina arbetslag. Vara normkritiska All personal ska ständigt sträva efter att arbeta normkritiskt i den dagliga verksamheten för att bredda normerna och värderingarna på skolan. Detta görs genom att synliggöra, ifråga sätta och vara självkritiska när det gäller normer och värderingar. Genom det kollegiala lärande hjälper vi varandra genom att uppmärksamma varandra på normer, värderingar och förhållningsätt som man inte alltid är medveten om att man har. Trygghetsenkät Trygghetsenkäten genomförs av trygghetsgruppen två gånger per läsår där eleverna får beskriva hur de trivs på skolan. Eleverna har då b.la. möjlighet att rita in på en karta i vilka miljöer de eventuellt känner sig otrygga. Hur, när och vem följer upp? Trygghetsplanen revideras och förnyas av Trygghetsgruppen årligen. Tas sedan upp på höstens föräldramöte och på klassråd. Trygghetsenkäten görs under vecka och sammanställs under höstlovet vecka 44 samt under veckorna innan påsklovet och sammanställs på påsklovet under våren. Sammanställningen görs av trygghetsgruppen och återkopplas till arbetslagen, klasslärare, personal och föräldraråd. Kontinuerliga avstämningar görs i arbetslagen om hur läget i klasserna är. Elevvård är i år en stående punkt när arbetslagen träffas och gång i månaden tas en på förhand bestämd frågeställning upp för diskussion. Bedömning/Uppföljning Den senaste trygghetsenkäten visar att tryggheten ökar bland eleverna på Rostaskolan. Brukarundersökningen visar att våra elever trivs på skolan.

8 8 ARBETSPLAN ROSTASKOLAN 2016/2017 Läroplansmål Kunskaper, betyg och bedömning Mål Alla elever når minst kunskapskraven i år 3 och 6 i läroplanen (Lgr 11) men strävar mot högre mål. Mål Alla elever i år 1 kan läsa. Mål Alla pedagoger tydliggör kunskapskraven för eleverna inför nya arbetsområden. Processen Samarbete och omfördelning av resurser Inom intraprenaden Rosta finns en ambition och ett fokus på att upprätthålla, förbättra och utveckla arbetet med barns språkliga utveckling. Rektorer och förskolechef ansvara för att skapa förutsättningar för arbetet, men i hela intraprenaden ska man tänka kontinuitet i alla insatser, vid alla tillfällen. Ökat samarbete mellan förskoleklass och åks1, med fokus på elevens behov och lärarens kompetens. Samarbete mellan Fk-1 genom till exempel utematematik. I förskoleklass kommer man prova att arbeta med materialet Lyckostjärnan. Förskolelärare, fritidspedagoger och lärare har varje vecka parallellkonferenser (kollegialt lärande) Under läsåret ska man utveckla det nära samarbetet mellan lärarna och specialpedagogerna med täta utvärderingar och uppföljning av gjorda insatser. Fortsätta med träffar mellan utvecklingsledare, rektor, speciallärare och resurslärare. Snabbt identifiera vart extra insatser behövs Alla elever screenas i svenska i åks 1-3 under den första delen av höstterminen, för att snabbt kunna sätta in stöd vid behov. Utifrån det omfördelas resurslärarnas insatser så de elever som har låg språklig medvetenhet snabb får stöd i att komma igång med läsinlärning. I år ska det även arbeta med att ta fram material för screening i matematik och engelska för att kunna sätta in tidigare åtgärder. Fortsätta med screening i svenska och även använda måltimme, bonustimme och elevens val för att ge stöd där det behövs Arbeta med lässtrategier Arbetet med lässtrategier och materialet En Läsande Klass fortsätter. Eleverna får där träna på skrivprocessen i olika typer av texter. Skolan arbetar med Lästråden, som är ett samlingsnamn för att utveckla läsinlärning och lässtimulans. Inriktningen innebär en gedigen satsning på läsning som genomsyrar såväl skoltid som fritidshemstid. Eleverna får genom denna satsning en bra överblick av barn- och ungdomslitteratur.

9 ARBETSPLAN ROSTASKOLAN 2016/ Under läsåret kommer de flesta lärarna delta i läslyftet, som syftar till att fördjupa lärarnas kompetens och öka elevernas måluppfyllelse. Insikt om och motivation för att nå kunskapsmålen Inför nya arbetsområden presenterar pedagogerna kunskapskraven som ligger till grund för bedömningen för eleverna. Efter varje arbetsområde avslutar pedagogerna med att eleven på olika sätt får visa i vilken grad de har uppnått kunskapskraven. Bli tydligare med feedback på elevernas kunskapande mot målen. Så att de ska bli mer medvetna om var de befinner sig i förhållande till aktuella kunskapsmål, detta för att ökar elevernas motivation och drivkraft. Fortsätta hjälpa eleverna att förstå att de äger sitt eget lärande och att vi når målen tillsammans med dem. Detta skapar en positiv drivkraft för lärande. Under läsåret förläggs utvecklingssamtalen tidigt på terminen för att eleverna och vårdnadshavarna ska veta var i lärandeprocessen de befinner sig och för att kunna sätta in insatser tidigt om behov finns. Varje elev ska sporras att nå så långt som möjligt, att utifrån sin egen potential sätta upp realistiska mål och inte nöja sig med godkänt om man kan och vill nå högre. Mentorstiden i år 5-6 används för en dialog med eleven om dennes kunskapsutveckling Stöttande åtgärder Vi fortsätter erbjuda stödtimme från årskurs 2-6 med egen utbildad personal. Eleverna i åks 3-6 har möjlighet till läxhjälp och i åks 2 erbjuds bonustid en timme i veckan. I årskurs 5-6 arbetar vi med mentorskap. Elev och mentor arbetar runt kunskapskrav och kunskapsutveckling. Vi kommer att arbeta mer aktivt med formativ bedömning. Hög kompetens hos pedagogerna Skolan har tre förstelärare med inriktning mot matematik/no, hälsa/it och formativ bedömning/vfu i vars uppdrag bl.a. ligger att sprida, dela med sig och stötta för att kan förbättrat elevers studieresultat. Fortsatt arbete med ICDP för att skapa bra relation och kommunikation mellan pedagoger och elever vilket leder till ökad måluppfyllelse. Genom kollegialt lärande får pedagogerna kontinuerligt möjlighet att delge varandra goda exempel kring hur man får ett gott klassrumsklimat och fungerande inlärningsstrategier. Hur, när och vem följer upp? - I årshjulet finns inplanerat för när det görs avstämningar gentemot arbetsplanen. Genom dokumentation, resonemang, analys och diskussion med eleverna kan vi se vilket resultat vi har nått. - Genom att dokumentera elevernas arbeten, observationer och samtal på olika sätt, i skriftliga omdömen, betyg, fotografera, filma etc. följs och utvärdera de insatser som görs för varje elever.

10 10 ARBETSPLAN ROSTASKOLAN 2016/2017 -Arbetslagens arbete med kollegialt lärande stäms av under läsåret enligt årshjulet och arbetslagsutvecklarna tar resultaten vidare till ledningsgruppen. - Veckobrev och utvecklingssamtal används kontinuerligt. - Vårens nationella prov ger en avstämning av eleverna i år 3 och 6. - Kontinuerligt under läsåret kommer stödinsatserna att omprövas gentemot elevernas behov. Rektor, utvecklingsledare och specialpedagoger träffas en gång i månaden för att utvärdera och eventuellt omfördela resurser. Arbetsgången blir: 1) diskussion i arbetslaget, 2) möte med specialpedagogerna och 3) återkoppling till arbetslaget Bedömning Skolan har en sen tidigare år en hög måluppfyllelse. I stort sett samtliga elever i år 1 har nått målet att kunna läsa utifrån kriterierna i Nya Språket Lyfter, ett nationellt diagnosmateria i svenska.

11 ARBETSPLAN ROSTASKOLAN 2016/ Läroplansmål Elevernas ansvar och inflytande Mål Eleverna är delaktiga i och har inflytande över sin skolgång. Mål Eleverna är delaktiga i och har inflytande över fritidsverksamhetens planering. Processen Tydlighet och dialog Pedagogiska planeringar, där kraven är konkreta och tydliga för alla elever. En dialog förs kontinuerligt med eleverna om var i lärprocessen de befinner sig. Därigenom har de möjlighet till inflytande i sitt eget lärande. Eleverna i år 1-3 arbetar mot kunskapskraven i år 3 och år 4-6 arbetar eleverna mot kunskapskraven i år 6 och betygsystemet. I år 5-6 förs dialogen kring kunskapskraven under mentorstiden. En viktig del i processen är att belysa och visa för eleverna att de har möjlighet att påverka, så de känner delaktighet och förstår vikten av att vara det. Elevens val Under elevens val ges eleven möjlighet att utifrån givna ramar ta ansvar och utöva inflytande över vad de fördjupar sig i. Klassråd/elevråd Klassråd genomförs minst 2 ggr/månad i varje klass och dessa pass är schemalagda. En gemensam mall för klassrådsprotokoll används. Klassråden styrs så långt det är möjligt av eleverna själva. Protokollen från klassrådet ska tas med till elevrådet. Ordinarie elevrådsmöten är schemalagda i kalendariet och två pedagoger har ansvara för genomförandet. Elevrådet arbetar med de frågor som, via klassråd, kommer från eleverna själva och deltagarna återkopplar tillbaka till klassen efter elevrådets möten Delaktiga i utbudet av aktiviteter på fritids Fritidshemmen har möten med barnen varje månad, där barnen framför önskemål om olika fritidsaktiviteter. Det gör att fritids erbjuder många olika typer av aktiviteter. Hur, när och vem följer upp? Alla elever får en tydlig återkoppling om hur dom ligger till i förhållande till kunskapskraven för de arbetsområden de jobbar med och ges då möjlighet till inflytande över sitt eget lärande. I samband med utvecklingssamtalen ges en sammanfattande bild per ämne Samtalen hålls i början av varje termin. Skriftliga omdömen ges en gång per läsår, i slutet av vårterminen, i år 1-5 Elevrådsarbetet stäms av vid terminernas slut; har de planerade mötena genomförts, hur har de ärenden som eleverna tagit upp osv.

12 12 ARBETSPLAN ROSTASKOLAN 2016/2017 Elevernas upplevelse av inflytande och delaktighet i skolan mäts via brukarundersökningen Vid varje fritidsmöte görs avstämningar med eleverna om vad som uppnåtts och varför man inte kan genomföra alla önskningar. Det finns genomförs också en fritidsenkät för att undersöka elevernas upplevelse av delaktighet i fritidshemmens verksamhet. Bedömning Vi utgår ifrån resultaten i brukarundersökningen. Tittar man på resultatet ifrån vårens brukarundersökning kan man se att eleverna själva inte upplever att de är delaktiga i särskilt hög grad. De yngre eleverna är mer nöjda med sin grad av inflytande än de äldre. Vi arbetar därför med att tydliggöra för eleverna vart dom kan vara med och påverka.

13 ARBETSPLAN ROSTASKOLAN 2016/ Läroplansmål Skola, hem och omvärlden Mål Föräldrar och elever får vetskap om elevens kunskapsutveckling. Mål Föräldrar erbjuds insyn i och delaktighet i förskoleklass, skola och fritidshem. Mål Eleverna får möta aktörer från olika områden i samhället. Processen Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal genomförs en gång per termin. Skriftliga omdömen skickas hem till föräldrarna. Förskoleklass hålls lära känna -samtal under hösten och utvecklingssamtal under vårterminen. Innan utvecklingssamtalet skickas utvärderingsträdet hem till elever i förskoleklass. Föräldraråd På alla föräldramöten informeras om vad föräldrarådet kan vara med och påverka samt ge exempel på vad deras tidigare arbete resulterat i. Till förskoleklass kommer en representant från föräldrarådet och berättar. Föräldrarådsrepresentanter från varje klass bör utses. Föräldrarådet inbjuds att informera vid olika aktiviteter då många föräldrar samlas, vid till exempel öppet-hus och Rostadagen. Vårdnadshavarnas delaktighet För att öka vårdnadshavarnas delaktighet så anordnas det föräldramöten med tema minst en gång per läsår. Veckobrev med information om vad som hänt i veckan och vad som planeras ger vårdnadshavarna en inblick i sina barns vardag i skolan. Lärarna ska ha utvecklingssamtal med elever och vårdnadshavare minst en gång per termin, då diskuterar man hur det går för barnet i skolan. Varje elev ska också ha en egen individuell utvecklingsplan (IUP) som eleven, vårdnadshavaren och läraren fyller i tillsammans på utvecklingssamtalet. Itslearning finns som ett verktyg för vårdnadshavare att hålla sig uppdaterad om sitt barns skolgång. En handlingsplan med tidsschema ska göras för hur arbetet med Itslearning ska utvecklas och hur kompetens i systemet ska höjas hos lärarna. För att ge vårdnadshavarna chans till insyn och delaktighet i fritidshemsverksamheten arbetar man med veckoplanering, månadsbrev, fritidstavla samt fritidsinformation på föräldramöten under hösten. Samarbete med externa aktörer Rostaskolan är en VFU-skola (VFU= Verksamhetsförlagd utbildning) knuten till lärarutbildningen på Örebro Universitet. Det innebär att vi tar emot lärarstuderande som gör sin praktik hos oss.

14 14 ARBETSPLAN ROSTASKOLAN 2016/2017 Under våren anordnas en Rostadag tillsammans med Rosta förskolor. Eleverna är delaktiga i både planering och utförande av dagen. Skolan försöker så ofta tillfälle ges ta del av kulturutbudet i Örebro som konserter, utställningar och teater. Genom projektet Skapande skola får barnen möjlighet att delta i olika kulturella aktiviteter. Några av de inplanerade aktiviteterna är dockteater, tidshistoriska lajv och författarbesök. Fortsatt samarbete med aktörer utanför skolan såsom KFUM, Kulturskolan, Hagabadet, Trängen, Kanotföreningen, Folktandvården, Naturskolan, Lajvverkstaden och ÖBO. Hur, när och vem följer upp? Avstämning inom arbetslagen och i ledningsgruppen sker i november och februari enligt årsplanen. Vi följer upp hur deltagandet och engagemanget varit i föräldrarådet vid terminsavslut. Vårdnadshavarnas upplevelse stäms av via Brukarenkäten en gång per år Vi utvärderar tillsammans med de externa aktörerna hur arbetet fortlöpt och hur vi går vidare. Frågeställningarna är: Vad ger kontakten med aktörer utanför skolan våra elever? Har eleverna varit delaktiga och utvecklats kunskapsmässigt och socialt?

15 ARBETSPLAN ROSTASKOLAN 2016/ Läroplansmål Övergång och samverkan, förskola, förskoleklass, fritidshem och skola Mål Att övergången mellan de olika stadierna upplevs fungera på ett bra sätt för såväl elever, föräldrar och personal. Mål Att öka samarbetet mellan olika årskurser, från förskoleklass upp till år 6. Processen Utbyte och samarbete mellan förskolor/skola och låg/mellanstadium Fortsätta att samarbeta med förskolorna Lilla Flotten och Kuben när det gäller öppning och stängning av förskola och fritids, och även vid andra tillfällen. Utöka samarbetet mellan grupperna/klasserna inom skolan och med Rosta förskolor. Äldre elever kan t.ex. läsa eller redovisa något för de yngre eleverna eller förskolebarnen. Genom gemensamma temadagar/pysseldagar/friluftsdagar inom F-2 och 3-6 lär eleverna känna varandra och lärare i andra årskurser. Under vårterminen sker vid några tillfällen ett utbyte mellan pedagoger från Rosta förskolor och i förskoleklass. Förarbete inför övergång till skolan Det finns en handlingsplan för övergången mellan förskola-förskoleklass som alla jobbar efter. Handlingsplanen behöver uppdateras. Planen bör innehålla en tydligare arbetsgång och tidsplan för hur överlämnandet ska gå till. Viktigt att ha ett gott erfarenhetsutbyte mellan förskola och förskoleklass. Personal från alla fritidshem är med på den öppet hus kväll som äger rum i maj då föräldrar med barn som ska börja skolan kommer på besök. Skolan bjuder in förskolorna i Rosta att besöka förskoleklassen då de till exempel har utedag några gånger per år. Övergång inom skolan Vid övergång från Mars, Venus och Pluto(F-2) till Månen(3-6) bjuds eleverna in i grupper till sitt nya fritids för att hälsa på. Månen har ett drop-in för föräldrar och blivande barn där man berättar om verksamheten. Samarbete skola - fritidshem Det ska finnas en röd tråd mellan fritidshem och skola. Det uppnås genom att till exempel vidareutveckla temaarbeten som barnen jobbar med i skolan under fritidshemstid. Fritidsinformation skrivs med i det ordinarie veckobrevet. Utemiljön med gemensam skolgård gör det möjligt och förenklar samarbetet mellan olika delar av verksamheten. Arbetslagstiden ska regelbundet riktas mot fritidsplanering Samarbete de olika fritidshemmen Utöka och utveckla samarbete mellan de olika fritidshemmen för.

16 16 ARBETSPLAN ROSTASKOLAN 2016/2017 Börja prioritera inplanerade fritidsmöten bättre så dom blir av.. Hur, när och vem följer upp? I förskoleklass frågar man inför lära känna-samtalen på hösten vårdnadshavarna och eleverna hur de upplevt att terminsstarten och övergången från förskola till förskoleklass har fungerat. Svaren utvärderas sedan av arbetslaget. På föräldramötet finns alltid en punkt för diskussion om hur vårdnadshavarna upplever fritidshemmen. Föräldrars respons är viktig och personalen tar med sig åsikter och tankar från vårdnadshavarna till för att delge på nästa fritidsmöte.

17 ARBETSPLAN ROSTASKOLAN 2016/ Läroplansmäl Fritidshemmen som komplement till skolan Mål -Att hitta arbetssätt och ruiner som säkerställer att fritidshemmen uppfyller de förtydligade kraven som Skolverket ställer. Processen Arbeta med det nya förtydligade uppdraget för fritidshem Den 1 juli infördes ett nytt avsnitt om fritidshemmet i läroplanen som förtydligar fritidshemmets syfte att vara ett komplement till skolverksamheten. För att hitta arbetssätt och rutiner som passar hela verksamheten ska berörd personal, både i skola och fritidshem fördjupa sig i det nya förtydligade uppdraget att öka den pedagogiska kvaliteten och likvärdigheten i fritidshemmen. Hur, när och vem följer upp? Avstämningar ett par gånger under året (enl. årshjulet) med hur arbetet med att följa de nya förtydligade syftet att vara ett komplement till skolverksamheten.

18 18 ARBETSPLAN ROSTASKOLAN 2016/2017 Åtgärder utifrån föregående års kvalitetsrapport ICDP ICDP-Vägledande samspel har som mål att stimulera och utveckla ett positivt samspel mellan vuxna och barn, barn sinsemellan och mellan vuxna. Det är ett förhållningssätt som grundar sig på vad som gynnar barns växande och lärande. Målet är att de flesta i personalen ska ha introducerats i ICDP under året. Vi ska fortsätta arbeta medvetet med relationsbygget med eleverna. Vi vill skapa trygga och sedda elever där vi möter varandra på ett närvarande och respektfullt sätt. Elevernas motivation och medvetenhet om målen Vi ska fortsätta var tydliga med kunskapsmålen inför varje nytt arbetsområde. Tydligare kontinuerlig feedback på elevernas kunskapande mot målen. Så att de ska bli mer medvetna om var de befinner sig i förhållande till aktuella kunskapsmål, detta för att ökar elevernas motivation och drivkraft. Vi vill hjälpa eleverna att förstå att de äger sitt eget lärande och att vi kunskapar tillsammans med dem. Detta skapar en positiv drivkraft för lärande. Barns språkliga utveckling Upprätthålla, förbättra och utveckla arbetet med barns språkliga utveckling inom intraprenaden Rosta, genom att rektorer och förskolechef ska skapa mer förutsättningar och plattformar för arbetet. Det finns en språkutvecklingsgrupp som träffas några gånger per termin. Vi har valt att bland annat arbeta utifrån cirkelmodellen. Andra sätt att påverka språkutvecklingen är att inbjuda till en bra pedagogisk miljö, en miljö som lockar till kunskapssökande. Vi uppmuntrar föräldrarna att läsa med sina barn och ser till att biblioteket på skolan verkligen utnyttjas. Fortsätta jobba med ord och begrepp i både matte och svenska. Screening och stödinsatser För att utveckla arbetet med screening som gör att vi kan sätta in stöd snabbt där det finns behov. Under året ska det arbetas fram material för att kunna påbörja screening även i matematik och engelska. Vi kan också fortsätta att utveckla arbetet med screening i svenska som gett goda resultat. Vi fortsätta med träffar mellan utvecklingsledare, rektor, speciallärare och resurslärare. För att fördela och utvärdera de stödinsatser som görs. Fortsätta att tänka kontinuitet i alla insatser vid alla tillfällen. Ett ännu mer nära samarbete med specialpedagogerna och övriga pedagoger med täta utvärderingar och uppföljning av gjorda insatser.