Det nordiska samarbetet - en kraft också i framtiden

Transkript

1 1 Nordiska Vägtekniska Förbundets 70-årsjubileum Finlandiahuset, Helsingfors den 17 juni 2005 Tal av nordiska samarbetsministern, miljöminister Jan-Erik Enestam (framfört av sekretariatschef Karl Johan Krokfors, utrikesministeriet) Statsrådets hälsning till NVF Det nordiska samarbetet - en kraft också i framtiden Honoured invited guests, Ladies and gentlemen! Arvoisat kutsuvieraat, Hyvät naiset ja herrat! Ärade inbjudna gäster, Värderade festpublik, Mina damer och herrar! Först ber jag att få framföra dels nordiska samarbetsministern, miljöminister Jan-Erik Enestams och dels kommunikationsminister Leena Luhtanens hälsningar och även mina personliga lyckönskningar till Nordiska Vägtekniska Förbundet, som idag firar sin 70- årsdag. Det är en stor glädje och ära för mig att få delta i detta evenemang tillsammans med er som på sätt eller annat bidragit till att förbundet med full livskraft uppnått denna imponerande ålder. Redan Nordiska Vägtekniska Förbundets ålder - 70 år - är ett av många bevis för att det nordiska samarbetet har haft och kommer även i fortsättningen att ha en alldeles unik betydelse för vår region här uppe i norra Europa. Om man ser på Norden i ett vidare perspektiv, kan man inte låta bli att reflektera över frågan om inte den långa traditionen av samarbete och gemenskap kan vara en förklaring till att de nordiska länderna ligger i topp i ett flertal internationella jämförelser, som gäller bl.a. effektivitet, produktivitet, skolsystem, offentliga tjänster och nu senast, enligt Världens Ekonomiska Forum, jämlikhet. Om man vill ta ett exempel från den sektor ni inom Nordiska Vägtekniska Förbundet representerar kan man med fog nämna trafiksäkerhetsarbetet, där de nordiska länderna fungerar som förebild för hela resten av världen. Jag har förstått att Nordiska Vägtekniska Förbundets vision är "Kompetens utan gränser". Denna slogan rimmar mycket väl med det tema, "Det gränslösa Norden", som Nordiska Ministerrådet med särskild pondus lyft upp på den politiska agendan under de senaste åren. Fri mobilitet för människor och företag, kompetens och maskiner är ett mål och en förutsättning för att Norden skall fortsätta att utveckla sig som region. Man har målmedvetet gått in för att utreda och eliminera de gränshinder som ännu finns för en öppen nordisk arbetsmarknad. Den förra danske statsministern Paul Schlüter har med framgång och energi arbetat de tre senaste åren som en representant för de nordiska

2 2 ordförandeskapen med uppdraget att reda ut olika gränshinder och att föreslå åtgärder för att eliminera dem. Det gränslösa och öppna Norden innebär enligt min mening inte endast att faktiska hinder elimineras utan också ett förenhetligande av olika förfaranden, handlingsmodeller, begrepp och allehanda regelverk. Om så sker kan Norden ses som en riktig hemmamarknad, där hela energin kan läggas på utvecklandet av kompetens och konkurrenskraft i stället för att öda den på tolkning av och anpassning till olika nationella system och förhållanden. På så sätt får vi starka nordiska företag och experter som även kan konkurrera internationellt, samtidigt som Norden blir en allt intressantare marknad också för utländska företag. Det är av avgörande betydelse för vår framtid att det investeras i Norden. Ett exempel från infrastruktursektorn på strävandet i riktning mot en harmoniserad nordisk marknad är projektet "Gemensam Nordisk Anläggningsmarknad", som initierades under det svenska ordförandeskapet och som nu går vidare med ett betydande antal fortsättningsprojekt med de målsättningar jag nyss nämnde. Det är till allas fördel att projektet kan leda till konkreta förändringar. Vi följer med intresse hur arbetet fortskrider. Med en ständigt ökande global konkurrens är det med andra ord viktigt, att vi i Norden kan profilera oss som en öppen, kraftig och gränslös region. Den nordiska gemenskapen är vår närmaste referensram i Europa. Under den senaste tiden har man då och då hört uttalanden, enligt vilka det nordiska samarbetet skulle ha förlorat sin relevans och aktualitet. Inte minst här i Finland hör man ofta frågan: varför satsa på nordiskt samarbete då man kan medverka direkt i europeiska fora. Inom den finländska statsledningen framförs ofta åsikten att det nordiska samarbetet inte utgör någon motsättning till eller ett alternativ till det europeiska samarbetet. Vi i Finland anser att det nordiska samarbetet inte heller bör ses isolerat. Det bör ses i ett bredare regionalt, europeiskt och globalt perspektiv. Vid Sveriges och Finlands inträde i Europeiska Unionen i mitten av 1990-talet, var man medvetet försiktig med att tala om bildandet av s.k. block inom unionen. Nu är situationen en helt annan. Den kraftiga utvidgningsprocess som skett och sker inom EU leder till att regionerna i Europa får en allt större betydelse. Avgörande för hur regionernas särdrag och åsikter beaktas inom EU kan då i hög grad bero på hur väl det regionala samarbetet fungerar och hur väl EU-frågor kan debatteras och förberedas inom regionen. I detta hänseende har vi i Norden, med våra decennier av samarbete, gemensam historia och kultur, en klar fördel, som vi bör dra nytta av. EU-utvidgningen med tio nya medlemsstater och den så kallade andra vågen på kommande, innebär nya utmaningar och möjligheter för det nordiska samarbetet. Samtidigt som vi slår vakt om den egna nordiska identiteten, den fria rörligheten och hemmamarknaden samt om Nordens konkurrenskraft, bör vi vara medvetna om att Norden är en del av den Nordeuropeiska regionen. Det är i vårt intresse att utveckla och finna nya former för det nordiska samarbetet för utvecklandet av bl.a. EU:s nordliga

3 3 dimension. Samarbetet med de Estland, Lettland och Litauen samt Polen kommer, nu när de trätt in i EU, att fördjupas. Det är därför med glädje jag idag kan konstatera att Nordiska Vägtekniska Förbundet tillsammans med Baltiska Vägförbundet redan är en god bit på väg, kanske rentav kan betraktas som vägvisare. Samtidigt som man letar efter en egen identitet för samarbetet i Nordeuropa och i synnerhet i Östersjöområdet, representerar det nordiska samarbetet, som bygger på en gemensam kultur och historia samt på gemensamma värden, kontinuitet i föränderliga samarbetskonstellationer. Ett bredare samarbete till exempel mellan Östersjöländerna och det nordiska samarbetet bör ses som kompletterande, inte konkurrerande, samarbetsformer. I detta sammanhang är det skäl att påminna om att även om de internationella aspekterna av det nordiska samarbetet får en allt större betydelse, så har dessa inte på något sätt uteslutit de frågor, som jag delvis var inne på i början av mitt anförande, där det nordiska samarbetet har ett eget värde och en egen nytta. I den nordiska samarbetsstrategin, som uppgjorts av Nordiska Rådet och Nordiska Ministerrådet tillsammans och som gäller för början av 2000-talet, har man valt några satsningsområden, som är speciellt viktiga för Nordens framtida utveckling. Ett område som särskilt framhålls är utvecklandet av Nordens inre marknad och eliminering av gränshinder, som jag redan nämnde. Ett annat mycket viktigt satsningsområde är teknisk utveckling, i synnerhet frågor som har med utvecklandet av informationssamhället och högteknologi att göra. Inom Nordiska ministerrådet pågår för närvarande ett genomgripande struktur- och moderniseringsarbete, som initierats av de nordiska samarbetsministrarna. Syftet med arbetet är att stärka det nordiska samarbetets politiska relevans och effektivitet. En omstrukturering tjänar då som en hävstång för större politisk fokusering och för en ökad effektivitet. Vi förväntar oss att ministerrådet denna sommar kommer att ta ställning till förslag om en förenkling och politisk fokusering av ministerrådets struktur. En ny struktur skall kunna fungera väl i norra Europa, där förutom Nordiska ministerrådet också Östersjöstaternas råd, Barentsrådet och Arktiska rådet spelar viktiga roller i en regional miljö. Jag går i det följande litet närmare in på något som hänger samman med teknologiutvecklingen. Norden har genom ett utvecklat samarbete alla förutsättningar att bli globalt ledande inom området forskning och innovation. Vi har flera bevis på att de nordiska länderna har lyckats skapa goda förutsättningar för högteknologisk utveckling och innovationer. Utan tvivel är detta en följd av våra länders erkänt högklassiga yrkesutbildning, som kunnat utvecklas i våra välfungerande samhällen med stabila förhållanden. Samhällets utvecklingsförmåga och konkurrenskraft är i sin tur en följd av framstående forskning och ett gynnsamt innovationsklimat. Utgångsläget för de nordiska länderna när det gäller forskning och utveckling är i ett globalt perspektiv gott. De nordiska länderna satsar i medeltal 3 procent av BNP på forskning och utveckling och ligger väl till när det gäller de viktigaste indikatorerna på forskning och innovation.

4 4 Varför har man då känslan att attraktiviteten och synligheten för nordisk forskning är otillräcklig. Beror det på traditionell nordisk anspråkslöshet, dålig marknadsföring eller överstora krav på oss själva? Jag tror att en förklaring kan vara den att vi i Norden har att göra med en för liten kritisk massa. En svaghet är med andra ord det faktum att den nordiska innovationspolitiken är nationellt inriktad. Det finns ett uppenbart behov av en bättre samordning inom den nordiska forskningssektorn. För att Norden skall kunna tävla om europeiska forskningsanslag och hävda sig i den allt hårdare globala konkurrensen inom forskningssektorn, måste de nordiska länderna snabbt och målmedvetet satsa på ett utbyggt samarbete. Vi måste förbättra möjligheterna för unga talangfulla forskare - både från Norden och andra delar av världen - att skaffa sig en givande och utmanande forskarkarriär i Norden. Ett förstärkt nordiskt forskningssamarbete kan bidra till att öka vår regions attraktionskraft i detta hänseende. På uppdrag av Nordiska ministerrådet har Åbo Akademis rektor Gustav Björkstrand presenterat ett förslag i form av en vitbok om hur ovannämnda utmaningar kunde mötas i Norden. Han föreslog att det skall bildas ett organ med ansvar för nordiskt samarbete inom forskning och forskarsamarbete samt samarbete och koordinering med aktörerna på innovationssektorn. Organets målsättning är att bidra till att skapa ett stärkt regionalt forskningssamarbete i Norden och dess närområden samt att Norden kan stå starkare i konkurrensen om europeiska forskningsmedel än vad länderna separat skulle ha möjlighet till. Etableringen av ett nordiskt forsknings- och innovationsrum är därför en realistisk och nödvändig satsning på ett stärkt strategiskt samarbete inom grundforskning, tillämpad forskning och innovation där såväl utbildningssektorn som näringslivet aktivt bör delta. I och med upprättandet av Nordforsk har de nordiska länderna etablerat ett organ, där också samarbetet med de nordiska närområdena kunde materialiseras. Norden har alla möjligheter att bli en globalt ledande region inom forskning och innovation fram till år De nordiska länderna bör ta vara på denna chans och möta den med kraftfulla gemensamma satsningar. Besluten måset fattas nu. Det som jag sagt gällande forskning och innovation gäller helt säkert också det forskningsoch utvecklingsarbete, som utförs t.ex. i vägverkens regi eller initierat av dem i de olika länderna. En samordning av forsknings- och utvecklingsinsatserna höjer effektiviteten, samtidigt som det leder till enhetligare, nordiska verksamhetsmodeller, också det med positiva följder. Nordiska Vägtekniska Förbundet är idag en pigg och livskraftig 70-åring. Det är inte alla sammanslutningar förunnat att se att den mission och de verksamhetsformer man beslutat om för 70 år sedan fortsättningsvis är lika aktuella och godtagna. NVF är ett förbund, vars framtid jag inte kan se hotad. NVF är en organisation, där de nordiska ländernas experter på väg- och transportsektorn - över lands-, organisations-, yrkes- och språkgränser - kan skapa oersättliga nätverk och byta erfarenheter utan större formaliteter och byråkrati. Det är viktigt att denna typ av organisationer kan fungera med en tillräcklig självständighet i förhållande till myndigheterna.

5 5 Vidare har man på många områden märkt, att dessa frivilliga expertorganisationers sakkunskap kan utnyttjas på flera sätt i det officiella nordiska samarbetet. Jag kan föreställa mig att NVF har en hel del potential på denna front som ännu är outnyttjad. Intresset från myndigheternas sida gentemot arbetet i de frivilliga expertorganisationerna är stort också av den orsaken att dessa på grund av sin obundenhet och mångsidiga kompetens kan vara både snabbare och mera innovativa i sina aktiviteter och initiativ än t.ex. den offentliga sektorn. NVF och andra frivilliga samarbetsorganisationer kan dock inte blott vila på sina lagrar. På samma sätt som man hela tiden måste ifrågasätta och omstrukturera det nordiska samarbetet inom de officiella samarbetsorganen internt och i förhållande till andra mer eller mindre konkurrerande organ, måste även de frivilliga organisationerna hela tiden vara medvetna om sin roll och sina möjligheter i en omvärld som ständigt förändras. På samma sätt som det nordiska samarbetet bör ses som ett komplement till det europeiska och globala samarbetet, bör samarbetet i de frivilliga branschorganisationerna ses som ett viktigt komplement till det officiella nordiska samarbetet. Jag tror att organisationernas betydelse kommer att öka i framtiden. Distinguished guests, Ladies and gentlemen, Arvoisat vieraat, Hyvät naiset ja herrat, Värderade gäster, Mina damer och herrar Jag önskar er alla som medverkar i Nordiska Vägtekniska Förbundets verksamhet ett riktigt gott och resultatrikt samarbete under kommande årtionden. Mottag genom mig Finlands regerings uppriktiga välgångsönskningar med anledning av NVF:s 70-års jubiléum här i Finlandiahuset i Helsingfors! * * *