Programmet har fyra underteman:

Transkript

1 1 Fru President, på grund av den politiska situationen som nu råder har jag fått i uppdrag att presentera Islands ordförandeskapsprogram i Nordiska ministerrådet i frånvaro av samarbetsministern. En av de viktigaste uppgifterna under året blir är att följa upp statsministrarnas globaliseringsinitiativ. Initiativet är viktigt och har som bekant budgetmässiga konsekvenser. Därför lägger vi vikt vid samråd och dialog med Nordiska Rådet om det. Rubriken på ordförandeskapsprogrammet är Den nordiska kompassen en sorts vägkarta som bygger på de värderingar och riktlinjer som det i princip råder enighet om i det nordiska samarbetet, nämligen: initiativ skaparkraft mångfald och gemensamt ansvar Dessa värderingar vill vi se som ledstjärnor i den viktiga uppgiften att verka för en stark konkurrensposition för Norden i framtiden. Avsikten är att programmet på en och samma gång blir en tematisering av Islands prioriteringar och en vägvisare för samarbetet under året. Programmet har fyra underteman: Nordens drivkraft omfattande utbildning, forskning och innovation Nordens styrka omfattande välfärd, kultur, jämställdhet och gränshindersfrågan Nordens klimatsvar omfattande miljö, energi, klimatpolitik och utökat samarbete med Arktiska rådet Ett globaliserat Norden omfattande regionalt och internationellt samarbete bland annat mot väst

2 2 Som vanligt sjösätter ordförandelandet flera projekt som avspeglar dess prioriteringar och en stor del av dem har tvärfacklighet och tematiskt samarbete som ledtråd. Island finner det nödvändigt att man till fullo utnyttjar den expertis som institutionerna NordForsk, Nordisk Energiforskning, NICe och Nordregio råder över. Syftet är att bygga upp ett starkt nätverk mellan verksamheter och institutioner samt att främja kunskapsfördelning och innovation såväl internt som mellan länderna. Toppforsknings-initiativet igångsätts under ordförandeskapsåret. Det omfattar forskningsprojekt inom områdena energi, miljö och klimat, och bygger på samma idé om integration av forskning och innovation som NORIA (Nordic Research and Innovation Area). Ett av målen är att profilera Norden som ett dynamiskt internationellt universitetssystem och en förutsättning för det är att universitetsverksamheten i hela regionen koordineras och kvalitetsstyrs. Nästa etapp i det nordiska toppforsknings-initiativet är att förbereda nya topforskningsinitiaitv. Statsministrarna nämnde i Punkaharju-deklarationen hälsa och välfärd. Därutöver är områden som transport och logistik samt kultur aktuella. Här är det viktigt att Nordiska rådet kommer in i beredningsfasen i ett tidigt skede. Kreativitet är en grundläggande nordisk styrka. Vi kommer under ordförandeskapsåret att fokusera på samspelet mellan konstutbildningen och andra universitetensutbildningar i syfte att stimulera kreativt tänkande.

3 3 Ett av Islands största och viktigaste ordförandeskaps-projekt är utarbetandet av en riskkarta för Nordatlanten som ska bana väg för en gemensam beredskap vid eventuella miljökatastrofer. Detta projekt ska också ses som Islands bidrag till en nordisk strategi för värnandet av de arktiska havsområdena. I överensstämmelse med orförrandeprogrammet håller omkring 20 evenemang på att förberedas; konferenser, seminarier och utställningar det blir ett brett utbud. Jag vill nämna som eksempel: Konferenser om innovationsutbildning, om kvalitetsstyrning på nordiska universitet, om jämställdhetsundervisning och om innovation inom fiskerisektorn såväl som vårdsektorn En komparativ undersökning och en konferens om mäns och kvinnors representation i politik och styrelser En studieresa för nordiska ungdomar till nationalparken Vatnajökull den största i Europa som en introduktion till praktiska metoder i värnandet om den vilda naturen samtidigt som man utnyttjar naturen som en resurs för turism och elkraftproduktion. En undersökning gjord av Nordregio visar att det ger goda resultat att placera ett universitet där tätbebyggelse planeras. Utvärderingen av undersökningen har kommit en bra bit på väg och resultaten kommer att presenteras på en konferens i juni. I år är det Islands tur att stå som värd för statsministrarnas och Ministerrådets andra globaliseringsforum. Av naturliga skäl står den internationella finanskrisen, jämte klimatpolitik och innovation på agendan. Forumet äger rum vid Blå lagunen februari. Nordiska rådet har bjudits in att representeras där och vi hoppas på rådsmedlemmarnas aktiva deltagande på forumet.

4 4 Island kommer att fokusera på att implementera de nya riktlinjerna för samarbete med Estland, Lettland och Litauen, samt nordvästliga Ryssland. De träder i kraft 2009 (tjugo-hundra-nio) och gäller till 2013 (tjugo-hundra-tretton). Island kommer därutöver att sätta särskilt fokus på Västnorden och Nordens samarbete med grannar i väst. Den höga nord har stor potential och Island kommer att arbeta för ytterligare stöd för marknadsföring av dessa områden som helt unika. Vi kommer också att förmedla know-how om beräkning av energiförbrukning och priser på bränsle till olika biltyper och lägga ut mjukvara för det ändamålet på Internet. Och Island kommer även att initiera projekt för utveckling av miljöteknologi. Att minska föroreningarna från fartygs- och transportsektorn har hög prioritet och under ordförandeskapsåret hålls en konferens om energistyrning i transport, i synnerhet i skeppsfarten. Det isländska företaget Marorka har utvecklat och producerat mjukvara för att öka energieffektiviteten i fiskebåtar, vilket har lett till mindre utsläpp och bättre utnyttjande av energin. Företaget intar en ledande ställning på detta område och fick som bekant i höstas rådets miljöpris för sitt innovativa arbete med att begränsa föroreningarna till havs. I många år har Island ansett det önskvärt med ett tätare samarbete med grannar i väst ; dvs Kanada, Skottland och Irland, om gemensamma intressen som till exempel fiskeriadministration. Under ordförandeskapsåret vill vi gärna utforska potentialen för samarbete med aktörer i Kanadas östliga kustområden om innovation i och forskning om klimatpåverkan i havets ekosystem. På välfärds- och hälsoområdet kommer en insats göras för att motarbeta arbetslöshet och social dumping såväl som marginalisering på

5 5 bostadsmarknaden. Det görs också en insats för att vidareutveckla den nordiska välfärdsmodellen med kvalitetsutveckling i social- och hälsosektorn och integration mellan välfärds- och planeringssektorn. I likhet med de andra nordiska länderna bedömer Island det som viktigt att FN:s klimatkonferens i Köpenhamn kan avslutas med en överenskommelse det är av avgörande betydelse att man lägger fram en helhetslösning för finansiering och teknologiöverföring med syfte att binda kol. Island har redan lagt fram ett förslag om bruk av alternativa metoder i samband med detta, såsom återupprättande av våtmarker och skogsplantering och ett bärkraftigt skogsburk. Sverige kommer vid den tidpunkten att ha ordförandeskapet i EU och har sålunda möjlighet att kanalisera Nordens synpunkter i förhandlingsprocessen. I samband med klimatkonferensen kommer det som bekant att ordnas nordiska sidoevenemang och utställningar. En av Islands viktigaste prioriteringar i nordiska och internationella fora är att skydda de nordliga och de arktiska havsområdena. Det är inte minst av stor vikt att ha ett koordinerat svar på miljöhot med tanke på att skeppsfarten i Arktis har ökat dramatiskt under de senaste åren. Island lägger vikt vid att styrka ministerrådets samarbete med Arktiska rådet och understryker betydelsen av det regionala programmet för skyddande av havsområden mot landbaserade föroreningskällor. Fru President, Till slut vill jag igen tacka varmt för att ha fått möjligheten att presentera ordförandeskapsprogrammet samtidigt hoppas jag på ett gott samarbete mellan rådet och det isländska ordförandeskapet om de många uppgifter vi har framför oss.