NordForsk organ för nordisk forskningssamordning
|
|
- Dan Karlsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nordiska ministerrådet NordForsk organ för nordisk forskningssamordning Store Strandstræde 18 DK-1255 Köpenhamn K Tel Fax Lång version 26 juli Ett Nordiskt forsknings- och innovationsrum Framstående forskning är en avgörande förutsättning för moderna samhällens utvecklingsförmåga och internationell konkurrenskraft. Forskningen och innovationsklimatet utgör tillsammans förutsättningar för välstånd. För forskning på högsta internationella nivå krävs miljöer av yppersta kvalitet. Kostnaderna för högkvalitativ forskning tenderar emellertid att bli allt högre. För att möta denna utmaning aktualiseras nya samarbetsstrukturer på tvärs av landsgränser, inte minst för att Europa skall kunna hålla jämna steg med andra högteknologiländer. Upprättandet av ett Nordiskt forsknings- och innovationsrum syftar ytterst till att stärka Norden i denna globala konkurrens. 1.1 Ett europeiskt forskningsrum EU har under de senaste fyra åren utvecklat begreppet ett europeiskt forskningsrum (ERA European Research Area). Samarbetet om ERA skall bidra till en bättre koordinering av den europeiska forskningskapaciteten. ERA skall komplettera den nationella forskningspolitiken och bland annat bidra till - att utnyttja nationella resurser bättre - att skapa kritisk massa för forskningsprojekt både när det gäller finansiella resurser och forskningskapacitet på områden där de enskilda länderna inte själva klarar det - att komplettera nationell kompetens, speciellt på interdisciplinära områden - samarbete om forskningsområden av globalt intresse - att stimulera utbyggandet av forskning inom näringslivet - att stimulera forskning på områden som är prioriterade av EU Inom ERA kan EU förväntas fullfölja viktiga finansiella insatser genom de s.k. ramprogrammen. Dessa kan också komma att kompletteras med ett Europeiskt forskningsråd (European Research Council - ERC) och en Europeisk forskningsfond (European Research Fund - ERF). Medan ramprogrammen har en huvudsakligen industriell inriktning skulle ERC och ERF vara riktade mot grundforskningen. I den miljö som skapas genom EU:s vidgade forskningsengagemang är det emellertid av stor vikt att mindre länder som de nordiska samtidigt utvecklar sin samverkan för att stå starka på den europeiska arenan, på vilken de nordiska länderna varit framgångsrika i konkurrensen om de hittillsvarande forskningsresurserna. I ett utvidgat Europa kan mot denna bakgrund ett regionalt forskningssamarbetet komma att få en växande betydelse. Man kan utgå ifrån att det uppstår regionala samarbetsmönster inte bara i Östersjöregionen, utan också i västra Europa, Centraleuropa och i länderna kring Medelhavet. För att Norden skall kunna tävla om europeiska forskningsanslag och hävda sig i den allt hårdare globala konkurrens som forskningen i dag är utsatt för, bör de nordiska länderna snabbt och målmedvetet satsa på ett förnyat och utbyggt samarbete inte bara i Norden utan i hela Östersjöområdet. Två exempel kan illustrera detta: sida 1 av 6
2 En förutsättning för att bygga starka forskningsmiljöer är att kunna knyta till sig och behålla framstående forskare och forskarstuderande. Under de kommande åren kommer dessutom många forskare att gå i pension varför det måste rekryteras många fler unga forskare till universitet, forskningsmiljöer, näringslivet och till samhället generellt. Det måste också skapas bättre möjligheter för unga talangfulla forskare från såväl Norden som andra delar av världen att skapa sig en utmanande och givande forskarkarriär i vår del av Europa. Idag söker många sig till USA och andra länder utanför Europa. Ett förstärkt forskningssamarbete i Norden kan bidra till att öka regionens attraktionskraft i detta hänseende. Samarbetet inom EU om större infrastrukturer är starkt på en rad områden såsom högenergifysik, molekylärbiologi, rymdforskning, astronomi m.m. Men det är viktigt att också på ett regionalt plan säkra nordiska forskare tillgång till de bästa infrastrukturerna. Det kan bl.a. ske genom att de nordiska länderna i samverkan försöker dra till sig faciliteter till Norden. Det nordiska förslaget om att vara värd för ett European Spallation Source (ESS) är ett exempel på detta. Max Lab vid Lunds Universitet, som alla de nordiska länderna efterhand har en del i, är ett exempel på ett framgångsrikt nordiskt samarbete om en infrastruktur. Detsamma kan sägas om Nordunet. Men också inom humaniora och samhällsämnen finns det en stor potential i att utnyttja existerande databaser, samlingar och andra infrastrukturer i ett formaliserat samarbete. Genom ett sådant samarbete ökas hela regionens attraktionskraft. 1.2 Vitboken NORIA Nordisk forskning och innovation globalt ledande genom ökat samarbete Det är de ovannämnda utmaningar som var utgångspunkten då Nordiska ministerrådet (utbildnings- och forskningsministrarna MR-U) gav professor Gustav Björkstrand vid Åbo Akademi uppdraget att utreda villkoren för en närmare forskningssamverkan i Norden. Han presenterade sitt förslag i vitboken NORIA Nordisk forskning och innovation globalt ledande genom ökat samarbete hösten Vid ett möte i oktober 2003 ställde sig MR-U bakom de visioner som utvecklas i Vitboken. Vitboken diskuterar olika möjligheter att bygga ut Norden till en ledande region för forskning och innovation. Det understryks också att dagens framgångar för de nordiska länderna inte är någon garanti för fortsatt framgång när den vetenskapliga konkurrensen skärps. Trots en stor andel forskningsresultat, mätt som andel av ekonomin, är de nordiska länderna i absoluta tal globalt sett alla små. Rapporten påpekar att de nordiska länderna i ett internationellt sammanhang är framstående på många områden och att detta faktum borde utnyttjas bättre för att skapa synergieffekter och ökad profilering. Etableringen av ett nordiskt forsknings- och innovationsrum, (NORIA - Nordic Research and Innovation Area) framhålls vara en realistisk och nödvändig satsning på ett stärkt strategiskt samarbete inom grundforskning, tillämpad forskning och innovation mellan de nordiska länderna. NORIA kan också ses som ett Nordens bidrag till visionen om ett europeiskt forskningsrum. Vitboken har varit på remiss i de nordiska länderna. Den har också diskuterats i Forskningspolitiska Rådet (FPR). Vid MR-U 1/04 den 25 mars 2004 diskuterade utbildnings- och forskningsministrarna remissvaren och FPR:s kommentarer till dessa. Ministrarna fann, trots att remissvaren inte ger en helt entydig bild, att hållningen till visionen i Vitboken är positiv. Som ett led i den slutgiltiga beredningen har de centrala nationella aktörerna i de nordiska länderna konsulterats genom personliga besök från ministerrådssekretariatet. 1.3 Näringsområdets innovationsstrategi Ministerrådet för näring har igångsatt ett arbete med att utarbeta en särskild innovationsstrategi för näringsområdet. En rapport Nordisk styrka, nationell nytta och global excellence: Förslag till ett nordiskt innovationspolitiskt samarbetsprogram presenterades i sida 2 av 6
3 maj Den i rapporten föreslagna strategin kommer att ha stor betydelse också för forskningen. Ministerrådet för näring har redan en institution, Nordisk InnovationsCenter (NICe), som kan fungera som ett komplement och samarbetspartner till en ny struktur för det nordiska forskningssamarbetet. Det är viktigt att forskning och innovation nära samverkar. Det är därför angeläget att främja en tät kontakt mellan forskningsinstitutioner och forskningsbaserade näringsverksamheter samt mellan en ny nordisk forskningsstruktur och NICe. Forskningssamarbetet bör ta hänsyn till sin roll som ett viktigt element i näringslivets innovation och samhällets förmåga till förnyelse. Förstärkta ambitioner för att vetenskapliga och teknologiska framsteg också skall kunna omsättas i företagande och flera arbetsplatser utgör en viktig del av motiveringen för ökat nordiskt samarbete. 1.4 Slutsats Av alla ovannämnda skäl skapas Ett nordiskt rum för forskning och innovation (NORIA). Centrala aktörer inom detta blir NordForsk och Nordiskt InnovationsCenter (NICe). 2. NordForsk organ för nordisk forskningssamordning För att effektivisera forskningssamarbetet mellan de nordiska länderna bildas NordForsk, som ett självständigt organ under MR-U, med ansvar för nordiskt samarbete inom forskning och forskarutbildning samt samarbete och koordinering med NICe. De nationella forskningsråden (och andra forskningsfinansierande organ) samt universiteten utgör de centrala aktörerna i detta organ. Samarbetets fokus är forskningsområden inom vilka de nordiska länderna är vetenskapligt starka, möjligen världsledande. Syftet skall vara att främja forskning av allra högsta internationell kvalitet. 2.1 Inriktning NordForsk skall utgöra en organisatorisk ram för att främja samverkan mellan de nordiska ländernas centrala forskningsfinansiärer. NordForsk skall disponera de medel för nordiskt forskningssamarbete som finns under MR-U samt eventuella forskningsmedel som nordiska ministerråd för andra sektorer ställer till rådighet. Avsikten är att definiera samarbetet utifrån nationella prioriteringar och utifrån identifierade gemensamma intressen. Grunden för alla bevillningar skall vara en excellent vetenskaplig kvalitet. Samfinansiering och koordinering bör söka nordiska synergier. De fria nordiska medel som överförs till NordForsk beräknas år 2005 vara drygt 76 MDKK och stiga till cirka 100 MDKK år Om också andra av ministerrådets forskningsaktiviteter kan attraheras till NordForsk kan de disponibla medlen komma att uppgå till uppemot 200 MDKK. NordForsk skall tillförsäkras en betydande frihet i sina arbetsformer och insatser. En annan huvuduppgift för NordForsk är, som nämnts, att etablera samarbete med de nordiska innovationssystemen och NICe. De nordiska medlen bör betraktas som marginalfinansiering/såddfinansiering till att gemensamt stödja de bästa institutionerna, forskarna och forskningsgrupperna. Med ett sådant synsätt blir det naturligt att se finansieringen som i huvudsak nationell. Genom att ge de nationella forskningsråden det avgörande ansvaret och bevillningskompetensen i NordForsk kan en synergi mellan nordiska och nationella medel främjas. NordForsk skiljer sig på ett avgörande sätt från de europeiska forskningsorganen. Medan dessa har en direkt och omfattande stödverksamhet syftar NordForsk i första hand till att främja gemensamma intressen mellan de nordiska länderna. Ett viktigt resultat av Nord- Forsk:s verksamhet skall vara ett stärkt regionalt forskningssamarbete i Norden och dess närområden samt att Norden gemensamt kan stå starkare i konkurrensen om europeisk forskningsfinansiering än vad länderna vart och ett för sig skulle förmå. 2.2 Organisation NordForsk utgörs av en styrelse av begränsad storlek. NordForsk:s styrelse består av 10 medlemmar och 5 observatörer som alla utnämns av MR-U (se figur 1). MR-U fastställer organisationens stadgar. sida 3 av 6
4 Medlemmar: - 5 representanter för de nationella forskningsråden (nominerade av respektive lands forskningsansvariga myndighet) - 3 representanter för universitet i Norden (nominerade av NUS) - 1 representant för forskningsutförande företag (nominerad av MR-U) - 1 representant för forskningsutförande företag (nominerad av MR-N. Denna person förväntas fungera som en av styrelsens två viceordförande) Observatörer: - 1 representant för vart och ett av de självstyrande områdena (nominerad av regionens forskningsråd eller motsvarande) - 1 representant för forskningsråden i Baltikum (nominerad av de baltiska forskningsråden) - 1 representant för Nordiska ministerrådets sekretariat Styrelsemedlemmarna skall bestå av ledande personer inom sina respektive organisationer. Styrelsen utses på 4 år med möjlighet för en förlängning på 2 år. Det är viktigt att styrelsemedlemmarna tillsammans representerar en bred kunskap om forskning och forskningspolitik. Styrelsen har en nyckelroll för att den tilltänkta samordningen skall bli framgångsrik. Ordförandeskap och arbetsutskott MR-U utpekar en av de 5 representanterna för forskningsråden som ordförande för en 2 årig period. Styrelsen väljer dessutom 2 viceordförande som tillsammans med ordförande utgör arbetsutskottet i vilket också direktören ingår som ex officio medlem. Styrelsen kan till sig knyta en referensgrupp (advisory committee) bestående av prominenta forskare, parlamentariker, företagsledare och andra centralt placerade personer som sparringpartners och för att skapa starkare förankring till de nationella intressenterna och miljöerna. Sekretariat NordForsk skall betjänas av ett självständigt sekretariat med den behövliga kompetensen till att fungera som initiativtagare på olika ämnesområden. Sekretariatet leds av en direktör med erfarenhet av internationellt forskningssamarbete. NordForsk:s styrelse fastställer regler för sekretariatets arbete och organisering. NordForsk ersätter Nordiska forskningspolitiska rådet (FPR) samt Nordisk forskerutdanningsakademi (NorFA). NordForsk övertar ansvaret för det arbete som i dag sköts av dessa två organ. NordForsk:s styrelse besluter huruvida det skall upprättas ämnesområdeskommittéer för beredning av förslag. Sådana kan vara både ämnesinriktade och tvärsektoriella respektive inriktade på intressanta relationer mellan forskning och industri. NordForsk:s styrelse bör också överväga vilken roll de nordiska samarbetsorganen (NOS) kan spela i förhållande till den nya organisationen. NordForsk styrelse 10 medlemmar 5 observatörer Sekretariat Figur 1. Organisation för NordForsk sida 4 av 6
5 2.3 Uppgifter för NordForsk NordForsk skall fungera som ett samarbetsorgan mellan nationella forskningsfinansierande organ. Samarbetet skall kunna omfatta alla stadier av forskningen, från grundforskning till mera tillämpade inriktningar. NordForsk tar egna initiativ, men skall också ta ställning till initiativ från forskningsvärlden och universiteten. Universiteten spelar en viktig roll eftersom en stor del av dagens forskning utförs vid dessa och forskarutbildningen främst handhas av dem. NordForsk:s uppgift är strategisk. Uppgiften är att tydliggöra och förstärka områden och inriktningar där de nordiska länderna har särskild styrka. NordForsk kan mot denna bakgrund sägas ha tre funktioner: 1. Samordningsfunktion - samordning av nationella forsknings- och temaprogram som har identifierats som relevanta/intressanta områden för nordiska satsningar. Initiativen kan både initieras top-down av styrelsen och bottom-up från forskningsvärlden. - skapa förutsättningar för att begränsade nordiska medel kan utlösa större nationella satsningar för att uppnå/skapa synergieffekter - skapa förutsättningar och arbeta för infrastruktursatsningar som inte kan finansieras med enbart nationella medel 2. Finansieringsfunktion - fatta beslut om stöd till relevanta nordiska forskningssatsningar (t.ex. Nordic Centres of Excellence, NCoE) tillsammans med nationella intressenter - fatta beslut om gemensamma satsningar inom forskarutbildningsområdet, exempelvis nordiska forskarskolor 3. Policyfunktion - i samverkan mellan forskarvärlden, näringslivet samt forsknings-, närings- och andra relevanta ministerier verka för en utvecklingskraftig forsknings- och innovationspolitik - ge råd om aktuella forskningspolitiska ämnen (på eget initiativ eller på anmodan av MR-U) NordForsk ges full självbestämmanderätt i bevillningsfrågor. NordForsk skall fatta beslut om bevillning på grundlag av kvalitetsmässiga vetenskapliga värderingar. Styrelsen fattar sina beslut på basis av ett begrundat förslag från direktören. NordForsk bör ges stor frihet i den ekonomiska avvägningen mellan olika insatser som t.ex. forskarskolor, Centers of Excellens eller andra områden aktualiserade antingen av Nord- Forsk:s styrelse själv eller av forskare/forskargrupper. I den mån NordForsk:s styrelse väljer att utlysa medel skall dessa fördelas efter peer review. Det är viktigt att arbetet inom NordForsk ses i sammanhang med andra initiativ för nordiskt forskningssamarbete. Inom energiforskningen finns det ett väletablerat nordiskt samarbete och på områdena fiskeri, jord- och skogsbruk samt livsmedel planlägger man en större koordinering. Dessa och andra kommande initiativ bör knytas tätt till NordForsk:s arbete i den omfattning det främjar en mera samstämd syn på nordiska forskningsutmaningar. 3. Samarbete mellan MR-U och MR-N En nära samverkan mellan forskning och innovation är angelägen. Det gäller nationellt men också nordiskt. På det nationella planet har flera länder utvecklat konstruktiva relationer mellan forsknings- och innovationspolitikens båda pelare. På motsvarande sätt är det viktigt att skapa nära kontakter mellan NordForsk och NICe. På nationell nivå använder man sig ofta av begreppet triple helix. Med detta åsyftar man samspelet i ett innovationssystem mellan tre typer av aktörer -forskningen, företagandet och politiken. På nordisk nivå kunde NordForsk, NICe och MR-U/MR-N sägas utgöra en nordisk triple helix (se figur 2). sida 5 av 6
6 Den modell med två pelare, en för forskning och en för innovation, med täta relationer som nu skall skapas ligger väl i linje med Vitbokens långsiktiga ambitioner. Figur 2. Nordisk triple helix MR-U / MR-N ÄK-U ÄK-N NordForsk NICe 4. Kontakt med Nordens närområden Det finns ett starkt intresse av att vidga forskningssamarbetet inte bara mellan de nordiska länderna utan också med Estland, Lettland och Litauen samt i ett senare skede kanske också med nordvästra Ryssland. Nordiska ministerrådet stödjer redan idag forskarutbyte med de baltiska länderna och med nordvästra Ryssland genom programmen Nordplus Nabo och Nor- FA Nabo. Vid ett gemensamt nordisk-baltiskt utbildnings- och forskningsministermöte i mars 2004 undertecknades en gemensam deklaration med avsikten att fördjupa samarbetet mellan de åtta länderna. Inledande diskussioner med forskningsmyndigheterna i nordvästra Ryssland (St. Petersburg) kommer att hållas i september Med tillskapandet av NordForsk etableras ett organ där också samarbetet med de nordiska närområdena bör kunna materialiseras. Inledningsvis kunde NordForsk hålla regelbundna möten med företrädare för forskningsråden i Estland, Lettland och Litauen. Sådana möten bör kunna bana väg för en successivt allt närmare forskningssamverkan runt en stor del av Östersjön. Ett gemensamt forum för dessa möten bör etableras inom NordForsk:s ram. En baltisk företrädare för detta forum skall inbjudas att som observatör ingå i NordForsk:s styrelse. sida 6 av 6
svenska NordForsk Strategi
svenska NordForsk Strategi 2011-2014 Miljömärket Svanen etablerades i 1989 av konsumentsektorn under Nordiska ministerrådet. side 2 Övergripande mål side 3 Huvudfrågor och strategiska ageranden på den
Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till
Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations
Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan
1 (5) 150525] Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan VINNOVA startar under hösten ett nytt program för Kompetenscentrum. Syftet med programmet är att skapa nya, internationellt
Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.
Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.
Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet
Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska
Uppdrag att inkomma med analys som ger underlag till regeringens forskningspolitik
Regeringsbeslut IV:2 2015-03-12 S2015/1856/SAM Socialdepartementet Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Box 894 101 37 Stockholm Uppdrag att inkomma med analys som ger underlag till regeringens
Forskningspolicy Region Skåne
Forskningspolicy Region Skåne Förutsättningar för forskning och utveckling i Skåne Den växande globala konkurrensen ställer höga krav på utvecklingen av forskningen och innovationsförmågan. Skåne har potential
PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa
PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå
Program för näringspolitik. Sveriges ordförandeskap 2018
Program för näringspolitik Sveriges ordförandeskap 2018 Program för näringspolitik Sveriges ordförandeskap 2018 i Nordiska ministerrådet ANP 2017:783 ISBN 978-92-893-5271-0 (PRINT) ISBN 978-92-893-5272-7
Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen
YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen
Remissyttrande. Betänkandet Självständiga lärosäten (SOU 2008:104) Remiss U2009/8128/UH. Vetenskapsrådet. Utbildningsdepartementet Stockholm
2009-05-12 Diarienummer 112-2009-378 Handläggare Gunnel Gustafsson Vetenskapsrådet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande VETENSKAPSRÅDET SWEDISH RESEARCH COUNCIL Postadress/Postal address
Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen
2006-09-23 Sidan 1 av 5 Dnr [nr] Kommunledningskontoret Björn Amnow Telefon: 0611 348050 Utskott 1 Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen Inledning Genom initiativ från Europa Forum Norr
STRATEGISK AGENDA
STRATEGISK AGENDA 2019 2022 Fortes strategiska agenda utgör strategin för att uppnå Fortes vision om ett samhälle med god hälsa, hållbart arbetsliv och hög välfärd. Det är ett högt mål att arbeta mot.
Kommittédirektiv. Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. Dir. 2016:2. Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016.
Kommittédirektiv Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö Dir. 2016:2 Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska föreslå
Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2
Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och
Gustav Björkstrand Huvudrapport N O R I A. Vitbok om nordisk forskning och innovation
Gustav Björkstrand Huvudrapport N O R I A Vitbok om nordisk forskning och innovation 2 Sammanfattning Ministerrådet för undervisning och forskning fattade i juni 2002 ett beslut om att ta fram en Vitbok
BEDÖMNINGEN AV EU:S RAMPROGRAM FÖR FORSKNING UNDER FEMÅRSPERIODEN
BEDÖMNINGEN AV EU:S RAMPROGRAM FÖR FORSKNING UNDER FEMÅRSPERIODEN 1999-2003 Sammanfattning Original EN SAMMANFATTNING I det gällande EU-fördraget fastställs två centrala och strategiska mål för de europeiska
Strategisk plan för samverkan med det omgivande samhället perioden
Sid 1 (10) Strategisk plan för samverkan med det omgivande samhället perioden 2009-2013 Fastställd av universitetsstyrelsen den 11 juni 2009 Sid 2 (10) Innehåll sid. 1. Uppdraget att samverka 3 2. Umeå
Initiativ för att stärka handeln. En strategisk forskningsagenda
Initiativ för att stärka handeln En strategisk forskningsagenda Om Handelsrådet Handelsrådet är en kollektivavtalsstiftelse med övergripande syfte att förena parterna inom handeln i en strävan att stärka
Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova
Forskningsfinansiering i Sverige Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet är den stora grundforskningsmyndigheten med tre ämnesråd;
Vision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016
UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett
GEMENSAMT REGERINGSMÖTE
GEMENSAMT REGERINGSMÖTE MELLAN KONUNGARIKET SVERIGES OCH REPUBLIKEN FINLANDS REGERINGAR i Tavastehus den 14 maj, 2009 1 Gemensamt regeringsmöte mellan Konungariket Sveriges och Republiken Finlands regeringar
Strategi för barn och unga i Norden
2 3 NORDISK MILJØMÆRKNING Strategi för barn och unga i Norden Strategi for børn og unge i Norden ANP 2010:710 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2010 ISBN 978-92-893-2012-2 Layout: Jette Koefoed Fotos:
4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området
Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen
2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland
REGIONALT ALF-AVTAL Parter i detta avtal är Landstinget i Östergötland (Landstinget) och Linköpings universitet (Universitetet), nedan gemensamt benämnda parterna. Vad avtalet reglerar Detta avtal är ett
Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:
Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008
Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008 1. Inledning Regeringens kommande forskningsproposition för perioden 2005-2008 kan komma att bli ett ställningstagande för forskning
Nordisk Kommitté for Jordbruks- och livsmedelsforskning (NKJ)
Nordisk Kommitté for Jordbruks- och livsmedelsforskning (NKJ) Strategi 2019 2021 Nordisk kommitté för jordbruks- och livsmedelsforskning (NKJ) främjar och stödjer forskning och innovation i jordbruks-
Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse
Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad
Riktlinjer för centrum för utbildning och/eller forskning
BESLUT 1 Dnr RÄ 2007/302 Styrelsen Centrum vid Lunds universitet Riktlinjer för centrum för utbildning och/eller forskning 1. Inledning Universitetet beslutar härmed att följande riktlinjer ska gälla för
Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland
1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen
Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan
Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan KSLA 2016-12-09 Ingrid Petersson Generaldirektör Formas Formas Forskningsrådet för hållbar utveckling Miljö Areella näringar Samhällsbyggnad Vetenskaplig
Strategi för forskningssamarbete och forskning inom utvecklingssamarbetet
Bilaga till regeringsbeslut 2014-12-18 (UF2014/80398/UD/USTYR) Strategi för forskningssamarbete och forskning inom utvecklingssamarbetet 2015 2021 1. Förväntade resultat Denna strategi styr användningen
Avrapportering av regeringsuppdraget om att bidra med underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030
Datum 2016-08-29 Diarienummer 3.3-2016-6545 1-lancliaggare Patrik Baard Finansdepartementet 103 33 Stockholm Avrapportering av regeringsuppdraget om att bidra med underlag för Sveriges genomförande av
Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige
Nordiskt samarbete Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete, Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning
Policy för internationellt arbete
1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen
Långsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället: Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers
Långsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället: Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers insatser Presentation på VINNOVA 2015-04-08 Tomas Åström Faugert &
Forskning och utbildning inom ITS-området
Forskning och utbildning inom ITS-området Jan Lundgren, Linköpings universitet 2016-06-23 Inledning I arbetet med en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS betonas vikten av samarbete
Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan
Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan IQS 2016-12-14 Ingrid Petersson Generaldirektör Formas Formas Forskningsrådet för hållbar utveckling Miljö Areella näringar Samhällsbyggnad Vetenskaplig
Det nordiska samarbetet - en kraft också i framtiden
1 Nordiska Vägtekniska Förbundets 70-årsjubileum Finlandiahuset, Helsingfors den 17 juni 2005 Tal av nordiska samarbetsministern, miljöminister Jan-Erik Enestam (framfört av sekretariatschef Karl Johan
Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010
Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät
Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27
Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund
Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna
Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Förr startade man företag där det fanns en fors. Idag där det finns kunskapskällor Kort tillbakablick Klusterutveckling i ett regionalt
Internationell strategi. för Gävle kommun
Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com
Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt
Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Kjell Unevik, Europaforum XII Norra Sverige, Örnsköldsvik 7-8 maj 2008 Lissabonstrategin Nationella strategin för regional konkurrenskraft,
Nordiska ministerrådet
Att. Nordiska rådet Ved Stranden 18 DK-1061 Köpenhamn K Tel +45 3396 0200 Fax +45 3396 0202 www.norden.org Mars 2016 15-00392-52 Till Nordiska rådet, Härmed översändes till behandling på temasessionen
Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden
Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning
Grensebroen är ett resultat av samverkan och finansiering mellan:
Grensebroen är ett resultat av samverkan och finansiering mellan: Kommunerna i Fyrbodal genom Fyrbodals Kommunalförbund, Høgskolen i Østfold, Chalmers, Högskolan Väst, Sarpsborgs Kommune, Trøgstad Kommune,
Inspel frå n Vetenskåpsrå det
Datum Diarienummer 20 februari 2018 3.3-2018-176 U 2017:05 Styr- och resursutredningen Inspel frå n Vetenskåpsrå det Avseende Styr- och resursutredningens modellförslag (daterat 4 januari 2018) Sverige
Yttrande över Innovationsupphandling (SOU 2010:56) (Ert Dnr: N2010/6152/FIN
Näringsdepartementet 103 33 Stockholm 2010-12-22 Maria Sandqvist maria.sandqvist@teknikforetagen.se 08-782 09 30 Yttrande över Innovationsupphandling (SOU 2010:56) (Ert Dnr: N2010/6152/FIN Sammanfattning
Nationella kluster konferensen
Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen
En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs?
2012-02-17 1 (5) En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs? Världen förändras, och det måste skolan också göra. Utan ett väl fungerande utbildningsväsen riskerar vi stagnation
Strategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning
Strategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning 2012 2020 Stiftelsen Lantbruksforskning är näringens starkt samlande kraft för världsledande tillämpbar forskning. Nuläge och omvärld 2012 Stiftelsen Lantbruksforskning
Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms Läns Landsting
Landstingsstyrelsens förvaltning FoUU-kansliet Bilaga 2006-03-30 Dnr LS 0602-0316 Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms
DIALOGMÖTE. Forskning om migration och integration - behov och möjligheter. #NFPmigint
DIALOGMÖTE Forskning om migration och integration - behov och möjligheter #NFPmigint VÄLKOMMEN! Vad är nationella forskningsprogram? 10-årig satsning, flera områden (2017 2026) forskningens medverkan i
Socialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv
Socialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv Ett samarbete för att skapa ett hållbart arbetsliv och matchning, kompetens och rörlighet för ett livslångt lärande Visionen om ett hållbart arbetsliv
Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012
17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka
Internationellt program för Karlshamns kommun
Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:
NORDISKT SAMARBETSPROGRAM FÖR NÄRINGS- OCH INNOVATIONSPOLITIK
NORDISKT SAMARBETSPROGRAM FÖR NÄRINGS- OCH INNOVATIONSPOLITIK 2018 21 Nordiskt samarbetsprogram för närings- och innovationspolitik 2018 21 ANP 2018:701 ISBN 978-92-893-5325-0 (PRINT) ISBN 978-92-893-5326-7
Internationell strategi
Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en
Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt
Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt Katarina Fellman 14 februari 2011 Upplägg för presentationen Om forskningsprojektet Den
Forskningsfinansiering kvalitet och relevans (SOU 2008:30)
Utbildningsdepartementet Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Maria Lönn 08-563 085 61 maria.lonn@hsv.se YTTRANDE
FORSKNINGSSTRATEGISK HANDLINGSPLAN 2015
Bilaga 4b. Institutionen för hälsovetenskaper FORSKNINGSSTRATEGISK HANDLINGSPLAN 2015 Förord Institutionens forskningsstrategiska plan utgör institutionsstyrelsens direktiv till prefekten och ledningsgruppen
Verksamhetsplan 2017 för SamNordisk Skogsforskning (SNS)
Verksamhetsplan 2017 för SamNordisk Skogsforskning (SNS) 1. Ramar och mål SNS verksamhetsplan för 2017 genomförs inom ramarna för SNS avtal med Nordiska Ministerrådet 2014-2017 liksom prioriteringar och
Remiss Regional folkhälsomodell
sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete
Strategisk plan för fakulteten för konst och humaniora
Dnr: 2013/39-2.2.4 Strategisk plan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-01 Innehåll Inledning 3 1. Kompetensförsörjning 5 2. Utmanande utbildningar 5 3. Framstående
Forskningsagenda: nationellt forskningsprogram inom migration och integration. Kortversion
Forskningsagenda: nationellt forskningsprogram inom migration och integration Kortversion Syftet med forskningsprogrammet är att stärka forskningen inom området och främja tillgängliggörande och spridning
ANSÖKNINGSBLANKETT FÖR PROJEKTMEDEL
ANSÖKNINGSBLANKETT FÖR PROJEKTMEDEL Journal nr.: 1. Projektnamn (också på engelska): 2. Projektets startår: 20 3. Projektets slutår: 20 4. Total projektbudget 5. Ansökt belopp: DKK Var vänlig fyll i blanketten
Formas kommentarer om föreslagen agenda för strategisk internationalisering
1 (5) Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm u.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande 2018-06-07 Handläggare: Anders Clarhäll Diarienummer: 2018-00326 Remissvar över En strategisk agenda för internationalisering.
STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING. Forskning som formar framtiden
STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING Forskning som formar framtiden BAKGRUND OCH ÄNDAMÅL Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, är en oberoende forsk nings finansiär som har till ändamål att stödja natur
STINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift.
Strategi 2014 (1) Sammanfattning Ett paradigmskifte sker inom internationalisering av högre utbildning och forskning. Lärosäten över hela världen - också i vad som brukar kallas utvecklingsländer - konkurrerar
Kommittédirektiv. Utvärdering av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering. Dir. 2007:102. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007
Kommittédirektiv Utvärdering av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering Dir. 2007:102 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall
Hållbar utveckling i Arktis
Hållbar utveckling i Arktis Nordiska ministerrådets arktiska samarbetsprogram 2012 2014 Foto: Lawrence Hislop Foto: ImageSelect Inledning Utmaningarna i och för Arktis har ökat markant med åren och blivit
Naturvetarnas inspel inför regeringens forskningspolitiska proposition
2011 11 30 Utbildningsdepartementet Registrator Naturvetarnas inspel inför regeringens forskningspolitiska proposition Med denna skrivelse vill Naturvetarna lägga fram sina synpunkter och rekommendationer
Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020
Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi
Vetenskapsrådet är en myndighet med huvuduppgift att främja grundläggande forskning av högsta vetenskaplig kvalitet inom alla områden.
Remisspromemoria 2009-07-03 Utbildningsdepartementet Nya regler om Vetenskapsrådet och ämnesråden, m.m. I forsknings- och innovationspropositionen Ett lyft för forskning och innovation(prop. 2008/09:50)
Premisser för nordisk samverkan inom forskning för samhällets säkerhet Bengt Sundelius
Premisser för nordisk samverkan inom forskning för samhällets säkerhet Bengt Sundelius 2012-03-14 Behovsmotiverad forskning Problemfokuserad tematik Långsiktigt verkande investering Forskning kan bidra
En strategi för svensk rymdverksamhet sammandrag
En strategi för svensk rymdverksamhet sammandrag Beslutad av regeringen den 9 maj, 2018 Mattias Jennerholm, Utbildningsdepartementet Ministry of Education and Research 1 Förstärkning av Sveriges rymdaktiviteter,
Programmet har fyra underteman:
1 Fru President, på grund av den politiska situationen som nu råder har jag fått i uppdrag att presentera Islands ordförandeskapsprogram i Nordiska ministerrådet i frånvaro av samarbetsministern. En av
YTTRANDE. Datum 2012-08-30 Dnr 1201588
Regionstyrelsen Björn Lagnevik Näringslivsutvecklare 040-675 34 13 Bjorn.Lagnevik@skane.se YTTRANDE Datum 2012-08-30 Dnr 1201588 1 (7 ) Remiss. Slutbetänkande av innovationsstödsutredningen - Innovationsstödjande
Samarbetsavtal mellan Stockholms stad och Stockholms Akademiska
PM 2012:2 RI (Dnr 003-2187/2011) Samarbetsavtal mellan Stockholms stad och Stockholms Akademiska Forum (StAF) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Stockholms stad avtalar
Informationsmöte VINNVÄXT skissutlysning
Informationsmöte VINNVÄXT skissutlysning 24 mars 2015 Rebecka Engström Lars-Gunnar Larsson VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt Koppla
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella
Koncernkontoret Avdelning regional utveckling
Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Magnus Jörgel Näringslivsutvecklare 0706-676208 Magnus.jorgel@skane.se PM Datum 2014-01-23 Dnr 1301845 1 (5) Utveckling av den Internationella Innovationsstrategin
Analys av Plattformens funktion
Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer
Remissvar: Forskningsfinansiering Remissvar: Utredningen Forskningsfinansiering kvalitet och relevans; SOU 2008:30 - U /F
Remissvar: Forskningsfinansiering Remissvar: Utredningen Forskningsfinansiering kvalitet och relevans; SOU 2008:30 - U2008-2293/F Dnr: V-2008-0252 Dossnr: 22 2008-05-19 Skickat till: Utbildningsdepartementet,
Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018
2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska
Strategisk plan för Lunds Tekniska Högskola
BESLUT 1 2007-05-08 Dnr LTH 2007/549 Rektor Strategisk plan för Lunds Tekniska Högskola 2007 2011 LTH:s strategiska plan baseras på LTH:s fyra huvuduppgifter: utbildning på grundnivå och avancerad nivå,
Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå
Dnr: FAK 2011/467 Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Fastställda 2011-12-16 av ordförande i Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Fakultetsnämnden
Vision, mål och strategier för Örebro universitet. Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/
Vision, mål och strategier för Örebro universitet Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/10 2011 De 15 år som gått sedan Örebro universitet grundades har varit fyllda av aktiviteter och kraft. Resan från
AFFÄRSDRIVEN MILJÖUTVECKLING I FYRBODAL
2013-02-04 AFFÄRSDRIVEN MILJÖUTVECKLING I FYRBODAL Under de kommande två åren kommer Fyrbodals Kommunalförbund inom ramen för satsningen på Affärsdriven Miljöutveckling prioritera enligt följande programskrivning.
Örebro universitets vision och strategiska mål
Örebro universitets vision och strategiska mål 2018 2022 Beslutad av Universitetsstyrelsen 21/12 2017 Det går bra för Örebro universitet. Allt fler söker sig till våra utbildningar. Forskningsverksamheten
Verksamhetsplan
Verksamhetsplan 2019 2023 2 MALMÖLUNDREGIONEN VERKSAMHETSPLAN 2019 2023 Inledning MalmöLundregionen är tillväxtmotorn i Skåne och en dynamisk del av Öresundsregionen och Europa. Vi har många styrkor att
Sammanfattande redogörelse av genomförda dialoger med länets kommuner om en eventuell regionbildning i Stockholms län.
Stockholms läns landsting 1(6) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Clara Wahren Regionbildning i Stockholms län Ärendebeskrivning Landstingsstyrelsens
Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som
Internationell policy för Bengtsfors kommun
2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella
Kunskap i samverkan. Helene Hellmark Knutsson Minister för högre utbildning och forskning. Utbildningsdepartementet 1
Kunskap i samverkan Helene Hellmark Knutsson Minister för högre utbildning och forskning Utbildningsdepartementet 1 En seminarieserie om samhällsutmaningarna Dialog om forskningspropositionen och dess
Utlysning av Berzelius Center 2005
Utlysning av Berzelius Center 2005 Ett samarbete mellan och 2005-06-21 1. Inledning... 2 2. Utlysningen... 2 2.1 BAKGRUND TILL UTLYSNINGEN... 2 2.2 UTLYSNINGENS MÅL OCH BUDGET... 2 2.3 UTLYSNINGENS INRIKTNING...
IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor
Utbildningsdepartementet Registrator 103 33 Stockholm IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien,