EN TIDNING FÖR MALMFÄLTEN FRÅN LKAB

Transkript

1 EN TIDNING FÖR MALMFÄLTEN FRÅN LKAB NY DESIGN! Aida Lindqvist: Ge oss fler mötesplatser GÄSTKRÖNIKAN SID nya bostäder etableras av LKAB FastighetER NYHETER SID 2 3 Nr 2 MARS 2012 MALMJAKTEN INTENSIFIERAS Nya gruvor kartläggs Över 20 fyndigheter kartläggs i Malmfälten med målet att starta brytning på ett flertal för att möta världens starka efterfrågan på järnmalm. REPORTAGE SID 8 9 P-O Fjällborg och Kirsten Holme tittar på prospekteringsobjekt, i bakgrunden syns området för Lappmalmen. Glädjande för Leveäniemi Länssytrelsen beviljar prövning av tömningen av dagbrottet utifrån förutsättningen att den inte har någon betydande miljöpåverkan. Det gör det möjligt för LKAB att vara igång med brytningen till 2015 som planerat. NYHETER SID 7 30 procent av Sveriges totala sprängämnesproduktion, eller mer än ton sprängmedel per år, tillverkar LKAB Kimit. Unik rökgasrening installeras En investering på 700 miljoner minskar utsläppen från Malmbergets pelletsverk med cirka 90 procent. Ett led i LKAB:s strävan att leverera världen mest miljövänliga pellets, menar Monica Quinteiro, LKAB:s avdelningschef för miljöfrågor. NYHETER SID 4

2 2 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR NYHETER Tipsa oss! Hör av dig med nyhetstips till info@lkab.com eller ,8 Så många miljarder i vinst landade resultatet för Vi skördar frukterna av satsningen på pellets som några modiga startade på 1950-talet. LKAB:s vd Lars-Eric Aaro förklarar rekordåret 2011 i NSD. Enormt vrid och 500 hästar nya Vincent 90 är en bjässe med alla mått. Foto: MAURITZ MAGNUSSON Vincent 90 flyttar in MALMBERGET. I februari flyttade en jätte in i LKAB:s gruva i Malmberget. Trucken Vincent 90 är en bjässe som lastar 90 ton malm per lass och som ska gå i trafik mellan bergtappar och krossfickor. Och han lär få jobba. Hans föregångare hann nämligen gå mil under drygt timmar i gruvan medan den lastade över 11 miljoner ton råmalm. Norska transportmyndigheter prioriterar Malmbanan LKAB. I en nationell transportplan lyfter Jernbaneverket i Norge fram Ofotbanen, den norska delen av Malmbanan, som prioriterad för investeringar vid sidan av satsningar i Bergen och Oslo. Jernbaneverket argumenterar för en 50-procentig ökning av kapaciteten på linjen genom bland annat förlängda mötesplatser och förbättrad strömförsörjning. Dessutom vill Jernbaneverket tillsätta en utredning om dubbelspår tillsammans med svenska myndigheter. ANDERS LINDBERG Studenter hjälper LKAB öppna ny gruva MERTAINEN. I en projektkurs vid Luleå tekniska universitet har en grupp studenter hjälpt LKAB genom att bidra med viktigt underlag till projekteringen av den nya gruvan i Mertainen. Studenterna har utvecklat ett interaktivt verktyg där ingångsvärden kan ändras vilket ger LKAB aktuell information om ekonomi och energiförbrukning för gruvan. ANDERS LINDBERG Den 22 mars kl Chatta med kan du chatta med LKAB:s Grete Solvang Stoltz personaldirektör, Grete Solvang Stoltz, om rekry- chat teringen av nya medarbetare. Siv Aidanpää-Edlert, vd LKAB Fastigheter och Tomas Lindgren, projektledare, på Luossavaaras sydsluttning. Byggoffensiv i Malmfälten LKAB. Tillväxten i Malmfälten med Sveriges tyngsta industriella investeringar har skapat en nära nog akut bostadsbrist. LKAB Fastigheter har nu aktiverat en offensiv strategi för att möta behoven: Vi vill bygga samhällen, inte etablera fly in-fly out-lösningar, säger Siv Aidanpää-Edlert, vd, LKAB Fastigheter. Tre nya gruvor, två nya huvudnivåer och nyanställningar på ingång. Och det handlar enbart om LKAB:s verksamhet, ovanpå det ligger all tillväxt som genereras av underleverantörer, annan industri, besöksnäring och rymdverksamheten. Malmfälten är en het tillväxtregion med landets största industriella investeringar. Efter ett nyhetsreportage i Vi hoppas att våra byggprojekt kan inspirera fler nationell tv blev LKAB:s växel nedringd av 700 jobbsökande från hela landet under en enda dag. Baksidan av den expansiva utvecklingen är att en akut bostadsbrist har uppstått och processerna för de nybyggnationer som behövs för att möta det ökande behovet är tidskrävande: Tidsspannet från beslut till inflyttning är cirka två år och tre månader för ett område om lägenheter om allt flyter på bra, bekräftar Siv Aidanpää-Edlert. De kommande åren intensifieras nu byggandet av nya bostäder och LKAB Fastigheter har just nu projekt som omfattar 517 nya bostäder i Malmfälten. Men, det räcker inte. Behovet är större än så, men det är vad vi har inriktningsbeslut på just nu, och allt talar för att fler projekt kommer att aktiveras framöver. Sedan är vi inte ensam aktör på marknaden och självklart ser vi gärna att vi får en mångfald i byggandet av nya samhällen. Det viktiga är att vi tillsammans kan bygga attraktiva boenden och samhällen Fakta LKAB Fastigheter bygger 517 nya bostäder i Malmfälten: 200 nya bostäder i Repisvaara, Malmberget. "De kan eventuellt vara klara till 2015." 50 nya bostäder i Granbacka i Malmberget: "Om allt går vägen kan de första lägenheterna vara inflyttningsklara i början av 2014." 50 nya lägenheter I Kiruna: "Vi kommer att starta på Jägarskoleområdet med att bygga 50 lägenheter, som blir klara 2014." 150 nya bostäder vid Luossavaara i Kiruna: "Vi planerar för olika hustyper på sluttningen. Planen är att ha dom klara " 20 nya lägenheter i Svappavaara: "Förprojektering har startat. De kan vara klara 2013." 47 nya bostäder under 2012 i Kiruna: "Genom ombyggnationer släpper vi 47 nya lägenheter i Kiruna under 2012, bl a kasernerna på Jägarskolan och turistboendet Gullriset." för framtiden. Vi vill att de som ska arbeta i våra framtida gruvor ska bo och leva här i Malmfälten. Vi hoppas att våra byggprojekt kan inspirera fler att investera och bygga i Kiruna, Gällivare, Malmberget och Svappavaara. Att fler vill vara med och bygga nya Malmfälten, säger Aidanpää-Edlert. RONNY OLOVSSON LKAB:s byggplaner tar form i Kiruna Kiruna. Planbeskedet för nybyggnationer på Luossavaara och Jägarskoleområdet är godkända. Det innebär att arbetet med att bygga 200 nya bostäder i Kiruna går in i en ny fas. Kiruna kommun godkänner LKAB:s ansökan om planbesked för Luossavaara och Jägarskoleområdet. Därmed kan LKAB gå vidare med detaljplanearbetet för områdena. Det här känns bra. Förhoppningsvis kan ett kommunalt beslut om detaljplanen tas under hösten och när den väl är tagen blir nästa fas att söka om byggnadslov innan LKAB fastigheter AB kan starta byggnationen, säger Göran Olovsson, LKAB:s avdelningschef för samhällsomvandlingen i Kiruna. Göran Olovsson. Han kan inte säga något om vilken typ av bostäder det handlar om. Det är bland annat det som detaljplanearbetet kommer att avgöra. Men planen är i alla fall att bygga 150 nya bostäder på Luossavaaras sydsluttning och 50 nya bostäder på Jägarskoleområdet i den första etappen Tillsammans med de ombyggnationer som LKAB fastigheter AB gör på Jägarskoleområdet och Gullriset handlar det om totalt 250 bostäder. Allt enligt det avtal om Gruvstadspark 1 som upprättats mellan LKAB och Kiruna kommun. LKAB satsar stort på nya gruvor i Svappavaara. Det innebär också att man planerar att bygga 20 nya bostäder i byn. Här har man kommit ett steg längre med detaljplanearbetet än i Kiruna och påbörjat förprojekteringen för att kunna söka byggnadslov. Planen är sedan att lämna in en ansökan om marklov under våren. Går allt som det ska så kan markarbetena starta under sommaren/hösten. Och när det är klart kan LKAB fastigheter AB starta byggnationen när detaljplanen och byggnadslovet är klart, säger Göran Olovsson. Fakta Från beslut till boende, så funkar det: 1. Begäran om planbesked upprättas och lämnas in till kommunen. En begäran tar 1-2 månader att förbereda och kommunen måste svara på begäran inom 4 månader från inlämnandet. Man frågar officiellt om kommunen vill delta i att upprätta en detaljplan för ett specifikt område. 2. Visionsarbete för området tas fram av LKAB, pågår parallellt med väntetiden. 3. Upprättande av detaljplan i samarbete med kommunen, tar ca 12 månader om processen går snabbt och utan överklaganden (kommunal process). 4. Parallellt pågår projektering av bygg och mark. 5. Formellt investeringsbeslut tas av LKAB:s styrelse. 6. Bygglov söks när projektering är klar, hanteras av kommunen. 7. Förfrågan skickas ut till entreprenörer, anbudstid ca 1 mån, upphandling ca 1 mån. 8. Detaljplan klar 12 mån senare, bygget kan starta. 9. Byggande pågår i ca 18 mån. 10. Inflyttning. Snart ännu snyggare. Nu ska Kiruna bli snyggare! KIRUNA. Sommarjobbande skolelever har gjort Malmberget snyggt och prydligt. Nu är det dags för Kiruna att bli snyggare. Resultatet av LKAB Fastigheters hyresgästenkät talar för sig själv: Malmbergsborna uppskattar projektet Snyggare Malmberget där sommarjobbande skolelever har arbetat med att fräscha upp boendemiljöerna genom att städa, röja och måla om. Nu startas ett likadant projekt i Kiruna. I Malmberget ökar hyresgästernas betyg på våra gårds- och grönytor stadigt. Nu är vi uppe i betyget 4,3. I Kiruna når vi inte alls lika högt med betyget 3,8. Det vill vi ändra på och det är därför vi startar projektet även i Kiruna, säger Siv Aidanpää Edlert, vd för LKAB Fastigheter, och fortsätter: Arbetet startar till sommaren. Det blir mycket röjning, gräsklippning och städning. Och det är skolungdomar som får fräscha upp våra boendemiljöer. Precis som i Malmberget. Siv Aidanpää Edlert berättar också att hyresgästenkäten visar att LKAB Fastigheter fått önskemål om en bättre hemsida, något som man kommer att börja arbeta med under Allvarligt talat! Markus Petäjäniemi, direktör för marknad och logistik Den nordiska stålmarknaden har dragit ned produktionen och minskar bemanningen. Behöver vi i LKAB känna oro? Ja, det är aldrig bra när våra kunder har det kämpigt. De nordiska kunderna har haft det kämpigt sedan i höstas och drog redan då ned produktionstakten. Det har vi inom LKAB lyckats hantera. Några ståltillverkare skymtar trots det lite ljus i tunneln, och hoppas på en vändning snart. Hur har LKAB påverkats? LKAB påverkades i höstas med ökade lager i Malmberget. Men vi kunde snabbt hitta andra kunder som ville ha vår pellets, framförallt i Europa och särskilt i Tyskland. De ökade sina leveranser från LKAB när de fick chansen att ta över volymer från Östersjömarknaden. Hur går pelletsproduktionen just nu? LKAB:s pelletsverk rullar med full produktion och vi på Marknadsavdelningen levererar allt som produceras. Under årets två första månader har vi levererat 4,7 miljoner ton, vilket är enligt LKAB:s plan. Hur ser det ut på andra marknader än Europa? Våra leveranser av pellets för direktreduktion i till exempel Mellanöstern är fullbelagda. Vi kan sälja mer än all DR-pellets vi kan få fram. Dessutom har vi fått en ny kund på DRpellets, och fler visar intresse. Säljer LKAB pellets till Kina? Ja, vi har kunder i Kina. Jämfört med Europa, vår huvudmarknad, är det dock små volymer. I Kina råder just nu prispress nedåt på stålprodukter. I USA märks en ljusning med högre stålpriser och i Europa verkar det som om botten är nådd. Men läget är fortsatt osäkert. Mauritz Magnusson

3 NYHETER 4 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR Ny rening reducerar 90 procent Monica Quinteiro, avdelningschef för miljöfrågor, LKAB. MALMBERGET. LKAB investerar nära 700 miljoner kronor i en ny rökgasrening i ett av Malmbergets pelletsverk. Utsläppen av svavel, klorider och fluorider kommer då att minska med cirka nittio procent. Med den här reningen får vi ett pelletsverk med utsläppsnivåer som är ett av de lägsta i världen, säger Monica Quinteiro, avdelningschef för miljöfrågor, LKAB. Samtidigt som LKAB bygger rökgasreningen installeras även ny stoftrening i Bandugnsverket som är fem gånger effektivare än den nuvarande. Det här är ett steg i vår strävan att erbjuda världens mest miljövänliga pellets. Bandugnsverket kommer att nu att ta klivet in bland de pelletsverk som har världens lägsta utsläpp. Det här har stor betydelse globalt sett, konstaterar Monica Quinteiro Reningsanläggningen ska vara klar senast i januari 2014 då den nya miljödomen träder i kraft. Kraven från mark- och miljödomstolen kommer att uppfyllas. Tidigare har vi inte alls haft någon rening av rökgaser från Bandugnsverket, säger Per-Erik Hjerpe, sektionschef, pelletsverken MK3 och Bandugnsverket i Malmberget. Vad betyder reningen för miljön utanför industriområdet? Största förändringen sker regionalt och nationellt beträffande att minska utsläpp som orsakar försurningen totalt i landet. En minskning av utsläppen sker också i närområdet även om dagens nivåer redan är väldigt låga där, svarar Jimmie Widing, projektledare, LKAB. Sedan 1980 har utsläppen från LKAB halverats, samtidigt som pelletsproduktionen har mer än tredubblats. LKAB:s pelletsverk i Malmberget planerar att öka produktionen till 9 miljoner ton de närmaste åren. Strategin är att öka pelletsproduktionen totalt i LKAB med 35 procent fram till Maritha Mossberg Vi har fått en bra byggstart, säger Mikael Sidér, regionchef, Lemminkäinen, som bygger anläggningen. Foto: MAURITZ MAGNUSSON LKAB:s experimentmasugn står i centrum för stålvärldens intresse. I vår studerar japaner miljösmart teknik hos LKAB. Från vänster: Lena Sundqvist, Mefos, Shiro Watakabe, JFE Steel och Nobumitsu Tanaka, Mitsui (i bakgrunden). Foto: Lennart Jönsson Japaner studerar miljösmart teknik vid LKAB:s experimentmasugn LULEÅ. LKAB:s experimentmasugn i Luleå glöder av stålvärldens intresse. I vår genomför japaner försök hos LKAB för att studera teknik för koldioxidsnåla masugnar. LKAB visar vägen. Tidigare har den europeiska ståljätten ArcelorMittal satsat på ny teknik som testats fram hos LKAB för att minska utsläppen av koldioxid från masugnar. LKAB jobbar nu intensivt med att bygga om anläggningen runt experimentmasugnen inför de japanska testerna. Det är ett prestigeprojekt som Peter Sikström, LKAB, chef för teknisk marknadssupport. visar att vi är ensamma i världen om att kunna göra såna här tester. Dessutom kommer japanerna att vara på plats i Luleå med en delegation under de fyra veckor som kampanjen pågår, säger Peter Sikström, chef på LKAB:s avdelning teknisk marknadssupport. Sedan det blivit känt runt om i stålvärlden att LKAB:s experimentmasugn är så väl lämpad för process- och anläggningsutveckling har Japans motsvarighet till Ulcos tagit kontakt. Japanernas önskemål är att få köra en testkampanj med sin egen idé om hur man ska göra en koldioxidsnål masugnsprocess, liknande LKAB:s utvecklingsarbete inom Ulcos. Japanerna har dock ett lite annat sätt att göra det på som passar deras förutsättningar. Den kampanjen genomförs i LKAB:s experimentmasugn under våren 2012, säger Peter Sikström. LKAB är sedan 2004 engagerat i den europeiska stålindustrins projekt Ulcos, som står för ståltillverkning med ultralåga utsläpp av koldioxid. Samtliga försök i projektet har varit lyckade. Europas stålindustri har förstått värdet av vad både anläggningen kan prestera och vilken kunskap LKAB besitter inom masugnsprocessen och vår förmåga att genomföra komplicerade ombyggnader av masugnar, säger Peter Sikström. Kampanjerna i experimentmasugnen syftar till att utveckla en ny typ av masugnsprocess som skall ligga till grund för kommersiella produktionsugnar. I Ulcosmetoden används masugnsgasen effektivare och koldioxiden avskiljs. Mauritz Magnusson FRÅGAN Malmfältsbor svarar LKAB investerar 700 miljoner kronor i en ny rökgasanläggning. Vad tycker du om detta? Lisa Yngström, Gällivare Det är bra. Det är viktigt för miljön. Och viktigt för företagets image att LKAB visar vad de gör för miljön. Christina Eneris, Gällivare Imponerande! Det är ett företag som gör en vinst med en miljard i månaden. Jag tror att vi alla behöver tänka på miljön, inkluderat LKAB. Marcus Backe, Malmberget Det är väl bra att de investerar och tänker på miljön. Imponerande att de satsar så mycket, det är en stor summa pengar. Fråga LKAB Lotta Fogde, kommunikationsdirektör, LKAB Vad händer i akutkirurgifrågan i Kiruna? Samrådsgruppen ledd av näringslivsbolaget Progressum anlitade under hösten en erfaren konsultfirma med sjukvårdskompetens som studerade förutsättningarna för en ny sjukvårdsorganisation i Kiruna. En konsultrapport blev klar i december och har skickats in till Norrbottens Läns Landsting. Rapporten pekar på stora möjligheter till en rationellare organisation, som dessutom skulle bygga på större lokalt inflytande. Denna rapport bildar nu underlag för diskussioner mellan kommunledningen och landstinget. Med en stabil grund i form av en effektiv sjukvårdsorganisation skapas förutsättningar att även etablera någon form av långsiktig kapacitet för att omhänderta akut skadade eller sjuka på ett effektivt och säkert sätt. Ett flertal aktörer har visat intresse för att medverka till en sådan lösning, däribland LKAB. Att säkerhetsställa en funktion för att ta hand om skadade och sjuka akut kan liknas vid en försäkring, som förhoppningsvis aldrig ska behöva användas. Men det är också en av flera viktiga beståndsdelar i ett attraktivt samhälle, och därmed en betydelsefull förutsättning för tillväxt. Förhoppningen från samrådsgruppens sida är att samtalen mellan kommun och landsting ska vara konstruktiva och ge resultat under våren. Därefter kan arbetet med att utforma konkreta lösningar och hållbara allianser vidta.

4 6 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR NYHETER 7 Foto: Åsa Poromaa Färd mot populärt utflyktsmål KIRUNA. I februari öppnade Ädnamvaarastugan i Kiruna för säsongen. Och i år kan utflyktssugna Kirunabor ta vägen mot fjällvärlden över den nya friluftsbron som invigdes i september. Några som firade detta var Pia Lindholm med barnen Ebba och Truls, Pia Johansson och Johanna Bergström Roos, som provade den nya friluftsbron på deras väg upp till Ädnamvaarastugan där Friluftsskolan Vargen hade dukat upp fika för stugans gäster. Försäljning från Elevhemsområdet i Malmberget MALMBERGET. Inom kort startar försäljningen av inventarier från villorna på Elevhemsområdet i Malmberget. Annonsering kommer att ske i det lokala annonsbladet. Maskintjänst AB ansvarar för rivningsarbetet och försäljningen. Det är framförallt fönster och ytterdörrar som kommer att säljas. Intresseanmälningarna via mejl har varit väldigt många och därför kan inga nya önskemål tas emot. Det här är ett smidigt sätt att sköta försäljningen, säger Mikael Gustavsson, byggledare, LKAB. Maritha Mossberg 750meter. Så långa är LKAB:s malmtåg som dras av världens starkaste lok, Iore. Ett malmtåg består av 68 vagnar med en lastkapacitet på 100 ton styck. Det innebär att varje malmtåg fraktar ton järnmalmsprodukter. Historiska kulor rullade ut från Svappavaara SVAPPAVAARA. Den 23 januari 2012 var en historisk dag för LKAB. För första gången sedan tidigt 80-tal kördes verken i Svappavaara utan malm från Kiruna. Det var en härlig dag och förhoppningsvis dröjer det inte alltför länge innan vi får uppleva det igen. Vårt mål är ju att med hjälp av malmen från Gruvberget, Mertainen och Leveäniemi göra Svappavaaraverken självförsörjande på råvara, säger en glad Per-Erik Lindvall, LKAB:s direktör för Teknik och affärsutveckling. Thage Johansson, Wania Lindberg, Roland Holmgren och Göte Nilsson. I gruppen ingår även Gunnar Bergman och Ingemar Marklund. För produktionen av dvd-skivan svarar Michael Johansson. Foto: Mauritz Magnusson Engelska gruppen fick rikspris för sin dvd-dokumentation MALMBERGET. Vi på Engelska bodde i en idyll. Minnena kommer direkt när vi står utanför vårt barndomshem. Det säger Göte Nilsson utanför familjens gamla köksfönster högst uppe på Engelska bostadsområdet ovanför Kilen i Malmberget. Vid Engelska vägen står Malmbergets äldsta hus. De byggdes när järnvägen nådde fram år Området fick sitt namn från det bolag som byggde Malmbanan. De första husen byggdes för gruvarbetare från Skottland av det engelska gruvbolaget som drog fram järnvägen och inledde gruvepoken i Malmfälten. Engelska gruppen är sex barndomskamrater som bestämde sig för att dokumentera sin miljö och uppväxt från 1930 till 1950-talet. Resultatet samlades i en dvd med ljud och bilder med kommentarer. Varje hus och familj som bodde i husen är dokumenterade. Ett stort arbete har ägnats att få fram bilder. Berättelserna är gruppens egna minnen. För sitt arbete fick Engelska gruppen ett pris av Riksantikvarieämbetet. Det var en stor upplevelse att fara till Stockholm och hämta priset. Alla kan se priset på en tavla i biblioteket i Malmberget. Där kan man också låna dvd-skivan, säger Roland Holmgren. Han berättar om husen, varav flera finns kvar och några av dem fortfarande efter 120 år används som bostäder. Tre av husen är rivna och tre av husen ligger innanför staketet till deformationszonen vid gränsen till Kilen. Skolan har rivits. De fem första husen är byggda av stående gamla slipers som blev över från järnvägsbygget, säger Roland Holmgren. De två äldsta husen, Ettan och Tvåan, på Engelska står kvar än idag. Dessutom står stenkåken kvar. Stenbaracken byggdes i huggen sten som bostad, men den fick snart överges. Huset var för kallt. De andra husen var varma och bestod länge som bostäder, säger Roland. Att bo på Engelska i Malmberget var speciellt. Bostadsområdet låg allra högst upp, ovanför Kaptensmalmen. Där började också gruvbrytningen. Ursprungligen byggdes fem hus på gamla delen av området. Dessutom fanns en skola, och på Kilen nedanför fanns en affär byggdes en handfull Vårt hus var det första med rinnande vatten Minnen av en idyll. hus till på Nya Engelska. De används fortfarande som bostäder. Där växte Thage Johansson upp i 442:an. Vi hade en fantastiskt fin barndom. Gatan var full av barn. Engelska var vår hela värld under barnaåren. Och tänk vårt hus var det första med rinnande vatten och vattenklosett, säger Thage Johansson. Thage har skrivit ned sina barndomsminnen i ett häfte. Det blev en start för Engelska gruppen. Tillsammans har de gjort hela dokumentationen som samlades i dvd-skivan. Göte Nilsson berättar att hans far kom till Malmberget och Engelska Pappa jobbade vid Oskarsgruvan på Kungsryggen. Han var mån om vår skolgång. När han fick höra att jag flyttat upp en årsklass i skolan plockade han fram en fotboll. Jag spelade med den tills den var uppnött. Fotbollen tog all min fritid, säger Göte Nilsson. Roland Holmgren och Wania Lindberg bodde i varsin ända av Femman. Det känns som en ödets nyck att vi två skulle bli ett par tillsammans så många år senare, säger Wania, som nu är särbo med Roland. Mauritz Magnusson Fortfarande möjligt öppna Leveäniemi enligt plan år 2015 SVAPPAVAARA. Länsstyrelsen har beslutat att tömningen av Leveäniemi dagbrott i Svappavaara får prövas utifrån förutsättningen att den inte har betydande miljöpåverkan. Det här är ett mycket glädjande besked och ett otroligt viktigt beslut för att LKAB ska klara av att vara igång med produktionen i Leveäniemi 2015 enligt plan, säger Per- Erik Lindvall, LKAB:s direktör för Teknik och affärsutveckling och berättar att LKAB har lämnat in en ny ansökan om tömning av dagbrottet. När den första ansökan om tömning av vattnet i dagbrottet Leveäniemi fick avslag hos länsstyrelsen i höstas beslutade LKAB att hitta en ny lösning. Enligt den nya ansökan till länsstyrelsen, ska vattnet pumpas ut till Liukattijokki nedströms Tansaarijokkis tillflöde. Pumpningen är utformad så att ingen miljöpåverkan ska ske under tömningen. Styrningen av pumphastighet och vattenflöde anpassas Det här är ett mycket glädjande besked Per-Erik Lindvall också så att kopparhalten i Liukattijokki aldrig överstiger 4 mikrogram per liter vatten. En så pass låg kopparhalt innebär ingen miljöpåverkan på bäcksystemet. Leveäniemis dagbrott bedöms innehålla cirka 110 miljoner ton malm. Innan malmen kan börja brytas måste dagbrottet tömmas på 30 miljoner kubikmeter vatten. LKAB planerar att bryta 12 miljoner ton malm per år i dagbrottet som beräknas ha en livslängd på nio år troligen längre. Leveäniemi är ett av tre dagbrott som LKAB planerar att bryta i Svappavaara. De andra är Gruvberget, som invigdes 2010, och Mertainen, för vilken LKAB inom kort lämnar in en ansökan för brytningstillstånd. Målet är att de tre dagbrotten ska öka LKAB:s produktion med 35 procent, till 37 miljoner ton järnmalmsprodukter årligen. Gruvorna i Svappavaara skapar runt 500 nya arbetstillfällen. Brytningen i Leveäniemi kan vara igång 2015 om allt går enligt plan. Foto: Fredric Alm Ministrar kartlägger behovet av arbetskraft i Malmfälten Tobias Billstrom och Hillevi Engstrom. Foto: ULRIKA WESTERBERG KIRUNA. Migrationsminister Tobias Billström och arbetsmarknadsminister Hillevi Engström besökte i förra veckan LKAB. Besöket var en del av ministrarnas tvådagars visit i Kiruna. Anledningen till besöket var den kartläggning av arbetskraftsbehovet i Malmfälten som just nu genomförs. Eftersom behovet av arbetskraft är större än vad den lokala arbetsmarknaden kan erbjuda är det, enligt Hillevi Engström, viktigt att etablera bilden av Malmfälten som en arbetsmarknad och sprida informationen om behovet av arbetskraft. Ytterligare en lösning på problemet kan, enligt Tobias Billström, vara att leta arbetskraften i utlandet och då främst i Australien, Kanada och Brasilien. Ulrika Westerberg LÄS MER PÅ VÅR NYA WEBB

5 8 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR REPORTAGE 50 mil. Så lång är Malmbanan från Luleå i söder till Narvik i norr. Sträckan mellan Gällivare och Luleå invigdes 1888 medan sträckan mellan Kiruna och Narvik invigdes Hösten 2012 invigs den nya dragningen vid Kiruna. 90 procent av all järnmalmsproduktion och 40 procent av alla pelletsleveranser inom EU står LKAB för. MALMFÄLTEN. Hundratals miljoner kronor ligger dolda i marken runt om i Malmfälten. LKAB:s prospekteringschef Per-Olov Fjällborg är anlitad för att hitta dem. Det känns nästan som att gå på skattjakt, säger Per-Olov Fjällborg. Faktum är att vi har känt till de här fyndigheterna i många år. Per-Olof Fjällborg. Det handlar om enorma mängder malm Det råder högtryck på LKAB:s återinvigda prospekteringsavdelning i Kiruna. Avdelningen lades ner på 80-talet för att återuppstå förra året. Med tanke på världsläget med den stora efterfrågan på malm kontra de fyndigheter som vi har här i vårt närområde så är det fantastiskt roligt, säger Per-Olov Fjällborg. Och objekten är många, stycken, om än inte nya. Fyndigheterna har åter hamnat i blickfånget tack vare gamla kartor, rapporter och provborrningar som nu gås igenom och analyseras på nytt. Faktum är att vi har känt till de här fyndigheterna i många år. Däremot har det inte blivit lönsamt förrän nu att ens fundera på att undersöka dem. Det är nästintill ett detektivarbete som Per-Olov Fjällborg och hans kollegor på prospekteringsavdelningen bedriver. Man kan säga att vi lägger ett pussel med gamla uppgifter. Vi tar helt enkelt vid där andra slutade eftersom den tidens malmpriser inte var höga nog för att en brytning skulle bli lönsam, förklarar Kirsten Holme, geolog och expert inom prospektering. Sen för vi in resultaten från nya undersökningar och prover som analyserats. Pusslet som hittills har lagts gällande fyndigheterna i Malmfälten ser ut enligt följande: I Malmberget- och Gällivareområdet analyseras just nu områdena Sikträsk, Dundret västra, Talvatisvaara och Kuortesape. När det gäller Svappavaarafälten går LKAB fortfarande i väntans Jakten på de gömda skatterna tider på tillstånden för tömningen av Leveäniemi och produktionsbrytningen i Mertainen. Under tiden arbetar Per-Olof Fjällborg och hans kollegor med att analysera fyndigheterna Ylipääsnjaska och Painirova samt att hitta lösningar för var i närområdet det överblivna gråberget ska kunna placeras. Gruvbergets magnetit bryts och prospekteringsarbete pågår på Gruvbergets hematit. I Kiruna öppnar i år produktionen i fyndigheten Konsuln. I övrigt tittar prospekteringsavdelningen på Luossavaaramalmen, fyndigheterna Viktor och Sigrid i södra delen av Kirunagruvan, Vietnammalmen i den gamla nedlagda Tuolluvaaragruvan men framförallt Lappmalmen i området norr om Varggropen. Och där tyder nya provborrningar på att malmkroppen, som ligger 400 meter under markytan, hänger ihop med de gamla dagbrotten. Per-Olov Fjällborg och Kirsten Holme vill inte ge sig in i några spekulationer kring hur mycket värde det kan ligga i de tilltänkta gruvorna. Men det är inte i överkant att tippa att det handlar om flera hundra miljarder kronor som ligger dolda där på djupet. Det handlar om enorma mängder malm. Om vi tillsammans med Svappavaarafältens produktion har som mål att komma upp i en produktion på 37 miljoner ton så vill jag, med tillägg av de mellan 20 och 30 nya projekten, höja målet till 50 miljoner ton under 2020-talet, säger Per-Olov Fjällborg. Överst på listan står alltså Lappmalmen inklusive Per Geijermalmerna som Per-Olov Fjällborg tror kan vara i produktion inom 10 år. Jag tror att det här kan vara Kirunas framtid, säger han och blickar ut över området norr om Varggropen. Ulrika Westerberg Per-Olov Fjällborg och Kirsten Holme studerar tillsammans gamla kartor över fyndigheterna. Foto: Fredric ALm Förlust för LKAB i japanskt snöbollskrig 2012 års mest intressanta karriärföretag Ducka!!! LULEÅ. Den 25 februari avgjordes SM i snöbollskrig i Luleå. Med bland de tävlande var ett lag från LKAB som slutade på en delad femte plats efter några hårda dueller. Snöbollskrig, eller Yukigassen som sporten kallas, härstammar från Japan och fick sitt fäste i Sverige för två år sedan. Luleå Tekniska Universitet stod som värd för årets upplaga av SM i snöbollskrig som gick av stapeln den 25 februari. Totalt 16 lag ställde upp. Med bland de tävlande lagen fanns LKAB. Vi gick vidare till andra omgången, då var åtta lag kvar i matchen. Dessvärre åkte vi ut i kvartsfinal och slutade på en delad femte plats. Det var riktigt kul. Vi fick i alla fall vinna mot rektorslag och professorer från LTU, säger Bo Öhman, controller Minelco. Det var första gången som årets LKAB-lag ställde upp. I varje lag finns tio spelare. Matchen spelas i tre set och det handlar om att antingen ta den flagga som finns placerad på motståndarens planhalva eller att skjuta bort motståndaren genom att kasta snöbollar på dem. Årets SM i Yukigassen vanns av lag I & Co. Johanna Fogman Pernilla Kettunen. Foto: ULRIKA WESTERBERG KIRUNA. Dagens Industri har utsett LKAB till ett av 2012 års mest intressanta karriärföretag. Det är jättekul. Det är ett bevis på att vi är på rätt väg med vår satsning på det attraktiva LKAB, säger Pernilla Kettunen, HR-advisor på LKAB i Kiruna. Varje år utser Dagens Industri 100 företag i Sverige till karriärföretag. Gemensamt för dessa företag är att de sticker ut från mängden genom att erbjuda unika utmaningar och extra spännande karriärmöjligheter. Vid en ceremoni den 7 februari på Charmmässan, Chalmers arbetsmarknadsmässa, fick LKAB och Pernilla Kettunen ta emot utmärkelsen. Vi gjorde en brandingsatsning i fjol och fokuserade extra på att synas, framförallt utanför vår region. Vi tog också ett nytt grepp och deltog på bland annat Vildmarksmässan, vilket gav publicitet. Men utmärkelsen är inte det enda kvittot på att marknadsföringssatsningen slagit väl ut. Allt fler arbetssökande har fått upp ögonen för LKAB och ansökningarna strömmar in från hela landet. Det är fler sökanden som har rätt kompetens, säger Pernilla Kettunen. Ulrika Westerberg

6 NYHETER 10 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR Stefan Sundqvist, affärsområdeschef anläggning, och Anders Nyberg, arbetsledare, känner sig säkra på arbetet. BDX prisat för säker arbetsmiljö Kiruna. BDX har ett mål. Att deras anställda ska känna sig trygga och säkra på arbetet. Genom hårt slit har företaget lyckats hålla nere antalet olycksfall och dessutom fått personalen att själva börja ta ansvar. Det har resulterat i ett fint pris i galamått mätt. En trygg och säker arbetsmiljö är LKAB:s viktigaste framgångsfaktor. Pristagaren har, med uttalad vilja och ett helhjärtat engagemang från ledningen, gjort betydande förbättringar för att minimera olyckor och tillbud i en tung och många gånger komplicerad miljö. Att ärligt och självkritiskt utföra egenkontroller visar på ett starkt ansvarstagande. Ja, så löd motiveringen när årets arbetsmiljöpris delades ut av LKAB på årets Kirunagala för företagare. Vinnare är företaget BDX, ett entreprenad- och logistikföretag. Stolta pristagare. Från vänster: Magnus Granljung, produktionsoch marknadsdirektör, Stefan Sundqvist, affärsområdeschef anläggning och Tomas Huru, marknadsområdeschef Kiruna. Foto: JOHANNA FOGMAN Vi lägger ned mycket tid och energi på att få all personal engagerad i säkerhetsarbetet. Det är kul att vi får ett kvitto på vårt arbete, säger Magnus Granljung, produktions- och marknadsdirektör. Omställningen kom för något år sedan när BDX upptäckte att de inte nådde ända ut i organisationen med sitt säkerhetstänk, främst till chaufförerna. De valde då att anställa KMA-samordnare (Kvalitet, Miljö, Arbetsmiljö-samordnare) som enbart arbetade med att dokumentera och kontrollera säkerhetsarbetet. Vi upptäckte brister. En del så allvarliga att fordon och förare plockades ur direkt, vi för en öppen dialog med LKAB och tydliggör allt. Vi ger löpande information om de förbättringar som sker, säger Stefan Sundqvist. Fakta BDX tipsar om de fem viktigaste säkerhetsåtgärderna: För en ständig dialog med kund och utförare av arbetet. Öka medvetenheten bland all personal. Få alla att ta eget ansvar. Utför löpande riskinventering och håll inventeringarna levande under hela projekttiden. Inför kontrollprogram med avvikelserapportering. BDX arbetsmiljöarbete bygger på att arbetsmiljöplaner och riskanalyser upprättas i samråd med beställaren. Stor vikt läggs på vilka risker som kan uppstå och vilka åtgärder som ska vidtas. De följs löpande upp under projektets gång. För att säkerställa att arbetsmomenten utförs enligt planen har BDX upprättat ett kontrollprogram som omfattar bland annat brand- och trafiksäkerhetskontroll som personalen själva utför. Vi har även infört en rutin för oannonserade stickprov av leverantörer och fordon. Vår erfarenhet visar att om stickproven genomförs kontinuerligt ökar delaktigheten och uppmärksamheten, säger Stefan Sundqvist. BDX arbetar mycket med attitydtänk. Vid återkommande veckomöten diskuteras nya avvikelser och arbetsmiljö. Viljan att ständigt bli bättre måste hela tiden finnas där. Man får aldrig avsluta arbetet. Vi har ett bra lagarbete och det är därför vi är här idag, säger Tomas Huru, marknadsområdeschef Kiruna. Vi måste bli ännu tydligare med att få ut säkerhetsarbetet i alla led, även till våra underleverantörer, säger Stefan Sundqvist. JOHANNA FOGMAN Kristina Zakrisson. Visionsarbete ska skapa attraktivt Kiruna KIRUNA. Hur skapar man en attraktiv stad? Jo, frågar du Kiruna kommun är svaret enkelt: Genom att låta medborgarna vara med och utforma en vision för framtiden. Under min tid som kommunalråd har många företag och organisationer visat intresse för att vara med i samhällsutvecklingen och bidra med resurser som kompetens och ekonomi. Vi har också känt att vi behöver jobba vidare med den vision som finns för Kiruna. När vi pratade om detta så väcktes idén om att slå ihop alltsammans att tillgodogöra oss de erbjudanden vi fått och samtidigt göra ett visionsarbete där vi får med oss Kirunaborna, förklarar kommunalrådet Kristina Zakrisson som poängterar att visionen ska handla om hela kommunen, inte bara centrala staden. Arbetet påbörjades i februari genom att ledamöterna i kommunfullmäktige delades in i grupper för att diskutera hur man tillsammans med medborgarna tar fram en vision som sedan ska fungera som underlag för kommande beslut. Peter Nygårds från Sparbanken Nord är anlitad att leda hela processen som man räknar med kommer att ta minst ett år. BILDEN 500 meter lång lysmask Vad: Lysmasken är ett konstnärligt förslag till Gruvstadsparken i Kiruna. Varför: Statens konstråd har utlyst en idétävling för en helhetsgestaltning av Gruvstadsparken. Den vision som tagits fram visas i stadshuset i form av modeller och skisser. Andra idéer är ett kublandskap skapat av rivningsmassor, ett hus ombyggt till klätterberg och en snöbollskrigsbana anlagd på husgrunder. Hur: Den röda lysmasken med utsiktskokonger föreslås utgöra en gräns mellan stad och gruva och samtidigt erbjuda insyn över deformationsområdet. Vem: De fem konstnärerna Ingo Vetter, Karl Tuikkanen, Sofia Sundberg, Boel Hellman och Markus Aerni vann idétävlingen och har tagit fram visionen. Text: Åsa Poromaa Foto: Rúnar Guðmundsson

7 PYSSEL & KRYSS GÄSTKRÖNIKAN 12 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR huller om buller Hur många pilar och bågar kan du hitta här? SER DU FELEN? Vad är det för oväsen? 16 skillnader har slunkit med på dessa två bilder. Ser du dom? lösning: aladdinlabyrinten Kan du hjälpa Kalle att hitta vägen ut ur lampan? LOGISKA PILAR Titta på dessa olika sorters pilar.kan du dra slutsatsen om vilken färg den sista har? lösningar : LOGISKA PILAR: Grön spets, översta vänstra fjädern gul och nedersta vänstra fjädern röd, översta högra fjädern blå och nedersta högra fjädern grön. HULLER OM BULLER: 7 pilar, 12 bågar. Förvalta människorna bättre Jag får ofta höra att jag inte är som en riktig norrlänning, vissa säger till och med att jag fötts på fel ställe. På något sätt så får folk inte ihop mig med den bild de har i sitt huvud. Jag är inte tystlåten, jag tar för mig, jag är social och gillar att synas och höras. Inget av vilket man kanske kopplar ihop med den typiske norrlänningen. Det blir då lätt lite error i folks huvuden när jag stolt berättar att jag kommer från Gällivare som ligger nästan så långt upp i Sverige som man kan komma. Det blir alltså inte så mycket mer norrländskt än så. Egentligen har jag inte heller sett mig själv som norrbottning och Gällivaretjej förrän jag flyttade därifrån. Först då insåg jag hur mycket det har gett mig som människa att ha fått växa upp i Gällivare. För en utav anledningarna att jag tar för mig är just för att jag fått ta plats. Att växa upp på en mindre ort gör att man kan utvecklas i sin egen takt och få möjlighet att prova sina vingar utan att vara perfekt på en gång. Jag är inte tystlåten, jag tar för mig Vad vill jag säga med det här då? Jo att den typiske norrlänningen inte existerar, för just pga. att det finns så mycket plats i norr både bokstavligt talat och metaforiskt så finns det utrymme för att utvecklas åt precis det håll man vill. Helt enkelt en plats där man får en chans att vara sig själv. Sen har jag tyvärr märkt att resten av Sverige inte är så bekanta med geografin i norr. För ni vet den där obligatoriska frågan man får när man möter nya människor vart kommer du ifrån? Senast jag fick den frågan var faktiskt av Kungen själv. När jag då svarar Gällivare så ser han lite frågande ut och sva- Aida Lindqvist född 1990 i Gällivare. Studerar femte terminen på juristprogrammet vid Uppsala universitet. Blev vald till Sveriges lucia rar Ja, det är väl där någonstans där uppe. Ett inte helt ovanligt svar faktiskt. De flesta är med upp till Luleå, om vi har tur, och sen tar det stopp. Gällivare har alltså inte riktigt hävdat sin plats på kartan. Tråkigt kan man tycka, men jag tror att det har fört med sig mycket gott för oss Gällivarebor. För det innebär att vi stöttar varandra när någon gör något för att sätta Gällivare på kartan. Aldrig någonsin har jag känt så stort stöd som när jag kandiderade till Sveriges lucia och sedan även, säkerligen mycket tack vara Gällivare och övriga norrbotten, tog hem titeln. Vi har alltså mycket vi kan vara stolta över tycker jag. Det enda jag kan sakna är ett bättre förvaltande av det som gör Gällivare unikt; människorna. Vi kommer kanske aldrig att kunna konkurrera med en storstad vad gäller handelsutbud och nöjesaktiviteter. Däremot tycker jag att vi ska kunna skryta med att vi har de nöjdaste invånarna. Ingen ska kunna säga att norrbottningar är avskärmade från resten av världen och inte riktigt hänger med. Det vill säga vi behöver fler forum för utbildning, kultur och mötesplatser för att prova på nya saker. Har vi det spelar det ingen roll vart på kartan vi befinner oss. Ett samhälle jag vill bo i är ett samhälle som lever och utvecklas och där jag kan göra samma sak. Gillar: Att Jan Eliasson blir vice generalsekreterare i FN. Gillar inte: USA:s fortsatta dödande av civila under parollen "kriget mot terrorismen". NYA NUMMER TILL LKAB Koncernväxel: LKAB Berg & Betong AB (tidigare KGS) LKAB Mekaniska AB (tidigare KGS Mekaniska) LKAB Kimit AB (tidigare Kimit) LKAB Fastigheter AB (tidigare FAB) LKAB Malmtrafik AB (tidigare MTAB) Bulls 441. Nya namn och nya telefonnummer Läs mer på vår nya webbplats,

8 14 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR JUST NU Så många fastigheter äger och förvaltar LKAB Fastigheter av dem finns i Kiruna, 800 i Gällivare och ett fåtal i Luleå. LKAB fungerar alldeles utmärkt som det är i dag, det är ett enormt välskött bolag. finansmarknadsminister Peter Norman på di.se:s fråga om LKAB finns på regeringens säljlista. Foto: Johan Ödman Tävla & vinn en ryggsäck! I detta nummer av LKAB Framtid berättar vi om både skattjakt och byggoffensiv i Malmfälten, om världens renaste pellets och om japaner som studerar miljösmart teknik vid LKAB:s experimentmasugn i Luleå. 1 Hur många nya bostäder bygger LKAB Fastigheter i Malmfälten? st X. 517 st st 2Hur långt är tidspannet från byggbeslut till inflyttning i genomsnitt för ett byggprojekt i Malmfälten? 1. 2 år och 3 månader X. 2 år och två månader 2. 1 år 0ch 3 månader 3LKAB investerar i en ny rökgasanläggning i Malmberget, vad kostar den? 1. 7 Miljoner X. 70 miljoner miljoner 4 Vad kallas det när man letar nya malmfyndigheter? 1. Projektering X. Prospektering 2. Promovering 5 Hur många personer rekryterade LKAB under 2011? st X. 532 st st Svarar gör du på tavling Rätt svar från förra numret var; X, 1, 2, X och 1. Vi grattar Berit Bergman, Koskullskulle, som vinner en fin LKAB-ryggsäck. Ebba Wilén, Ella Larsson, Ada Nilsson Siiva och Matilda Engelmark vid malmvagnar i snö och is. Foto: Maritha Mossberg Maja Sundvall och Albin Hannu i gruvan. Förskolebarn i Malmberget bygger gruva av snö och is MALMBERGET. 90 förskolebarn på Bäckens förskola i Malmberget har sedan januari byggt gruvor i snö och is. Vi har utgått från barnens egna tankar om gruvor, säger Lisbeth Nordvall, förskollärare vid Bäckens förskola i Malmberget. En grupp entusiastiska barn, i åldrarna ett till sex år lotsar runt bland gruvor, gropar och hus byggda i snö och is. Här finns också järnvägsspår av isblock färgade i regnbågens alla färger. Malmvagnen av is Det kan bli för tunt och då måste man flytta husen Oliver Åneskog. Jakob Eriksson, Timothy Vanha, Joelina Viksten, Maja Sundvall, och David Sävlind framför Kaptensgropen i snö och is. är lastad med svarta ispellets. Barnen har beskrivit vad de tror är en gruva. En gruva är där man jobbar. En gruva är under marken. Endast vuxna kan jobba där. Det kan bli för tunt och då måste man flytta husen. Det kan braka och spricka Det är några av barnens ord om vad de vet om en gruva och om gruvans påverkan på samhället. Det är tredje året som vi har en isvernissage. I år är det mer sammanhållet med det gemensamma temat, Is och snö med fokus på gruvan. Målet för projektet är utveckling och lärande genom barnens inflytande, säger Lisbeth Nordvall. Grunden till utställningen är frågor om gruvan som barnen besvarat. Därefter har bilder på gruvan visats och barnen har fått föreslå vad som kan skapas av snö och is. Vi har utgått från barnens tankar som lär av varandra och där det behövts har vi lyft vissa frågor. Det är ett processinriktat arbete och barnen lär mer av varandra än om vi fokuserar på individen, förklarar Lisbeth Nordvall. Maritha Mossberg LKAB:are firar framgångar tillsammans 2011 blev ett rekordår på flera plan, och för att fira detta arrangeras totalt sex LKAB-fester i den jättelika hangaren Arena Arctica i Kiruna tre helger i rad. LKAB-medarbetare från alla verksamhetsorter träffas och avnjuter förstklassig mat och underhållning. Foto: Fredric Alm Mikael Pudas, personalchef, LKAB Foto: MARITHA MOSSBERG Vårt behov av kompetens är stort Hej Mikael Pudas, personalchef på LKAB. LKAB har för snart ett år sedan gått ut och satt en siffra på hur många som ska anställas de kommande fem åren. Hur många rör det sig om i dagsläget? Förra året rekryterade vi 397 personer, takten kommer att ligga på personer per år framöver. Varför behöver LKAB rekrytera folk? Vi måste möta upp pensionsavgångar och sedan också möta kravet på kompetenser i och med vår expansion. Vi har målet att nå 37 miljoner ton inom några år. Hur går det med rekryteringarna? I och med LKAB:s stärkta varumärke och vårt tydliga fokus på våra värderingar har vi även gått in för att marknadsföra oss bättre. Vi kommer att delta vid ungefär 20 mässor under året. Det gör att vi vidgar vårt rekryteringsområde. I och med vår breddade marknadsföring kommer fler och fler få kunskap om vilket fantastiskt företag som LKAB är. Varför måste ni söka folk utanför Malmfälten? Vi har Sveriges lägsta arbetslöshet i Malmfälten och vårt behov av kompetens är större än vad som finns att tillgå lokalt. Det är mest kopplat till vissa befattningar som ingenjörer med olika inriktningar och geologer. Detta gör att vi måste bredda vårt geografiska upptagningsområde ytterligare för att hitta kompetensen. En geolog har vi till exempel rekryterat från Tyskland. Vad är minimumkravet för anställning hos LKAB? I vår rekryteringsprocess finns bland annat krav på ett godkänt slutbetyg från gymnasiet. Även en lång och relevant arbetslivserfarenhet och personliga egenskaper som stämmer överens med bland annat våra värderingar, Engagerad, Nytänkande och Ansvar är parametrar i urvalet. Alla parametrar vi har i vår urvalsprocess är ett sätt att mäta om personen står upp mot den kompetensprofil som den specifika tjänsten har. forntid Fiske på djupet 1972 Den idylliska bilden är ingen förfalskning. Båten finns, och mannen i båten försöker faktiskt fiska. Hoppas kan man ju alltid. Nu är nog chansen till hugg tämligen liten, men vad gör det. Reven blir i alla fall blöt. För att komma till sak, sjön på bilden finns i den s k Henssnedbanan i Malmberget. Stranden finns på ungefär 370-metersavvägningen. Hela snedbanan skall nu börja drivas på nytt för att betjäna hematitbrytningen i framtiden. I sanningens namn skall sägas att sjön ifråga inte finns mer. Pumparna har flyttat den till annan lämpligare plats. Ur LKAB:s personaltidning SKIP, mars 1972 framtid Detta händer i Malmfälten under mars 24/2-24/3: Konstutställning i Nikkaluokta. Konstnär Lina Maria Törelid /3: Månadens utställare på Kiruna Stadsbibliotek, Ann-Kristin Nilsson, visar fotografier och egen skriven poesi. 12/3: Konsert med Rebecka Törnqvist och Norrbotten Big Band på Folkets hus i Kiruna /3: Winter Boot Camp Lappland Träningshelg i fjällen. Kaitum /3: Gällivare vintermarknad. 17/3: Kopparrajden. Längdåkningstävling, 28 kilometer mellan Svappavaara och Vittangi för seniorer. Juniorer och ungdom åker 800 meter, 3 kilometer och 11 kilometer. 17/3: SM och Sverige Cup i snöskotercross i Luossabacken. 17/3: Pimpeltävling i Idivuoma. 22/3: Janne Schaffer A music story, med sexmannaband. Riksteatern. Folkets hus, Kiruna /3: Team Sportia Cup/ Scandic Cup av Sveriges bästa juniorer och se- niorer samlas i Gällivare för att avsluta årets skidsäsong på Hellnerstadion. 25/3: Inofficiellt SM i snögolf. Kiruna. 29/3: Kiruna jägarlopp med start och mål i Varggropen. 31/3: Dundret Runt för 48:e gången. Skidfest med start och mål på Hellnerstadion. 31/3: LKAB:s års- och hållbarhetsredovisning publiceras på LKAB:s hemsida, com. 31/3: Tuolpukkanappet.

9 16 LKAB FRAMTID NR SISTA ORDET Vi har stora utgifter framför oss LARS-ERIC AARO VD, LKAB Frågetecknen i vår omvärld är många. Under hösten 2011 ökade osäkerheten om vart konjunkturen är på väg. Trots det lyckades LKAB sälja allt vi kunde leverera, och resultatet blev en rekordvinst på 14,8 miljarder kronor. Det ger oss en bra grund att stå på när vi ska förverkliga våra tillväxtambitioner i form av nya gruvor de närmaste åren. Dessutom ska vi färdigställa våra nya huvudnivåer i både Kiruna och Malmberget, och ta ansvar för den samhällsomvandling som måste ske för att brytningen ska kunna fortsätta. I 2011 års bokslut avsätter vi 1,2 miljarder kronor för att finansiera den fulla effekten som gruvbrytningen har på LKAB:s verksamhetsorter i Malmfälten. Året innan avsatte vi 3 miljarder kronor för samma ändamål. Och så tänker vi fortsätta. I varje årsbokslut ska ett belopp för samhällsomvandling avsättas. Ingen ska behöva tvivla på att LKAB kan göra rätt för sig när det gäller att hantera den påverkan vår verksamhet har på samhällena. Skulle gruvbrytningen tvingas upphöra idag, ska vi ha medel för att hantera även de effekter som uppstår de närmaste 7-8 åren. För så fungerar det, marken fortsätter påverkas ytterligare ett tag. I det perspektivet är det viktigt att LKAB går bra och presterar goda resultat. Vi har stora utgifter framför oss, för att kunna fortsätta vår verksamhet. Men klarar vi av dessa åtaganden har vi å andra sidan väldigt goda möjligheter att få avsättning för LKAB:s kvalitetsprodukter i ännu större utsträckning än idag. Järnmalmsmarknaden befinner sig i ett mycket expansivt skede. I Asien byggs samhällen i en rasande fart, vilket kräver mycket stål. För oss på LKAB gäller det att ta chansen att växa med stålverkskunderna för att behålla eller helst stärka vår position. Järnmalmsmarknaden befinner sig i ett mycket expansivt skede Vår marknadsstrategi bygger på att produkternas egenskaper ska göra skillnad hos kunden. Men för att den skillnaden ska märkas måste vår andel i kundens process vara tillräckligt stor. Annars späs effekten ut, och mervärdet suddas bort. Vi riskerar då att bli enkelt utbytbara, en bulkleverantör bland andra. Det är den här mervärdeseffekten hos kunden som vi kallar Performance in Ironmaking, och som vi har valt att lyfta fram som LKAB:s varumärkeslöfte. Performance in Ironmaking bygger på forskning och utveckling och på vår förmåga att ständigt förbättra oss och våra produkter. I förlängningen är det en strategi som ska få våra produkter att stå ut som mer attraktiva än konkurrenternas, och därmed bidra till att trygga våra jobb och inkomster även i tuffare tider. Hur ser du på att utvecklingen i Kina mattats av? Så här går det för LKAB Stig Nordlund, LKAB:s försäljningschef i Singapore: Situationen i Kina är just nu något osäker, marknaden väntar på att något ska hända. Kina består av 32 provinser och autonoma regioner/städer och dessa områden går inte i takt. Vissa välutvecklade regioner, som Guandong province, Peking och Shanghai, har det trögt just nu medan det i andra går bra. Vad gäller marknaden i mellanöstern så lever den lite av ett eget liv. Länder som Saudiarabien, Qatar och Kuwait får just nu in väldigt mycket kapital från sina oljeinkomster. Göran Ottosson, LKAB:s försäljningschef i Essen: Avmattningen i Kina har ännu inte markant påverkat Europeisk industri. Tysk stålindustri producerar på hög nivå och en del av våra kunder har även skruvat upp tempot lite till andra kvartalet. Den Tyska bilindustrin ökade sin försäljning till Kina rejält under 2011(30 80 procent) och räknar med att ligga kvar på ungefär samma nivå. John Engel, Minelcos Asienchef i Hong Kong: Den kinesiska ekonomin är för närvarande en blandad kompott. En överansträngd byggmarknad har i takt med utvecklingen för fastighetspriser saktat in, och råvarumarknaderna för byggsektorn har svalnat något under de senaste månaderna, men konsumenternsa villighet att spendera är fortsatt stark GRETE SOLVANG STOLTZ, personaldirektör, LKAB, kommenterar: Olycksfallen ökade i februari, och det handlar om flera fall av halk- och snubbelolyckor såväl inom- som utomhus. Men vi ser också exempel på olyckor med slangar och kablar inblandade. Det handlar ofta om att man inte stannat upp och gjort en snabb riskanalys av det arbete som ska utföras. Under 2011 minskade olycksfallen med frånvaro med hela 36 procent, ett resultat av hårt arbete och starkt fokus på säkerhetsfrågorna. Det blir tufft att överträffa det utfallet i år, men fortsatta förbättringar krävs om vi med tiden ska nå LKAB:s mål om noll olycksfall. jan ARBETSMILJÖ Antal olycksfall med frånvaro feb mars apr LEVERANSER Miljoner ton maj juni juli aug sep okt nov dec KVALITET K-värde för leveranser. Ack ,8%. Ack ,8%. 25,7 4,7 4,1 98,8% ANSVARIG UTGIVARE Lotta Fogde REDAKTION Anders Lindberg, Åsa Poromaa, Johanna Fogman, Kajsa Lindmark, Mauritz Magnusson, Maritha Mossberg, Ulrika Westerberg TELEFON Växel POSTADRESS LKAB, LKAB Framtid, Kiruna KONCERNEN PRODUKTION Vinter: info@vintermail.se TRYCKERI Tryck i Norrbotten AB. Upplaga exemplar. Ack 2012 Ack 2011 Totalt 2011 Maila oss! fornamn.efternamn@lkab.com Nästa nummer av LKAB Framtid kommer 20 april