2 RIKTLINJER FÖR UTBILDNING INOM HÖGSKOLAN (ur 1 kap, 9 högskolelagen, SFS 1992:1434)

Transkript

1 Utbildningsplan för audionomutbildningen vid Lunds universitet Fastställd av Medicinska fakultetsstyrelsen av Medicinska fakultetesstyrelsen. 1 ALLMÄN INTRODUKTION Universitetens och högskolornas verksamhet regleras i högskolelag, (SFS 1992:1434) och högskoleförordning (SFS 1993:100) gällande från För audionomutbildningen vid Lunds universitet gäller - de föreskrifter som i tillämpliga delar ges i högskolelag och högskoleförordning. - de föreskrifter som ges i punkt 3-8 nedan. 2 RIKTLINJER FÖR UTBILDNING INOM HÖGSKOLAN (ur 1 kap, 9 högskolelagen, SFS 1992:1434) "Den grundläggande högskoleutbildningen skall, utöver kunskaper och färdigheter, ge studenterna förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen, allt inom det område som utbildningen avser. Utbildningen bör också utveckla studenternas förmåga till informationsutbyte på vetenskaplig nivå." 3 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR AUDIONOMUTBILDNINGEN I LUND För att erhålla audionomexamen skall studenten ha - förvärvat förmåga att utreda och bidraga till diagnos beträffande hörselnedsättningar hos barn, ungdomar och vuxna samt att bedöma förutsättningarna för teknisk och pedagogisk habilitering/rehabilitering - förvärvat förmåga att utforma individuell rehabiliteringsplan inom teknisk, pedagogisk och psykosocial rehabilitering samt att planera, genomföra och utvärdera individuella och grupprelaterade behandlingsprogram - vunnit insikt om hörselns betydelse för kommunikationsutveckling, tal- och språkförståelse, lärande och social integration - utvecklat sin självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom, med beaktande av ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan, utvecklat sin förmåga till goda relationer med patienter och deras närstående 1

2 - förvärvat kunskaper att se de faktorer som kan påverka hörselhälsan samt känna till och informera om de möjligheter till förebyggande åtgärder som finns i avsikt att förhindra uppkomsten av hörselskador - förvärvat förmåga att självständigt och i samarbete bedriva forsknings- och utvecklingsarbete 4 AUDIONOMUTBILDNINGENS INNEHÅLL Grundutbildningen omfattar 6 terminers heltidsstudier, totalt 120 poäng, vilket leder till audionomexamen. Därutöver omfattar programmet 40 poäng, vilket leder till Medicine magisterexamen, Huvudämne: audiologi. Se bilaga för kurser med poängsättning. Grundläggande teoretiska kunskaper ges inom audiologi, psykologi, lingvistik, fonetik, teknik, pedagogik och relevanta medicinska ämnen som är av betydelse för diagnostik och behandling av hörselnedsättningar. Integration mellan teori, klinisk undervisning och egna färdigheter befrämjas dels genom att utbildningens innehåll temaorienteras dels genom utbildningens dominerande pedagogiska modell, problembaserat lärande (pbl). I den kliniska/praktiska delen behandlas ingående audiologisk metodik genom auskultation/observation, diagnostik och behandling. Under utbildningens senare del ska den studerande fullgöra audiologisk allmän tjänstgöring inom hela verksamhetsområdet. Delar av den kliniska/praktiska tjänstgöringen är förlagda utanför studieorten. I färdighetsträningen ska den studerande utveckla sin självkännedom och förmåga till inlevelse genom observation och analys av den egna kommunikativa förmågan och genom kunskaper om vetenskapsteoretiska synsätt. Ett terapeutiskt förhållningssätt utvecklas successivt genom såväl teoretiska som praktiska studier samt återkommande utvecklingssamtal. Vidare ska den studerande utveckla färdighet i samtalsteknik och ledarskap. Vetenskapsteori och examensarbete är viktiga moment för att ge den studerande förmåga att utveckla ett vetenskapligt synsätt och därmed befrämja ett kritiskt tänkande. Träning i vetenskaplig metodik sker genom laborations-, observations- och seminarieuppgifter samt genom empiriska arbeten. 2

3 5 SPECIFIKA MÅL FÖR AUDIONOMUTBILDNINGEN I LUND Utbildningen delas in i tre delar. Basår termin 1 och 2, profilår termin 3 till 6 samt fördjupningsår termin 7 och 8. Basår - termin 1 och 2 Att ge den studerande grundläggande kunskap om normal mänsklig kommunikation dels genom teoretiska studier i lingvistik, fonetik och psykologi med praktisk träning i lingvistiska, fonetiska och psykologiska beskrivningsmodeller, dels genom kommunikativ färdighetsträning. Kunskaper ges om språkets uppbyggnad, struktur och mekanismer samt kommunikativa funktion och om alternativ kommunikation och dialogens/samtalets uppbyggnad. Tal-, röst- och hörselorganens anatomi och funktion samt talets och röstens produktion, perception och akustik behandlas. Introduktion ges i tal-, röst- och hörselorganets anatomi och funktion samt i tekniska ämnen med tonvikt på grundläggande akustik och signalbehandling. Psyko- och sociolingvistiska aspekter på mänsklig kommunikation diskuteras. Personlighetsoch socialpsykologiska teorier behandlas. Färdighetsträning i teckenspråk introduceras under termin 2 och fortgår under terminerna 3 till 8. Profilår - termin 3 till 6 Genom tillämpning och fördjupning av teoretiska/praktiska kunskapsmoment inom audiologi, hörselorganets anatomi, fysiologi och patofysiologi, otoneurologi, neuroanatomi, perceptionsteori, psykologi, akustik, signalbehandling och teknisk audiologi studeras orsaker till, bedömning och behandling av olika audiologiska diagnoser hos barn och vuxna. I anslutning till barnaudiologi studeras t ex embryologi, pediatrik och neuropediatriska aspekter på medfödda grava rörelsehinder, barnets normala och avvikande kommunikationsutveckling. Pedagogiska insatser och skolformer för barn med varierande grad av hörselnedsättning studeras. I anslutning till vuxenrehabilitering studeras t ex geriatrik och demens. Kommunikation hos vuxna med funktionshinder lyfts fram liksom perceptuella störningar av tal och språk. För en kommande yrkesfunktion med ett helhetsperspektiv på habilitering/ rehabilitering såväl enskilt som i grupp läggs stor vikt vid olika metoder och modeller för genomförande och utvärdering. Preventiv audiologi studeras samt buller och bullerprofylax, hörselskador i yrkeslivet och samhällets insatser betonas. Under de fem kliniska/praktiska terminerna läggs stor vikt vid det praktiska handhavandet av personer med hörselnedsättning, etiska frågeställningar, terapeutiskt förhållningssätt, diagnostisering, behandlingsmetoder, pedagogiska och psykosociala insatser, hörhjälpmedel, journalskrivning teamarbete m m. Diagnos- och habiliterings/ rehabiliteringsmetoder prövas praktiskt och utvärderas i relation till insats/resultat. 3

4 Den studerande ska ges tid att under handledning och goda arbetsformer tillägna sig ett audiologiskt yrkeskunnande inom för audiologin centrala verksamhetsområden: preventiv audiologi, klinisk audiologi med avseende på utredning och behandling, handikappverksamhet, undervisning och företagsverksamhet. Fördjupningsår - termin 7-8 Under utbildningens två sista terminer ska den studerande i huvudsak utföra, dokumentera och försvara ett vetenskapligt arbete. Vidare fördjupas den kliniska/praktiska färdigheten genom allmän audiologisk tjänstgöring, företrädesvis med placering utanför studieorten. Tjänstgöringen dokumenteras och diskuteras vid kliniska seminarier. 6 UTBILDNINGENS UPPLÄGGNING Varje termin består av ett antal enskilda kurser och prov. Samtidigt är utbildningen processorienterad med successiv fördjupning under hela utbildningen. Terminernas innehåll integrerar audiologiskt arbete med avseende på barn och vuxna. I audionomutbildningen ingår fem institutioner/avdelningar: logopedi/foniatri, lingvistik (fonetik och allmän språkvetenskap), psykologi, konstruktionsteknik (avd för teknisk akustik) samt tillämpad elektronik (avd f signalbehandling). I kursplanen anges vid varje kurs/prov ansvarig institution/avdelning. Basåret ger en allmän introduktion i för audionomen relevanta kunskapsområden med studier vid audionomutbildningens fem ingående institutioner/avdelningar. Profilåren fokuserar på hörselutredning och teknisk-pedagogisk habilitering/rehabilitering och studierna bedrivs vid institutionerna för logopedi/foniatri, psykologi, teknisk akustik samt tillämpad elektronik. Sista året sker en fördjupning av den kliniska/praktiska färdigheten genom allmän audiologisk tjänstgöring och genom vetenskapligt arbete. Poängfördelning mellan respektive område/ämne: Lingvistik/fonetik 20 poäng Psykologi 20 poäng Akustik / signalbehandling 20 poäng Audiologi 100 poäng Teoretiska kurser - 60 poäng Klinisk /praktiska kurser - 20 poäng Vetenskapligt arbete - 20 poäng 4

5 Termin 1 AUD111 Introduktion i normal och avvikande kommunikation 6 poäng 9801 Introduktionskurs - kommunikation (3 p) logopedi/foniatri, lingvistik, psykologi, teknisk akustik/signalbehandling Kommunikationsteorier. Information om kommunikation och kommunikationsstörningar. Handikappbegrepp och historik. Information om audiologiska arbetsmetoder och villkor. Introduktion i audiologi och logopedi. Medicinsk etik. Färdighetsträning genom intervjuer, observationer, auskultationer, band- och videoinspelningar. Introduktion i datorteknik och vetenskapliga artiklar Beteendeobservation (1 p) logopedi/foniatri, psykologi och lingvistik Momentet är en praktisk tillämpning av kurserna AUD och skall leda till en skriftlig redovisning av ett videoinspelat samtal. Kommunikation, både verbal och icke-verbal samt psykologiska observationsvariabler beskrivs AUD112 Lingvistik, 5 poäng 9803 Lingvistik (5 p) lingvistik Det mänskliga språkets grundläggande egenskaper. Likheter och skillnader mellan mänskligt språk och andra kommunikationssystem. Teorier och analysmodeller för naturlig språklig kommunikation. Analysmodeller för icke verbal kommunikation. AUD113 Signalbehandling I, 2 poäng 9804 Signalbehandling I (2 p) signalbehandling Periodiska signaler och dess egenskaper (amplitud, frekvens, fas m.m.). RMS-värde och decibel. Spektral beskrivning av periodiska/transienta signaler. Praktisk uppmätning av en signals tid- och frekvensegenskaper. AUD114 Akustik I, 3 poäng 9805 Akustik I (3 p) teknisk akustik Beskrivning av ljud. Ljudvågors transport i olika media. Frekvensens och våglängdens betydelse för ljudutbredning. Mätning och kvantifiering av ljud: energi och intensitet, ljudtryck och fas. Decibel (db), db(a), loudness. Akustiska fenomen: ljudutstrålning/mottagning, resonans, reflektion, ljudabsorption, ljudisolering. Addition av flera källor i fas, ur fas samt slumpmässig fas. 5

6 AUD115 Människans utveckling I, 6 poäng 9806 Människans utveckling I (6 p) psykologi Personlighets- och socialpsykologiska grundbegrepp studeras i relation till normala utvecklingskriser och psykisk hälsa. Sambandet mellan psykiska faktorer och biologiskt/socialt förlopp. Könsrollernas utveckling - rollbegrepp. Olika typer av familjemönster och faktorer som påverkar dess uppkomst. Vetenskapsteoretiska synsätt på inter- och intrapsykiska förlopp. Beteendeobservation. Färdighetsträning i psykologiska observationsmetoder. Motivation, kognition och minne. Termin 2 AUD116 Anatomi och fysiologi, 3 poäng 9807 Anatomi och fysiologi (3 p) logopedi/foniatri Allmänna grundbegrepp inom anatomi och fysiologi. Tal-, röst- och hörselorganens anatomi och funktion. AUD117 Fonetik, 10 poäng 9808 Fonetik (10 p) lingvistik, logopedi/foniatri Talkommunikation Talapparatens primära funktioner. Artikulation och beskrivningsmodeller för talproduktion. Dialekter. Akustiska korrelat till artikulation. Fonologisk beskrivning och fonetisk transkription. Färdighetsträning i analys/beskrivning av den egna artikulationen. Datoranvändning. Auskultation/ observation av patient med talmotorisk störning. Källa/filterfunktion Normal röstanvändning och registrering/analys. Akustiska och perceptuella korrelat till röstanvändning. Olika röstregistreringsmetoder. Prosodi. Analys av röst. Normal röstfunktion och larynxstatus. Auskultation vid foniatrisk undersökning. Auditiva och visuella perceptionssystem Perceptuella grundbegrepp. Människans auditiva och visuella perceptionssystem, utveckling och funktion. Talsyntes. Psykoakustiska grundbegrepp. Hörsel. Audiologiska mätmetoder. Färdighetsträning i avlyssning/perception genom laborationer. Den egna förmågan att fungera som lyssnare i samtalssituation. Studiebesök på audiologisk avdelning. Auskultation vid medicinsk audiologisk undersökning. AUD118 Människans utveckling II, 5 poäng 9809 Människans utveckling II (5 p) psykologi Beskrivning av förskolebarnets normala kognitiva, sociala, psykiska och motoriska utveckling. Utvecklingspsykologiska teorier - socioemotiva, kognitiva och inlärningspsykologiska. Färdighetsträning i observation (beteende) av förskolebarn. Studiebesök/auskultation i förskolan. 6

7 AUD111 Introduktion i normal och avvikande kommunikation 6 poäng, forts 9810 Audiologiska mätmetoder (2 p) logopedi/foniatri Audiometriska laborationer i tonaudiometri. Säkerhetsföreskrifter. Hörselscreening. Tolkning och sammanställning av resultat av mätningar Färdighetsmoment (0 p) logopedi/foniatri Problembaserade sessioner för introduktion till metodik i problembaserat lärande. Presentationsteknik. Auskultation inom hörselvården. Teckenspråk. Termin 3 AUD211 Barnets normala och avvikande utveckling, 8 poäng 9812 Allmän neuroanatomi, pediatrik, neuropediatrik, embryologi (2 p) logopedi/foniatri Hjärnans anatomi och funktionella system, embryologi och postnatal utveckling. Inner- ytter- och mellanörats anatomi, fysiologi och patofysiologi. Missbildning av betydelse för språk- tal och hörselutveckling. Graviditets- och förlossningskomplikationer - riskbedömningar för språkutveckling och hörselskador. Avvikelse/försening i barnets neuromotoriska och neurosensoriska utveckling - patogenes och symptom. Neuropediatriska aspekter vid CP-skador och andra grava medfödda rörelsehinder Barnets normala och avvikande kommunikationsutveckling (3 p) logopedi/foniatri, lingvistik Förspråklig kommunikation. Tidigt samspel. Joller och kroppsspråk, symbolfunktion och ettordsutveckling. Fonologisk, grammatisk och pragmatisk utveckling. Fonetisk analys. Det döva och hörselskadade barnets kommunikationsutveckling. Olika vetenskapsteoretiska synsätt inom barnaudiologi och barnlogopedi. Olika typer av språk- och talstörningar hos förskolebarn: etiologier, undersöknings- och beskrivningsmodeller. Principer för behandling och olika behandlingsmetoder för språk- och talförsening hos barn. Barnhälsovårdens och socialförvaltningens organisation kring förskolebarn. Auskultation inom barnlogopedi Kommunikation hos barn med flera funktionshinder (3 p) logopedi/foniatri Etiologier, diagnos och behandling vid rörelsehinder och utvecklingsstörning. Habiliterande insatser: bedömning och arbetsmetoder. Verbala- ickeverbala kommunikationssystem. Språkoch hörselfunktion i relation till allmän utvecklingsnivå - behandlingskriteria. Symbolfunktion och abstraktionsnivå. Etiologi, diagnos och behandling vid missbildningssyndrom såsom läpp- käk- och gomspalt. Audiologiska insatser i förhållande till ortodontiska, logopediska, foniatriska och plastikkirurgiska. 7

8 AUD212 Sensorineurala hörselskador, 9 poäng 9815 Introduktion i audiologisk bedömning och behandling (6 p) logopedi/foniatri Inledande samtal och anamnes. Audiologiska mätmetoder såsom ton- och talaudiometri, otoakustiska emissioner (OAE), Brainstem Response Audiometry (BRA), electrocochleography (ECoG), fas- audiometri och lekaudiometri. Mätutrustnings tekniska uppbyggnad. Säkerhetsföreskrifter, svenska och internationella normer, Metodik, tolkning och behovsinventering. Planering av intervention. Teamarbete. Audionomens terapeutiska och pedagogiska funktion. Grundläggande begrepp inom området hörhjälpmedel. Åtgärder i den fysiska och sociala miljön Sensorineurala hörselskador (3 p) logopedi/foniatri Cochleära, retrocochleära och centrala skador hos barn och vuxna. Etiologi, symtom, undersökningsmetoder och behandlingsmodeller: medicinska, tekniska, psykologiska, sociala och kommunikativa aspekter. Otoneurologi. Vestibularisundersökning. Hörhjälpmedel Färdighetsmoment (0 p) logopedi/foniatri Audiologiska laborationer: ton- och talaudiometri, OAE, BRA, ECoG och fas-audiometri. Tolkning och sammanställning av resultat av bedömningar. Kliniska seminarier med presentation av egna patientfall. Auskultation vid utprovning av hörapparat. Teckenspråk. AUD213 Audiologisk bedömning - klinisk/praktisk undervisning, 3 poäng 9818 Audiologisk bedömning - klinisk/praktisk undervisning (15 dagar, 3 p) logopedi/foniatri Grundläggande audiologiska mätmetoder: ton- och talaudiometri, OAE, BRA, ECoG och fasaudiometri genomföres under handledning. Hörselscreening av barn med talsvårigheter. Termin 4 AUD214 Konduktiva och icke-organiska hörselskador, 8 poäng 9819 Neuropsykologi, neurolingvistik och neuroaudiologi (3 p) logopedi/foniatri, psykologi, lingvistik Neuropsykologiska, neurolingvistiska och neuroaudiologiska grundbegrepp. Fördjupning av neuroanatomi i relation till funktionella system/modaliteter. Undersökningsmetoder. Perifera och centrala störningar i perception av tal och språk. Psykoakustik. Akustisk analys och perceptionsteori Konduktiva hörselskador. Icke-organiska hörselskador (2 p) logopedi/foniatri Konduktiva hörselskador såsom otoscleros, otit, otosalpingit och skador med traumatisk genes hos barn och vuxna. Hörselnedsättning utan påvisbar organisk grund. Etiologi, symtom, undersökningsmetoder, behandlingsmodeller: medicinska, tekniska, psykologiska, sociala och kommunikativa aspekter. 8

9 9821 Audiologisk intervention (3 p) logopedi/foniatri Metodik, tolkning och behovsinventering vid konduktiva skador och vid icke-organiska hörselskador. Planering av intervention. Teamarbete. Hörhjälpmedel. Audionomens terapeutiska och pedagogiska funktion. Åtgärder i den fysiska och sociala miljön. Audiologiska mätmetoder såsom impedansmätning och avledningstest. BRA och Cortical Response Audiometry (CRA). Specifika barnaudiologiska mätinstrument och bedömningmetoder. Mätutrustningens tekniska uppbyggnad. Studiebesök Färdighetsmoment (0 p) logopedi/foniatri Audiologiska laborationer: impedansmätning, BRA, CRA och avledningstest. Barnaudiologiska mätningar. Tolkning och sammanställning av resultat av bedömningar. Instruktion av screeningaudiometri. Kliniska seminarier. Auskultation vid utprovning och anpassning av hörapparat. Teckenspråk. AUD215 Signalbehandling II, 8 poäng 9823 Signalbehandling II (8 p) signalbehandling Signaler och system. Karaktärisering av linjära system i termer av impulssvar eller frekvens/fas-funktion. Filtrering. Talorganet som exempel på linjärt system. Tid/frekvensbeskrivning av talsignaler. Icke-linjära system med tillämpning inom hörapparatteknologi. Digitala signaler och relaterade begrepp som sampling, kvantisering, rekonstruktion. Exempel på digitala system inom audiologin (hörapparater, analys av otoakustiska emissioner, cochleaimplantatteknik m m) AUD216 Audiologisk intervention - klinisk/praktisk undervisning, 2 poäng 9824 Audiologisk intervention - klinisk/praktisk undervisning (10 dagar, 2 p)logopedi/foniatri Audiologiska mätmetoder: ton- och taludiometri, impedansmätning, BRA, CRA och avledningstest genomföres under handledning. Barnaudiologisk bedömning. AUD217 Empiriskt arbete, 2 poäng 9825 Empiriskt arbete (2 p) lingvistik, logopedi/foniatri Vetenskapsteori, introduktion. Mindre valfri uppsats, vars syfte är att lära den studerande att lägga upp och utföra en empirisk studie. 9

10 Termin 5 AUD311 Neurologiska kommunikationsstörningar hos vuxna, 4 poäng 9826 Neurologi, geriatrik och demens (2 p) logopedi/foniatri Fördjupning av neuroanatomi/funktion. Neurologisk symtomlära, speciellt tumörer, traumatiska hjärnskador och cerebro-vaskulära sjukdomstillstånd. Neurologiska och neuroradiologiska undersökningsmetoder. Åldrandets psykologi. Psykogeriatriska teorier. Demens. Psykogeriatrisk diagnos och behandling. Etiska frågeställningar. Socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens insatser för äldre. Aktuell lagstiftning Kommunikation hos vuxna med flera funktionshinder (2 p) logopedi/foniatri Afasi, dysartri och icke-språkliga neuropsykologiska störningar vid förvärvade skador hos vuxna. Kommunikation hos vuxna med utvecklingsstörning. Vanliga symtom vid hjärnskada som agnosi, apraxi, perceptuella störningar, akalkuli, alexi och beteendepåverkan. Praktisk testmetodik vid neurologisk skada. Kommunikationssätt och -hjälpmedel för tal-språk- och hörselskador. Samhälleliga omsorger vid psykisk utvecklingsstörning. AUD312 Audiologiska insatser - fördjupad medicinsk audiologi, 10 poäng 9828 Fördjupad medicinsk audiologi (2 p) logopedi/foniatri Specifika audiologiska frågeställningar kring hörselrelaterade tillstånd som tinnitus, perceptuella hörselproblem och hyperakusis. Specifika behandlingsmetoder vid cochleaimplantat, semi-implantabla hörapparater och benförankrade hörapparater Etiologi. Undersökningsmetoder. Urvalsmetoder. Behandlingsmodeller. Medicinska, tekniska, psykologiska, sociala och kommunikativa aspekter. Etiska aspekter. Teamarbete Audiologiska habiliterande och rehabiliterande insatser (8 p) logopedi/foniatri Planering av intervention. Rehabiliteringsplan. Metodik för avtryckstagning, anpassning av individuell öroninsats och hörapparatanpassning. Tolkning och tillämpning av hörapparaters tekniska parametrar. Objektiva mätningar av hörapparaters akustiska prestanda. Tolkning och sammanställning av resultat. Akustiska- och psykoakustiska utvärderingsmetoder. Alternativa träningsprogram för anpassning av hörapparat. Regelverk, ordinationsföreskrifter, etik och resursfördelning inom hörselvården. Studiebesök Färdighetsmoment (0 p) logopedi/foniatri Audiologiska laborationer: avtryckstagning och justering av öroninsatser. Akustiska och psykoakustiska mätningar, tolkning och sammanställning av resultat. Framtagning av lämpliga hörapparter med beaktande av teknisk prestanda. Kliniska seminarier. Auskultation. Teckenkommunikation för personer med utvecklingsstörning. Teckenspråk. 10

11 AUD313 Audiologisk habilitering och rehabilitering klinisk/ praktisk undervisning, 4 poäng 9831 Audiologisk habilitering och rehabilitering klinisk/ praktisk undervisning (20 dagar, 4 p) logopedi/foniatri Egen behandling, under handledning, av personer med behov av teknisk habilitering/rehabilitering. Inledande samtal och framtagande av rehabiliteringsplan. Utprovning och anpassning av hörapparater och andra hörseltekniska hjälpmedel. AUD314 Behandlingssituationens psykologi, 4 poäng 9832 Behandlingssituationens psykologi del 1 (2 p) psykologi Psykoterapeutiska grundbegrepp. Reaktioner och attityder inför handikapp. Kognitiv behandling. Stödsamtal. Grupphandledning kring eget kliniskt/praktiskt arbete. Termin 6 AUD314 Behandlingssituationens psykologi, 4 poäng forts 9833 Behandlingssituationens psykologi del 2 (2 p) psykologi Grupphandledning kring eget kliniskt/praktiskt arbete. AUD315 Akustik II, 7 poäng 9834 Akustik II (7 p) teknisk akustik Fördjupning i akustik. Rumsakustik. Industri. Buller. Hörselskydd, ljudisolering och annan prevention. AUD316 Audiologisk prevention - medicinska randområden foniatri/psykiatri, 9 poäng 9835 Röst- och talstörningar (2 p) logopedi/foniatri, lingvistik Diagnos- och analysmetoder för olika typer av röststörningar. Prosodi och fonationstyper. Funktionella och organiska röststörningar i relation till larynxstatus, perceptuella och akustiska korrelat. Hörselskadors påverkan på röstfunktion. Orientering i stamning Preventiv audiologi (3 p) logopedi/foniatri Genetik och etik. Läkemedel och hörsel. Buller och bullerprofylax. Hörselskador i yrkeslivet. Förebyggande hörselvård. Yrkes/samhällmedicinska aspekter på röst/hörselstörningar. Samhälleliga insatser. 11

12 9837 Fördjupad audiologisk habilitering och rehabilitering av vuxna (3,5 p) logopedi/foniatri Modeller för hörselhabilitering/rehabilitering individuellt och i grupp. Olika teorier och synsätt inom pedagogisk habilitering/rehabilitering - pedagogiska och psykosociala aspekter. Utvärdering av rehabiliteringsprogram. Behovsinventering för fortsatt rehabilitering. Teamarbete. Hörapparater, hörseltekniska hjälpmedel, kompletterande kommunikationsvägar Psykiatri (0,5 p) logopedi/foniatri Grundläggande begrepp inom psykiatrin - neuroser, psykoser m m. Orsaksteorier, symtom och behandlingsalternativ, t ex psykoterapi, kristerapiformer. Familjeterapeutiska modeller. Farmakologi. Olika typer av psykiatriska sjukdomstillstånd i relation till kommunikationsstörningar. Lagstiftning. Psykosomatik Färdighetsmoment (0 p) logopedi/foniatri Egen röstträning. Kliniska seminarier. Auskultation. Tecken som stöd vid hörselskada. Teckenspråk. AUD317 Fördjupad audiologisk habilitering och rehabilitering Klinisk/praktisk undervisning, 2 poäng 9840 Fördjupad audiologisk habilitering och rehabilitering Klinisk/praktisk undervisning (10 dagar, 2 p) logopedi/foniatri Egen behandling under handledning. Individuell behovsinventering och fortsatt hörselhabilitering/rehabilitering. Preventiv hörselvård. Audiologiska mätmetoder. Termin 7 AUD411 Differentialpsykologi, testmetodik, statistik och experimentella studier, 3,5 poäng 9841 Differentialpsykologi, testmetodik, statistik och experimentella studier (3,5 p) psykologi, logopedi/foniatri Differentialpsykologiska teorier bl a för köns-, ålders-, intelligens-, mognads- och hälsoskillnader. Testkonstruktion, standardisering och utvärdering samt skillnader mellan testtyper. Testskalor. Statistiska grundbegrepp och uppläggning av vetenskapliga experiment. Skillnader i kvalitativa kontra kvantitativa metoder. Elementära statistiska metoder i vetenskaplig audiologisk litteratur. Färdighetsträning i användning och bedömning av olika typer av test- och undersökningsmateriel. AUD412 Barnaudiologi - fördjupning, 7,5 poäng 9842 Specifika barnaudiologiska frågeställningar (3 p) logopedi/foniatri Cochleaimplantat, hörselgångsatresi, det multihandikappade barnet, förvärvad hörselnedsättning och dövhet och andra specifika frågeställningar kring barn. 12

13 9843 Audiologi hos det växande barnet (4,5 p) logopedi/foniatri Språklig och kognitiv utveckling i skolåldern. Normal och avvikande utveckling av läs- och skrivförmåga. Inlärningssvårigheter i relation till primär hörsel- och/eller språkstörning. Tekniska hjälpmedel vid inlärning. Barndomsdövas livsvillkor och kommunikation. Skolväsende. Dövundervisningens organisation, metoder och innehåll. Dövkulturen. Pedagogiska insatser. Studiebesök inom dövundervisning. Hörselskadade barns livsvillkor (familj, studier, arbete, fritid) och kommunikation. Pedagogiska insatser och skolformer. Förvärvad kontra medfödd hörselnedsättning och dövhet. Uppsökande verksamhet. Modeller för hörselhabilitering/rehabilitering, behovsinventering, intervention och utvärdering. Olika teorier inom pedagogisk habilitering/rehabilitering - pedagogiska och psykosociala aspekter. Teamarbete. Hörapparater, hörseltekniska hjälpmedel, kompletterande kommunikationsvägar i för-/skolåldern Färdighetsmoment (0 p) logopedi/foniatri Audionomens pedagogiska arbete. Information i grupp. Kliniska seminarier. Teckenspråk. AUD413 Klinisk/praktisk undervisning, 3 poäng 9845 Klinisk/praktisk undervisning (15 dagar, 3 p) logopedi/foniatri Behandling i grupp. Valfri och individuellt utformad fördjupningspraktik. AUD414 Vetenskapligt arbete, 20 poäng 9846 Vetenskapligt arbete (20 p) logopedi/foniatri (kursen löper över terminerna 7 och 8) a) Olika vetenskapsteoretiska synsätt i fonetik, lingvistik, psykologi, teknologi, medicin, logopedi och audiologi. Aktiva forskare från ämnesområden relaterade till audiologi presenterar sin verksamhet. Etiska aspekter på humanforskning. Fördjupningsföreläsningar/seminarier. Kritisk granskning och utvärdering av vetenskapliga artiklar. Val av inriktning på examensarbetet, en vetenskaplig uppsats på masternivå. b) Uppläggning av en empirisk vetenskaplig uppsats. Kontinuerliga seminarier under arbetets gång. Handledarsamtal c) Färdigställande av vetenskaplig uppsats omfattande totalt 20 veckors arbete. Kontinuerliga seminarier för att presentera aktuell forskning, lästa artiklar och redovisning av arbetets gång. Uppsatsseminarier med presentation och opposition på utförda arbeten. 13

14 Termin 8 AUD414 Vetenskapligt arbete - se ovan AUD414 AUD415 Klinisk/praktisk fördjupning, 6 poäng 9847 Klinisk/praktisk fördjupning (30 dagar, 6 p) logopedi/foniatri Sammanhängande tjänstgöring under sex veckor under viss handledning på audiologisk avdelning eller inom annan audiologisk verksamhet, företrädesvis utanför studieorten. Tjänstgöringen bör omfatta heltid. Den studerande anordnar praktikplats i samråd med utbildningsledningen och står själv för eventuella merkostnader. Kliniskt/praktisk seminarium med skriftlig och muntlig presentation av fall från praktikperioden. 7 UNDERVISNINGSFORMER Audionomutbildningen i Lund har problembaserat lärande (PBL) som dominerande undervisningsform. Under basåret förekommer andra undervisningsformer. Problembaserat lärande innebär att den studerandes teoretiska inlärning knyts till aktuella patientfall eller problem. Närvaro och studerandeaktivitet är obligatorisk vid all undervisning och insatserna utvärderas kontinuerligt. Följande undervisningsformer förekommer: Basgruppsmöten. Den studerande arbetar i grupper om 6-9 deltagare med en handledare och har gruppmöten minst en gång/vecka Lärarledd lektionsundervisning/föreläsning ges i de områden där andra lämpliga kunskapskällor saknas samt som komplement till pbl. Hela studentgruppen. Student- eller lärarledda seminarier. Hela studentgruppen. Lärar- eller studentledda laborationer/färdighetsträning. Skriftlig och/eller muntlig redogörelse. Vanligen grupper om 3-9 studerande. Auskultationer/observationer. Skriftlig och/eller muntlig rapportering. Grupper om 1-3 studerande. Studiebesök. Observation av olika verksamhetsområden som gränsar till audiologisk verksamhet. Skriftlig och/eller muntlig redogörelse. Grupper eller enskilt. Klinisk/praktisk undervisning. Hörselutredning och teknisk-pedagogisk habilitering/ rehabilitering av egna patienter eller genomförande av annan audiologisk verksamhet under handledning av audionom. 14

15 8 KUNSKAPSKONTROLL Den studerandes kunskaper prövas kontinuerligt skriftligt och muntligt vad avser teoretiska, praktiska och kliniska moment. Stor vikt läggs vid den studerandes terapeutiska förhållningssätt samt förmåga att omsätta teoretiska kunskaper i praktiskt patientarbete. Betygen godkänd respektive underkänd ges för i kursplanen angivna moment. 9 UTBILDNINGSBEVIS OCH EXAMENSBENÄMNING Efter genomgångna terminer 1 till och med 6 med godkänt resultat erhålles ett utbildningsbevis. Till detta bevis knyts examensbenämningen Audionomexamen. Efter genomgångna terminer 7 till och med 8 med godkänt resultat erhålles utbildningsbevis med examensbenämningen Medicine magisterexamen, Huvudämne: Audiologi med den engelska översättningen Degree of Master in Medical Science. Major: Audiology. 15

16 Bilaga Audionomutbildningen vid Lunds universitet, 160 poäng Termin 1 AUD111 Introduktion i normal och avvikande kommunikation 6 poäng 9801 Introduktionskurs - kommunikation 3 p 9802 Beteendeobservation 1 p AUD112 Lingvistik 5 poäng 9803 Lingvistik 5 p AUD113 Signalbehandling I 2 poäng 9804 Signalbehandling I 2 p AUD114 Akustik I 3 poäng 9805 Akustik I 3 p AUD115 Människans utveckling I 6 poäng 9806 Människans utveckling I 6 p Termin 2 AUD116 Anatomi och fysiologi 3 poäng 9807 Anatomi och fysiologi 3 p AUD117 Fonetik 10 poäng 9808 Fonetik 10 p AUD118 Människans utveckling II 5 poäng 9809 Människans utveckling II 5 p AUD111 Introduktion i normal och avvikande kommunikation, forts 9810 Audiologiska mätmetoder 2 p 9811 Färdighetsmoment 0 p 16

17 Termin 3 AUD211 Barnets normala och avvikande utveckling 8 poäng 9812 Allmän neuroanatomi, pediatrik, neuropediatrik, embryologi 2 p 9813 Barnets normala och avvikande kommunikationsutveckling 3 p 9814 Kommunikation hos barn med flera funktionshinder 3 p AUD212 Sensorineurala hörselskador, 9 poäng 9815 Introduktion i audiologisk bedömning och behandli 6 p 9816 Sensorineurala hörselskador 3 p 9817 Färdighetsmoment 0 p AUD213 Audiologisk bedömning - klinisk/praktisk undervisning 3 poäng 9818 Audiologisk bedömning - klinisk/praktisk undervisning 3 p Termin 4 AUD214 Konduktiva och icke-organiska hörselskador 8 poäng 9819 Neuropsykologi, neurolingvistik och neuroaudiologi 3 p 9820 Konduktiva hörselskador. Icke-organiska hörselskador 2 p 9821 Audiologisk intervention 3 p 9822 Färdighetsmoment 0 p AUD215 Signalbehandling II 8 poäng 9823 Signalbehandling II 8 p AUD216 Audiologisk intervention - klinisk/praktisk undervisning 2 poäng 9824 Audiologisk intervention - klinisk/praktisk undervisning 2 p) AUD217 Empiriskt arbete 2 poäng 9825 Empiriskt arbete 2 p Termin 5 AUD311 Neurologiska kommunikationsstörningar hos vuxna 4 poäng 9826 Neurologi, geriatrik och demens 2 p 9827 Kommunikation hos vuxna med flera funktionshinder 2 p AUD312 Audiologiska insatser - fördjupad medicinsk audiologi 10 poäng 9828 Fördjupad medicinsk audiologi 2 p 9829 Audiologiska habiliterande och rehabiliterande insatser 8 p 9830 Färdighetsmoment 0 p AUD313 Audiologisk habilitering och rehabilitering klinisk/ praktisk undervisning 9831 Audiologisk habilitering och rehabilitering klinisk/ praktisk undervisning 4 poäng 4 p AUD314 Behandlingssituationens psykologi 4 poäng 9832 Behandlingssituationens psykologi del 1 2 p 17

18 Termin 6 AUD314 Behandlingssituationens psykologi, forts 9833 Behandlingssituationens psykologi del 2 2 p AUD315 Akustik II 7 poäng 9834 Akustik II 7 p AUD316 Audiologisk prevention - medicinska randområden foniatri/psykiatri 9 poäng 9835 Röst- och talstörningar 2 p 9836 Preventiv audiologi 3 p 9837 Fördjupad audiologisk habilitering och rehabilitering av vuxna 3, Psykiatri 0,5 p 9839 Färdighetsmoment 0 p AUD317 Fördjupad audiologisk habilitering och rehabilitering Klinisk/praktisk undervisning 9840 Fördjupad audiologisk habilitering och rehabilitering Klinisk/praktisk undervisning 2 poäng 2 p Termin 7 AUD411 Differentialpsykologi, testmetodik, statistik och experimentella studier 3,5 poäng 9841 Differentialpsykologi, testmetodik, statistik och experimentella studier 3,5 p AUD412 Barnaudiologi - fördjupning 7,5 poäng 9842 Specifika barnaudiologiska frågeställningar 3 p 9843 Audiologi hos det växande barnet 4,5 p 9844 Färdighetsmoment 0 p AUD413 Klinisk/praktisk undervisning 3 poäng 9845 Klinisk/praktisk undervisning 3 p AUD414 Vetenskapligt arbete 20 poäng 9846 Vetenskapligt arbete 20 p Termin 8 AUD414 Vetenskapligt arbete - forts AUD415 Klinisk/praktisk fördjupning 6 poäng 9847 Klinisk/praktisk fördjupning 6 p 18