Miljöenheten vid Göteborgs universitet

Transkript

1 Miljöenheten vid Göteborgs universitet En genomlysning sep 2014 Olle Häggbom

2 Sammanfattning... 3 Uppdraget... 3 Åtgärder att överväga och diskutera... 3 Sammanfattning av diskussion och överväganden... 4 Analys, diskussion och överväganden... 7 Externt givna uppgifter som myndighet/universitet och arbetsgivare... 7 Internt beslutade uppgifter... 8 Certifiering... 8 Hållbarhetsmärkningen... 8 Miljöenheten... 9 Personal och ekonomi... 9 Miljöenhetens uppgifter Plan- do- check- act Miljöorganisation i övrigt Miljöenhetens handlingsplaner Miljön i verksamhetsplaneringen Uppnådda resultat och miljöledningsarbetets effekter Ge plats för ett ökat hållbarhets- och miljötänkande Klimatrådet Benchmarking - miljöenheter KTH Chalmers Uppsala universitet Lunds universitet Umeå universitet Linköpings universitet Göteborgs universitet Reflektioner från benchmarking Naturvårdsverkets ranking av miljöledningssystem vid statliga myndigheter Hållbarhetsmärkning ISO Utredningsarbetet Om utredaren Miljö Gbg 2

3 Sammanfattning Uppdraget Uppdragsgivare för översynen av miljöenheten vid Göteborgs universitet har varit områdeschef Anna Lindholm och universitetsdirektör Jörgen Tholin. Uppdraget har genomförts med början kring midsommar 2014 och avslutas i september samma år. Direktiven för uppdraget kan sammanfattas: Identifiera externt givna respektive internt beslutade uppgifter för miljöenheten Översyn av miljöenhetens uppdrag Miljöenhetens organisatoriska placering Miljöenheten vid Göteborgs universitet gör det den ska och mer därtill. Externt givna arbetsuppgifter bestäms huvudsakligen av miljölagstiftning, främst förordningen om miljöledning vid statliga myndigheter. ISO certifieringen styr upp dessa uppgifter ytterligare. Översynen av enhetens uppdrag måste ske i belysning av utvecklingen inom miljöområdet och olika beslut inom Göteborgs universitet. Enhetens organisatoriska placering blir ett ställningstagande efter en analys och överväganden. Tjugo punkter eller rekommendationer presenteras som universitetet har att överväga mot bakgrund av utredarens analys och diskussion med hjälp av bl a faktainsamling och intervjuer. Åtgärder att överväga och diskutera 1. Det är ett ledningsansvar att i god tid förbereda en anpassning av personalstyrkan vid Miljöenheten till att projektmedlen upphör , en minskning motsvarande fyra heltider. 2. Gör en klar åtskillnad av arbete med miljöledningssystemet (plan- do- check- act), miljöenhetens huvudsakliga uppgift, och mer allmänt arbete kring hållbar utveckling och frågor inom kärnverksamheterna. Lär av Chalmers som finns på nära håll. 3. Miljöenheten koncentrerar sig på miljöledningssystemet (P- D- C- A) där miljöchefen fungerar som ledningens representant i enlighet med ISO Samarbeta med Chalmers miljöenhet kring det interna miljöarbetets organisation och innehåll. 5. Ge uppdraget till Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV, att driva frågor kring hållbar utveckling inom forskning och samverkan. 6. Ge uppdraget till utbildningsnämnden att driva frågor kring hållbar utveckling inom utbildning och samverkan, gärna med stöd av GMV. 7. Kärnverksamheterna finansierar sitt eget miljö- och hållbarhetsarbete. 8. När klimatstrategin upphör 2015 bör den inte ersättas av en ny separat strategi. Klimat- och hållbarhetsmål inarbetas i den ordinarie verksamhetsplaneringen. 9. Ifrågasätt nyttan av egen hållbarhetsmärkning av kurser och program, regleras redan i Högskoleförordningen för utbildningar där så är relevant. 10. Avveckla klimatrådet när klimatstrategin löper ut och inrätta ett miljöråd (och hållbarhetsråd) med ledande verksamhetsföreträdare och studenter och som är rektors förankrings- och samordningsorgan i miljöfrågor. Miljöchefen kan vara beredande tjänsteman. Miljörådet sammanträder så att det passar in i verksamhetsplaneringscykeln. Miljö Gbg 3

4 11. Dekaner ansvarar för och fakulteternas miljösamordnare ger stöd till att fakulteterna och institutionerna har fungerande miljöledningssystem. 12. Lokala miljöhandlingsplaner samordnas med, men ska kunna urskiljas, den ordinarie verksamhetsplaneringen och uppföljningen. 13. Interna miljörevisioner fortsätter som hittills men förenklingsarbetet drivs vidare så att revisionerna kan utföras av centrala miljöcontrollers och att det som vid Chalmers finns en certifieringsansvarig som är en av ledningspersonerna vid varje institution. 14. Gör en översyn av hur mycket möten som behövs inom miljöområdet. 15. Ge ansvar till respektive funktion inom administration och service att själva driva sina miljöfrågor och att öka sin miljökompetens om så behövs (lokalvård, fastigheter, inredning, upphandling, personal, IT etc). Miljöenheten ska så långt möjligt arbeta med och via andra relevanta funktioner. Universitetsdirektören har det övergripande ansvaret för att så sker. 16. Prioritera arbete med miljörisker som ofta även är arbetsmiljörisker. 17. Tydligare samverkan från miljöenheten med strålskydd och fysisk arbetsmiljö. 18. Säkerställ att miljöhandboken underhålls och utvecklas. 19. Flytta miljöenheten till området för infrastrukturstöd och placera den rumsligt nära fastighetsenheten. Förutsättningarna ökar för att miljöfrågorna allmänt får större plats på ledningsnivå inom området. Här tas dock inte ställning till om det ska vara en enhet eller en sektion. 20. Komplement och alternativ: inrätta en befattning som miljö- och hållbarhetsstrateg på GMV att arbeta med dessa frågor inom utbildning, forskning och samverkan. Avskaffa befattningen som miljöchef och inrätta en befattning som miljökoordinator att ansvara för miljöledningssystemet i enlighet med nuvarande uppdrag till miljöenheten. Miljökoordinatorn blir ledningens representant för miljöledningssystemet. Det gör att bemanningen blir en person som miljö- och hållbarhetsstrateg och tre till fyra personer på miljöenheten inkl miljösamordnare för gemensamma förvaltningen. Sammanfattning av diskussion och överväganden Göteborgs universitet har haft en framträdande ställning bland lärosätena det gäller miljöarbete och har lyckats kommunicera detta framgångsrikt. Säkert har det stimulerat andra lärosäten att också utveckla sitt miljöarbete. Universitetet har sedan 2010 haft en klimatstrategi och under en femårsperiod med slut 2015 satsat årliga projektmedel, 5 x 2,8 mnkr, för att få ett genomslag av strategin. Målen för energibesparing och minskad koldioxidbelastning som satts för perioden har redan uppnåtts. Minskad miljöbelastning från resor har inte uppnåtts men är föremål för en målkonflikt eftersom ökad internationalisering och resor är en viktig del i ett universitets utveckling. Mycket tyder på att miljö och i viss mån hållbar utveckling är en fråga som idag är mindre särskiljande mellan lärosätena och Göteborgs universitet har inte längre en unik ställning inom miljöområdet, t ex genom att vara certifierade enligt ISO Mer än hälften av lärosätena har idag högsta eller näst högsta poäng i Naturvårdsverkets ranking av miljöledningssystem och en fjärdedel av lärosätena uppnår lika hög kvalitet i sitt miljöledningssystem som Göteborgs universitet. Miljömedvetandet har snabbt blivit allmänt spritt och ses som självklarheter bland anställda och i många funktioner vid en arbetsplats. Energihushållningen har starka ekonomiska drivkrafter både i fastigheter och i ny teknik. Energibesparingar sker idag huvudsakligen utan hjälp från en Miljö Gbg 4

5 miljöenhet. Hållbar utveckling är ett gångbart begrepp som kommit att anammas inom politik och näringsliv. I ett land som Sverige har vi nu passerat mognadströskeln och miljö integreras allt mer systematiskt i vårt tänkande och handlande. Miljöenheten vid Göteborgs universitet har en stor bemanning jämfört med hur det ser ut vid andra lärosäten. Det gäller även om man räknar bort de tillfälliga projektmedlen motsvarande fyra heltidspersoner. Som är vanligt för funktioner eller professioner där kärnarbetsuppgifterna mognat, i det här fallet att ansvara för att det finns ett väl fungerande miljöledningssystem, försöker miljöenhetens expandera sitt arbetsfält. Hållbar utveckling med sin vaga definition och ringa opposition erbjuder obegränsade möjligheter till nya arbetsuppgifter. Miljöenheten leds av en kraftfull miljöchef som mycket självständigt och skickligt driver och kommunicerar frågor om miljö och hållbar utveckling. Eftersom miljöenheten är en del av den universitetsgemensamma förvaltningen och ingår i området för administrativt stöd blir det organisatoriskt komplicerat när enheten agerar så självständigt, långt utanför vad som ingår i ett miljöledningssystem, och dessutom systematiskt söker stöd från rektorsnivån. Det kan ha sina fördelar med en kraftfull miljöenhet och top- down styrning men baksidan av centrala initiativ och beslut kan bli att funktioner där miljöhänsyn ingår som en naturlig del abdikerar från sitt ansvar att själva driva och genomföra åtgärder. Förankringen och ägandeskapet blir svagare liksom motivationen och ansvaret. Det gäller såväl inom administration och service som inom kärnverksamheterna, i det senare fallet även frågor kring hållbar utveckling. Det kommer således att bli allt svårare för Göteborgs universitet att särskilja sig från andra lärosäten när det gäller traditionella miljöfrågor i den interna verksamheten. Däremot kan Göteborgs universitet (tillsammans med Chalmers) bli ledande i hållbar utveckling inom forskning och utbildning. Chalmers och Göteborgs universitet har bildat Göteborgs miljövetenskapliga centrum, (GMV) vars syfte är att stimulera forskning inom miljö och hållbar utveckling. Inom utbildningsområdet finns ambitionerna att öka medvetenheten om hållbar utveckling. En sådan strävan har stöd av högskolelagen. Samtidigt bör man ifrågasätta den egna hållbarhetsmärkningen av program och kurser som sker trots att sådana lärandemål redan finns angivna i högskoleförordningens bilaga om examensmål för de examina där så är relevant. Märkningen torde vara överflödig och är administrativt kostsam och riskfylld samtidigt som det är oklart hur stor nytta den tillför studenterna. Vid andra lärosäten görs en tydlig åtskillnad mellan vilka som arbetar med det traditionella miljöledningssystemet och vilka som arbetar med innehållsfrågorna i forskning och utbildning. En sådan åtskillnad görs inte vid Göteborgs universitet där frågor kring hållbar utveckling är det område som miljöenheten ser som sitt expansionsområde och inriktar sig allt mer mot. Intresset för att driva miljö- och hållbarhetsfrågor inom kärnverksamheterna blir extra problematisk eftersom Göteborgs universitet inte har någon tydlig ordning eller organ för att förankra sådana frågor. Miljö och hållbar utveckling är en del av värdegrunden i universitetets Vision 2020 men finns inte med bland centrala målområden eller Miljö Gbg 5

6 strategier. Därmed ingår inte miljöfrågorna naturligt i den centrala verksamhetsplaneringen och verksamhetsuppföljningen där de kan vägas mot andra områden och med medverkan av företrädare för kärnverksamheterna. Miljöfrågorna har sitt eget spår med klimatstrategin och handlingsplaner för miljö och hållbar utveckling. Det är viktigt att miljöfrågorna inte har en egen organisationsstruktur utan så långt som möjligt förs in i den befintliga organisationen och befintliga arbetssätt. Miljö Gbg 6

7 Analys, diskussion och överväganden Miljöledningssystem är ett stöd för att fördela ansvar, prioritera, kommunicera, följa upp och kontrollera insatserna för en bättre miljö. Miljöledningssystemet handlar alltså om formerna för miljöarbetet som är tänkt att ske enligt den kända principen Plan- Do- Check- Act. Externt givna uppgifter som myndighet/universitet och arbetsgivare I Göteborgs universitets miljöhandbok har miljöenheten sammanställt relevanta lagar och förordningar som reglerar miljöområdet. Dels högskolelagen om att högskolorna i sin verksamhet ska främja hållbar utveckling och dels förordningen om miljöledningssystem i statliga myndigheter. Därutöver gäller allmän lagstiftning inom miljöområdet. I fråga om ISO eller EMAS- registrering är dock detta ett bör- krav för myndigheter vars verksamhet medför en betydande miljöpåverkan enligt förordningen om miljöledningssystem i statliga myndigheter. Att universitetet är certifierat enligt IS och är EMAS- registrerat är således en följd av ett lokalt beslut. Högskolelagen Högskolelagen (1992:1434) 1 kap. 5 Beskrivning: Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Miljöledningssystem i statliga myndigheter Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Beskrivning: En myndighet som anges i bilaga 1 till förordningen ska ha ett miljöledningssystem som integrerar miljöhänsyn i myndighetens verksamhet och beaktar de direkta och indirekta miljöaspekterna. Myndigheter med betydande miljöpåverkan bör ISO certifieras eller EMAS- registreras. - Myndigheten ska göra en miljöutredning som sedan uppdateras minst vart femte år. Miljöutredningen ska innehålla en laglista över de miljölagar och krav som berör myndigheten. - Miljöledningssystemet innebär att myndigheten ska ha en fastställd miljöpolicy och miljömål vilka ska vara mätbara i den mån det är praktiskt möjligt. Miljömålen ska uppdateras minst vart tredje år och bidra till hållbar utveckling och de nationella miljökvalitetsmålen. - Myndigheten ska ha en handlingsplan med ansvarsfördelning, resurser, tillvägagångssätt och tidsramar som gäller för att nå miljömålen. - Myndigheten ska ha dokumenterade rutiner för att säkerställa att miljöpolicy, miljömål och miljölagar följs och för att minimera negativ miljöpåverkan så långt det går. - Arbetet med att nå miljömålen ska fortlöpande förbättras genom att dokumenteras, redovisas, följs upp och revideras. - Myndigheten ska miljöanpassa sina upphandlingar. - Myndigheten ska utveckla personalens kompetens om miljöhänsyn i det egna arbetet genom utbildning och information. - Miljöledningssystemet ska innebära att myndigheten använder en energieffektiv informationsteknik och utarbetar en mötes- och resepolicy. - Myndigheten ska genomföra årliga miljörevisioner samt följa upp resultatet av miljöarbetet. Resultatet ska redovisas till det departement i Regeringskansliet dit myndigheten hör samt till Naturvårdsverket. Miljöbalkens portalparagraf/allmänna hänsynsreglerna Miljöbalk (1998:808) 1 kap. 1 Miljöbalkens mål och tillämpningsområde Miljöbalk (1998:808) 2 kap 1-9 Allmänna hänsynsreglerna Kunskapskrav, undersökningsplikt, och förebyggande åtgärder Miljöbalk (1998:808): 26 kap. 19 Verksamhetsutövarens kontroll Miljö Gbg 7

8 Skyldighet att varna och tillkalla hjälp Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 2 kap. 1 Miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) Miljöbalk (1998:808): 6 kap. 1 Miljöbalk (1998:808): 6 kap. 4 Den som vill läsa mer hänvisas till: Miljöhandboken för Göteborgs universitet Beslutat av/datum: Miljöchef/ Diarienr: F8 70/09 Lagstiftningen kräver således att universitetet har ett fungerande miljöledningssystem samt tillräcklig kompetens i verksamheten för att uppfylla övrig miljölagstiftning. I miljöledningssystemet, som är den centrala komponenten i detta, finns rutiner vid universitetet för att löpande försöka säkerställa att lagstiftningens krav uppfylls. ISO och dess motsvarighet EMAS är en certifiering av ett fungerande miljöledningssystem och bygger på omfattande dokumentation av rutiner och regelbundna uppföljningar som med visst intervall revideras av en extern part. Internt beslutade uppgifter Certifiering Certifiering enligt ISO och EMAS rekommenderas i förordningen om miljöledningssystem för statliga myndigheter med betydande miljöpåverkan men är inte ett krav. Idag år 2014 är minst fem större och fyra mindre lärosäten certifierade enligt ISO Det är utöver Göteborgs universitet även Chalmers, KTH, Stockholms universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet samt Mälardalens högskola, Högskolorna i Borås, Gävle och Kristianstad. Certifieringen innebär omfattande merarbete framförallt under införandet men är egentligen att se som en ambitiösare form för upprätthållande av ett väl fungerande miljöledningssystem. I ISO respektive EMAS finns 57 skallkrav medan miljöledningsförordningen innehåller 23 skallkrav. De revisioner för ISO som genomförs av en extern part kräver mer av upp till bevis än den årliga mer översiktliga självredovisningen av miljöarbetet som lämnas till Naturvårdsverket och regeringen. Vid Göteborgs universitet genomförs vart tredje år interna miljörevisioner av alla institutioner, 38 stycken, för att säkerställa att kraven i ISO och EMAS uppfylls. Flertalet medarbetare vid miljöenheten medverkar i interna miljörevisioner men det finns ett tiotal utbildade miljörevisorer vid övriga delar av universitetet som också utför miljörevisioner. Hållbarhetsmärkningen Hållbarhetsmärkningen av utbildningsprogram och kurser är ett lokalt initiativ som engagerat många medarbetare inom akademi och administration både under utvecklingsarbetet som i fortsättningen när det gäller att underhålla hållbarhetsmärkningen. Hållbarhetsmärkningen diskuteras senare. Miljö Gbg 8

9 Miljöenheten Personal och ekonomi Miljöenheten är en enhet inom området för administrativt stöd vid den gemensamma förvaltningen. Vid miljöenheten arbetar tio personer. Det är miljöchef, miljöcontrollers och centrala miljösamordnare. Enligt budget 2014 är sammanlagd arbetstid motsvarande 8,55 heltidspersoner. Flera medarbetare kombinerar arbete vid miljöenheten med arbete vid annan enhet inom universitetet, en medarbetare köps in från en fakultet och ett par har partiell tjänstledighet. De två medarbetarna som är miljöcontrollers är till stor del sysselsatta med miljörevisioner. Tillsammans med de sju miljösamordnarna ansvarar de för olika aspekter, bl a berörs de områden som nämns i klimatstrategin. Det är aspekter som samverkan, energi och byggnader, klimat och resor, kemiska ämnen och miljörisker, forskning och utbildning, studentmedverkan, klimat samt upphandling och avfall. Under en femårsperiod, , har enheten förfogat över projektmedel avsedda att förstärka arbetet med klimatstrategin, 2,8 mnkr per år, totalt 14 mnkr under perioden. Dessa tidsbestämda projektmedel har av miljöenheten använts för att tillsvidareanställa personal och finansierar 3,85 heltidspersoner av de totalt 8,55 fördelat på olika personer med andelar mellan 0,7 och 0,1 av deras arbetstid. Det går således att identifiera hur projektmedlen är utlagda på olika medarbetare. Enheten kan således, allt annat lika, när projektmedlen upphör efter 2015 finansiera 4 5 heltidspersoner. De anställda vid miljöenheten är samtliga tillsvidareanställda och motsvarar minst 7,7 heltidspersoner. Detta talar således för en övertalighet av personal vid miljöenheten från Medarbetarna har utbildning och erfarenhet som är relevant för miljöområdet, flera av de senast anställda är miljöekonomer. Tre av de centrala miljösamordnarna är samtidigt anställda på deltid som miljösamordnare vid fakulteter medan den miljösamordnare som är kopplad till den gemensamma förvaltningen finansieras helt inom miljöenhetens budget. Miljö Gbg 9

10 I ekonomiska termer uppgår budgetramen 2014 till tkr och av detta går 67 % till löner och 15 % till interna avgifter inkl lokaler, 5 % till intern konsult och resterande 13 % till övriga omkostnader. Det finns således inget större budgetutrymme vid sidan om löner, lokaler och obligatoriska interna avgifter. Inga tecken finns på att miljöenheten under åren har överskridit sitt budgetutrymme. Miljöenhetens uppgifter I förordningen om miljöledningssystem för statliga myndigheter listas innehållet i ett miljöledningssystem. Denna listning av arbetsuppgifter ligger till grund för arbetet vid de miljöenheter, motsv, som finns vid de större svenska lärosätena. Miljöledningssystemet föreskriver att man ska ha definierade av högsta ledningen beslutade roller. Därför finns alltid ett sådant dokument. Göteborgs universitet avviker inte väsentligt från övriga universitet i det avseendet. Miljöenhetens uppgifter sammanfaller med miljöchefens. Ur Roller, ansvar och befogenheter inom miljöledningssystemet, fastställd av rektor: Miljöchef I universitetets miljöhandbok klargörs att miljöchefen har ett övergripande ansvar för att miljöaspekterna beaktas samt att miljöledningssystemet upprätthålls i överensstämmelse med kraven i ISO Miljöchef biträder rektor och är rektors kontaktperson i miljöfrågor. Miljöchefen utgör en stödresurs för rektor och övriga verksamhetschefer vad avser miljöfrågor. Miljöchef rapporterar löpande till universitetsledning om resultat och problem i miljöarbetet. Därutöver genomförs universitetsledningens genomgång av miljöledningssystemet regelbundet. Miljöchef ansvarar för: Att ge strategisk rådgivning till universitetsledningen och vara dess stöd inom miljöfrågor. Att driva, utveckla och implementera universitetets miljöledningssystem enligt ISO 14001, EMAS och Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Att kartlägga direkta och indirekta miljöeffekter som verksamheten kan ge upphov till. Att utarbeta förslag vid revidering av miljöpolicy, miljömål och handlingsplan. Att samordna arbetet med att uppnå fastställda miljömål inom universitetet samt vara ett stöd till institutioner/motsvarande i arbetet med aktiviteter inom miljö och hållbar utveckling. Att planera och genomföra utbildning för personal och studenter inom miljö och hållbar utveckling. Att utarbeta förslag till universitetsgemensamma regler och rutiner för miljöarbetet. 5 (8) Att utarbeta universitetets miljörevisionsplan och planera miljörevisioner samt att bistå universitetets olika enheter vad avser miljörevision. Att vara ett centralt stöd för verksamhetens egenkontroll vad avser miljö. Att sammanställa och analysera fakulteternas checklistor för efterlevnad av miljölagstiftning. Att universitetets avvikelse- och incidentrapportering fungerar. Att bistå universitetets olika enheter med underlag för miljöarbetet. Att informera och kommunicera universitetets miljöprestanda internt och med omvärlden. Att redovisa resultaten av miljöarbetet, i form av en årlig hållbarhetsredovisning, för universitetsstyrelsen, universitetsledningen, anställda, studenter samt övriga intressenter. Att samordna universitetets kontakter med miljömyndigheter. ISO och EMAS föreskriver att det ska finnas en ledningens representant i miljöledningssystemet som vårdar, rapporterar hur det går samt föreslår förbättringar. Miljö Gbg 10

11 Ur ISO Resurser, roller, ansvar och befogenheter Ledningen skall säkerställa att de resurser som är nödvändiga för att upprätta, införa, underhålla och förbättra miljöledningssystemet finns tillgängliga. Resurser inkluderar person resurser, specialistkompetens, infrastruktur inom organisationen och tekniska och finansiella resurser. Roller, ansvar och befogenheter skall vara definierade, dokumenterade och kommunicerade för att underlätta en effektiv miljöledning. Organisationens högsta ledning skall utse en eller flera representanter för ledningen som, oavsett annat ansvar, skall ha definierade roller, ansvar och befogenheter för att: a) säkerställa att ett miljöledningssystem är upprättat, infört och underhållet i enlighet med kraven i denna standard; b) rapportera miljöledningssystemets prestanda till högsta ledningen för genomgång, inklusive rekommendationer till förbättringar. Som en följd av bl a dessa krav i ISO har universitetet upprättat ett rektorsbeslut kring Roller, ansvar, befogenhet inom miljöledningssystemet, senast reviderat I dokumentet om roller etc inom miljöledningssystemet framgår att miljöchefen inte har utsetts av rektor men väl av rektor utsetts till ledningens representant för frågor som rör själva miljöledningssystemet Ledningens representant inom miljöledningssystemet Universitetsledningens representant skall: Försäkra sig om att kraven på miljöledningssystemet är upprättade, införda och underhållna i enlighet med ISO standard. Rapportera miljöledningssystemets prestanda till högsta ledningen för granskning och som underlag för att förbättra miljöledningssystemet. Till universitetsledningens representant i miljöledningssystemet har miljöchefen utsetts, i enlighet med beslut Vid övriga certifierade universitet finns flera varianter på vem som är ledningens representant, miljöchef/miljökoordinator/miljösamordnare/universitetsdirektör/ ordförande i miljöråd. Miljö Gbg 11

12 Vid Göteborgs universitet visar miljöchefen själv sin roll i organisationen enligt bilderna nedan: Miljöorganisation enligt normerande beslut Miljöchef Rektor Prorektor och Vicerektorer Föreståndare GMV Miljösamordnare Miljöcontroller Miljörepresentanter Miljörevisorer Områdeschefer och enhetschefer GF UD, ÖB, ordf. LUN, Utbildningsnämnd LUN Dekan Fakultetsstyrelse Miljösamordnare Campuschefer Miljörepresentant Forskare och lärare KLARA-administratörer Prefekt Administrativ chef och studierektor Labbansvarig Inköpare Miljöenheten Enligt rektorsbeslutet om roller etc inom miljöledningssystemet gäller den framskjutna placering för miljöchefen som bilderna visar endast den mer förvaltande och trimmande Miljö Gbg 12

13 rollen av miljöledningssystemet. Miljöchefen ska således vårda miljöledningssystemet och rapportera till rektor/ledningen om hur det går. I övrigt finns vid Göteborgs universitet endast beslut på att miljöchefen är en stödresurs för rektor och den övriga verksamhetsledningen vad avser miljöfrågor. Mot den bakgrunden kan det synas som att miljöchefen tenderar vidga sina uppgifter och befogenheter i förhållande till normerande beslut och det är nog inte rätt när det påstås att miljöchefen är direkt underställd rektor i miljöfrågor. I dokumentet om roller etc inom miljöledningssystemet framgår detta tydligt nedan: Rektor Rektor är ansvarig för, och beslutar om, miljöledningssystemet inom Göteborgs universitet. Rektor ansvarar för delegation och uppdrag av miljöansvar till lämpliga nivåer i organisationen. Rektor utser en representant för universitetsledningen för frågor som rör miljöledningssystemet. Grundprincipen i dokumentet om roller etc är att respektive verksamhetschef beslutar om miljöledningssystem och har miljöansvaret för sin verksamhet. Därmed understryks att miljöfrågorna ska hanteras av den befintliga organisationen i enlighet med intentionerna i ISO Plan- do- check- act Arbetet inom miljöledningssystemet bygger på samma principer som vanligt kvalitets- och ständigt förbättringsarbete, plan- do- check- act. Detta illustreras väl i denna figur som miljöenheten använder: Miljö Gbg 13

14 Figuren ger en god förståelse för de olika uppgifter miljöenheten har att verka med under året. Miljöenhetens uppgifter och organisation diskuteras vidare nedan. Miljöorganisation i övrigt Det är en linjeuppgift att besluta om miljöledningssystem på respektive nivå. Fakultetsnivån, dekanen, ansvarar dessutom för att analysera och följa upp institutionernas arbete inom miljö och hållbarutveckling. Dekanen har att ansvara för att avvikelser från interna och externa miljörevisioner vid institutionerna åtgärdas. Vid institutionerna ansvarar prefekten för miljöledningssystemet och att det upprättas handlingsplaner för miljö och hållbar utveckling. Handlingsplanerna synes vara av varierande ambitionsnivå. Vid fakulteter och vid institutioner finns i allmänhet miljöråd eller liknande. Deras uppgifter och sammansättning skiljer en del och kanske speglar det variationen i universitetets verksamhet. I huvudsak är de organ för information, erfarenhetsutbyte, samordning samt ofta beredning och uppföljning av miljö- och hållbarhetsfrågor. Miljösamordnare, även andra benämningar förekommer, finns på den gemensamma förvaltningen, fakulteter och vid institutionerna. Deras närhet till ledningen på respektive nivå varierar. I samordningen av miljöarbetet har miljösamordnarnas råd en viktig uppgift: Rektors uppdrag till miljösamordnarnas råd Miljösamordnarnas råd har till uppgift att samordna miljöarbetet inom universitetet. Rådet skall verka för erfarenhetsutbyte mellan fakulteterna. I rådet finns fakulteternas/motsvarande miljösamordnare, miljöchef och universitetsgemensamma miljösamordnare. Rådet fungerar även som en referensgrupp, där olika förslag inom ramen för miljöledningssystemet diskuteras, t ex: - universitetets avvikelsehantering. - universitets bedömning av miljöaspekter och betydande miljöaspekter. - universitetets övergripande miljömål - resultat från interna miljörevisioner. - tillämpning och utveckling av miljöhandbok Rådet används i liten utsträckning för att förankra miljöarbetet utan mer för information och erfarenhetsutbyte. Kanske en konsekvens av att de olika miljösamordnarna inte har tillräckliga mandat. Flera av de centrala miljösamordnarna har dessutom samtidigt anställning vid miljöenheten. Rådet kan med nuvarande sammansättning knappast fungera som förankringsorgan. Många miljöfrågor sammanhänger med arbetsmiljön. Brister i arbetsmiljön kan ge upphov till miljökonsekvenser liksom det omvända att fysiska miljörisker kan ge upphov till faror i arbetsmiljön. Miljöåtgärder kan dessutom många gånger ha positiv men ibland även negativ inverkan på arbetsmiljön. De externa revisionerna (ISO 14001) innehåller i stor utsträckning påpekande av negativa avvikelser av betydelse för arbetsmiljön, särskilt kemikaliehanteringen. Miljö Gbg 14

15 Samordningsansvaret för arbetsmiljöfrågor finns hos sektionen för arbetsmiljö- och likabehandlingsfrågor vid personalenheten. Sektionens inriktning synes mest vara åt de psykosociala aspekterna av arbetsmiljön medan kompetensen i fysiska arbetsmiljöfrågor och strålskydd finns vid fastighetsenheten som ligger inom ett annat område vid den gemensamma förvaltningen. Kompetensen inom kemikaliehantering överlåts i stor utsträckning till institutionerna och det finns stöd i form av ett kemikaliehanteringssystem, KLARA. Det nära sambandet mellan miljö och arbetsmiljöfrågor talar för att en översyn görs så att det säkerställs att det systematiska arbetsmiljöarbetet och miljöledningssystemet är tillräckligt synkroniserat. Miljöenhetens handlingsplaner Miljö Gbg 15

16 Handlingsplanerna för miljöenheten 2013 samt uttrycker en fortsatt utveckling av miljöenheten och miljöarbetet vid Göteborgs universitet. Exempelvis en fortsatt marknadsföring av miljöarbetet vid universitetet internationellt och deltagande i olika nätverk. Fortsatt arbete med frågor inom kärnverksamheten som hållbarhetsmärkning och verktygslådor för lärare. Införande av ytterligare ISO- standard; socialt ansvarstagande och för hållbara arrangemang. Utvärderingar samt arbete med nya långsiktiga handlingsplaner. I huvudsak ligger dessa uppgifter inom ramen för vad som sägs i universitetets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling , beslutad av rektor, samt miljöenhetens roll i miljöledningssystemet. Samtidigt kan det ifrågasättas om det var meningen att miljöenheten ska ha så stort ansvar för utarbetandet av framtidsplaner inom miljö och hållbar utveckling. Den internationella marknadsföringen har medfört uppmärksamhet och utmärkelser till Göteborgs universitet. Miljön i verksamhetsplaneringen Hållbar utveckling och miljö uttryckt i allmänna ordalag är en del av värdegrunden i universitetets vision men har inte lyfts fram bland visionens målområden och deras strategier vilket däremot har gjorts med området en arbetsmiljö som inspirerar. Miljöenheten lägger stor tyngd vid att miljö och hållbar utveckling ingår i visionens värdegrund. En följd av att miljö och hållbar utveckling inte är ett mål och strategi i Vision 2020 blir dock att de inte ingår i universitetets centrala cykel för handlingsplaner och uppföljning och som omfattar alla nivåer och verksamheter inom universitet. Miljö och hållbar utveckling har i stället ett eget upplägg med en klimatstrategi för universitetet kompletterad med en handlingsplan Som grund för strategin och handlingsplanen finns den miljöpolicy universitetet har upprättat i enlighet med kraven i förordningen om miljöledningssystem vid statliga myndigheter. Miljö Gbg 16

17 Miljöpolicy Göteborgs universitet skall vara ett av de ledande universiteten i Europa för utbildning och forskning inom hållbar utveckling och miljö. 1. Universitetet strävar efter att göra studenter och personal medvetna om miljö- och utvecklingsfrågor och genom forskning, utbildning och samverkan med omgivande samhälle stimulera till konkreta handlingar som främjar en hållbar utveckling. 2. Universitetet skall genom ett systematiskt miljöarbete sträva efter att förebygga eller minska den samlade miljöbelastningen. Universitetet skall ha ett certifierat miljöledningssystem. 3. Miljöhänsyn vägs in i alla beslut. Såväl forskning och undervisning, som administration, förvaltning och tekniska funktioner präglas av miljömedvetenhet. 4. Universitetets miljöarbete skall fortlöpande förbättras, samt utvärderas genom regelbundna miljörevisioner. 5. Universitetet följer tillämplig miljölagstiftning och föreskrifter liksom övriga miljökrav som universitetet berörs av. I handlingsplanen för miljö och hållbar utveckling uppmanas dekaner/prefekter och motsvarande ganska allmänt att utforma relevanta planer med aktiviteter medan kraven är mer specifika för planer och åtgärder för universitetsgemensamma resurser. Mål, åtgärder och indikatorer följs upp årligen. Dekaner har att följa upp institutionerna. Miljöenheten presenterar sin bild och rapporterar läget till universitetsledningen två gånger per år i enlighet med ISO En samlad hållbarhetsredovisning upprättas årligen och ingår nu i årsredovisningen. Sättet att behandla miljö- och hållbarhetsfrågorna åtskilda i verksamhetsplaneringen och uppföljningen kan ha sina fördelar för miljöfrågorna men riskerar när de är så omfattande leda till att de inte integreras med och vägs mot andra viktiga verksamhetsfrågor. De behandlas också, som det verkar, åtskilt från de verksamhetsdiskussioner som universitetsledningen har med företrädare för verksamheten som dekaner och prefekter. Om det dessutom skulle vara så att miljöfrågor löpande kan avgöras ad- hoc av rektor efter beredning endast inom miljöenheten eller av miljöchefen finns risk för brister när det gäller frågornas förankring i verksamheten. Därför borde det övervägas att inrätta ett organ för förankring av miljö- och hållbarhetsfrågor i verksamheten. Särskilt om universitetet vill bedriva ett kraftfullt arbete för en starkare miljöprofil i verksamheten. Ett miljö- och hållbarhetsråd med ledande verksamhetsföreträdare och studenter som är rektors förankrings- och samordningsorgan i miljö- och hållbarhetsfrågor skulle kunna inrättas. Miljö- och hållbarhetsrådet sammanträder så att det passar in i verksamhetsplaneringscykeln. Uppnådda resultat och miljöledningsarbetets effekter Göteborgs universitet har en klimatstrategi för perioden Universitetet har samtidigt gjort en ekonomisk satsning för att genomföra strategin. Under perioden klimatstrategin gäller finns särskilt avsatt projektmedel till miljöenheten, ca 2,8 mnkr per år, totalt 14 mnkr. Medlen har används huvudsakligen till fler fasta anställningar och finansierar sammantaget närmare fyra heltidsbefattningar vid enheten. Miljö Gbg 17

18 Målet med klimatstrategin är att minska de totala utsläppen av koldioxid till 2015 med minst 20 procent jämfört med 2008 års nivåer. Detta åstadkommas i huvudsak genom energieffektiviserande åtgärder och genom ett klimat- och miljöanpassat resande i tjänsten. Områden som indirekt har betydelse har identifierats: forskning och utbildning, samverkan och kommunikation, inköps- och transportsamordning, datoranvändning samt mat. Uppföljningen av klimatstrategin 2013 visar att utsläppet av koldioxid från energi och tjänsteresor har minskat med 19 procent och energianvändningen per kvadratmeter har minskat med 15 procent där målet var 10 procent. För mängden avfall är minskningen 27 procent vilket är närmare tre gånger större minskning än målet år 2015 och även minskning av mängden farligt avfall har redan uppfyllts. Minskning av antalet kemiska produkter som är det ytterligare delmål som har ett kvantitativt mål har dock i stället för att minska med fem procent ökat med några procent. Resandet klumpas ihop med energianvändningen men om de särskiljs kan man se att resandet snarare har ökat miljöbelastningen än att minska den. Övriga delmål som inte har kvantitativa mål har i huvudsak utvecklats positivt. Energianvändningen per kvadratmeter i universitetets lokaler har minskat mer än målsättningen under den tid klimatstrategin har funnits. Det uppskattas att besparingen nu ca 4 mnkr på ett år. Universitetet hyr i princip alla lokaler varför energibesparingen är en fråga som måste hanteras i samförstånd med hyresvärden eller i samband med att hyresavtal tecknas. Här måste vi utgå från att kompetensen finns hos universitetets fastighetsavdelning och att det finns en allmän energihushållningssträvan och kompetens hos hyresvärdar och byggföretag. Koldioxidbesparingen inom resor och transporter har inte uppnåtts, den är ganska stabil eller kanske till och med ökar. Resepolicy och regler är en administrativ åtgärd i kombination med motivation och beteenden. Resfria möten med hjälp av internet är en fråga om kunskap och teknik och den finns spridd inom universitetet. Internationalisering och nätverkande innebär ofta resor och är en del i ett universitets naturliga strävanden. Här föreligger därför en form av målkonflikt mellan ökat resande och koldioxidbesparing. Elanvändningen påverkas av ny teknik. Inom de flesta områden innebär ny teknik minskad elanvändning. Datorer som exempel minskar märkbart sin energiförbrukning för varje ny modell. Det är exempel på miljöeffekter som främst påverkas av den samhälleliga och tekniska utvecklingen. Lokaler och teknik blir energisnålare medan resor har en i stort oförändrad miljöbelastning, åtminstone som det mäts i rapporteringen till Naturvårdsverket. Alla dessa tre är centrala miljöområden och är sådana som en miljöenhet i ringa utsträckning kan påverka. Frågor kring användningen av kemiska produkter hör till de klassiska miljöfrågorna som en miljöenhet har att fokusera på. Miljöenheten har medverkat till att regel- och stödsystem har utformats för att minska miljörisker och miljöpåverkan. Användning av kemiska produkter har också stor betydelse för arbetsmiljön. Antalet kemiska produkter har dock ökat medan målsättningen vid universitetet är att minska dem. De externa Miljö Gbg 18

19 miljörevisionerna innehåller en hel del påpekanden, avvikelser, avseende brister i kemikaliehanteringen. Universitetets egen miljöriskanalys av verksamheterna lyfter fram traditionella områden som just kemikaliehantering samt hantering av främmande arter. Även de för Göteborgs universitet specifika utsläpp av olja och diesel från fartyg nämns. Ge plats för ett ökat hållbarhets- och miljötänkande Hållbarhets- och miljömedvetande är inte längre någon kontroversiell fråga på det allmänna planet. Även om, som också gäller jämställdhet, anden oftare är starkare än köttet sker en successiv integrering av tänkandet i praktisk handling. Det finns i samhällsutvecklingen och det finns i den tekniska utvecklingen. Inom områden som ofta utgörs av funktioner i en organisation som fastighet, lokalvård, upphandling, IT mm är man angelägna att driva verksamheten så att belastningen på miljön minskar. Miljökompetensen hos dem som arbetar inom sådana funktioner ökar både genom insikter, fortbildning och nyrekrytering. Om drivandet av miljöfrågorna i stor utsträckning är centraliserat till en särskild enhet riskerar det att motverka en integration av miljötänkande och egna förbättringar i den dagliga verksamheten hos de som verkligen kan påverka. Det är lätt hänt att man abdikerar från sitt ansvar när någon annan har tagit på sig rätten till initiativ. För att bättre integrera miljöenheten med andra funktioner som har betydelse för det interna miljöarbetet bör den flyttas till området för infrastruktur och gärna placeras fysiskt nära fastighetsenheten. Här tas dock inte ställning till om det fortsättningsvis ska vara en enhet eller bli en sektion. En placering vid området för infrastrukturstöd kommer att kunna medverka till att miljöfrågorna ges större plats på ledningsnivå inom området och bättre förankras inom den gemensamma administrationen. Klimatrådet Av uppföljningen av klimatstrategin framgår klimatrådets sammansättning. Rådet består av nio forskare från universitetet. I den ursprungligen fastställda klimatstrategin för perioden sägs: För att förankra strategin samt driva dess genomförande bildar universitetet ett internt klimatråd bestående av forskare inom klimatfältet och företrädare för ledningen samt studentrepresentanter. Klimatrådets uppgift är att vägleda och ge synpunkter på universitetets klimatarbete samt att bedöma de åtgärder som beskrivs i strategin. Trots att det finns en omfattande dokumentation av arbetet och möten inom miljöområdet är det svårt att återfinna dokumentation om klimatrådets möten annat än vaga referenser eller på vilket sätt det är relaterat till ledning och studenter. En oklar roll för klimatrådet, som oftast nämns i allmänna ordalag, riskerar leda till att det blir ett verktyg för att legitimera miljöarbete i allmänhet mer än ett sätt att förankra miljöarbetet i kunskap inom miljöområdet. Med sin sammansättning kan klimatrådet knappast fungera som ett organ där miljöarbetet förankras i verksamheten. Om klimatrådet ska kvarstå bör det, som intentionerna kanske var, ledas av rektor eller prorektor och vara deras vetenskapliga referensorgan inom miljöområdet. Ett alternativ som kanske kan föredras och inte kräver något särskilt organ är att ledningen regelbundet använder sig av och inhämtar synpunkter från GMV. GMVs intentioner är Miljö Gbg 19

20 att samla forskare inom miljöområdet vilket torde överenstämma med ambitionerna vad gäller klimatrådets sammansättning. Benchmarking - miljöenheter KTH KTH har delat arbetet i två delar. KTH- Sustainability som fokuserar på integrering av miljö och hållbar utveckling inom utbildning, forskning och samverkan samt Hållbart Campus som har ansvar för det systematiska miljöarbetet, KTHs miljöledningssystem. KTH- S leds av en vicerektor för Hållbar utveckling och ett av verksamheten utsett råd inkl miljöchef och projektledare för KTH- S. Rådet träffas ca en gång per månad. KTH- S drivs som ett projekt fram till och utvärderas under det sista året. Hållbart Campus leds av en miljöchef tillsammans med miljögruppen som är en del av Miljö- och byggnadsavdelningen inom den centrala förvaltningen. Miljögruppen består av miljöchefen och ytterligare tre medarbetare samt två medarbetare som arbetar med KTH- S. Ett antal miljöombud är utsedda på de olika enheterna inom KTH. KTH är certifierat enligt ISO Chalmers Chalmers har delat arbetet i två delar. Det finns en vicerektor för hållbar utveckling med uppgift att vara ett strategiskt stöd till all verksamhet. Tillsammans med Göteborgs universitet drivs Göteborgs Miljövetenskapliga centrum (GMV). GMV är Chalmers och Göteborgs universitets gemensamma organisation för att främja forskning, utbildning och samverkan inom miljö och hållbar utveckling. Det interna miljö- och miljöledningsarbetet leds av en miljöchef och miljöenhet placerad inom HR- avdelningen vid Administration & service. Miljöenheten består av en miljöchef och en ytterligare medarbetare. En tredje medarbetare börjar sin anställning i september Miljörepresentanter finns utsedda vid de olika enheterna. Chalmers är certifierat enligt ISO Chalmers har organiserat sitt arbete med miljö- och hållbarhetsmålen med målansvariga för fyra huvudområden, utbildning, forskning, nyttiggörande och intern miljö. Målansvariga är ledningspersoner och dessa har i sin tur utsett hållbarhetskoordinatorer som gör samordningsjobbet för respektive huvudprocess. Vid institutionerna finns certifieringsrepresentanter som samordnar miljöledningssystemet vid den egna institutionen. De sistnämnda ska vara någon av dem som ingår i institutionsledningen. Nyligen har några hållbarhetscoacher utsetts och som kan bistå med sakkunskap inom området. Uppsala universitet Vid Byggnadsavdelningen inom den centrala förvaltningen finns en enhet för miljö och fysisk arbetsmiljö. En miljösamordnare/- chef med uppgift att samordna och utveckla universitetets miljöarbete kompletterad med administratör, strålskyddsexpert och arbetsmiljöingenjör, tillsammans fyra medarbetare. Miljöansvaret inom universitet följer linjeorganisationen och det finns miljöombud utsedda vid de olika enheterna. Miljö Gbg 20

21 Lunds universitet Lunds universitet saknar 2013 fortfarande fastställd miljöpolicy. Inga åtgärder har vidtagits eftersom inga mål funnits fastställda rapporterar man i sin redovisning av miljöledningsarbetet Miljöutredning har inte genomförts de senaste åren. Vid Byggnadsavdelningen inom den centrala förvaltningen finns en miljöchef och en samordnare. Lunds universitet prioriterar uppenbart inte miljöfrågorna. Umeå universitet Vid Lokalförsörjningsenheten inom den centrala förvaltningen finns två miljösamordnare med uppgift att ge ledningen stöd i miljöarbetet. Det finns också fyra olika experter inom olika miljöområden. Ansvaret för miljöfrågorna följer linjeorganisationen. Det kan finnas miljögrupper eller miljörepresentanter på de olika enheterna. Arbetsmiljökommittén arbetar med de tematiska områdena där miljö och hållbarhet ingår. Linköpings universitet Vid miljö- och säkerhetsenheten inom universitetsförvaltningen finns en miljöstrateg samt en medarbetare för intern miljörevision och uppföljning. Därtill ett par experter inom olika miljöområden. Miljömål och förslag på större förändringar bereds av personalen på enheten, går på remiss till miljösamordnare (som finns på enheterna), prefekter och den centrala samverkansgruppen. Miljömål och större beslut fastslås därefter av rektor efter dragning i ledningsrådet. På Linköpings universitet sker som vid Göteborgs universitet en klimatkompensering, men enbart till en intern fond. Vid tjänsteresor med flyg via universitetet betalas 250 kr per ton utsläppt koldioxid. Därefter kan institutioner och enheter söka medel från fonden till klimatförbättrande och energibesparande projekt inom universitetet. Göteborgs universitet Inom området för administrativ service vid den gemensamma förvaltningen finns en miljöenhet med miljöchef, två miljöcontrollers och sju centrala miljösamordnare. Miljöchefen bereder och följer upp miljöfrågor och ska vara ett stöd till ledningen. Miljöenheten är utöver samordnare av miljöledningssystemet engagerad i och driver även miljöfrågor inom utbildning, forskning och samverkan. En stor del av miljöenhetens resurser är tidsbegränsade projektmedel. Vid fakulteterna finns utsedda miljösamordnare. På institutionerna finns också miljösamordnare eller representanter. Tillsammans med Chalmers drivs Göteborgs Miljövetenskapliga centrum (GMV). GMV är Chalmers och Göteborgs universitets gemensamma organisation för att främja forskning, utbildning och samverkan inom miljö och hållbar utveckling. På Göteborgs universitet klimatkompenseras för flygresor genom ett FN- godkänt internationellt projekt. Göteborgs universitet är certifierat enligt ISO Reflektioner från benchmarking Likheter mellan miljöenheterna, motsv, är att deras uppgifter styrs av förordningen om miljöledningssystem vid statliga myndigheter. Med undantag för Göteborgs universitet kan man se att miljöenheterna i huvudsak avgränsar sig till miljöledningssystemet och att man har former för hur innehållsfrågorna ska fångas upp. Det är vanligt att miljöenheterna till skillnad från den vid Göteborgs universitet innehåller Miljö Gbg 21

22 expertkunskap, typ strålskydd och kemikaliehantering, ibland även arbetsmiljö. Trots det har ingen av de övriga miljöenheterna lika stor central bemanning som den vid Göteborgs universitet. Naturvårdsverkets ranking av miljöledningssystem vid statliga myndigheter Enligt förordningen om miljöledningssystem vid statliga myndigheter ska varje myndighet rapportera enligt i förväg fastställda frågor. Naturvårdsverket skickar uppgifterna vidare till regeringen. Varje år poängsätts myndigheterna utifrån de inrapporterade uppgifterna. I detta avseende kan man få maximalt 15 poäng. Från 2012 värderas även kvaliteten på miljöpolicy, miljömål och måluppfyllelse. Här kan man maximalt få 10 poäng. Rankingkriterier avseende redovisade uppgifter till Naturvårdsverket Kriterium Poäng Del 1 1. Är Miljöcertifierad (ISO/EMAS) 1 2. Har en miljöpolicy 1 3. Har en aktuell miljöutredning (max 5 år gammal) 1 4. Har identifierat betydande miljöaspekter 1 5. Har upprättat miljömål 1 6. Har vidtagit åtgärder 1 7. Har följt upp målen 1 8. Har vidtagit åtgärder för att ge de anställdas 1 miljökunskap Del Följer upp och redovisar sammanlagda utsläpp av 1 koldioxid 1.3 Följer upp och redovisar utsläpp av koldioxid för 1 flygresor över 50 mil 2.1a Följer upp och redovisar verksamhetselektricitet 1 2.1b Följer upp och redovisar övrig energianvändning Följer upp och redovisar andel förnybar energi Följer upp och redovisar andel miljökrav av antal 1 upphandlingar 3.2 Följer upp och redovisar andel miljökrav av 1 ekonomiskt värde Totalt 15 Rankingkriterier avseende kvaliteten på myndigheters miljöpolicy, miljömål och måluppfyllelse Kriterier Ja 2 p Delvis 1 p Nej 0 p 1 Miljöpolicy Policyn är framtagen utifrån allmänna miljöprinciper och är anpassad till NV:s miljöledningsguide verksamhetens indirekta miljöpåverkan 2 Miljömål 2.1 Miljömålen är i princip kopplade till angivna aktiviteter med direkt och indirekt miljöpåverkan 2.2 Är miljömålen formulerade så de går lätt att mäta och följa upp Miljö Gbg 22