Uppdrag: Boendemiljö och livskvalitet

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR Uppdrag: Boendemiljö och livskvalitet Beredning omsorg Tid: den 30 november 2016 kl Plats: Lindhagasalen, Ängelholms sjukhus Närvarande: Beredningen: Pia Radil (ordf.), Pia Ohrberg (1:e vice ordf.), Katarina Nilsson (2:e vice ordf.), Magnus Jonsson, Gun Tillgren, Gunnel Aidemark, Carin Olsson, Katrina Dakouri, Anders Malm (ledamöter) Tjänstepersoner: Bengt-Ove Ohlsson (enhetschef beredningsstödet), Sofie Johansson (beredningskoordinator) Övriga: Enligt anmälningslista Samtliga presentationer från dagen finns i diariet 2016/43. 1) Inledning, Pia Radil, ordförande beredningen omsorg 2) Stödjande miljöer för mobilitet, aktivitet och hälsa forskning vid Centre for Ageing and Supportive Environments (CASE), Gunilla Carlsson, docent och Oskar Jonsson, forskare vid instutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet Att bedriva forskning i samverkan. Forskningen håller hårt på stringensen. Att vi vet vad det är vi studerar och vad som är sådant som ligger utanför. Etiskt förhållningssätt. Omvärldsbevakning. Den åldrande befolkningen är ett aktuellt ämne. De flesta bor i ordinära bostäder upp åldrarna. Tillbringar mer tid i bostaden. Hälsa är att fortsätta vara delaktig i samhället. Åldrandets dubbla betydelse - är det en utmaning eller en framgång med fler äldre, vi kan välja hur vi vill se det. 25 procent av människor i i-länder är äldre eller har någon funktionsnedsättning. Särskilt boende är numer individanpassat och livsstilsboende, trots att tiden som personen som bor där är mycket kort och till stor del består av vård i livets slutskede. Man kan dela in åldrandet i olika grupper - tredje åldern då man går i pension. Flyttar till någonting. Livsstilsflytt (bättre läge, vill ha det bra här och nu). Planerad flytt (nära sin familj, flyttar hem, service och samverkan, nära andra i samma situation). Fjärde åldern är när man behöver hjälp, vård. Flyttar från något. (Krisflytt sker ofta till särskilt boende, ofta pga. försämrad hälsa) Ängelholms kommun Ängelholm Tel: E-post: info@engelholm.se

2 2 (6) Sex forskningsprojekt som exempel Hälsostaden - patienternas erfarenheter: resonemang kring hur man ska navigera både var man ska söka vård och kring hemtjänsten/vården. Enorm organisation som patienterna ska ha koll på. Man behöver själv ha kontroll som patient, inte så lätt när man befinner sig någon stans mellan alla organisatoriska enheter. Saknas rejäl läkemedelsgenomgång. Närståendes erfarenheter. Innovage - användardriven bostadsförsörjning Housing enabler - bedömning och analys av tillgänglighetsproblem i den fysiska miljön, samspel mellan individen och miljön "Forskningsbaderad kunskap om tillgängligheten i bostäder" Anpassningar måste inte vara fult. Tänk anpassad design i nybyggnation. "Bo kvar hemma" IKT för att stödja personer med demens och deras närstående. home. Olika typer av sensorer i hemmet som sänder till en plattform. EnableAge - policyöversikt, byggnation, byggnadstekniskt Sammanfattningsvis Samverkan (politiken-verksamheterna-brukarna-forskningen) Forskningen kommer in i ett tidigt skede 3) Vardagsaktiviteter på Karlsgården, värdegrundsledare Carina Svende, Sheila Beus, Anette Billing, Anna-Karin Johansson och enhetschef Rose-Marie Olsson Personalens arbetsuppgifter kan bli aktiviteter (ta hand om tvätten, bakar, rensning i trädgården, hämtar maten etc.) Djur i vården - katt, hönor under sommaren, hunden Melker på besök (naturlig rörelse och trygghet), hunden Sammy är terapihund (gör konster, letar köttbullar, spelar spel, kommer en timme i veckan fredag är det hunden som kommer), Ger man de boende något att göra så behöver man inte ge så mycket mediciner, att sitta ner och prata gör att man inte behöver ge så mycket mediciner. Karlsrundan och trädgården ger trevliga stunder. Rörelse och bollspel 4) Leva livet hela livet, Maj Rom, läkare och projektledare Aldrig förr har äldre haft möjlighet att leva ett så gott och långt liv som idag. - Den medicinska utvecklingen har gått framåt. Särskilt hjärtsjukdomar har forskningen utvecklats inom. - Vi har blivit bättre på flöden och logistik. T.ex. höft- och knäledsoperationer, starroperationer. Stor informationsinsats ger snabbare flöden. - Äldrereformen, ingen långvård längre, svensk äldrevård är kända för att vara dem som klarar äldrevården bäst internationellt. Vad är viktigt för äldre? Känna sig trygg och klara sig själv

3 3 (6) I vårdkontakter känner sig 90 procent trygga. Vad vill man ha: fast vårdkontakt, bemötande, veta vart man ska vända sig. Antalet 85-åringar kommer att öka, kommer innebära en ökad press på vårdsystemet. Äldre är ingen homogen grupp, vi måste lyssna på individen. Men det finns olika sätt att gruppera. Se illustrationen pyramid. Geriatrisk riskprofil - personer som är i risk att bli sköra, så att man kan göra något innan det händer. Filmer om äldre på SKL.se Vård och omsorg blir reaktiv om inte kommun och landsting samarbetar. Handlar om hur vi ser på våra brukare. När ska man vara på sjukhus? Det finns ganska mycket som kan drabba en människa i form av vårdskador. Hemsjukvård kan vara ett alternativ. Var ska man bo när det är dags att flytta? De som inte har en bra bostad blir kvar längre på sjukhus. Hemgångspaket - träna i sin egen miljö efter sjukdom i tio dagar. Ekonomisk drivkraft i detta upplägg. Alternativ till korttidsplatser. Skräddarsydd vård för ett tryggt och självständigt liv. SKL har arbetat med att införa kvalitetsregister i kommunerna. Levererar vi det vi tror att vi gör. Förebyggande åtgärder blir sociala aktiviteter. Var uppmärksamma på dem som har en ökad risk för psykisk ohälsa Äldre får färre olämpliga läkemedel. Det finns mycket kvar att göra Teknik i den äldres tjänst, ex GPS i tidig demensvård gör att friheten blir större och tillvaron kan fungera en stund till hemma Rehabilitering, ex Danmark arbetar mer offensivt med rehabilitering. Behöver vi en kampanj för att sätta äldre personer i rörelse? Hur kan en sådan insats se ut? Samordnad individuell plan (SIP), vi behöver få till en plan som alltid är aktuellpersoncentrerat synsätt, osv. Vad är viktigt för dig? Individuellt. Anpassa vårdkontakterna efter individen och inte efter organisationen. Ett nytt sätt att arbeta - att ligga steget före och arbeta preventivt. Arbeta mer standardiserat och med kvalitetsutveckling. 5) Erfarenheter från mellanmänskliga möten och existentiell hälsa, Fredrik Höggren, kyrkoherde och Carina Berglund, diakon, Svenska kyrkan Ängelholm Begravt våra anhöriga sedan år tillbaka. Det hör ihop med att vara människa. Berättelserna har mycket att lära oss. Adam - människa, Eva - liv. Ensam människa saknar liv. Individ betyder odelbar - måste finnas flera människor för att det ska bli liv. Utan ett du existerar inte människans väsen. I mötet mellan människor kan vi bryta utanförskapet/ensamheten. Det existentiella ensamhetsrummet: det jag inte kan dela med någon annan. Många gånger det jag skäms för eller det som gör ont.

4 4 (6) Rationalitetens utveckling från traditionella organisationer till byråkratiska organisationer. Det goda: vetenskap, teknik men saknar det existentiella. WHO - 8 byggstenar för existentiell hälsa 1. Andlig kontakt 2. Mening och syfte 3. Upplevelse och förundran över tillvaron 4. Helhet mellan tankar, handlingar och känslor 5. Andlig styrka, ex. Kyrklig tro eller naturens läkande kraft 6. Harmoni och inre frid 7. Hoppfullhet 8. En personlig tro, att tro på något större som ger dig styrka och glädje i vardagen Genom åren kan man tappa byggstenar som i sin tur kan leda till existentiell ohälsa. Vi kan inte bara träna den fysiska hälsan. Går att träna även den existentiella hälsan genom att gå igenom de här åtta byggstenarna och stärka dem i mitt liv. Ägna sig åt kreativ verksamhet är att träna den existentiella hälsan. Människor är sociala och existentiella varelser så länge vi lever. Det existentiella ensamhetsrummet märks när det händer tråkiga saker i livet. De existentiella frågorna är besvärliga för oss svenskar. Men om man tänker mer sonderande behöver det inte bli så jobbigt. KASAM - Meningsfullt (Känsla av sammanhang gör att vi människor mår bra. Utanförskap ger känsla av meningslöshet) - Begripligt (min ryggsäck är väl anpassad för att ge mig en förståelse) - Hanterbarhet Går att öva sig på detta i det dagliga livet. Fysisk närhet bra för själavård, ord mindre bra, blir lätt anklagande. - Chockfasen: När tomrummet expanderar snabbt - din ryggsäck kan inte hantera den information du fått. Alla system slår ut och ger hysteriska reaktioner som du inte kan styra över. Kan inte hantera information. Inte beroende av kulturellt ursprung. - Försvar: börja bryta ner och försöka hantera. Man måste inte ta allt samtidigt. Sorg. - Bearbetning: om inte meningsfullt så försöker man göra det begripligt och hanterbart. Tomhet och kaos bra om den kan gå över i saknad för den är hanterbar. - Nyorientering: gå vidare Det existentiella ensamhetsrummet är som störst i livets slutskede. Kan göra det lindrigare genom att vara närvarande där man är i mötet. Robotar inom sjukvården, inte ens den mest avancerade maskin är människa och vad är då värdet. Bygg så att man Underlättar äkta möten, hellre lite och bra än mycket och dåligt. Kort och kärnfullt. Se till att personalen är utbildad. Kyrkan kan ställa upp och utbilda.

5 5 (6) Vi är sociala och existentiella varelser från första andetaget till sista. 6) Betydelsen av natur och grönska för äldre personer med vårdbehov, Anna Bengtsson, universitetsadjunkt och Lilian Lavesson, leg. sjukgymnast och ergonom vid institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, Sveriges lantbruksuniversitet Utemiljöns utveckling kan ha en stor påverkan på personer med behov av omsorg. Tillgång till dagsljus viktigt. Äldrestudie Ottosson Johan och Grahn Patrik Teori 1: människan behöver använda olika mycket information i olika miljöer. Den naturliga miljön är den mest fördelaktiga för återhämtning. Där vi levt genom århundranden. Teori 2: Roger Ulrich. Fysisk påverkan av att vara i en positiv miljö. Tvärtom när du står inför ett stup, tar sitt uttryck kroppsligt. En del av evolutionen. Vila utomhus och inomhus växelvis. Framförallt koncentrationsförmågan ökar om man vilar utomhus. Både psykisk och fysisk återhämtning av utevistelse. De allra sjukaste skulle få mest ut av det och det är de som har minst utevistelse. Vilka kvaliteter och upplevelser är viktiga för vilka målgrupper? Sittplatser gör att det används. Det ska vara smidigt och bekvämt - en person kan ha koll på hela ytan. Att vara bekväm i utemiljön Nära och enkelt att komma ut, ska inte vara ett stort och omständligt steg att ta sig ut. Känna igen sig i miljön som är väl avgränsad, ser den från de gemensamma utrymmena Trygghet, det ska inte finnas något som kan orsaka fysisk eller psykisk osäkerhet Olika möjligheter Lugn och rofylld plats, särskilt viktigt för demenspatienterna som inte ville bli splittrade av för många intryck. Utemiljön en del av vårdmiljön Egen uteplats till varje enskilt rum Skillnad intervjuerna på Grönland vad är det viktiga i att komma ut. I Sverige frisk luft och grönska. På Grönland energin man får av utemiljön. Har man haft en tydligare koppling till naturen och lever mer i symbios med naturen. I Danmark är man bra på att se utemiljön som en del av vårdmiljön, uteplats ger(privat miljö) med gc-vägar (samhället) precis utanför. Planteringarna, odlingsbäddar nära inpå/ längs med stigen. Bänkar utplacerade var 20e meter. Känna sig omgärdad men inte instängd. Kontakt med livet utanför Variation och omväxling från livet innanför Sinnlig njutning och natur, vara en del av naturen Följa livsrytmen, årstiderna

6 6 (6) Anknyta till gångna tider, jag har alltid älskat att plocka svamp etc Intryck av liv, stimulans av det som fanns utanför. Anknyta till livet utanför. Social potential, satt mer på olika ställen, umgicks på olika sätt Lustfyllda och meningsfulla aktiviteter, Utemiljön kan anknyta till det vanliga livet på ett annat sätt ex. Ett fågelhus, stigen precis längs med buskarna (lukta och känna på växterna). Att få komma ut i alla årstider. Hänga ut tvätt i trädgården, blir självklara associationer till livet. En inspirerad design Utemiljön som en resurs för att känna sig hemma. En hemlik miljö ger de boende följande - se ppt. Få möjlighet utvecklas hela livet. Förändring av vad som är viktigt i livet från det storslagna till det naturnära. Teorin om en stödjande trädgård - se supportive garden theory bilden i ppt. Kunna välja om man vill sitta avskilt eller i gemenskap. Kunna komma iväg från det som tynger en och där utemiljön kan vara värdefull. En plats som reflekterar mig En plats att reflektera i Odling av jordgubbar i trädgården - skapar matlust, vilja att smaka. Hässja tar fram gamla minnen. Inifrån och ut Vad ser vi genom fönstren och hur kan vi möblera för att se ut Inglasad balkong eller uterum, ger trygghet Park, årstidsväxlingar, anknyta till ett tidigare liv etc. Omgivningen och hur anknyter vi till den, alla vill inte ha för mycket stimulans till exempel dementa har ett behov av att skärma av. Lilian Lavesson berättar om människans existentiella grundläggande behov. Behov av att känna inre tillfredsställelse. Kan inte ta in sinnesstämningen från miljön om jag inte känner trygghet i min omgivning. Vilka behov kan mötas av natur? Natur signalerar - en ordlös kommunikation, när du är i en situation som du inte vet hur du ska hantera träder naturen in. Det ständiga samspelet med naturen - det finns kraft i naturen att sortera tankarna. Oftast något som bara sker. En ordlös kommunikation för pratar man om det just då så händer det inte. Ju skörare man är desto viktigare är det. Vår sinnesstämning påverkar hur man tolkar världen "tolkningsfilter". Stress, smärta är starka filter i hur du betraktar och tolkar omvärlden. Knuten till överlevnadsinstinkt. Olika stimuli- syn, hörsel, känsel. Om du går väldigt lite så förlorar du mycket av den stimulin. Viktig del av vårt välmående. Promenad kan ge upplevelse av att komma in i en annan värld. Sittande i en rullstol år du helt beroende av hur någon annan placerar dig. Fundera över placeringen. Om man är sängliggande vädra sängkläderna. Ett sätt att ta in naturen. Ta in stenar, blommor, grenar.