Verksamhetsplan Bilagor

Transkript

1 Verksamhetsplan Bilagor verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan

2 Innehåll Innehållsförteckning - Bilagor verksamhetsplan Sid Kommunfullmäktige Budgetframställning 5 Revision Budgetframställning 6 Kommunstyrelsen gemensamt/central pott Budgetframställning 11 Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Budgetframställning 12 Bilaga 1 Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå 13 Bilaga 2 Konsekvensbeskrivning sparbeting 23 Bilaga 3 Investeringsbudget förslag 25 Bilaga 3a Kommungemensamt administrativt styr- och ledningssystem 27 Bilaga 3b Reinvesteringar av persondatorer / Gemensam It-infrastruktur 29 Bilaga 3c IT för kommunövergripande verksamhetsutveckling 31 Bilaga 5 Statusrapport pågående uppdrag 32 Bilaga 6, 7, 8, 9 Jämställdhetsintegrering, Förslag på åtgärder för bättre folkhälsa, Resultat från undersökningar, Övrigt 36 Teknik- och servicenämnden Fastighets- och servicekontoret Budgetframställning 37 Bilaga 1 Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå 40 Bilaga 2 Konsekvensbeskrivning sparbeting 48 Bilaga 2b:1 Konsekvenser av ambitionsförändring Ökad livsmedelsram måltidsservice 49 Bilaga 2b:3 Konsekvenser av ambitionsförändringar Balans i underhållsbudget 50 Bilaga 2b:4 Konsekvenser av volymökning lokalbank 52 Bilaga 2b:5 Konsekvenser av verksamhetsförändring Förskjutet sparkrav Måltidsservice Bilaga 2b:6 Konsekvenser av strukturell snedsits Snöröjning 57 Bilaga 2b:7 Sammanfattning bilagor 2 59 Bilaga 2c Priser Bilaga 3 Investeringsbudget förslag 63 Bilaga 3:1 Reinvesteringar 67 Bilaga 3:2 Markförvärv för perioden Bilaga 3:3 Indexuppräkning måltidsverksamhet 71 Bilaga 3:4 Västra kajen 72 Bilaga 3:5 Noliahall 1 74 Bilaga 3:6 Risk och säkerhetsförebyggande åtgärder 76 Bilaga 3:6:1 Kalkyler brandlarm 78 Bilaga 3:7 Myndighetskrav hissar 79 Bilaga 3:8 Central pott kommunstyrelsen för skador 80 Bilaga 3:9 Hemmingsmarks skola 82 Bilaga 3:10 Sjulsmarks skola 84 Bilaga 3:11 Jävre skola 86 Bilaga 3:12 Stadshuset etapp 1 88 Bilaga 3:13 Omställning och modernisering av lokaler 89

3 Innehåll Bilaga 3:14 Förbättrad personsäkerhet utifrån trygghetsvandringar 91 Bilaga 3:15 Roknäsgården trafik och parkering 93 Bilaga 3:16 Rivning av fd Djupviskskolan 94 Bilaga 3:17 Förändrad verksamhet av Gläntan 95 Bilaga 3:18 Carport, Markbostäder Blåsmark 97 Bilaga 4 Taxor 98 Bilaga 5 Statusrapport pågående uppdrag 99 Bilaga 6 Jämställdhetsintegrering 100 Bilaga 7 Förslag till åtgärder för bättre folkhälsa 101 Bilaga 8 Resultat från undersökningar 102 Teknik- och servicenämnden Teknik- och gatukontoret Budgetframställning 103 Bilaga 2 Konsekvenser av sparbeting 105 Bilaga 2b Konsekvenser av klara verksamheterna inom ram 106 Bilaga 2 Priskompensation 112 Bilaga 3 Investeringsbudget förslag 114 Bilaga 3b Reinvesteringsplanering VEP Bilaga 3c Transportenhetens fordon och tillbehör 122 Bilaga 3d Årligt investeringsbehov uthyrningsutrustning 124 Bilaga 3e Gång och cykelsvägsplan 125 Bilaga 4 Taxor 126 Bilaga 5 Statusrapport pågående uppdrag 130 Bilaga 6 Jämställdhetsintegrering 132 Bilaga 7 Förslag till åtgärder för bättre folkhälsa 133 Bilaga 8 Resultat från undersökningar 134 Miljö- och byggnämnden Budgetframställning 136 Bilaga 1 Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå 137 Bilaga 2 Konsekvenser av sparbeting 145 Bilaga 4 Taxor 146 Bilaga 5 Statusrapport pågående uppdrag 147 Bilaga 6 Jämställdhetsintegrering 147 Bilaga 7 Förslag till åtgärder för bättre folkhälsa 148 Bilaga 8 Resultat från undersökningar 148 Kultur- och fritidsnämnden Budgetframställning 151 Bilaga 1 Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå 152 Bilaga 2 Konsekvenser av sparbeting 160 Bilaga 3 Investeringsbudget förslag 161 Bilaga 4 Taxor 168 Bilaga 6 Jämställdhetsintegrering 168 Bilaga 7 Förslag till åtgärder för bättre folkhälsa 168 Bilaga 8 Resultat från undersökningar 168 Barn- och utbildningsnämnden Budgetframställning 169 Bilaga 1 Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå 170 Bilaga 2 Konsekvenser av sparbeting 179 Bilaga 3 Investeringsbudget förslag 181 Bilaga 4 Taxor 186 Bilaga 5 Statusrapport pågående uppdrag 186

4 Innehåll Bilaga 6 Jämställdhetsintegrering 187 Bilaga 7 Förslag till åtgärder för bättre folkhälsa 188 Bilaga 8 Resultat från undersökningar 190 Bilaga 9 IKT-satsning 190 Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Budgetframställning 195 Bilaga 1 Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå 196 Bilaga 2aKonsekvenser av sparbeting 206 Bilaga 2b Verksamhetsförändringar, volymökningar och/eller ambitionsökningar 207 Bilaga 3 Investeringsbudget förslag 210 Bilaga 4 Taxor 213 Bilaga 5 Statusrapport pågående uppdrag 214 Bilaga 6 Jämställdhetsintegrering 217 Bilaga 7 Förslag till åtgärder för bättre folkhälsa 219 Bilaga 8 Resultat från undersökningar 220 Socialnämnden Budgetframställning 222 Bilaga 1 Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå 223 Bilaga 2 Konsekvenser av sparbeting 232 Bilaga 3 Investeringsbudget förslag 237 Bilaga 4 Taxor 246 Bilaga 5 Statusrapport pågående uppdrag 247 Bilaga 6 Jämställdhetsintegrering 249 Bilaga 7 Förslag till åtgärder för bättre folkhälsa 250 Bilaga 8 Resultat från undersökningar 253 Bilaga 9 Särskilda driftäskanden inför Överförmyndarnämnden Budgetframställning 257 Bilaga 1 Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå 258 Bilaga 2 Konsekvenser av sparbeting 266 Bilaga 6, 7 Jämställdhetsintegrering, förslag till åtgärder för bättre folkhälsa 266 Räddnings- och beredskapsnämnden Budgetframställning 267 Bilaga 1 Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå 268 Bilaga 2 Konsekvenser av sparbeting 276 Bilaga 3 Investeringsbudget förslag 277 Bilaga 4 Taxor 279 Bilaga 5 Statusrapport pågående uppdrag 279 Bilaga 6 Jämställdhetsintegrering 279 Bilaga 7 Förslag till åtgärder för bättre folkhälsa 279 Bilaga 8 Resultat från undersökningar 280 Riktlinjer 281

5 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige Kommunledning valnämnd Budgetframställning Temporär reducering (- 6 tkr) av fullmäktiges ram föreslås genom återhållsamhet. Utbildningsanslag för första året i mandatperioden äskas med 300 tkr. 5

6 Revision Revision Budgetframställning 6

7 7

8 8

9 9

10 10

11 Kommunstyrelsen Central pott Kommunstyrelsen Budgetframställning Drift (tkr) Central pott till KS förfogande: Ägartillskott till Länstrafiken Energitjänster besparing Strömbackaskolan renovering/sanering Investeringar (tkr, löpande pris) från Central pott till KS förfogande: Allmän investeringsfond till KS förfogande (5 mkr Norrbotniabanan, 5 mkr allmänt) Nytt ridstall Pitholm Infrastruktur travbana Norra Pitholm Energitjänsteprojekt Investeringsreserv Totalt Kapitalkostnad (avskr, int rta) Driftkostnader (ridstall) Nytt ridstall på Pitholm återstår tkr. Överfört tkr år 2010 till teknik- och servicenämnden. Följande projekt återstår i centrala potten, investeringsreserv på totalt tkr. Från år 2007: Exploatering för nytt villabostadsområde, Bondöprojektet en del i skärgårdssatsningen, Åtgärder Ankarskatavägen tkr Från år 2008: Tillskapande av byacentrum Från år 2009: Tillskapande av byacentrum Från år 2010: Byacentrum upprustning P-platser Löjan Proj nybyggnad äldreboende Cirkulationsplats Industrigatan/Sundsgatan Totalt år tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr. Driftkostnader ingår för nytt ridstall med tkr från år

12 Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Budgetframställning Vardagsbesparingar om 319 tkr fördelas med 2,2 % på - i huvudsak - vaksamhetsområden med personalkostnader. Investeringsäskanden om 7,2 mkr avser: Kommungemensamt styr och ledningssystem 1,0 mkr Reinvesteringar persondatorer 5,0 mkr Gemensam IT-infrastruktur 1,0 mkr IT för kommunövergripande verksamhetsutveckling 0,2 mkr Dokumentet består av följande bilagor: 1. Nämndsvisa mål för kommunstyrelsen, ingen förändring, översyn till VEP Konsekvenser av sparbeting 3. Investeringsäskanden med bilagor; 3a Kommungemensamt styr och ledningssystem; 3b Reinvesteringar persondatorer och Gemensam IT-infrastruktur; 3c IT för kommunövergripande verksamhetsutveckling 5. Statusrapport för pågående uppdrag 6. Redovisning av arbetet med jämställdhetsintegrering 7. Redovisning av förslag till åtgärder för bättre folkhälsa 8. Beaktande av resultat från undersökningar 9. Övrigt 12

13 Kommunstyrelsen - Kommunledningskontoret Bilaga 1 Ändringar i VEP 2011 Övergripande mål: Barn- och unga ingen förändring Utbildning, arbete och näringsliv uppdatera befolkningsmålet och målet om arbetstillfällen (utifrån nytt tillväxtprogram) Demokrati och öppenhet tillföra ett jämställdhetsmål Piteborna ska uppleva att kommunens verksamheter utformas jämställt Livsmiljö målet Piteå ska vara en uthållig kommun byts ut mot Piteå ska erbjuda goda förutsättning för miljövänliga val i vardagen och målet Piteå ska erbjuda goda möjligheter för en god folkhälsa byts ut mot Piteå ska erbjuda goda förutsättningar för hälsosamma val i vardagen Ekonomi en undertext tillförs God ekonomisk hushållning skapar utrymme för verksamhetsutveckling och investeringar. En god ekonomi är en förutsättning för goda resultat och hög måluppfyllelse Personal en undertext tillförs Piteborna möter engagemang och ett gott värdskap i kontakt med våra medarbetare. Service medgod kvalitet skapas genom yrkesstolthet i arbetet De nämndsvisa målen för kommunstyrelsen är samma som i VEP Översyn av målen påbörjas hösten 2010 till VEP

14 Vision: Alla boende i Piteå, utflyttade och mentala Pitebor upplever att det är hit man kommer när man kommer hem Bilaga 1 Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått Nämnd/förvaltning: Kommunstyrelsen Strategiska områden Kommunövergripande mål Kommunövergripande nyckeltal/verksamhetsmått Barn och unga - vår framtid Barn och unga ges förutsättningar för en god start i livet. Vi tar tillvara barn och ungas delaktighet, engagemang och kreativitet. Barn och unga ges förutsättningar till inflytande i frågor som berör dem * SCB:s medborgarundersökning Andel elever i % som aktivt försökt påverka olika samhällsfrågor de senaste 12 månaderna (pojkar/flickor) Andel elever i % som upplever att deras försök att påverka de senaste 12 månaderna har gett resultat (pojkar/flickor) Andel som deltagit i Unga i Piteå - tycker, - granskar, -frågar, -projekt, -ungdomsarrangemang varav PåPP Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål Öka kunskapen om och efterlevnaden av FN:s barnkonvention En god medborgardialog för och med unga Nämndsvisa nyckeltal/ verksamhetsmått Andel nämnder/styrelse samt nyanställda som informerats (under mandatperioden för politiker) Antal unga som deltagit i Unga i Piteå tycker, -granskar, -frågar, -projekt Barn och ungas nyttjande av tobak, alkohol och narkotika minimeras. Ingen ska använda narkotika Andel i % som aldrig rökt Genomsnittliga debutåldern för rökning uppdelat på pojkar/flickor Andel i % som aldrig druckit alkohol Genomsnittliga debutåldern för alkohol uppdelat pojkar/flickor (kände sig berusad) Andel i % som aldrig använt hasch eller annan narkotika Genomsnittliga debutåldern för hasch eller annan narkotika (pojkar/flickor) Sida 14 1 av 9

15 Bilaga 1 Strategiska områden Kommunövergripande mål Kommunövergripande nyckeltal/verksamhetsmått Barn och unga har en trygg och utvecklande uppväxt * SCB:s medborgarundersökning Personligt - Hur ser Du på livet just nu Andel i % barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål Nämndsvisa nyckeltal/ verksamhetsmått Sida 15 2 av 9

16 Strategiska områden Kommunövergripande mål Kommunövergripande nyckeltal/verksamhetsmått Utbildning, arbete och näringsliv är grunden för all välfärd Genom satsningar på utbildning och näringsliv skapas tillväxt som har en avgörande betydelse för kommunens utveckling. Piteå ska år 2020 ha invånare Piteå ska år 2010 ha ökat antal arbetstillfällen med st jämfört med år 2003 * SCB:s medborgarundersökning Antal invånare i Piteå kommun. Delmål: Piteå ska år 2010 ha invånare (tillväxtptogrammet) Antal arbetstillfällen (dagbefolkning) i Piteå kommun Andel öppet arbetslösa år i Piteå kommun. Mål: Högst 4% *Nöjdhet med arbetsmöjligheter Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål Piteå ska vara en åretruntdestination inom mötesindustri, arrangemang och privatturism Bilaga 1 Nämndsvisa nyckeltal/ verksamhetsmått Totalt antal projekt inom tillväxtreserven Antal arbetstillfällen som projekt inom tillväxtreserven förväntas ge Antal företag som projekt inom tillväxtreserven förväntas ge Antal gästnätter uppdelat på svenska och internationella Genom ett livslångt lärande höja utbildningsnivån hos Piteborna Andel i % som studerar vidare inom tre år efter gymnasiet. Mål: Riksgenomsnittet +/- 5 procentenheter Andel i % år med eftergymnasial utbildning Andel i % år med gymnasial utbildning *Nöjdhet med utbildningsmöjligheter Piteå ska vara en attraktiv ort för näringsliv och företagande Förbättra näringslivsklimatet i kommunen. Mål: Tillhöra de 30 mest näringslivsvänliga kommuner år 2010 Antal nya företag per invånare Förutsättningarna att starta nya samt driva och utveckla befintliga företag ska vara goda Antal ärenden via företagslots Antal företag som deltar i företagscentrums aktiviteter (varav unga företagare under 30 år) Sida 16 3 av 9

17 Strategiska områden Kommunövergripande mål Kommunövergripande nyckeltal/verksamhetsmått * SCB:s medborgarundersökning Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål Bilaga 1 Nämndsvisa nyckeltal/ verksamhetsmått Antal nya företag per insatsområde enligt tillväxtprogrammet Företagsklimatet i kommunen (Sv Näringsliv, SCB) Sida 17 4 av 9

18 Strategiska områden Kommunövergripande mål Kommunövergripande nyckeltal/verksamhetsmått Demokrati och öppenhet Piteå präglas av öppenhet, engagemang och delaktighet. Vi verkar för ett tillåtande klimat genom att både ta intryck av och ge avtryck i omvärlden. Piteborna ska känna att det är meningsfullt att engagera sig och att de kan påverka kommunens utveckling Piteborna ska uppleva så hög tillgänglighet och gott bemötande att de har anledning att tala väl om kommunens service * SCB:s medborgarundersökning *Nöjdhet med -information och öppenhet -påverkan -förtroende * Nöjd-Inflytande-Index *Nöjdhet med tillgänglighet Svar på enkla frågor på telefon, E-post och via Webb (% i KF nätverk) Antal tillgängliga tjänster på Internet, uppdelat på e-tjänster och e-servicetjänster Kommunens kundtjänsttelefoner (Turistbyrån, Personal, Ekonomi, IT, Teknik o Gatu, soc ek bistånd) -svarsfrekvens Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål Piteborna upplever delaktighet och goda möjligheter att påverka Medborgare och kunder är nöjda med bemötande, information, tillgänglighet och service Bilaga 1 Nämndsvisa nyckeltal/ verksamhetsmått Hur god är kommunens information till medborgare? (index i % KF:s nätverk) Antal tillgängliga tjänster på Internet, uppdelat på e-tjänster och e-servicetjänster Åtkomst till kommunens webbsida uttryckt i procent Besöksstatistik på kommunens hemsida Piteå präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund Piteå ska vara den internationella Antal internationella småstaden med ett aktivt utbyte via samarbetsprojekt vänortssamarbete och andra internationella projekt Antal internationella samarbetsprojekt där Piteå är representerade i styrgrupp Sida 18 5 av 9

19 Strategiska områden Kommunövergripande mål Kommunövergripande nyckeltal/verksamhetsmått Livsmiljö Piteå erbjuder en trygg och lustfylld livsmiljö med omsorg och utvecklingsmöjligheter i livets alla skeden. Här är det positivt att bo, verka och LEVA. Piteå ska vara tryggt och tillgängligt för alla Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer * SCB:s medborgarundersökning *Nöjdhet med trygghet Årligt antal personer/1 000 invånare vårdade i slutenvård till följd av skador och förgiftningar *Nöjdhet med att bo eller leva i din kommun (Nöjd-Region-Index) Möjlighet till bostad som svarar mot behov och önskemål Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål Piteås landsbygd har en positiv utveckling vad avser boende, service och arbetstillfällen Bilaga 1 Nämndsvisa nyckeltal/ verksamhetsmått Andel boende utanför stadsbygd med mer än 10 km till närmaste butik Andel av befolkningen skrivna utanför Piteå tätort Piteå ska utveckla bra infrastruktur och goda kommunikationer *Nöjdhet med -gator och vägar -gång- och cykelvägar -kommunens kollektivtrafik Piteå ska aktivt verka för att Norrbotniabanan byggs Piteå ska vara en uthållig kommun *Nöjdhet med -miljöarbete (återvinning) -renhållning (gator, parker, sophämtning) Piteå kommun ska öka andelen miljö- (inklusive lokalproducerade) och rättvisemärkta inköp Andel rättvise-, miljömärkta produkter av inhandlade produkter (mäts centralt) CO2-utsläpp i Piteå, ton per invånare Distandöverbryggande teknik - Formuleras när resepolicy är antagen CO2-utsläpp - inkl flygresor - från kommunkoncernen ton Andel miljöfordon av nyförsäljning i Piteå kommun % (geogr omr) SCB Andel miljöfordon av koncernens totala antal bilar Andel förnyelsebar energi för transportsektorn av totalt förbrukad energi (geografiskt område) (köps av SCB) Resekostnader för tjänsteresor med bil. tåg, buss, flyg ska minska (mäts centralt) Sida 19 6 av 9

20 Strategiska områden Kommunövergripande mål Kommunövergripande nyckeltal/verksamhetsmått * SCB:s medborgarundersökning Andel rättvise-, miljömärkta produkter av inhandlade produkter (mäts centralt) Distansöverbryggande teknik - Formuleras när resepolicy är antagen Resekostnader för tjänsteresor med bil, tåg, buss, flyg ska minska (mäts centralt) Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål Bilaga 1 Nämndsvisa nyckeltal/ verksamhetsmått Piteå ska erbjuda förutsättningar för en god folkhälsa Vattenkvalitet. Antal otjänliga av totala dricksvattenprov Antal serveringstillstånd/ invånare jmf länet och riket Antal liter 100%ig alkohol/invånare över 15 år jmf länet och riket Hur högt är ohälsotalet bland kommunens invånare 2009? (Totalt - kvinnor - män) Konsumentpolitiken ska verka för en fungerande marknad ur ett konsumentperspektiv och för pitebornas välfärd ur ett hushållsekonomiskt perspektiv Antal rådgivningar, reklamationsärenden samt budgetrådgivning/skuldsanering Sida 20 7 av 9

21 Bilaga 1 Strategiska områden Kommunövergripande mål Kommunövergripande nyckeltal/verksamhetsmått Personal Kommunen ska arbeta aktivt för att vara en attraktiv arbetsgivare och skapa hälsofrämjande arbetsplatser * SCB:s medborgarundersökning Mått från medarbetarenkät - index samt mått för Våga Låga och Förmåga (ej formulerade) 2011 ska sjukfrånvaron i % understiga 6,5 % Frisknärvaron (0 sjukdagar) ska uppgå till minst 41% 2011 ska frisktalet (0-7 sjukdagar) uppgå till minst 69% Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål Lika kommunövergripande. Skapa intresse bland unga för yrken inom de kommunala verksamheterna Nämndsvisa nyckeltal/ verksamhetsmått Lika kommunövergripande Heltid är en rättighet och grunden för anställning i Piteå Kommun, deltid är en möjlighet utifrån verksamhetens behov Andelen heltidstjänster ska öka varje år Piteå Kommun ska vara en jämställd arbetsplats där kvinnor och mäns kompetens, resurser och erfarenheter tas tillvara Antalet timmar som utförs av timanställda fördelat på kön ska minska Kvinnors genomsnittslön i förhållande till mäns genomsnittslön Sida 21 8 av 9

22 Strategiska områden Kommunövergripande mål Kommunövergripande nyckeltal/verksamhetsmått Ekonomi Kommunens finansiella ställning ska vara långsiktigt hållbar * SCB:s medborgarundersökning Resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag i %. Målnivån mellan 2,0% - 3,0% Likviditet; Betalningsberedskap i antal dagar. Mål: Minst 30 dagar Soliditet; Inga lån Nämndernas/styrelsens resultat. Balans mellan ekonomi och verksamhet. Avtalstroheten i kommunen, 95% Extern kapitalförvaltning. Mål: 2% i reala termer Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål Budgetramen ska hållas genom effektiv hushållning med disponibla resurser Bilaga 1 Nämndsvisa nyckeltal/ verksamhetsmått Resultatet. Mål: minst 0 kr i årsresultat Nettokostnad för tillväxtarbete kr per kommuninvånare Nettokostnad för konsumentverksamhet kr per kommuninvånare Piteå Kommunföretag AB ska klara de kommunala bolagens ekonomiska åtaganden inom ramen för koncernen Piteå Kommunföretag AB Tillskott från Piteå Kommun till kommunala bolag (0 kr) Sida 22 9 av 9

23 Kommunstyrelsen - Kommunledningskontoret Bilaga 2 Bilaga 2 till budgetframställning Enligt budgetanvisningarna ska samtliga nämnder/styrelser redovisa konsekvenserna av ett sparbeting om 0,25 % för budgeten år För kommunledningskontorets verksamheter innebär det reducering av ramen med 319 tkr. Åtgärderna som föreslås ses som temporära åtgärder vid innevarande lågkonjunktur och finanskris. Konsekvensbeskrivning Reduceringen realiseras genom att sparbetinget om 319 tkr fördelas på respektive avdelning med 2,2 % av årsbudgetbelopp exklusive personalkostnader för år 2010 i enlighet med nedanstående sammanställning. Årsbudget 2010 eklx personal Procentuell andel av sparbeting Sparbeting i tkr Sparbetinget i % av årsbudget 0030 Kommunstyrelsen 1 296,0 9% 28 2,2% 0310 Kommunledningskontoret 1 299,0 9% 28 2,2% 0311 Utärdering uppföljning 350,0 2% 8 2,3% 0320 Administrativ avdelning 256,0 2% 6 2,2% 0321 Information 376,0 3% 8 2,2% 0322 Konsument/skuldsanering 128,0 1% 3 2,2% 0323 Centralarkiv 41,0 0% 1 2,2% 0330 Tillväxtenhet, administr 1 684,0 12% 37 2,2% 0331 Turistbyrå 1 031,0 7% 23 2,2% 0340 Personalenhet 1 470,0 10% 32 2,2% 0411 Ek kontor stab 1 427,0 10% 31 2,2% 0421 Ek avd produktion 951,0 7% 21 2,2% 0431 IT-avdelning produktion 2 584,0 18% 57 2,2% 0441 Inköpsavd produktion 416,0 3% 9 2,2% 2302 Översiktliga planer 30,0 0% 1 2,2% 2303 Detaljplaner 535,0 4% 12 2,2% 2305 Utredningar 701,0 5% 15 2,2% Summa KLK ,0 100% 319 2,2% Minskning kommer drabba budgetanslagen för konsulter, resekostnader och representation/uppvaktning inom, i huvudsak, de verksamhetsområden där det finns budgeterade personalkostnader. Sparbetinget om 0,25 % för år 2011 betyder, tillsammans med 2010 års sparbeting, en reducering av berörda kostnadsslag med 1,5 % i jämförelse med 2009 års budget. Det innebär ett minskat deltagande i kurser, konferenser och mässor för nätverksbyggande samt att en del utredningar, planer etc. kommer ta längre tid genomföra pga minskat konsult anslag. För tillväxtavdelningen har reduceringen av anslagen med 1,25 % år 2010 (468 tkr) inneburit lägre utåtriktad verksamhet, som är den huvudsakliga uppgiften. En ytterligare minskning av 2011 års budget kommer ytterligare beskära de delarna. 23

24 Kommunstyrelsen - Kommunledningskontoret Bilaga 2 Konsekvenser av inga äskande utöver ram Eventuella verksamhetsförändringar, volymökningar och/eller ambitionsförändringar ska klaras genom omfördelning inom givna ekonomiska ramar. Dessa ska redovisas och konsekvensbeskrivas. Tre EU-projekt som kommunen är huvudman för upphör Ansökningar om förlängning av projektet har/kommer att lämnas in till Tillväxtverket m.fl. för delfinansiering. Skulle ingen av ansökningarna beviljas innebär det att för 5,25 tjänster kommer till större delen saknas finansiering. Det kommer dessutom medföra ökade hyreskostnader för lokaler, som idag finansieras av projekt. 24

25 Kommunstyrelsen - Kommunledningskontoret Bilaga 3 INVESTERINGSBUDGET (tkr) Prio Budget Plan Plan Förvaltningens budgetförslag ordn KOMMUNSTYRELSEN, KOMMMUNLEDNINGSKONT, totalt Kapitalkostnader (avskr, int rta) Driftkostnader pga investering Administrativa avdelningen, totalt Kommungemensamt styr- och ledningssystem Kapitalkostnad Driftkostnader Ett databaserat stöd för inrapportering och bearbetning av verksamhetsuppföljning i form av nyckeltal, undersökningar mm, se bilaga 3a. Årlig driftkostnad för systemet 300 tkr samt systemadministratör på halvtid 300 tkr. Konsekvenser barn/ungdom: Konsekvenser utbildning, arbete, näringsliv: Konsekvenser demokrati, öppenhet: Konsekvenser livsmiljö: IT-avdelningen, totalt Reinvestering persondatorer Kapitalkostnad Byte av datorer som är äldre än 4 år för bärbara och 5 år för stationära, se bilaga 3b. Konsekvenser barn/ungdom: Konsekvenser utbildning, arbete, näringsliv: Konsekvenser demokrati, öppenhet: Konsekvenser livsmiljö: Gemensam IT-infrastruktur Kapitalkostnad Utbyte av 5 st servrar då dessa inte längre har tillräcklig prestanda och är äldre än 5 år. Lagringslösning för central lagring av data. Försök vid driftcentral för miljö- och energibesparingar. Se bilaga 3b. Konsekvenser barn/ungdom: Konsekvenser utbildning, arbete, näringsliv: Konsekvenser demokrati, öppenhet: Konsekvenser livsmiljö: 25

26 Kommunstyrelsen - Kommunledningskontoret Bilaga 3 INVESTERINGSBUDGET (tkr) Prio Budget Plan Plan Förvaltningens budgetförslag ordn IT för kommunövergripande verksamhetsutveckling, totalt Infrastruktur E-tjänster 100 Kapitalkostnad Driftkostnader Tillgängliggöra information och tillhandahålla olika e-tjänster för medborgare, anhöriga, vårdnadshavare m fl, se bilaga 3c. Konsekvenser barn/ungdom: Konsekvenser utbildning, arbete, näringsliv: Konsekvenser demokrati, öppenhet: Konsekvenser livsmiljö: Projekt för tillgänglighet Kapitalkostnad Driftkostnader 80 Koppla samman telefonifunktionen med datorn och videokonferensmöjligheter. 120 tkr investering under projekttid, vid ev fortsättning licenser 60 st (immateriell anläggningstillgång), drift av system år tkr/år. Se bilaga 3c. Konsekvenser barn/ungdom: Konsekvenser utbildning, arbete, näringsliv: Konsekvenser demokrati, öppenhet: Konsekvenser livsmiljö: 26

27 Kommunstyrelsen - Kommunledningskontoret Bilaga 3a Kommungemensamt administrativt styr- och ledningssystem Bakgrund Piteå Kommun har under den senaste femårsperioden utvecklat styr- och ledningssystemet. Som ett led i det arbetet har en gemensam dokumentstruktur arbetats fram och verksamhetsredovisningen bygger på nyckeltal, undersökningar och analyser av hur verksamheten utvecklats och vad piteborna får för skattepengarna. Grundläggande i arbetet har varit att utveckla beslutsunderlagen till politiken och att stimulera till verksamhetsutveckling ur ett medborgarperspektiv. I dagsläget är datafångsten till styr- och ledningssystemet olika. Till de renodlade personaloch ekonomidelarna finns väl utvecklade systemstöd och därtill kopplade rutiner och processer. Datafångsten är i dessa delar väl kvalitetssäkrad. För att nå långt ut i organisationen med styr- och ledningssystemet behövs ett databaserat stöd för inrapportering och bearbetning av verksamhetsuppföljningen i form av nyckeltal, undersökningar mm. En av orsakerna till varför den effekten uteblivit är att vi inte har något digitalt beslutsstöd där man enkelt kan kommunicera vitala delar som vision och kommunövergripande mål. Ytterligare vinster med ett dylikt system är att även ekonomi- och personaluppföljningen underlättas ute i verksamhet. Motivet till detta är att dagens ekonomioch personalsystem inte är tillräckligt användarvänliga för att vara tillräckligt stöd för verksamheten. Vidare kan konstateras att det i dagsläget krävs mycket manuell handpåläggning i de olika processerna. Vi har inte heller processer och rutiner som säkerställer kvalitén i det som presenteras. Förslag Under våren 2010 har ett pilotförsök med ett administrativt stödsystem till styr- och ledningssystemet genomförts vid kommunledningskontoret. Syftet har varit att analysera och dra erfarenheter av vilka vinster som finns med ett dylikt system. Detta håller på att bearbetats, men generellt gäller att erfarenheterna är mycket positiva, både vad gäller systemet i sig, men framförallt vad gäller arbetssätt och kvalitet på det som kommer ur systemet. Kommunledningskontoret gör bedömningen att ett administrativt stödsystem krävs för att utvecklingen av styr- och ledningssystemet i kommunen ska fortsätta. Det finns framförallt tre argument som talar för detta: 27

28 Kommunstyrelsen - Kommunledningskontoret Bilaga 3a Effektivare administration i styr- och ledningsprocesser som månads- delår och årsbokslut. Det är i dagsläget mycket manuellt arbete för att klara datafångsten Bättre kvalité i det beslutsunderlag som rapporteras in Genom att införa ett system på bredden i alla verksamheter blir det mycket lättare att nå längst ut i organisationen med kommunens vision och de mål som är framtagna för att arbeta mot denna Ekonomi En indikativ prisnivå för ett system motsvarande det som testats under våren uppgår till cirka 1 mkr i engångsinvestering och en årlig driftkostnad om cirka 300 tkr för ett fullt införande i kommunen. Till det kommer behov av systemadministratör på halvtid, motsvarande cirka 300 tkr. Total årlig driftkostnad uppgår således till cirka 600 tkr. När systemet är implementerat och fullt utbyggt kommer arbetet kopplat till de administrativa delarna av systemet att ha effektiviserats väsentligt. Till följd av detta kan ett kommunövergripande sparbeting motsvarande cirka 600 tkr genomföras från och med år 3 efter det att införandet påbörjats. Utöver detta är vinsterna av detta system framförallt kopplat till höjd kvalité och förbättrade styreffekter av vision och övergripande mål. 28

29 Kommunstyrelsen - Kommunledningskontoret Bilaga 3b Reinvesteringar av persondatorer Reinvesteringar 5,0 miljoner kr per år Förändring av nuvarande modell med livslängd 3 år på bärbara datorer och 5 år på stationära datorer till 4 år på bärbara datorer och 5 år på stationära datorer I projektet "IT-fabriken", som avslutades 2009, var en av huvuduppgifterna att samordna och centralisera inköp och att hantera reinvesteringsbehoven av datorer, bland annat för att få kontroll på kostnaderna inom detta område. Därför flyttades ansvaret till IT-avdelningen och samtidigt beslutades att livslängden på bärbara datorer skulle sättas till tre år och för de stationära datorerna på samma sätt till fem år. De reinvesteringsmedel som IT-avdelningen erhållit de senaste åren har inte varit tillräckliga för att kunna följa detta vilket har inneburit att de ovan beskrivna livslängderna på datorerna inte kunnat hållas. Detta har bl a fått till följd att många sitter med äldre och långsammare datorer än avsett. IT-avdelningen konstaterar att dessa gamla datorer, i jämförelse med datorer nyare än fyra år, havererar oftare och genererar fler underhållsärenden. Leverantörerna ger endast tre års garanti på utrustningen och det har visat sig att det är fjärde och framför allt femte året som de flesta problemen uppstår. Reparationer blir ofta kostsamma. Många gånger måste den trasiga datorn helt ersättas med ny utrustning. Med en förändring av livslängden för bärbara datorer till fyra år tillkommer problem med batterier, som efter tre år vanligtvis inte finns på marknaden och när det finns är de extremt dyra i jämförelse med priset på datorn. En följd av att inte kunna följa den beslutade "livslängden" enligt ovan blir följaktligen att antalet för gamla datorer ökar för varje år som går. Det medför kostnader eftersom garantin utgått och är dessutom besvärande för den drabbade. Trenden går mot ökat antal bärbara datorer. I detta äskande har detta inte beaktats. När 2010 års utbyten är genomförda återstår 879 datorer som det inte finns budgetmedel till och är rester av att utbytesplanerna inte kunnat följas. Fortsatta underskott medför att detta problem växer ytterligare inför kommande år. För att komma i fas med utbytesplanen under en sjuårsperiod krävs reinvesteringar på 5,0 mkr/år perioden varav 0,5 mkr utgör medel för förtida utbyte pga. haverier utan garantiservice på stationära datorer äldre än tre år. Detta bidrar till målen Attraktiv kommun och Barn och Unga Reinvestering Inköpt BB/ST Utbytesår Bärbart Stationärt Table Totalt (tkr) 2006/ / / / / / / / Summa datorer 3400 Snittinvestering per år

30 Kommunstyrelsen - Kommunledningskontoret Bilaga 3b Gemensam IT-infrastruktur Reinvesteringar serverutrustning: kr (5 år avskr) Fem st servrar behöver bytas under 2011 då dessa inte längre har tillräcklig prestanda och är mer än fem år gamla. Detta medför att risken för dyrbara haverier ökar vilket skulle innebära stora negativa konsekvenser för verksamheterna. Dessutom blir reservdelar på dessa gamla servrar, om de finns att tillgå, väldigt dyra. Ett planerat underhåll med utbyten av gammal utrustning är en nödvändig process för alla driftverksamheter. IT-avdelningen är inget undantag i detta. Servrar kostar kr st och en viktig effekt som uppnås vid konsolidering av gamla servrar är att den nya tekniken medger att ersätta flera servrar med en. I en och samma server kan numera många sk virtuella servrar inrymmas vilket medför bättre nyttjande av prestanda och lägre energikostnader per server jmf med traditionell teknik. Detta bidrar till målet Attraktiv och uthållig kommun. Lagringslösning: Utveckling av lagringstekniken till snabbare teknik och större utrymme: investering kr (5 år avskr) Tillväxten på skolornas användning av IT har medfört flaskhalsar i både prestanda och utrymme för den centrala lagringen av data och detta har drabbat alla verksamheter negativt. Lärarpersonalen har utbildats till minst nivå 3 enligt PIM (Pedagogik IT och Media) och detta har förmodligen inverkan på att både elever och skolpersonal i allt högre grad använder sig av IT i lärmiljön och detta medför fler anslutningar och större lagringsbehov till höga prestanda, eftersom skolorna arbetar allt mer med både rörlig bild som film och animeringar och med ljud. Med anledning härav behöver IT-avdelningen investera i teknik för att möta detta. Anledningen till att detta lämpligen sker i egen regi på IT-avdelningen är närheten till egen kompetent driftpersonal och samordningsfördelar, som samnyttjande av tekniken mot andra system och behov, samt ekonomiska fördelar. Prestandan är viktig varför närheten till servrarna är avgörande. Att lägga detta på extern part skulle kräva mycket snabba och redundanta anslutningar och dessa är tyvärr mycket kostsamma. Kontrollen över tekniken då denna skulle finnas i annan lokal/ ort skulle dessutom försämras. Detta bidrar till målet Barn och unga. Åtgärder serverhallen: Investering: kr För att kunna ta vara på "våra geografiska fördelar" med kallt klimat, kalla nätter och mycket snö. IT-avdelningen vill göra försök som kan leda till miljö och energibesparingar vid driftcentralen. Detta bidrar till målet Attraktiv och uthållig kommun. 30

31 Kommunstyrelsen - Kommunledningskontoret Bilaga 3c IT för kommunövergripande verksamhetsutveckling Infrastruktur E-tjänster: Investering kr. Drift kr/år: I uppdraget att tillgängliggöra information och tillhandahålla olika e-tjänster för medborgare, anhöriga, vårdnadshavare m fl behöver Piteå kommun en infrastruktur som möjliggör dessa tjänster. Utan detta stöd är det mycket svårt och kostsamt att verkställa de nya e-tjänstförslag som verksamheterna har. Kortfattat kan man beskriva detta med att kommunen kommer att få tillgång till liknande lösning som alla erbjuds via Skatteverket och den årliga deklarationen. Idag finns möjlighet att avropa denna infrastrukturtjänst inkl införande. Ett antal e-tjänster som står i införandefas, från bl a Socialtjänsten och BUN, saknar den infrastruktur som krävs för att kunna verkställas. Att investera i teknik för egen drift och utveckla denna funktion i egen regi bedöms som olämplig och orealistisk då detta kompetensområde idag inte täcks av befintlig personal och att en egen lösning på detta område skulle medföra höga drift- och tillgänglighetskrav på tjänsten och på den egna driftorganisationen. Exempelvis skulle en förändring i tjänsten Bank-ID medföra konsultinsatser för anpassning av den egna lösningen och riskera otillgänglighet i de erbjudna e-tjänsterna. Denna funktion är en viktig grundinfrastruktur emot målet att vara en Attraktiv kommun. Projektet för tillgänglighet via distansöverbryggande teknik: Investering: kr under projekttiden. Vid ev fortsättning: Licenser (60 st) 2012: Drift av system 2013: kr / år Koppla samman telefonifunktionen med datorn och videokonferensmöjligheter. Inför kommunens utmaningar med förväntad framtida rekryteringsproblem av personal kommer nya arbetssätt som underlättar och effektiviserar vårt arbete att vara avgörande. En attraktiv arbetsgivare kommer att behöva erbjuda moderna arbetssätt och metoder såväl som nya sätt att kommunicera med våra kunder, brukare, elever och medborgare. Arbetssätt som tillåter viss frihet i tid och rum för den anställde, som bidrar till ett minskat resande som är bra för miljön och kanske för livssituationen. Detta projekt avser att testa en kombination av olika tekniker som tillsammans medger mycket av vad som beskrivs ovan. Att utvärdera under projektet! Kalkyl på 5 års nyttjande - Besparing av resekostnader för ett möte baserat på 4 personer Drivmedel - Restid - Fordonskostnader - Co2 utsläpp - Biljetter och övriga resekostnader Höjd livskvalitét (via enkät) Detta bidrar till målet Attraktiv och Uthållig kommun. 31

32 Kommunstyrelsen - Kommunledningskontoret Bilaga 5 Statusrapport för pågående uppdrag som i årsredovisningen 2009 redovisas som pågående, men inte avslutade. Förvaltningsberättelsen Lindra ungdomsarbetslösheten genom kraftfulla åtgärder samt för att ge de unga arbetslivserfarenhet och kompetensutveckling inför kommande konjunkturuppgång. Kommunfullmäktige har beslutat om 6 miljoner kronor för att lindra ungdomsarbetslösheten, insatserna ska i första hand bestå av yrkespraktik och yrkesutbildning. Åtgärden beräknas avslutas under 2010?? Verka för en finansiering av järnvägsutredning för Norrbotniabanans sträckning mellan Piteå och Skellefteå. Kommunfullmäktige har beslutat att medfinansiera järnvägsutredningen för Norrbotniabanan sträckan Piteå Skellefteå genom ett lån på fem miljoner kronor. Finansieringen sker i samverkan med Banverket, Norrbottens och Västerbottens läns landsting samt Piteå och Skellefteå kommuner. Fokus på Piteå kommun som attraktiv arbetsgivare. Ett arbete har startat inom förvaltningschefsgruppen med dialog och inventering inom samtliga förvaltningar. Utifrån inventeringen ska åtgärder prioriteras för det fortsatta arbetet. Arbetet omfattar även generationsväxling och kompetensförsörjning. Åtgärden beräknas avslutas under Se över målnivån för befolkning i nya tillväxtprogrammet. Mål för befolkning kommer att föreslås i det nya tillväxtprogrammet. Åtgärden beräknas avslutas under Arbeta för att förbättra ungas hälsa med fokus på övervikt, alkoholvanor, tobak, droger samt flickors psykiska ohälsa. Ett arbete med kraftsamling mot övervikt och livsstilsfrågor i samverkan med Norrbottens läns landsting har påbörjats inom Folkhälsoarbetet. Åtgärden beräknas avslutas under Analysera orsakerna till och komma med förslag till mätbara förbättringar när det gäller ökade löneskillnader mellan kvinnor och män. Det nyckeltal som idag används för kvinnor och män kan tyckas trubbigt och jämföra olika yrkesgrupper med naturliga löneskillnader mellan varandra. Att mäta även med ett trubbigt nyckeltal innebär att förvaltningar och nämnder har frågan på dagordningen och att analyser över skillnaderna sker. Talet mäter faktisk lön och kan på en övergripande nivå visa att kvinnodominerade yrken inom kommunen är lägre betalda än mansdominerande yrken. Med en lönepolitik där lön ofta sätts i % innebär det att grupper med redan lägre lön får ett lägre påslag och att skillnaderna i faktisk lön ökar. Utifrån ovanstående kan dagens nyckeltal ha ett värde på kommunövergripande nivå. Under hösten 2008 genomfördes en arbetsvärdering och lönekartläggning uppdelad på 11 grupper utifrån arbetsvärderingen. Lönekartläggningen visar att det inom de undersökta yrkesgrupperna inte bedömdes finnas några osakliga skillnader mellan kvinnor och män. Mellan de likvärdiga grupperna bedömdes det finnas vissa skillnader som inte kunde förklaras fullt ut. Personalutskottet beslutade utifrån lönekartläggningen att prioritera förskollärare, socialsekreterare, sjukgymnaster och arbetsterapeuter i samband med löneöversynen i april Under 2008 ökade kvinnors lön i förhållande till mäns med 149 kronor för medellön och 643 kronor i medianlön. Ökningen bedöms främst bero på att Kommunal under 2008 hade en lönerevision som omfattade både 2007 och 2008 med ett utfall på 9,3 %. Under 2009 har kvinnors lön i förhållande till mäns lön sjunkit med 355 kronor i medellön och 603 kronor i medianlön. Totalt för de två åren har kvinnors medellön sjunkit med 206 kronor och medianlönen ökat med 40 kronor. För att göra en ny analys behöver en ny lönekartläggning genomföras. Kommunövergripande utvecklingsarbeten Samtliga utvecklingsarbeten fortlöper. En gemensam verksamhetsplan för 2010 är framtagen och samordning mellan projekten sker så att ett effektivt arbete kan ske gentemot verksamheterna. Styr- och ledningssystem arbetet fortgår löpande Folkhälsa - arbetet fortgår löpande Tillväxtarbete arbetet kan efter tillväxtprogrammets antagande ingå i ordinarie verksamhet Åtgärd tas bort Landsbygdsutveckling - arbetet anses ingå i ordinarie verksamhet Åtgärd tas bort Uthållig kommun - arbetet fortgår löpande och avslutas som projekt under 2010 därefter ska mål och nyckeltal inarbetas i ordinarie VEP. Hållbar jämställdhet arbetet fortgår löpande och avslutas som projekt under våren 2011 därefter ska mål och nyckeltal inarbetas i ordinarie VEP. 32

33 Kommunstyrelsen - Kommunledningskontoret Bilaga 5 Bättre affärer arbetet fortgår löpande och avslutas som projekt under 2010 därefter ska mål och nyckeltal inarbetas i ordinarie VEP. Ej slutförda åtgärder från tidigare delårs- och årsbokslut Utveckla bemötandet i alla verksamheter. Förvaltningschefsgruppen har diskuterat åtgärden och beslutat att varje förvaltning tar ansvar för att utveckla bemötandet. Ingen samordnad åtgärd har skett. Övriga åtgärder under förvaltningsberättelsen är olika utvecklingsarbeten i samverkan mellan olika nämnder: samt åtgärder som lyfts från nämnderna upp i förvaltningsberättelsen. Dessa åtgärder presenteras under respektive nämnd. Kommunstyrelsen Verka för fler deltagare i Unga i Piteå tillsammans med barn- och utbildningsnämnden. Kommunledningskontoret har utarbetat informationsfolder, vykort med information till alla skolor, genomfört konferens tillsammans med BUN för alla rektorer, skickat mail med information till skolor m.m. trots det sker en mycket marginell ökning av skolornas deltagande. Åtgärden fortgår löpande. Tydliggöra för medborgare vilka förväntningar på kommunens tjänster, som kommunen alltid ska uppfylla. Åtgärden är påbörjad och beräknas avslutas under våren 2010 genom att nämnder och styrelse tydliggör kommunens service och tillgänglighet genom beslut om I Piteå kan du förvänta dig. Utveckla personalpolitiken så att den tydligare stödjer styr- och ledningssystemet. Arbetet pågår löpande dels genom arbetet attraktiv arbetsgivare samt genom att tydliggöra styrning och ledningssystemet långt ut i organisationen. Information och implementering av styrande dokument och styrsystem pågår i Pitekvarten, insidan och genom Chefsforum och arbetsledarträffar. Medarbetarskapspolicy ska utarbetas. Mätning av organisationskultur och önskad organisationskultur har genomförts i en pilotstudie under våren Åtgärden beräknas avslutas under Utarbeta avsiktsförklaring och inriktningsbeslut för attraktiv och uthållig kommun ekologiskt och socialt. Arbetet pågår i samverkan med företag, organisationer och andra aktörer i Piteå. Åtgärden beräknas kunna presenteras för kommunfullmäktige i juni Kraftsamling mot övervikt (livsstilsfrågor) och opinionsbildning för ökad folkhälsa Ett arbete med kraftsamling mot övervikt och livsstilsfrågor i samverkan med Norrbottens läns landsting har påbörjats inom Folkhälsoarbetet. Verka för höjd debutålder av alkohol samt förändrade alkoholvanor för de unga som dricker. Arbetet sker löpande dels genom arbete med livsstilsfrågor men även riktade aktiviteter som drogfri Exit, vartannat vatten, Dont drink and drive. Färdigställa klimat- och energiplan. Arbete pågår. Åtgärden beräknas avslutas under hösten Till introduktionsutbildning för nyanställda ska kallelse utgå. Åtgärden är genomförd. Ej genomförda åtgärder Öka barn och ungas delaktighet i kommunstyrelsens beslutsprocesser. Inget pågående arbete. Nytt tillväxtprogram (inklusive målnivå för befolkning). Mål för befolkningen kommer förslås i det nya tillväxtprogrammet. Åtgärden beräknas avslutas under

34 Kommunstyrelsen - Kommunledningskontoret Bilaga 5 Handlingsplan för uthållig kommun. Arbetet med energi- och klimatplan pågår. Avsiktsförklaring för Piteå attraktivt och uthålligt pågår i samverkan med företag och föreningar och andra aktörer i samhället. Åtgärden beräknas avslutas under hösten Samordna generationsväxling/kompetensförsörjning. Ett arbete har startat inom förvaltningschefsgruppen med dialog och inventering inom samtliga förvaltningar. Utifrån inventeringen ska åtgärder prioriteras för det fortsatta arbetet. Arbetet omfattar även generationsväxling och kompetensförsörjning. Åtgärden beräknas avslutas under Samordna arbetet med information, service, bemötande och webb, det goda värdskapet (uppdraget gavs delvis 2006 och har utökats under senare år). Åtgärder och aktiviteter har skett över tid med att bl.a. utveckla medborgar- och företagardialoger. Arbetet har lett till att Piteå Kommun vunnit FN:s kvalitetspris. Nedan redovisas ett axplock av åtgärder. - Bemötandeutbildning för förvaltningschefer och ordföranden i styrelser och nämnder har skett i samarbete med HSO - Kommunledningskontoret har genomfört utbildning i Värdskap - Öppen föreläsning kring värdskap för piteborna - Utbildning i Lättläst för informatörer, webbredaktörer samt möjlighet att välja lättläst på webbplatsen har lett till att Piteå Kommun certifierats för Lättläst - Informations- och kommunikationspolicy har utarbetats och beslutats - Webb utveckling sker ständigt. Flera olika informationssidor har tillkommit. Arbete pågår för en ev. ny förstasida med val av olika ingångar på webbplatsen - Pilotstudie i att mäta organisationskultur genomfördes under mars 2010 på Kommunledningsförvaltningen, Resultatet visar att kund och medborgardialog är viktiga inslag i den fortsatta dialogen. - Översyn av organisation pågår I resultatet lyfts vikten av tid för strategiskt arbete för information och webb, för att ytterligare kunna utveckla informationen. Åtgärden bedöms avslutad, men utveckling av ovanstående kommer att ske kontinuerligt. Utveckla webbaserad introduktion för personal. Introduktionstillfällena har utökats, innehållet ses över kontinuerligt. Allt material som gås igenom finns utlagt under Chefsrum och Personalrum. Åtgärden har spelat ut sin roll eftersom en ny åtgärd om att kallelse ska utgå till introduktionsutbildning för nyanställda. Uppdrag att analysera orsakerna till och komma med förslag till mätbara förbättringar inom områdena kvinnors ohälsa, ungdomsarbetslöshet, flyktingmottagande, andelen som lever på olika försörjningsersättningar. Piteå kommuns förutsättningar och resultat avseende utbildningsresultat är goda, varför den höga andelen ungdomsarbetslösa är högre än förväntat. För att kunna göra en djupare analys behövs en vetenskaplig studie. Kontakter med en forskare pågår för att vetenskapligt kunna analysera frågan. Piteå kommun har en relativt låg andel som lever på försörjningsersättningar trots hög arbetslöshet. Samtidigt har Piteå kommun relativt högre medelinkomst. Sambanden är komplexa och kan eventuellt ha en kulturell grund varför studier på vetenskaplig nivå krävs för djupare analyser. Kontakter med en forskare pågår för att vetenskapligt kunna analysera frågan. Flyktingmottagning Revisorerna har gjort en granskning av ledning/styrning kopplat till mottagande av ensamkommande flyktingbarn. NAV har anlitat European minds för att utvärdera det operativa ansvaret kring hur mottagandet av ensamkommande barn fungerar i praktiken, samt hur samverkan med berörda förvaltningar och andra aktörer fungerar. Utvärderingen görs med anledning av att eventuellt utöka antalet platser. Nav arbetar också med att tydliggöra kommunens ansvar i flyktingmottagandet då Arbetsförmedlingen får ett större ansvar från den 1 december Underlaget från de pågående utredningarna kommer att användas till att utveckla verksamheten, samt förslag på mätbara förbättringar. Kvinnors ohälsa i Piteå visar också komplexa resultat och samband. Ohälsotalen bland kvinnor i Piteå är högre än länet och kvinnor och den positiva utvecklingen går långsammare i Piteå. (Sammantaget för kvinnor och män har Piteå högre andel som lever på sjukförsäkring och på arbetslöshetsförsäkring än på försörjningsstöd jämfört med både länet, strukturellt liknande kommuner och riket). Norrbottens Läns landsting kommer att genomföra Projektet Genus med syfte att utveckla underlag för handlingsplaner kring genusperspektiv i sjukskrivningsprocessen där det ingår djupintervjuer med kvinnor. Piteå kommer att var det område där projektet genomförs. 34