Verksamhetsidé och mål 2011

Transkript

1 Verksamhetsidé och mål 2011 Piteå kommuns vision: Alla boende i Piteå, utflyttade och mentala Pitebor upplever att det är hit man kommer när man kommer hem Nämndens verksamhetsidé: Vi erbjuder en stödstruktur för den enskilde individens livslånga lärande genom flexibel utbildnings- och arbetsmarknadsverksamhet i former som utgår från individens, samhällets samt arbetsmarknadens behov och önskemål. Nämndens ambition är att utveckla verksamheten utifrån rådande förutsättningar så att: fler ungdomar får fäste på arbetsmarknaden och stöd och hjälp att fullfölja sin gymnasieutbildning samt stimuleras till eftergymnasiala studier de som står längst från arbetsmarknaden får stöd och hjälp för att närma sig egen försörjning vi kan erbjuda yrkesutbildningar kopplade till det lokala tillväxtprogrammet och arbetslivets behov samt stöd och service för högskolestuderande de invandrare och flyktingar som kommer till Piteå ges stöd och hjälp för att kunna etablera sig och bo kvar och bidra till ökad mångfald och tillväxt i kommunen Värdegrund Utgångspunkten för all verksamhet är respekten för de mänskliga rättigheterna, i enlighet med FN:s deklaration. De horisontella perspektiv som ska genomsyra verksamheten är: Jämställdhet Mångfald Mänskliga rättigheter Långsiktigt hållbar utveckling Entreprenöriellt förhållningssätt Utgångspunkt för de horisontella perspektiven är ett antal strategiska dokument, exempelvis Europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män, Regeringens politik mot diskriminering, Den svenska strategin för hållbar utveckling och Regeringens strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet. EU s åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande ska utgöra en ledstjärna för verksamheten.

2 Nämndens ansvar för att bidra till att göra Piteå till en attraktiv och uthållig kommun Vi lever i en föränderlig tid, där hög arbetslöshet, framförallt ungdomsarbetslöshet, inom en snar framtid antas förvandlas till kraftig arbetskraftsbrist på grund av det pågående generationsskiftet i arbetslivet. Det livslånga och livsvida lärandet är individens rättighet, möjlighet och förutsättning för att följa med i utvecklingen och möta de nya kraven. Stat och kommun har ett ansvar för att skapa en plattform för det livslånga lärandet. Samverkan är en förutsättning för att vuxnas lärande ska bli flexibelt, efterfrågestyrt och av god kvalitet. Förvaltningen samverkar med andra förvaltningar och enheter inom kommunen, andra kommuner, arbetsmarknadens parter, det lokala näringslivet, utbildningsanordnare, offentliga myndigheter och organisationer. Samverkan är inte begränsad till det lokala och regionala planet. Internationella samarbeten av olika slag ger nya kunskaper och erfarenheter som är nyttiga för individ, samhälle och arbetsmarknad. Genom att vara en tydlig och synlig, engagerad och kompetent organisation blir Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning en strategisk resurs för vuxnas lärande i Piteå och en av de viktigaste delarna i kommunens tillväxtpolitik syftande till en hållbar grund för vår gemensamma välfärd. Nämndens ansvar är att skapa en infrastruktur för framtida behov av kompetens och rusta människor för arbetsmarknaden. Framtidens utmaningar handlar om kompetensförsörjning för tillväxt så att arbetslivets behov av arbetskraft tillgodoses. Samtidigt skall nämndens verksamhet bidra till att stärka individens förmåga och vilja till aktivt deltagande i samhällslivet. Finanskrisens konsekvenser och den internationella instabiliteten som just nu råder ger effekter inom nämndens verksamhetsområden. Arbetslösheten är hög och trots att tillväxten kommit igång så finns en eftersläpning i antalet arbetstillfällen. Samtidigt står vi inför ett generationsskifte med ett stort antal pensionsavgångar och få ungdomar som nytillträdande på arbetsmarknaden. Alla arbetsgivare måste aktivt rekrytera medarbetare. Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning bidrar genom analys av behov, kompetensförsörjning och stöd för individens livslånga lärande och utveckling. Klimatförändringarnas konsekvenser och behov av nytänkande vad gäller teknik och produktion kommer att medföra möjligheter för tillväxt i nya branscher. Kommunen måste ha en beredskap för omställningar som främjar energisparande och lokalproducerat samt långsiktigt hållbar utveckling. Nämnden bidrar genom att erbjuda utbildning för kommande behov och genom att tillvarata de mänskliga resurserna och skapa social hållbarhet. För långsiktigt hållbar utveckling behövs nya pitebor och förmågan att attrahera fler personer till Piteå. Detta förutsätter framgångsrik integration där människor blir delaktiga och känner sig välkomna. Nämnden bidrar genom det övergripande ansvaret för integration och flyktingmottagning.

3 Europa 2020 EU-rådet har beslutat om EU s nya långsiktiga strategi för arbete och tillväxt Europa 2020, som ska ersätta den gamla Lisabonstrategin. Grundpelaren i Europa 2020 är hållbar tillväxt, för återhämtning efter den internationella finanskris som påverkat hela världen. Strategin omfattar tre tematiska områden med sju flaggskeppsinitiativ samt fem övergripande mål med nyckeltal. De tre tematiska prioriterade områden är Smart tillväxt, Hållbar tillväxt och Inkluderande tillväxt. Inom ramen för smart tillväxt ska man verka för innovationer, utbildning och det digitala samhället. Inom ramen för hållbar tillväxt ska fokus vara på klimat, energi och mobilitet samt konkurrenskraft. Inom ramen för inkluderande tillväxt är det anställning och kompetens samt att motverka fattigdom som är i fokus. Dessa strategier ska nu formuleras på nationell nivå för att sedan förverkligas regionalt och lokalt. I detta sammanhang är nämndens verksamhet viktig för att förverkliga EU s ambitioner och mål. Fokusområden/Utvecklingsområden för 2011 Integration Ungdomars etablering på arbetsmarknaden Lärandeprocesser, -miljö och -dokumentation Arbetskraftsbrist kompetensförsörjning (arbetskraftsinvandring?) Entreprenörspår? IT-kompetens/användning (bildning utslagning) Åtgärder enligt senaste delårsrapport Överenskommelsen med BUN om att flyktingar och invandrare i gymnasieåldern ska ha hela sin skolgång inom gymnasieskolan ska slutbehandlas. Utveckla verktyg för att utvärdera att syftet med de upphandlade utbildningarna uppnås och att hög flexibilitet finns när det gäller arbetsmarknadsutbildningar (enligt KS beslut). Förstärkt samverkan med arbetsförmedling, socialtjänst och arbetsliv för att sänka trösklarna för unga till arbetsmarknaden. Ej genomförda åtgärder Utveckla arbetsformerna för att underlätta ungdomars etablering på arbetsmarknaden samt öka insatserna för detta ytterligare. Fortsatt samlokalisering av verksamheterna i ändamålsenliga lokaler. Att förlänga KAP för ungdomar med särskilda behov. Ansöka om ytterligare utbildningsplatser inom yrkesvux för Förbereda organisationen inför en ny skollag och gymnasiereform för Inleds under andra tertialen. Reformerna får genomslag för vuxenutbildningen under Införande av nya verktyg för validering och dokumentation av lärande.

4 Barn och unga vår framtid Barn och unga ges förutsättningar för en god start i livet. Vi tar tillvara barn och ungas delaktighet, engagemang och kreativitet Kommunövergripande mål: Barn och unga ges förutsättningar till inflytande i frågor som berör dem Barn och ungas nyttjande av tobak och alkohol minimeras. Ingen ska använda narkotika Barn och unga har en trygg och utvecklande uppväxt Andelen elever i % som aktivt försökt påverka olika samhällsfrågor de senaste 12 månaderna, (pojkar/flickor) Andel elever i % som upplever att deras försök att påverka de senaste 12 månaderna har gett resultat, (pojkar/flickor) Andel som deltagit i Unga i Piteå -tycker, -granskar, -frågar, -projekt -PÅPP Andel i % som aldrig rökt Genomsnittliga debutåldern för rökning, uppdelat pojkar/flickor Andel i % som aldrig druckit alkohol Genomsnittliga debutåldern för alkohol, uppdelat pojkar/flickor (kände sig berusad) Andelen i % som aldrig använt hasch eller annan narkotika Genomsnittliga debutåldern för hasch/eller annan narkotika (pojkar/flickor) Personligt Hur ser Du på livet just nu Andel % barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Nämndsmål beslutade av kommunfullmäktige: En god medborgardialog för och med unga Piteås ungdomar erbjuds feriearbete som en god introduktion till arbetslivet Antal som deltagit i Unga i Piteå -projekt Minst 80 % per åldersgrupp av de som söker feriearbete (16-, 17- och 18-åringar) erbjuds plats Feriearbete erbjuds alla ungdomar år i särskolan Feriearbete erbjuds alla flyktingar år så länge de deltar i introduktionsprogram Nämndens egna mål: Ensamkommande barn ges förutsättningar till inflytande i frågor som berör dem Feriearbete erbjuds alla ungdomar år med särskilda behov anvisade av socialtjänsten Flyktingbarn ska ha en trygg och utvecklande tillvaro Feriearbete erbjuds alla ungdomar år som är deltagare i förvaltningens verksamheter och som av vägledare bedöms ha särskilda behov

5 Andel ensamkommande barn i procent som upplever att de har haft inflytande i frågor som berör dem Andel i procent som erbjuds feriearbete av de som sökt (avseende ungdomar anvisade av socialtjänsten) Andel flyktingbarn som har uppföljning/revidering av sin introduktionsplan minst två gånger per år Antal deltagare i feriearbete som hör till gruppen ungdomar år som är deltagare i förvaltningens verksamheter och som av vägledare bedöms ha särskilda behov

6 Utbildning, arbete och näringsliv är grunden för all välfärd Genom satsningar på utbildning och näringsliv skapas tillväxt som har en avgörande betydelse för kommunens utveckling Kommunövergripande mål: Piteå ska år 2020 ha invånare Piteå ska år 2010 ha ökat antal arbetstillfällen med st jämfört med år 2003 Genom ett livslångt lärande höja utbildningsnivån hos Piteborna Piteå ska vara en attraktiv ort för näringsliv och företagande Halverad ungdomsarbetslöshet Antal invånare i Piteå Kommun. Delmål: Piteå ska år 2010 ha invånare (tillväxtprogrammet) Antal arbetstillfällen (dagbefolkning) i Piteå Kommun Andel öppet arbetslösa år i Piteå Kommun. Mål: Högst 4,0 % *Nöjdhet med arbetsmöjligheter Andel i % som studerar vidare inom tre år efter gymnasiet. Mål: Riksgenomsnittet +/-5 procentenheter Andel i % år med eftergymnasial utbildning Andel i % år med gymnasial utbildning *Nöjdhet med utbildningsmöjligheter Förbättra näringslivsklimatet i kommunen. Mål: Tillhöra de 30 mest näringslivsvänliga kommuner år 2010 Antal nya företag per 1000 invånare Andel ungdomar år i Piteå kommun som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd (högst 10 % = halverad från dec 2009) *SCB:s medborgarundersökning Nämndsmål beslutade av kommunfullmäktige: Genom regionalt efterfrågade yrkesutbildningar stärka den lokala tillväxten Arbete eller utbildning i stället för försörjningsstöd Minska den totala ungdomsarbetslösheten Flyktingar och invandrare ska efter avslutad introduktion vara delaktiga i arbets- och samhällsliv Ungdomar som har studieavbrott inom gymnasieskolan återupptar sina studier Lämpliga individuella åtgärder för att främja återgång till utbildning ska erbjudas Andel personer av de som går yrkesutbildningar som erhåller arbete Antal personer som har genomgått en yrkesutbildning Antal personer som har fått grundläggande behörighet för högskolestudier genom vuxenutbildningen i Piteå Andel personer som går från passivt försörjningsstöd till åtgärd och inte återgår till passivt försörjningsstöd Andel ungdomar år i Piteå Kommun som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd Andel KAP deltagare som arbetar, studerar eller deltar i ett statligt arbetsmarknadsprogram efter avslutad insats

7 Andel sfi-deltagare som arbetar, studerar eller deltar i ett statligt arbetsmarknadsprogram efter avslutad insats Andel som klarar sfi enligt den individuella studieplanen inom ett år Andel utrikesfödda i Piteå kommun som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd Antalet ungdomar som återupptar sina studier efter att ha gjort studieavbrott inom gymnasieskolan Andel ungdomar som återupptar sina studier efter att ha deltagit i erbjuden åtgärd Nämndens egna mål: Andelen invånare med utländsk bakgrund ska öka Erbjuda lärandeplatser inom Repris verksamhet Dokumentera lärande på lärandeplatser Utslussning till arbete/studier Bidra till att människor närmar sig den öppna arbetsmarknaden Erbjuda studerande en god lärandemiljö Arbeta aktivt för att få fler av de som ej slutfört gymnasieskolan att komplettera sin utbildning Öka andelen särvuxelever som går vidare till annan sysselsättning Arbeta aktivt för att öka antalet nya sökande till särvux Genomföra valideringar på gymnasienivå Öka antalet personer som startar företag Andel invånare med utländsk bakgrund Antal deltagare i Repris-verksamheten Antal deltagare på lärandeplatser som fått sitt lärande dokumenterat Andel deltagare i Repris-verksamheten som övergår till arbete, studier eller deltar i ett statligt arbetsmarknadsprogram efter avslutad insats Andel personer som går från subventionerad kommunal anställning till annan arbetsgivare, ordinarie anställning eller studier (15 %) Antal distansstuderande som nyttjar Studiecentrum Andel av befolkningen som vid 23 års ålder har slutförd gymnasial utbildning (90 %) Antal elever som lämnar särvux Andelen i % som är förstagångssökande till särvux (25 %) Andel genomförda valideringar utifrån efterfrågan (100 %) Antal personer som startar företag eller påbörjar starta eget utbildning i samband med deltagande i någon av förvaltningens verksamheter

8 Demokrati och öppenhet Piteå präglas av öppenhet, engagemang och delaktighet. Vi verkar för ett tillåtande klimat genom att både ta intryck av och ge avtryck i omvärlden Kommunövergripande mål: Piteborna ska känna att det är meningsfullt att engagera sig och att de kan påverka kommunens utveckling Piteborna ska uppleva så hög tillgänglighet och gott bemötande att de har anledning att tala väl om kommunens service Piteå präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund *Nöjdhet med -information och öppenhet -påverkan -förtroende *Nöjd-Inflytande-Index *Nöjdhet med tillgänglighet Svar på enkla frågor på telefon, E-post och via Webb (% i KF nätverk) Antal tillgängliga tjänster på Internet, uppdelat på e-tjänster och e-servicetjänster Kommunens kundtjänsttelefoner (Turistbyrån, Personal, Ekonomi, IT, Teknik o Gatu, Soc ek bistånd) - svarsfrekvens *SCB:s medborgarundersökning Nämndsmål beslutade av kommunfullmäktige: Piteborna upplever delaktighet och goda möjligheter att påverka Medborgare och kunder är nöjda med bemötande, information, tillgänglighet och service Genom effektivt och kvalitetssäkrat integrationsarbete känner sig alla nyinflyttade med utländsk bakgrund känner sig välkomna, respekterade och behövda i Piteå De lokaler där verksamhet bedrivs ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning Antal tillgängliga tjänster på Internet, uppdelat på e-tjänster och e-servicetjänster Andel som får fadderfamilj/fadder av de flyktingfamiljer/ensamkommande flyktingbarn som så önskar Andel flyktingar som väljer att stanna i Piteå under introduktionsprogram inom tre år efter ankomst Genomförd översyn av tillgänglighet till verksamhetslokaler för personer med funktionsnedsättning Nämndens egna mål: Att öka verksamhetens synlighet i media Information skall finnas på flera olika språk

9 Antal tidningsartiklar och tv/radioinslag Antal språk som det finns information om förvaltningens verksamheter på

10 Livsmiljö Piteå erbjuder en trygg och lustfylld livsmiljö med omsorg och utvecklingsmöjligheter i livets alla skeden. Här är det positivt att bo, verka och LEVA. Kommunövergripande mål: Piteå ska vara tryggt och tillgängligt för alla Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer Piteå ska utveckla bra infrastruktur och goda kommunikationer Piteå ska vara en uthållig kommun Piteå ska erbjuda förutsättningar för en god folkhälsa *Nöjdhet med trygghet Årligt antal personer/1000 invånare vårdade i slutenvård till följd av skador och förgiftningar *Nöjdhet med att bo och leva i din kommun (Nöjd-Region-Index) Möjlighet till bostad som svarar mot behov och önskemål *Nöjdhet med - miljöarbete (återvinning) - renhållning (gator, parker, sophämtning) Vattenkvalitet. Antal otjänliga av totala dricksvattenprov. *Nöjdhet med - gator och vägar - gång- och cykelvägar - kommunens kollektivtrafik CO2-utsläpp i Piteå, ton per invånare CO2-utsläpp inklusive flygresor - från kommunkoncernen ton Andel miljöfordon av nyförsäljning i Piteå Kommun % (geogr omr) SCB Andel miljöfordon av koncernens totala antal bilar Andel förnyelsebar energi för transportsektorn av totalt förbrukad energi (geografiskt område) (köps av SCB) Distansöverbyggande teknik Formuleras när resepolicy är antagen Resekostnader för tjänsteresor med bil, tåg, buss, flyg ska minska.. Formuleras när resepolicy är antagen Antal serveringstillstånd/ invånare jmf länet och riket Antal liter 100%ig alkohol/invånare över 15 år jmf länet och riket Hur högt är ohälsotalet bland kommunens invånare 2009? (Totalt kvinnor män) Andel rättvise-, miljömärkta produkter av inhandlade produkter (mäts centralt) *SCB:s medborgarundersökning

11 Nämndsmål beslutade av kommunfullmäktige: Piteborna ska erbjudas en väl fungerande återanvändningsmarknad Utreda möjligheter till insamling av begagnade saker (kläder, TV mm) på strategiska platser Distansöverbyggande teknik Formuleras när resepolicy är antagen Resekostnader för tjänsteresor med bil, tåg, buss, flyg ska minska (mäts centralt) Försäljningsvärdet på Repris återanvändningsmarknad Utredning genomförd av möjligheter till insamling av begagnade saker (kläder, TV mm) på strategiska platser Nämndens egna mål: Öka kunskapen om hälsa i arbetslivet Antal aktiviteter som innehåller information om hälsa i arbetslivet

12 Personal Kommunövergripande mål: Kommunen ska arbeta aktivt för att vara en attraktiv arbetsgivare och skapa hälsofrämjande arbetsplatser Heltid är en rättighet och grunden för anställning i Piteå Kommun, deltid är en möjlighet utifrån verksamhetens behov Piteå Kommun ska vara en jämställd arbetsplats där kvinnor och mäns kompetens, resurser och erfarenheter tas tillvara Mått från medarbetarenkät index samt mått för Våga Låga och Förmåga (ej formulerade) 2011 ska sjukfrånvaron i % understiga 6,5 % Frisknärvaron (0 sjukdagar) ska uppgå till minst 41 % 2011 ska frisktalet (0-7 sjukdagar) uppgå till minst 69% Andelen heltidstjänster ska öka varje år Antalet timmar som utförs av timanställda fördelat på kön ska minska Kvinnors genomsnittslön i förhållande till mäns genomsnittslön Nämndsmål beslutade av kommunfullmäktige: Lika kommunövergripande Skapa intresse bland unga för yrken inom de kommunala verksamheterna Antal unga (16-24 år) av förvaltningens deltagare som praktiserat/arbetat inom Piteå Kommun inkl. de kommunala bolagen Nämndens egna mål: All personal utvecklar sin egen kompetens Att vara kommunens mest jämställda förvaltning Andel av personalen som tar del av kompetensutveckling (100%) utöver de förvaltningsövergripande kompetensinsatserna Könsfördelning av personal (kolla personalpolitiska riktlinjer) Ekonomi Kommunövergripande mål: Kommunens finansiella ställning ska vara långsiktigt hållbar Piteå Kommunföretag AB ska klara de kommunala bolagens ekonomiska åtaganden inom ramen för koncernen Piteå Kommunföretag AB Resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella statbidrag i %. Målnivån mellan 2,0% - 3,0%

13 Likviditet; Betalningsberedskap i antal dagar. Mål: Minst 30 dagar. Soliditet; Inga lån. Nämndernas/styrelsens resultat. Balans mellan ekonomi och verksamhet. Avtalstroheten i kommunen 95 % Extern kapitalförvaltning. Mål: 2 % i reala termer. Tillskott från Piteå Kommun till kommunala bolag (0 kr). Nämndsmål beslutade av kommunfullmäktige: Budgetramen ska hållas genom effektiv hushållning med disponibla resurser Genom samverkan med externa aktörer ska den kommunala finansieringsgraden av nämndens bruttokostnader vara 65 % (50 % från 2012) eller lägre Resultatet. Mål: minst 0 kr i årsresultat Kommunal finansieringsgrad, % Nämndens egna mål: Arbeta aktivt med ansökningar av EU-projekt EU:s finansieringsgrad (5 %)

14 Bilaga Nationella mål för vuxenutbildningen De nationella styrdokument som styr verksamheten är Skollagen, Läroplanen (Lpf 94), kursplaner och betygskriterier. Skollagen anger övergripande mål för utbildningen i skola och vuxenutbildning samt övergripande riktlinjer för hur skolans verksamhet skall utformas. Riksdagen beslutade den 22 juni 2010 om en ny skollag (2009/10:UbU21, rskr 2009/10:370). Lagen ska börja tillämpas från och med den 1 juli När det gäller vuxenutbildning ska lagen dock tillämpas från och med den 1 juli Fram till dess gäller hittillsvarande lagstiftning enligt nedan. Skollagen 1 kap 9 Det offentliga skolväsendet för vuxna skall ge vuxen tillfälle att i enlighet med individuella önskemål komplettera sin utbildning. Härigenom skall främst de som erhållit minst utbildning få möjlighet att stärka sin ställning i arbetslivet och i det kulturella och politiska livet. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet. Verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom det skolväsendet skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolväsendet 1. främja jämställdhet mellan könen samt 2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden Utdrag ur Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94 Utbildning för vuxna Uppgifter Vuxenutbildningen i komvux och statens skolor för vuxna (SSV) skall, med elevernas tidigare utbildning och livserfarenhet som utgångspunkt, fördjupa och utveckla elevernas kunskaper som grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för deltagande i samhällslivet. Komvux och SSV skall anordna utbildning såväl i enstaka ämnen som för kompetens som svarar mot fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning eller påbyggnadsutbildning. Särvux, som vänder sig till vuxna med utvecklingsstörning, skall med elevernas tidigare utbildning och erfarenheter som utgångspunkt samt utifrån grund för deltagande i samhällsliv och yrkesliv (12 kap. 1a skollagen). varje elevs förutsättningar fördjupa och utveckla elevernas kunskaper som grund för deltagande i samhällsliv och yrkesliv (12 kap. 1a skollagen). Särvux skall anordna utbildning såväl för kompetens i enstaka ämnen som för fullständig kompetens motsvarande den som ges i den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolans yrkesutbildning.

15 Mål Vuxenutbildningen skall, med utgångspunkt i vad som föreskrivs i 1 kap. 9 skollagen - överbrygga utbildningsklyftorna och därigenom verka för ökad jämlikhet och social rättvisa, - öka elevernas förmåga att förstå, kritiskt granska och medverka i kulturellt, socialt och politiskt liv och därigenom bidra till det demokratiska samhällets utveckling, - utbilda vuxna för varierande arbetsuppgifter, medverka till arbetslivets förändring och bidra till full sysselsättning och därigenom främja utveckling och framsteg i samhället och - tillgodose de vuxnas individuella önskemål om vidgade studie- och utbildningsmöjligheter och ge dem tillfälle att komplettera ungdomsutbildningen. Vuxna elevers kunskaper skall kompletteras endast i en sådan omfattning att de vid utbildningens slut har kunskaper av samma kvalitet som ungdomarna efter ungdomsutbildningen. Kunskapsmålen är desamma för ungdomar och vuxna, men kursernas innehåll, omfattning och tyngdpunkter behöver inte vara identiska.