Samt hela punkt 13.2 : Fritidsboende

Transkript

1 Byggnämnden/Rakennuslautakunta Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen Stadsfullmäktige Förslag till revidering av byggnadsordning för Pargas stad Byggnämnden/Rakennuslautakunta Beredare T.f ledande byggnadsinspektör Kenneth Koskinen tfn Föredragande T.f ledande byggnadsinspektör Kenneth Koskinen puh Byggnadsordningen godkändes av stadsfullmäktige Efter besvär har Åbo förvaltningsdomstol beslutat upphäva följande text i punkt 13.1: I strandzonen kan utöver huvudbyggnad byggas en gästbostad, vars största tillåtna våningsyta är 40m². Samt hela punkt 13.2 : Fritidsboende Den sammanlagda våningsytan får vara högst 8 % av byggplatsens areal, sammanlagt högst 400 m². På byggplats för fritidsboende får uppföras en huvudbyggnad. En gästbostad på högst 40 m² får uppföras i anslutning till huvudbyggnaden eller i ett fristående hus på samma gårdstun. Gästbostaden får inte styckas till en separat byggplats. Huvudbyggnadens och gästbostadens sammanlagda våningsyta får vara högst 200 m². På byggplatsen kan därtill uppföras behövliga ekonomibyggnader som inte stör boende. Ekonomibyggnadernas sammanlagda våningsyta får vara högst 200 m². Bastubyggnadens största tillåtna våningsyta är 30 m² och en fristående rökbastus 15 m2. En arbetsgrupp har arbetat med ett förslag till revidering av de upphävda avsnitten och gjort en del justeringar. Bilaga Förslag Beslut Åbo förvaltningsdomstols beslut Förslag till reviderad byggnadsordning Byggnämnden godkänner för sin del förslaget till reviderad byggnadsordning för Pargas stad och föreslår för stadsstyrelsen att förslaget till reviderad byggnadsordning skall framläggas offentligt till påseende och att det inhämtas utlåtanden om förslaget hos myndigheterna. Förslaget godkändes.

2 Delgivning Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen Beredare Stadsjurist Monica Avellan, tfn Föredragande Stadsdirektör Patrik Nygrén, tfn En arbetsgrupp med representanter för byggnadstillsynen, planläggningen och förvaltningstjänster har tagit fram det reviderade förslaget till byggnadsordning, som godkändes av byggnämnden Åbo förvaltningsdomstol har redan två gånger upphävt stadsfullmäktiges beslut till den del det gäller vissa föreskrifter i punkt 13.1 och hela punkt 13.2 i byggnadsordningen. Därför har arbetsgruppen och byggnämnden gjort sådana revideringar i byggnadsordningen som beaktar förvaltningsdomstolens motiveringar på ett sätt som kunde möjliggöra ett godkännande av de reviderade bestämmelserna. I punkt 13.1 har förvaltningsdomstolen i sina motiveringar ogillat att det gällande permanent boende finns en föreskrift enligt vilken det i strandzonen utöver huvudbyggnad kan byggas en gästbostad, vars störst tillåtna våningsyta är 40 m 2. Därför har byggnämnden föreslagit att det på en byggplats för permanent boende, punkt 13.1, endast får uppföras en gäststuga, som inräknas i den totala tillåtna våningsytan för ekonomibyggnader, 200 m 2, och vars högsta tillåtna våningsyta är 25 m 2. En sådan byggnad är något helt annat än den tidigare gästbostaden om 40 m 2, och en sådan gäststuga motsvarar det som också hittills av byggnadstillsynsmyndigheterna godkänts som gäststuga. Praxis har varit olika i de tidigare kommunerna, men enligt förslaget skulle gäststugan i fortsättningen betraktas som en ekonomibyggnad, vilket påverkar den tillåtna utrustningsnivån. I beredningen till stadsstyrelsen har "gästbostad" ändrats till gäststuga i punkt 15.3 andra stycket och den av byggnämnden föreslagna texten "För en gäststuga i strandzon är den största tillåtna våningsytan dock 25 m 2 " i början av det fjärde stycket har strukits. Av den tidigare texten framgår redan att en gäststuga kan vara högst 25 m 2, både i och utanför strandzonen. Byggnämnden har beaktat förvaltningsdomstolens motiveringar gällande byggnadsordningens styrande verkan och uppfattningen att de maximala våningsytorna som fastställts för byggplatser avsedda för fritidsboende är för stora. I den till byggnadsordningen fogade Kartbilaga 1 har kommunens områden indelats i A och B områden. I A områdena har inkluderats områdena på huvudöarna och i deras omedelbara närhet. Dessa områden i den inre skärgården är i dagens läge ställvis ganska tätt bebyggda, och är till betydande delar redan planlagda. Byggnämnden har bedömt att det med tanke på de lokala förhållandena och naturen på A områdena kan tillåtas en högre byggrätt än på B områdena, som omfattar den yttre skärgården. I B områdena har inkluderats de

3 ur landskaps- och natursynpunkt känsligare skärgårdsområdena i den yttre skärgården. På A områdena är den sammanlagda byggrätten för fritidsboende högst 400 m 2, medan den sammanlagda byggrätten på B områdena är högst 300 m 2. Också den tillåtna storleken på huvudbyggnaderna beaktar skärgårdsförhållandena så, att på A områden är den högsta tillåtna våningsytan för huvudbyggnaden 200 m 2, medan den på B områden är 150 m 2. Som en följd av att Åbo förvaltningsdomstol genom sitt beslut nr 12/0139/1 bl.a. upphävde punkt 13.2 i Pargas stads byggnadsordning i sin helhet, har byggnadstillsynsmyndigheten i Pargas stad fortsättningsvis inom respektive tidigare kommun tillämpat den tidigare kommunens bestämmelser om byggrätt för fritidsboende, då andra bestämmelser inte har funnits att tillämpa. Enligt Houtskärs kommuns och Iniö kommuns byggnadsordning får på byggplatsen uppföras ett fritidshus, en gäststuga 25 m 2 samt en bastubyggnad 25 m 2, sammanlagda största tillåtna våningsyta för dessa är högst 5 % av byggplatsens areal, maximalt 200 m 2. Detta innebär att fritidsbostad kan vara maximalt 200 m 2, ifall inte bastu eller gäststuga byggs. Dessutom får på byggplatsen uppföras ekonomibyggnader vars byggnadsyta är högst 2 % av byggplatsens areal, dock maximalt 80 m 2. Sammanlagt har på en byggplats för fritidsboende alltså kunnat byggas 280 m 2 våningsyta. Enligt Korpo kommuns byggnadsordning är den tillåtna våningsytan per byggplats för fritidsboende högst 5 % av byggplatsens areal, dock högst 200 m 2. På en byggplats får byggas ett enbostadshus, en gäststuga och en bastu. Gäststugans eller bastuns våningsyta får inte överstiga 25 m 2. Dessutom får uppföras ekonomibyggnader vilkas sammanlagda våningsyta är 1 % av byggplatsens areal, dock högst 80 m 2. Sammanlagt har på en byggplats för fritidsboende kunnat byggas 280 m 2 våningsyta. Enligt Nagu kommuns byggnadsordning får på en byggplats uppföras en fritidsstuga med en bostad, en bastubyggnad, en gäststuga, max. 25 m 2, och en rökbastu. Den tillåtna våningsytan per byggplats är högst 200 m 2 för fritidsboende. På byggplatsen får dessutom uppföras ekonomibyggnader som ansluter sig till dess användningsändamål och vars storlek står i proportion till användningsändamålet. Dessa ekonomibyggnader ingår i den totala byggrätten om 200 m 2 enligt Nagu kommuns tolkningspraxis. I tidigare Pargas stads byggnadsordning får den sammanlagda våningsytan utgöra högst 10 % av byggplatsens areal, som ska vara minst m 2. För tidigare ibruktagna byggplatser, mindre än m 2, får den sammanlagda våningsytan vara högst 8 % av byggplatsens areal varav 3/4 är avsett för bostadsändamål. Bostadsbyggnad får ha en våningsyta på högst 400 m 2, ekonomibyggnadernas sammanlagda våningsyta får vara högst 200 m 2. Högsta tillåtna våningsyta för bastubyggnad är 30 m 2, för separat rökbastu 15 m 2 och för gäststuga 20 m 2. Den högsta tillåtna byggrätten på en byggplats för fritidsboende har alltså varit 600 m 2.

4 Med beaktande av dessa variationer i de tidigare kommunernas byggnadsordningar, kan stadsstyrelsen konstatera, att den i förslaget till revidering av byggnadsordningen för Pargas stad föreslagna högsta tillåtna våningsytan för fritidsboende på ett betydande sätt minskar den i Pargas kommunområde högsta tillåtna våningsytan. Den minskar från 600 m 2 till 400 m 2 i den inre skärgården och till 300 m 2 i den yttre skärgården. Beträffande övriga kommunområden sker en ökning av högsta tillåtna våningsyta från 280 m 2 / 200 m 2 till 400 m 2 i den inre skärgården, och till 300 m 2 i den yttre skärgården. Särskilt i den till natur och landskap känsligare yttre skärgården är ökningen av byggrätten inte stor. Och då huvudbyggnadens högsta tillåtna våningsyta där är 200 m 2, leder det till att den är bara hälften så stor som i Pargas tidigare byggnadsordning, och lika stor som i de övriga tidigare kommunernas byggnadsordningar. I revideringsförslaget har även beaktats behovet av en del mindre, aktuella justeringar. Samtidigt har byggnämnden gjort en del förtydliganden i texten. Alla textändringar har i detta skede angetts med röd text. Bilaga 7 Förslag till reviderad byggnadsordning, ändringarna markerade med röd text Förslag Stadsstyrelsen beslutar att förslaget till reviderad byggnadsordning för Pargas stad läggs fram offentligt under tiden i stadshuset i Pargas vid servicepunkten och i områdeskontoren i Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö hos informationssekreterarna. Framläggandet och möjligheten att anföra anmärkningar kungörs i samma ordning som kommunala tillkännagivanden kungörs i Pargas stad. Kommunmedlemmar och övriga intressenter har möjlighet att framföra skriftliga anmärkningar mot förslaget under nämnda tid. Anmärkningarna ska inlämnas till Byggnadstillsynskontoret, Strandvägen 28, Pargas, senast kl Anmärkningarna kan också under samma tid sändas per e-post under adressen byggnadstillsyn@pargas.fi. Stadsstyrelsen beslutar vidare att utlåtande om förslaget till revidering av byggnadsordningen inbegärs av: - Egentliga Finlands förbund - Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral - Grannkommunerna Nådendal, Åbo, Salo, Pemar, Sagu, S:t Karins, Reso, Kimitoön och Lundo Beslut Fabian Karlgren föreslog att förslaget till revidering av byggnadsordningen skickas till områdesnämnderna för hörande. Styrelsen omfattade förslaget. Förslaget godkändes. Delgivning Byggnadstillsynen, byggnämnden, de myndigheter av vilka utlåtande ska inbegäras, områdesnämderna

5 Stadsstyrelsen Beredare Stadsjurist Monica Avellan, tfn Föredragande Stadsdirektör Patrik Nygrén, tfn Utlåtande har inlämnats av grannkommunerna Nådendal, Pemar, S:t Karins och Kimitoön. Ingen av dem har något att anmärka mot revideringsförslaget. Beträffande områdesnämndernas och de statliga myndigheternas utlåtanden måste först påpekas, att utlåtandena till en del handlar om sådant som finns i den laga kraft vunna byggnadsordningen, bestämmelser som inte har föreslagits att ändras i detta skede. Utlåtande har inbegärts om förslag till bestämmelser i punkterna 13.1, som delvis upphävts av förvaltningsdomstolen, och 13.2, som i sin helhet upphävts av förvaltningsdomstolen. Enligt kungörelsen som lagts fram gäller ändringen denna del av byggnadsordningen, och en del mindre justeringar som har markerats i texten. Målsättningen med ändringsförslaget är att samtliga kommunområden har samma bestämmelser om byggandets omfattning och ändamål. Byggnadsordningen kommer att senare att genomgå uppdateringar enligt behov. Houtskärsnämnden, Iniönämnden och Nagunämnden har gett utlåtanden där man gått in för att ändra byggnadsordningen till sådana delar som inte är aktuella enligt det här förslaget. Dessa frågeställningar får behandlas vid en senare genomgång av byggnadsordningen. Nagunämndens uppfattning om att en gäststuga kunde utrustas med ett enkelt kök står i strid med hur gäststugan i övrigt behandlas i byggnadsordningen: Gäststugan är en ekonomibyggnad, den utgör inte en bostad. ELY-centralen hävdar att gäststuga inte enligt gällande praxis är en ekonomibyggnad, för att den kan utrustas med köksutrymmen, eldstad och tvättutrymmen. ELY-centralen betonar att ekonomibyggnader är byggnader som betjänar boendet. ELY-centralens utlåtande understryker just varför det inte kan finnas kök i det som Pargas stads byggnadsordning definierar som gäststuga, och som enligt vår byggnadsordning klart skiljer sig från en sidobostad, som kan inredas så att den blir en självständig boendeenhet. Enligt byggnadsordningen är gäststugan en ekonomibyggnad som betjänar boendet på fastigheten, och den kan utrustas med eldstad och sanitetsutrymmen. Den utgör inte någon självständig boendeenhet. Beträffande Nagunämndens påpekande om sidobostad finns det orsak att relatera till Åbo förvaltningsdomstols beslut beslutsnummer 12/0139/1. Enligt förvaltningsdomstolens bedömning är t.o.m. bestämmelsen om rätt att uppföra en gästbostad på högst 40 m 2 våningsyta lagstridig, då den möjliggör uppförandet av en andra bostad inom strandzonen på varje byggplats, generellt och oberoende av de lokala förhållandena. Att tillåta uppförandet av en

6 sidobostad i strandzonen är därför inte möjligt. Iniönämnden föreslår att Åselholm tas med i zon A, som är den inre skärgården. Korponämnden anser att till den inre skärgården borde räknas även de stora öarna Åvensor, Järvsar, Maskinnamo och Innamo. Zonindelningen baserar sig på landskapets struktur, områdets landskapsmässiga drag och de större öarnas närhet till varandra på ett sätt som gör att de bildar helheter. I beredningen av zonindelningen har planläggningsenheten tagit hänsyn till gamla byar och befintlig fast bosättning och byggnadstryck. Indelningen baserar sig ändå främst på landskapets särdrag och landskapets möjlighet att tåla förändringar som uppstår som resultat av byggande. I detta avseende finns det skillnader mellan dels Åselholm, dels ögruppen bestående av Åvensor, Järvsar, Maskinnamo och Innamo. Åselholm ligger ute vid Skiftet, medan nämnda ögrupp ligger geografiskt nära Korpolandet och Norrskata. Därför har planläggningsenheten nu preciserat zonindelningen så att Åvensor, Järvsar, Maskinnamo och Innamo hör till zon A i förslaget till revidering av byggnadsordningen. ELY-centralen har i sitt utlåtande uppmanat staden att bedöma byggnadsordningens konsekvenser speciellt i områden där gällande generalplaner hänvisar till byggrätten i byggnadsordningen. Hänvisningar till byggnadsordningen finns bl.a. i generalplanerna för södra Korpo och Nagu. Planeområdena ingår huvudsakligen i zon B. På grund av ELY-centralens påpekanden om den högsta tillåtna byggrätten för fritidsboende har man vid beredningen av ärendet gjort en ny bedömning av byggrättsbestämmelsen i punkt Enligt den bedömningen föreslås att inom zon A, den inre skärgården, är den högsta tillåtna våningsytan 335 m 2, fördelad på 200 m 2 fritidsbostad, 30 m 2 bastu, 25 m 2 gäststuga och 80 m 2 övriga ekonomibyggnader. Inom zon B, yttre skärgården, föreslås att den högsta tillåtna våningsytan är 280 m 2, fördelad på fritidsbostad 150 m 2, 25 m 2 bastu, 25 m 2 gäststuga och 80 m 2 övriga ekonomibyggnader. Detta motsvarar de behov som framkommit vid ansökningar om bygglov, och som samtidigt beaktat de olika kommunområdenas tidigare byggnadsordningar och de byggrätter som de gett. Därtill har byggnadstillsynen konstaterat att det numera byggs garagebyggnader även på byggplatser för fritidshus med vägförbindelse. Och en tillräcklig byggrätt för båtskjul och andra förvaringsutrymmen möjliggör ordning på byggplatsen. ELY-centralen hänvisar till Kimitoöns byggnadsordning som ger byggrätten 200 m 2 vy för fritidshus och total byggrätt 240 m 2 vy, och till Nådendals byggnadsordning som ger byggrätten 120 m 2 vy för fritidshus och total byggrätt 200 m 2 vy. Den här hänvisningen utvisar först och främst att det finns stora variationer i dessa och andra byggnadsordningar då det gäller den högsta tillåtna våningsytan. Vidare har ELY-centralen inte beaktat att i Kimitoön ska byggplatsen enligt huvudregeln vara minst m 2 och i Nådendal minst m 2. I Pargas ska byggplatsen enligt huvudregeln vara minst m 2. Då man räknar ut ett exploateringstal för de olika byggnadsordningarnas byggplatser, och därtill beaktar de ovan föreslagna minskningarna i högsta tillåtna våningsyta för Pargas del, blir slutresultatet att

7 exploateringstalet är relativt lika i de tre jämförda kommunerna. Den högsta tillåtna våningsyta om 280 m 2 som föreslås för byggande i zon B, yttre skärgården, motsvarar den högsta tillåtna våningsytan enligt gällande delgeneralplaner för motsvarande skärgårdsområden. Ändringarna som nu görs i förslaget till reviderad byggnadsordning är betydande i förhållande till det förslag som redan har varit framlagt till påseende. Då byggnadsordningen därför ska framläggas på nytt till påseende, har några justeringar till följd av ändrade bestämmelser och uppdagade fel även gjorts i punkterna 23 och 27.4 fjärde stycket. Samtliga senare gjorda ändringsförslag har markerats med grönt i texten, där det redan framlagda ändringsförslagets justeringar har markerats med rött. Bilaga 6 Houtskärsnämndens utlåtande 7 Iniönämndens utlåtande 8 Nagunämndens utlåtande 9 Korponämndens utlåtande 10 Landskapsförbundets utlåtande 11 ELY-centralens utlåtande 12 Förslag till reviderad byggnadsordning, de nya ändringarna markerade med grön text Förslag Stadsstyrelsen beslutar att förslaget till reviderad byggnadsordning för Pargas stad läggs fram offentligt under tiden i stadshuset i Pargas vid servicepunkten och i områdeskontoren i Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö hos informationssekreterarna. Framläggandet och möjligheten att anföra anmärkningar kungörs i samma ordning som kommunala tillkännagivanden kungörs i Pargas stad. Kommunmedlemmar och övriga intressenter har möjlighet att framföra skriftliga anmärkningar mot förslaget under nämnda tid. Anmärkningarna ska inlämnas till Förvaltningstjänster, Strandvägen 28, Pargas, senast kl Anmärkningarna kan också under samma tid sändas per e-post under adressen pargas.stad@pargas.fi. Stadsstyrelsen beslutar vidare att utlåtande om det ändrade förslaget till revidering av byggnadsordningen inbegärs av: - Egentliga Finlands förbund - Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral - Grannkommunerna Nådendal, Åbo, Salo, Pemar, Sagu, S:t Karins, Reso, Kimitoön och Lundo - Områdesnämnderna Beslut Delgivning Förslaget godkändes. Ovannämnda myndigheter, ledande byggnadsinspektör Sanna Simonen, byggnadsinspektörerna Kenneth Koskinen och Joakim Nyström, planläggningschef Heidi Saaristo-Levin

8 Stadsstyrelsen Beredare Stadsjurist Monica Avellan, tfn Föredragande Stadsdirektör Patrik Nygrén, tfn Inom tiden då förslaget till revidering av byggnadsordningen på nytt har varit framlagt offentligt har följande anmärkningar gjorts mot förslaget: Gerald Mattsson anser att det är svårt att förstå motiveringen för en indelning i A- och B-områden, eftersom allt byggande bör anpassas till storlek och form att passa in i respektive byggplats och miljö. Påpekandet är helt riktigt, men hänför sig egentligen till bygglovsprövningen, där de här faktorerna ska beaktas. Vidare anser Mattsson att indelningen i A- och B-områden borde göras så att Tränuholm och Storö hänförs till A-område. Såsom tidigare konstaterats baserar sig zonindelningen främst på landskapets särdrag och landskapets möjlighet att tåla förändringar som uppstår genom byggande. Planläggningsenheten har beaktat landskapets struktur, områdets landskapsmässiga drag och det större öarnas närhet till varandra på ett sätt som gör att de bildar helheter. I zonindelningen har även tagits hänsyn till gamla byar och befintlig fast bosättning och byggnadstryck. Som resultat av sådana bedömningar har gränsdragningarna gjorts, och de innebär att Tränuholm och Storö har hänförts till B-områden. Nina Grandell anser att byggrätten för gäststuga för fritidsboende bör utökas till m 2. Det reviderade förslag till byggnadsordning som nu föreligger är ett resultat av att Åbo förvaltningsdomstol beslutsnummer 12/0139/1 har förkastat den av dåvarande stadsfullmäktige godkända byggnadsordningen till vissa delar. Det handlar bl.a. om fritidsboende, bestämmelse Förvaltningsdomstolen anser att bestämmelsen om en gästbostad på högst 40 m 2 som får uppföras i anslutning till huvudbyggnaden eller i ett fristående hus på samma gårdstun är lagstridig. Föreskriften möjliggör generellt och oberoende av lokala förhållanden på varje byggplats uppförandet av en andra bostad avsedd för bostadsändamål utöver huvudbyggnaden. Därför har förvaltningsdomstolen upphävt den här bestämmelsen. Då är det inte förnuftigt att igen försöka utöka gäststugans våningsyta så, att den kan utgöra en självständig boendeenhet på det sätt som Grandell beskriver. Av samma anledning är det inte heller orsak att generellt i byggnadsordningen möjliggöra uppdelandet av våningsytan för boende till två skilda huskroppar. Bernt och Eeva Bergman anser att en inskränkning av byggrätt inte är i enlighet med gängse praxis och inte i enlighet med målsättningen i markanvändnings- och bygglagen. Bergman har glömt att stadsfullmäktige i dåvarande Väståboland redan genom beslut har godkänt att byggrätten för huvudbyggnad och gästbostad för fritidsboende sammanlagt får vara 200 m 2, varav gästbostadens våningsyta får vara högst 40 m 2. Åbo förvaltningsdomstol förkastade bestämmelsen med motiveringen att föreskriften generellt och oberoende av de lokala förhållandena på varje byggplats möjliggör uppförandet

9 av en andra bostad avsedd för bostadsändamål. Trots att byggrätten för boende enligt stadsfullmäktiges beslut var 200 m 2, formulerar sig förvaltningsdomstolen även så här: "Med vidare beaktande av att den i byggnadsordningen för fritidsboende tillåtna maximala våningsyta är större än maximivåningsytan som tillåts av flera stadens general- och detaljplaner, finner förvaltningsdomstolen att även markägarnas likvärdiga behandling äventyras." Vid beredningen av de reviderade bestämmelserna har man tagit hänsyn bl.a. till gällande general- och detaljplaner, och utvecklat bestämmelsen om fritidsboende i punkt 13.2 med målsättningen att förenhetliga bestämmelserna och ännu bättre uppnå en likvärdig behandling av markägarna. Såsom tidigare framhållits i beredningen av byggnadsordningen höjs byggrätten en aning i innerskärgården, där också byggrätten för bastu ökar med 5 m 2. För ytterskärgårdens del medför revideringen inte ändringar i förhållandet till det gällande och byggnadsordningen följer de byggrätter som angetts i stranddelgeneralplanerna i skärgården. I Pargas kommunområde medför revideringen att den totala byggrätten för fritidsboende minskar i förhållande till nu tillämpade bestämmelser. Men i förhållande till det behov som framkommit vid byggandet är den totala tillåtna våningsytan 335 m 2 tillräcklig och därför kan revideringen inte anses vara oskälig för enskilda markägare. Minskningen kompenseras delvis av att byggnadsordningen ökar byggrätten för gäststuga med 5 m 2 och att byggrätten för gäststugan inte belastar byggrätten för boende utan för ekonomibyggnader. Byggnadsordningens bestämmelser ska vara sådana som förutsätts av de lokala förhållandena, i detta fall av att den gäller en skärgårdsstad. Målsättningen är att säkerställa förutsättningarna för formandet av god och hållbar livsmiljö och att byggandet anpassas till omgivningen. Samtidigt ska likvärdig behandling av markägare tryggas, vilket förslaget till revidering nu gör. Därför kan det inte heller föranleda någon ersättningsskyldighet i förhållande till Bernt och Eeva Bergman. Ovanstående utredning kan också ges som svar på Rainer Johanssons, Grethel Karlssons och Elias Johanssons dödsbos anmärkningar. Egentliga Finlands ELY-central anser fortfarande att den byggrätt som den reviderade byggnadsordningen ger är hög i förhållande till Pargas stads generalplaner, och i förhållande till byggrätten enligt byggnadsordningen för Kimitoön (240 m 2 ) och för Nådendal (200 m 2 /120 m 2 ), som ELY-centralen uppfattar som motsvarande skärgårdskommuner. Nagu områdesnämnd önskar att det nya förslaget ändras så att den totala byggrätten inom en byggplats kan fördelas friare mellan olika byggnader än vad som nu sägs i punkterna 13.1 och särskilt i Också här finns det orsak att hänvisa till förvaltningsdomstolens strikta tolkningslinje vid användningen av byggrätten. Nämnden beklagar att byggrätternas dimensionering minskat i det nya förslaget, då det sakligt sett inte borde finnas något samhälleligt intresse att begränsa våningsytan på en byggplats. Pargas stad består geografiskt och landskapsmässigt av vidsträckta och mycket olika områden. Utgångspunkten för det föreliggande förslaget till byggnadsordning har varit dimensioneringen av byggandet i delgeneralplanerna för att uppnå en likställd behandling av alla markägare.

10 Iniö områdesnämnd anser att Åselholms huvudö bör hänföras till zon A och hänvisar till att Houtskär i sin helhet ingår i zon A även där det gränsar mot Skiftet. Med beaktande av att Åselholm trots allt skiljer sig från både Iniö och Keistiö, Iniös huvudöar med kyrkoby, och den del av Houtskär som utgör huvudön med kyrkoby och intilliggande öar, föreslås Åselholm höra till område B. Gränsdragningen har gjorts utgående från de geografiska förhållandena och det faktum att Åselholm inte finns i direkt anslutning till huvudöarna i Iniö. Houtskärs områdesnämnd upprepar sina ställningstaganden gällande ansökningsförfarandet gällande bygglov. Korpo områdesnämnd har inte några anmärkningar mot förslaget, inte heller Kimitoöns kommun, S:t Karins stad, Pemar stad och Nådendals stad. I det reviderade förslaget till byggnadsordning har dessutom bestämmelsehänvisningar korrigerats så att de beaktar ändringarna i lagstiftningen. Kompletterande material Konsekvensbedömning Förslag Beslut Förslag till reviderad byggnadsordning Konsekvensbedömning Gerald Mattssons anmärkning Nina Grandells anmärkning Bernt och Eeva Bergmans anmärkning Rainer Johanssons anmärkning Grethel Karlssons anmärkning Elias Johanssons dödsbos anmärkning Egentliga Finlands ELY-centrals utlåtande Nagunämndens utlåtande Iniönämndens utlåtande Houtskärsnämndens utlåtande Korponämndens utlåtande Kimitoöns kommuns utlåtande S:t Karins stads utlåtande Pemar stads utlåtande Nådendals stads utlåtande Konsekvensbedömningen som bilaga Stadsfullmäktige godkänner det reviderade förslaget till byggnadsordning för Pargas stad. Ted Bergman anmälde jäv; närstående har gjort anmärkning över förslaget till byggnadsordning. Under diskussionen gjorde Markku Orell, understödd av Hanna Järvinen följande förslag: Då gällande planbestämmelser eller andra regler om byggande ändras bör stadgandena om växelverkan i markanvändnings- och bygglagen följas. Detta förutsätter hörande av parterna, vilket nu inte har skett. Sådan väsentlig inskränkning av byggrätten som gäller en lagakraftvunnen plan med rättsverkan bör inte göras utan att följa lagens bokstav. Jag föreslår därför att

11 bestämmelserna i den nu gällande byggnadsordningen ska följas beträffande delgeneralplanerna för Lemlax, Våno-Mielisholm och Stormälö-Lillmälö. Ordförande konstaterade att Markku Orell hade gjort ett understött förslag, och att stadsstyrelsen därför ska rösta om föredragandens förslag och Markku Orells förslag. Den som understöder föredragandens förslag röstar Ja, och den som understöder Markku Orells förslag röstar Nej. Omröstningen sker genom namnupprop. Stadsstyrelsen godkände ordförandens förslag till omröstningsförfarande. Vid omröstningen gavs Ja-röster 7 Nej-röster 3 Frånvarande 1 Bilaga 17 Omröstningsprotokolllet Stadsfullmäktige Ordförande konstaterade att stadsstyrelsen hade beslutat enligt föredragandens förslag. Bilaga 25 Förslag till reviderad byggnadsordning 26 Konsekvensbedömning 27 Gerald Mattssons anmärkning 28 Nina Grandells anmärkning 29 Bernt och Eeva Bergmans anmärkning 30 Rainer Johanssons anmärkning 31 Grethel Karlssons anmärkning 32 Elias Johanssons dödsbos anmärkning 33 Egentliga Finlands ELY-centrals utlåtande Kompletterande material Förslag Beslut Nagunämndens utlåtande Iniönämndens utlåtande Houtskärsnämndens utlåtande Korponämndens utlåtande Kimitoöns kommuns utlåtande S:t Karins stads utlåtande Pemar stads utlåtande Nådendals stads utlåtande Stadsfullmäktige godkänner det reviderade förslaget till byggnadsordning för Pargas stad. Under diskussionen föreslog Markku Orell, understödd av Cornelius Colliander och Kim Lindstedt, att då gällande planebestämmelser eller andra regler om byggande ändras bör stadgandena om växelverkan i markanvändnings- och

12 bygglagen följas. Detta förutsätter hörande av parterna, vilket nu inte har skett. Sådan väsentlig inskränkning av byggrätten som gäller en lagakraftvunnen plan med rättsverkan bör inte göras utan att följa lagens bokstav. Han föreslog därför att bestämmelserna i den nu gällande byggnadsordningen ska följas beträffande delgeneralplanerna för Lemlax, Våno-Mielisholm och Stormälö-Lillmälö. Under diskussionen föreslog Ted Bergman, understödd av Andreas von Bergmann och Regina Koskinen, att ärendet bordläggs. Stadsfullmäktige godkände enhälligt förslaget om bordläggning.