Bygg- och miljöavdelningen DNR 2015/528

Transkript

1 1(14) Bygg- och miljöavdelningen DNR 2015/528 Johannes Siirtola Plankarta med bestämmelser och grundkarta Plan- och genomförandebeskrivning Behovsbedömning Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för centrumverksamhet på fastigheterna Kyrkslätten 1:50, 1:46 samt del av 1:95. Inga miljökvalitetsnormer riskerar att överskridas och planen är förenlig med riksintressen i området. Planområdet är beläget i orten Skutskär i Älvkarleby kommun, och omfattar fastigheterna Kyrkslätten 1:50, 1:46 samt del av 1:95.

2 2(14) Planområdet är cirka 3470 kvm stort. Kyrkslätten 1:50 är cirka 2100 kvm. 1:46 är cirka 1230 och den del av 1:95 som tas i anspråk är cirka 140 kvm. Fastigheten Kyrkslätten 1:50 och 1:46 är privatägd av samma ägare medan 1:95 ägs av Älvkarleby kommun. I dagsläget är tomtmarken för 1:50 och 1:46 avsedda för bostadsändamål med möjlighet att inreda lokaler för handel och hantverk, där byggnadsnämnden prövar sådant kunna medgivas med hänsyn till sundhet, brandsäkerhet och trevnad. Del av 1:95 är avsedd för parkändamål. Den röda markeringen visar ungefärligt detaljplaneområde i Skutskär. I översiktsplanen skriver Älvkarleby kommun (2009) att området för Folkets hus, strax norr om planområdet, skapar en viss stadskaraktär. Utmed riksväg 76 finns emellertid också flera större tomma ytor som med fördel kan fyllas med ytterligare bebyggelse. Detaljplanen är därför förenlig med översiktsplanen.

3 3(14) Byggnadsplan för område söder om Skutskär (Sk-dp-1) fastställdes 5 november I detaljplanen skall område med BII betecknat bebyggas för bostadsändamål till max 7,5 meters hushöjd. Fastigheten Kyrkslätten 1:47 (i figuren nedan) har genom förrättning fastighetsreglerats in i Kyrkslätten 1:50. Den del av 1:95 som tas i anspråk är idag reglerad för parkändamål. Enligt detaljplanen från 1947 får fastighetsägare inreda lokaler för handel och hantverk, där byggnadsnämnden prövar sådant kunna medgivas med hänsyn till sundhet, brandsäkerhet och trevnad. Urklipp från gällande detaljplan. Rött markerat område visar ungefärligt planområde för den nya detaljplanen. Blått markerat område visar planområdet för detaljplan Sk-dp-1a. En detaljplan som redan idag medger handelsverksamhet med precisering på kioskändamål. Strax utanför det föreslagna planområdet finns idag en befintlig detaljplan som medger handelsändamål. Planen är preciserad på kioskändamål och har en byggrätt på 120 kvm huvudbyggnad som får uppföras i maximalt en våning. Planen antogs Samhällsbyggnadsnämnden fattade den 19 maj 2014 beslut om positivt planbesked i enlighet med PBL kap 5 2 för att pröva lämpligheten av ändrat användningsändamål på fastigheterna Kyrkslätten 1:50, 1:46 samt del av 1:95. Detta räknas som detaljplanens startbesked och innebär att planen kommer att genomföras med de tidigare riktlinjerna för planprocesser. Planen genomförs med ett normalt planförfarande. Behovsbedömningen visar att ingen miljökonsekvensbeskrivning behöver upprättas för planområdet. Däremot måste risker och störningar från trafik och verksamhet vidare utvecklas i plan- och genomförandebeskrivningen. Hela planområdet omfattas av geografiska hushållningsbestämmelser enligt miljöbalkens 4 kapitel. Planen kommer inte att påverka detta intresse.

4 4(14) Planområdet omfattas av ett regionalt intresse för kulturmiljö i kommunens översiktsplan. Detta för att skydda den stads- och industristruktur som finns i området. Kyrkslätten 1:46 och den del av 1:95 som tas i anspråk är i dagsläget inte bebyggt. På fastigheten finns bara vegetation i form av gräsmark och buskage. 1:50 består till större delen av bebyggelse och grusbelagd mark som idag används som parkering av restaurangens besökare. Planområdet kan, utöver ny bebyggelse, med fördel fyllas med mer vegetation för att minska eventuella störningar från verksamheter samt buller, avgaser och stoft från trafiken på Gävlevägen. Ortofoto med lager från primärkarta över fastigheter på Kyrkslätten. Översiktsplanen pekar ut området som en del av ett område med kulturmiljö av regionalt intresse. Intresset inriktas speciellt på områdets stads- och industristruktur. Planområdet är idag delvis bebyggt. På fastigheten 1:50 finns en huvudbyggnad som inhyser restaurang. Bredvid byggnaden finns också en komplementbyggnad som inte används. I dagsläget består byggnadens fasadbeklädnad av stående orange panel med röda knutar. Taket består av svart

5 5(14) korrigerad plåt. På byggnadens framsida finns även en terrass som sommartid används som uteservering. Omkringliggande byggnader är belägna med relativt samma avstånd från vägområdet för riksväg 76. Framtida bebyggelse bör därför placeras med liknande avstånd för att inte påverka stadsstrukturen. I dagsläget är fasader på omkringliggande bebyggelse osammanhängande. Närområdets fasader består av tegel, eternit samt trä i olika färger och kulörer. Områdets takkonstruktioner ska enligt gällande detaljplan vara av sorten sadeltak med 30 graders lutning. Närområdet består mestadels av sadeltak med varierande lutningar medan byggnaden på 1:96 (Blå kiosken) har flackt tak. Planområdets närliggande byggnationer är till större delen bebyggda med två plan med homogena nockhöjder. I dag har fastighetsägaren för 1:50 starka intressen i området då det redan finns en befintlig verksamhet för handel. På fastigheten 1:50 finns restaurangen Tre små rum. Restaurangen har öppet året runt och erbjuder lunchbuffé under dagtid och á la carte under kvällstid. Restaurangverksamheten har pågått i flera årtionden och en vidareutveckling kan komma att gynna flera parter. Planområdet är centrumnära och är betydelsefullt för arbetet med att stärka kommunens näringsverksamheter. Utanför planområdet, på fastigheten 1:96, finns även en mindre hamburgerrestaurang med namnet Blå kiosken. Som tidigare nämnt är det möjligt att inreda lokaler för handel och hantverk, där byggnadsnämnden prövar sådant kunna medgivas med hänsyn till sundhet, brandsäkerhet och trevnad. I direkt anslutning till fastigheterna 1:50 och 1:46 ligger riksväg 76. Sweco Environment (2015) har på uppdrag från Älvkarleby kommun genomfört en riskanalys i samband med framtagandet av en annan detaljplan i Skutskärs centrala delar. I rapporten skriver Sweco att riksväg 76 har en årsdygnsmedeltrafik på 8201 fordon per dag. Varav 687 fordon är tunga fordon. Trafikverket menar i sin tur att riksväg 76 har en årsdygnsmedeltrafik på cirka 8800 fordon per dag varav 750 av dessa är tunga fordon. Idag finns en ut- och infart från Gävlevägen till fastigheten 1:50. Fastigheten 1:46 saknar ut- och infart helt. I den gällande detaljplanen är inget område avsatt för parkering. Parkerande bilar på fastigheten 1:50 ställs idag öster och norr om restaurangbyggnaden. På riksväg 76 utanför planområdet färdas en del fordon med farligt gods. Sweco Environment (2015) skriver i rapporten att frätande ämnen utgör den största delen av farligt gods transporter på Gävlevägen. Sannolikheten för att transport av frätande ämnen på Gävlevägen ska vara inblandad i olycka som påverkar planområdet är fortfarande mycket liten (mindre än 1 på år). Frätande vätskor bedöms kunna skvätta som mest ett 20-tal meter vid en kollisson på Gävlevägen, vilket gör att människor kan påverkas inom planområdet. I rapporten, framtagen för förslag till detaljplan för Siggeboda 3:3, skriver Sweco (2015) om riskerna och vilka åtgärder som är möjliga för att minimera dessa. Även inom detta planområde kan dessa åtgärder vara lämpliga trots att planområdet inte kommer att rymma några bostäder. Anledningen till att Swecos rapport för Siggeboda 3:3 även lämpar sig bra på planområdet för Kyrkslätten 1:50 m.fl. är för att båda planområdena:

6 6(14) Ligger i direkt anslutning till Gävlevägen (Rv 76). Passeras av i stort sett samma trafikmängd. Mindre skillnad kan dock uppstå. Består av plan mark och är i samma höjd som vägbanan. Kan bestå av bebyggelse som placeras nära Gävlevägen (Rv 76). Sweco (2015) skriver att Den årliga dygnstrafiken (ÅDT) på riksväg 76 förbi planområdet har uppmätts till Av dessa klassas 687 fordon som tung trafik. Från tabell 2 förväntas mellan 2-3 farligt godstransporter passera planområdet varje dygn i snitt vilket motsvarar ca 0.03% av samtliga fordon som trafikerar Gävlevägen förbi planområdet. Ingen prognos för trafikökning är gjord. Om en årlig trafikökning på 1 % antas blir ÅDT 9521 år 2030 och farliga godstransporter 798 stycken. Vidare skriver Sweco (2015) att Farliga godstransporter delas in i olika ADR-klasser beroende på vilka kemikalier som transporteras. Det är endast transporter till och från Stora Ensos anläggning i Skutskärs bruk samt bränsletransporter till och från PREEMS bensinmack söder om planområdet (för Siggeboda 3:3) som är ADR-klassade och passerar förbi planområdet. Enligt uppgifter från Stora Enso kommer transporter med svavelsyra att troligtvis upphöra till hösten Sannolikhetsberäkning för vägolycka med farligt gods Beräkningsmodellen, från Räddningsverket, som användes i Swecos rapport kan också användas för detta planområde. Det finns dock några faktorer som bör ändras. Främst bör summan för ÅDT samt antalet tunga fordon ändras då Trafikverket i sitt yttrande skriver att uppmätta trafiksiffror för 2014 uppgår till knappt 8800 fordon per årsmedeldygn varar ca 750 är tunga fordon. År 2030 beräknas andelen tunga fordon vara 879. En annan faktor som ska ändras är sträckan. Planområdet för Kyrkslätten 1:50 m.fl. är mindre och därför måste också värdet för sträckan ändras. Nedanstående beräkningsmetodik har använts för att uppskatta sannolikheten för en olycka som involverar farligt gods. Polycka= N*WADRQ*10 6 *s*365*((y*x)+(1-y)(2x-x 2 ))*IFG Polycka = sannolikheten för en olycka med efterföljande utsläpp av farligt gods N = ÅDT tung trafik (Årsdygnstrafik) Värde 879 st (Ökning med en procent varje år fram till 2030 baserat på TRVs siffror för 2014) WADR = Andel för den specifika farligt godsklassen Värde 1 Q = Olyckskvot (antal olyckor/miljon fordonskilometer) Värde 1,5 s = Sträcka (km) Värde 0,450 (150 meter planområde med adderat längsta rimliga konsekvensavstånd.) X = Andelen fordon skyltade med farligt gods Värde 0, (0,02 %) (2 farligt gods av 8800 fordon/dag) Y = Andelen singelolyckor Värde 0,1 365 = antal dagar på ett år IFG = Index för farligt gods olycka Värde 0,02 Den samlade sannolikheten för en vägtrafikolycka med ett utsläpp av farligt gods oavsett ADR-klass på den aktuella sträckan är 1,86788E-06, d.v.s. en olycka med utsläpp av något farligt gods inträffar enligt beräkningen endast 1 gång på cirka år ( ) år.

7 7(14) Då risken för att en olycka med farligt gods ska ske på Kyrkslätten 1:50 m.fl. är väldigt liten så kan också liknande riskreducerande åtgärder som föreslås för Siggeboda 3:3 tillämpas i detta planområde. Här nedan följer de föreslagna åtgärderna. Planområdet utformas så att den delen av planområdet som ligger inom 20 m från Gävlevägen (vägkant) inte inbjuder till stadigvarande vistelse (bänkar, bord, grillplatser tillåts ej). Undantag kan tillåtas om avskärmning finns mot Gävlevägen genom t.ex. byggnad, carport eller plank. Delar av byggnader som hyser bostäder eller affärsverksamhet och som ligger inom 20 meter från Gävlevägen ska utföras i icke brännbart material. Fönster i dessa byggnadsdelar som vetter mot Gävlevägen ska ha brandklass minst EW30 och vara icke öppningsbara. Inga byggnader som hyser bostäder eller affärsverksamhet får placeras närmare Gävlevägen än 10 meter. Byggnader som hyser bostäder eller affärslokaler ska ha utrymningsvägar i riktning från Gävlevägen. Gävlevägen avgränsas genom infiltrationsyta, skelettjord, eller mindre dike för att förhindra att vätskor kan rinna från vägkroppen in i planområdet. Älvkarleby kommun anser att riskerna är acceptabla inom planområdet men bör så långt som möjligt skyddas ytterligare med genomförande av ovanstående riskreducerande åtgärder. Planområdet ligger i direkt anslutning till riksväg 76. Via riksväg 76 går bussar norrut mot Gävle samt söderut mot Skärplinge och Tierp. Bussarna mot Skärplinge och Tierp stannar till vid Skutskärs tågstation. Skutskärs tågstation är en av Upptågets stationer. Upptågets ändstationer är Gävle och Uppsala. Planområdet har hög sårbarhet för grundvattnet på grund av risk för snabb infiltration, då marken består av sand/grus. Miljökonsekvensnormer anger ingen risk för försämring av vattnet och bebyggelse för verksamheter beräknas inte medföra några särskilda risker. Planområdet är inte beläget inom Uppsalaåsens sträckning.

8 8(14) Prickat område visar Uppsalaåsens sträckning genom Skutskär. Röd: Hög risk Gul: Måttlig risk Grön: Låg risk Ljusblå: Ytvatten Karta över grundvattnets sårbarhet runt planområdet.

9 9(14) Följande ledningar finns i anslutning till planområdet: El- och vattenledningar i mark längs med fastigheten 1:50, 1:46 och 1:95. Teleledningar är indragna på fastigheterna 1:50 och 1:46. Ledning för kabel-tv sträcker sig parallellt med planområdet. Cirka 45 meter västerut. Fjärrvärmeledning sträcker sig genom samtliga fastigheter, längs med riksväg 76. Telenors backbone-nät sträcker sig genom 1:50 vidare till andra fastigheter utanför planområdet. Ingen känd risk för översvämning vid 100-årsflöden. Inga mätningar har gjorts på planområdet. Lämpligt grundläggningssätt för eventuella byggnationer undersöks i handläggningen av bygglov. Området är relativt plant och kräver inga större geotekniska utredningar för framtida exploatering på området. Verksamheten i planområdet har tidigare skapat problem för de boende runt området då olika typer av störningar har uppstått. De vanligaste störningarna är matos och buller. Störningar hanteras dels enligt miljöbalken och av kommunens miljöavdelning medan andra typer av störningar regleras i ordningsstadgan samt i alkohollagstiftningen. Från Gävlevägen (riksväg 76), öster om planområdet, uppstår en viss bullernivå. Däremot kan exploaterat planområde med ny vegetation och bebyggelse för centrumverksamhet medföra lägre bullernivåer i planområdets omgivning. Centrumändamålet regleras så långt som möjligt i plankartan för att motverka störningar. Störningar från verksamheter på området regleras i andra lagstiftningar. Däribland miljöbalken, ordningslagen samt alkohollagen. I 2 kap. 3 miljöbalken står det att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksam- heten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Det är alltså inte tillåtet att bedriva verksamheter som alstrar störningar för omgivningen. Det är verksamhetsutövarens och fastighetsägaren uppgift att se till att lagstiftningen också följs. Det finns också krav på att bästa möjliga teknik ska brukas. Detta innebär att öppna fönster och dörrar för att förbättra luftkvaliteten i lokaler inte är acceptabelt.

10 10(14) Ny bebyggelse kan utformas med olika fasadtyper men bör ta hänsyn till omkringliggande bebyggelse. Färgsättning bör väljas enligt tradition i bygden och anpassas till omgivningen. Takkonstruktioner på ny bebyggelse får variera. Byggnader kan konstrueras med flacka tak eller pulpettak för att möjliggöra framtida påbyggnationer. Tak får uppföras med en maximal lutning om 25 grader, detta för att utgöra ett bra komplement till den befintliga miljön. Taktäckningsmaterial ska anpassas efter takets lutning. Lämpliga takmaterial är takpannor, slätplåt, gummimattor eller papp. Nya byggnadsverk med fasader placerade närmare än 20 meter från Gävlevägen skall utformas i icke brännbart material. Fönster i dessa delar ska ha brandklass minst EW30 och icke vara öppningsbara. Nya byggnader inom planområdet får bebyggas med max två våningsplan. Detta för att skapa möjligheten till centrumverksamheter i fler än ett plan. Huvudbyggnader i två plan får uppföras med en högsta byggnadshöjd om 7,5 meter. Ny bebyggelse i området ska placeras på sådant sätt att de passar in i det befintliga stadsrummet. Detta är viktigt för att behålla den bevarandevärda stads- och industristrukturen i området. Den totala byggnadsarean, med komplementbyggnader inräknat, är 630 kvm för fastighet 1:50 och 370 kvm för fastigheten 1:46. Luftutsläpp på nya byggnadsverk skall placeras mot Gävlevägen. Detta för att ventilationsluft inte ska släppas ut mot de direkt angränsande fastigheterna väster om planområdet. Området inom 20 meter från Gävlevägens vägkant får inte uppmuntra till stadigvarande vistelse. Detta innebär att bord och stolar inte får placeras närmare än 20 meter från Gävlevägen. Gävlevägen ska avgränsas av en infiltrationsyta eller mindre dike för att förhindra att vätskor kan rinna från vägkroppen in i planområdet. I planområdets västra och södra del skall ett bullerplank uppföras. Detta för att skydda omgivande fastigheter för buller och insyn. Bullerplank ska vara tätt mot mark samt i sidled. Planket ska placeras så att skötsel av planket kan ske utan att beträda grannfastigheter. Beslut om plankets placering ska ske i samråd med kommunens bygglovshandläggare samt ledningsägare inom planområdet. Bullerplank och parkeringar inom planområdet är bygglovspliktiga trots att de är planenliga efter det att planen vunnit laga kraft. Bygglov och startbesked måste meddelas från kommunens sida innan byggnadsarbeten kan påbörjas. Kyrkslätten 1:46 har i dagsläget ingen infart till fastigheten. Med tanke på utformningen av riksväg 76 bör endast en gemensam infart brukas. Detta medför att fastighetsägaren till 1:46 genom bestämmelse för gemensamhetsanläggning i plankartan kan skriva avtal med ägaren till 1:50 som ger rätten att nyttja in- och utfarten på 1:50. Detta kan bland annat lösas genom ett servitut för nyttjande av in- och utfart. Detta blir dock inte gällande förrän avtal upprättats mellan berörda fastighetsägare. In- och utfartens utformning regleras i Trafikverkets styrdokument för vägar och gator (VGU). Planområdet för centrumverksamhet ska rymma flera parkeringsplatser. För planområdet finns en parkeringsnorm som innebär att 1000 kvm verksamhet kräver 30 parkeringsplatser. Dessa parkeringsplatser skall anordnas intill riksväg 76. För få parkeringsplatser på området kan leda till att trafiken på riksväg 76 ges en negativ påverkan. Genom exempelvis köbildning. Ett ändrat ändamål på 1:95 medför att fler bilar kan rymmas på planområdet.

11 11(14) Planområdet kan indelas i maximalt två fastigheter. Minsta tillåtna fastighetsstorlek är 1200 kvm. Området längs med parkeringsutrymmena inom planområdet bör förslagsvis omfattas av ett servitut för nyttjande av utfartsväg på Kyrkslätten 1:50. Fastighetsägarna kan genom ett servitut tillåta ägaren till 1:46 att använda in- och utfarten på 1:50. Vid störningar från framtida centrum- och handelsverksamheter ska klagomål och anmälningar framföras till Älvkarleby kommuns livsmedels- och hälsoinspektör. Störningar från verksamheter regleras i Miljöbalken. En behovsbedömning visar på att ingen MKB behövs. Genomförande av planen kan medföra viss påverkan från buller och andra typer störningar. Gräsmark i området tas också i anspråk för nytt byggnadsverk. Vid genomförande av detaljplanen kommer respektive fastighetsägare att beröras av följande konsekvenser: Kyrkslätten 1:50 Trafiken kan komma att öka på fastigheten 1:50 då genomfartstrafik tillåts. Den befintliga verksamheten kan stärkas i och med utökade byggrätter samt fördelaktigare användningssätt på fastigheten. Kyrkslätten 1:46 Fastighetsägare och parkerande fordon på fastigheten 1:46 ges rätten att nyttja in- och utfarten på 1:50. Fastigheten blir bebyggd och den befintliga verksamheten på 1:50 ges möjlighet att stärkas även på fastigheten 1:46. Omkringliggande fastigheter Ökande trafik inom planområdet leder till mer buller. Utnyttjande av ökade byggrätter kan försämra utsikt mot Gävlevägen för de fastigheterna väster om planområdet men bidrar samtidigt till att buller från samma väg minskar.

12 12(14) Samråd sker under hösten 2015 för att sedan granskas efter det. Ett antagande av planen beräknas ske under våren Genomförandetiden är 15 år från den dagen planen vunnit laga kraft. Det är under den tiden byggrätterna garanteras. Om inte planen är genomförd inom tidsramen kan kommunen lösa in kvartersmarken med, icke genomförda, byggrätter om det är viktigt för att genomföra planen. Området ligger inom verksamhetsområde för dricksvatten, spillvatten och dagvatten. Kommunalt omhändertagande av dagvatten finns inte i området. Vid planens genomförande bör planområdet kopplas till dagvattennätet för omhändertagande av dagvatten. Planområdets dagvatten rinner ut i Skutskärsverkens industrihamn. Detta innebär att den aktuella vattenförekomsten är Skutskärsfjärden. Skutskärsfjärden har en måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Miljökvalitetsnormerna för år 2015 är hög ekologisk och god kemisk status. Påverkan på dagvattnet och miljökvalitetsnormer bedöms dock vara så liten att riskreducerande åtgärder ej behöver regleras i planen. Planområdet bör dock anslutas till det kommunala dagvattennätet för att säkerställa omhändertagandet av dagvatten. Ytor för parkering och infartsväg kan med fördel asfalteras och bör då också utrustas med oljeavskiljare. För markledningar, förutom serviser reserveras mark som u-område på plankartan. Områden betecknade med u i plankartan får inte bebyggas med byggnader som hindrar åtkomst till ledningar i området. Parkeringar är dock tillåtna. Avfallet ska tas om hand kommunalt. Ledning för fiberstamnätet löper längs med Östra vägen, ca 250 meter österut. Planområdet är inte utsatt för rasrisk och kräver inga geotekniska utredningar för att fastställa lämpligt grundläggningssätt. Radonvärden beaktas vid framtida bygglovsskeden.

13 13(14) Plank på kvartersmark bekostas av fastighetsägare till vilken fastighet planket placeras på. Alltså fastighetsägare till 1:50 samt 1:46. Plank på 1:50 skall uppföras omgående efter det planen vunnit laga kraft. I övriga delar av området skall plank uppföras i den takt området byggs ut. Planavgift tas ut i samband med bygglovsprövning. Om fastigheterna ska ändras i storlek krävs fastighetsreglering. Fastighetsägare står för kostnader som uppkommer om fastighetsregleringar ska ske inom planområdet, och som sker på fastighetsägares initiativ. Planen har upprättats av Johannes Siirtola i samarbete med Sofie Åberg, kommunarkitekt på Älvkarleby kommun. Johannes Siirtola Fysisk planerare Älvkarleby kommun

14 14(14) Älvkarleby kommun. (2009). Översiktsplan Älvkarleby kommun Hämtat från: splan+2009.pdf Älvkarleby kommun, & Sweco. (2015). Riskutredning Bodaån, Skutskär. Hämtat från: %C3%A5n.pdf