Konkurrenssituationen på olika delmarknader inom området för elektronisk kommunikation 2005/2006

Transkript

1 DATUM RAPPORTNUMMER 29 juni 2006 PTS-ER-2006:28 ISSN DIARIENR Konkurrenssituationen på olika delmarknader inom området för elektronisk kommunikation 2005/2006 Delrapport

2

3 Förord Post- och telestyrelsen (PTS) har av regeringen fått uppdraget (regeringsuppdrag 5) att redovisa konkurrenssituationen på olika delmarknader inom området elektronisk kommunikation, särskilt i fråga om hinder för marknadstillträde inklusive en redovisning av om vidtagna tillsynsåtgärder ger avsedd effekt och leder till en förbättrad konkurrenssituation. PTS har vidare fått i uppdrag att redovisa arten och omfattningen av de klagomål som framförts till Allmänna reklamationsnämnden, Konsumentverket och till myndigheten. Denna del av uppdrag redovisas i separat rapport. Regeringsuppdrag 5 skall redovisas till regeringen senast 30 juni 2006 samt därefter senast i samband med årsredovisningen för PTS har under flera års tid haft i uppdrag att redovisa konkurrenssituationen på olika delmarknader inom området för elektroniskt kommunikation. Uppdraget har dock förändrats i år, då myndigheten även har fått i uppdrag att redovisa om vidtagna tillsynsåtgärder ger avsedd effekt och leder till en förbättrad konkurrenssituation. Rapporten har skrivits med utgångspunkt i de marknader som analyserats och identifierats av enheten för marknadsskyldigheter, med tyngdpunkt på de marknader där skyldigheter ålagts, vilka utgör grunden för PTS tillsynsarbete. Stockholm i juni 2006 Marianne Treschow Generaldirektör Post- och telestyrelsen

4

5 Innehåll Sammanfattning Uppdraget Inledning Fast telefoni Marknadsöversikt Fasta samtalstjänster Kunder till fast telefoni Intäkter USO Marknadsanalyser och skyldigheter Fast anslutning Telefonitjänster Tillsynsåtgärder Tillsynen av grossistprodukt för telefonabonnemang (GTA) Effekter av tillsynen ADSL utan krav på telefonabonnemang Tvistlösning Bredbandsaccess Marknadsöversikt Datakommunikationstjänster Marknadens struktur Internettjänster Kunder med Internetaccess Rörlighet Den svenska marknaden för Internetanslutning med hög överföringskapacitet Marknaden för xdsl-anslutning Marknadsanalyser och skyldigheter LLUB Bitström Förutsättningar för en hållbar konkurrens på bredbandsmarknaden Tillsynsåtgärder LLUB Effekter av tillsynen Bitström Tvistlösning Hyrda förbindelser Marknadsöversikt Marknadsanalyser och skyldigheter Minimiutbudet Terminerande avsnitt Trunkavsnitt Tillsynsåtgärder Minimiutbudet Terminerande avsnitt Fast samtrafik Marknadsöversikt Marknadsanalyser och skyldigheter Originering, samtalsförmedling och terminering Skyldigheter Tillsynsåtgärder Kostnadsorientering enligt LRIC...46 Post- och telestyrelsen 5

6 6.3.2 Kreditriskpremie Tvistlösning Mobil samtrafik m.m Marknadsöversikt mobila samtalstjänster Mobila samtalstjänster Marknadstrender Marknadsandelar Kundrörlighet Omsättning Samtrafik i mobila nät Marknadsanalyser och skyldigheter Tillträde och originering Internationell roaming Mobil terminering Tillsynsåtgärder Kalkylarbete mobila nätet Tvistlösningsärenden Broadcasting Marknadsöversikt Marknadsanalyser och skyldigheter Tillsynsåtgärder Övrigt Nummerportering G-utbyggnaden...63 Litteratur Post- och telestyrelsen

7 Sammanfattning PTS har av regeringen enligt regleringsbrev för 2006 (regeringsuppdrag 5) fått i uppdrag att redovisa konkurrenssituationen på olika delmarknader inom området elektronisk kommunikation, särskilt i fråga om hinder för marknadstillträde inklusive en redovisning av om vidtagna tillsynsåtgärder ger avsedd effekt och leder till en förbättrad konkurrenssituation. Myndigheten skall vidare redovisa arten och omfattningen av de klagomål som framförts till Allmänna reklamationsnämnden, Konsumentverket och till myndigheten. I denna rapport beskrivs enbart den del som avser konkurrenssituationen på olika delmarknader inom området elektronisk kommunikation, särskilt i fråga om de hinder för marknadstillträde som PTS har uppmärksammat inklusive redovisning av vidtagna tillsynsåtgärder. Den del av uppdraget som avser klagomål redovisas i separat rapport. Rapporten har skrivits med utgångspunkt i de marknader som analyserats och identifierats av enheten för marknadsskyldigheter, med tyngdpunkt på de marknader där skyldigheter ålagts, vilka utgör grunden för PTS tillsynsarbete. Andelen fasta abonnemang som tillhandahålls av annan operatör än TeliaSonera har ökat. 1 Ökningen beror till största del på införandet av återförsäljarprodukten grossistprodukt för telefonabonnemang (GTA), vilken har gjort det möjligt för fler operatörer att fakturera abonnemangsavgiften. Under 2005 har försäljningen varit omfattande och antalet uppgick i december 2005 till abonnemangskunder. Resterande ökning återfinns inom den IP-baserade telefonin. 2 PTS tillsyn av GTA syftar till att förbättra rörligheten på GTA-marknaden samt att öka kvaliteten i och tillgängligheten till abonnemangstjänsten. Effekterna på konkurrensen bör bli positiva då tillsynsåtgärderna bl.a. syftar till färre hinder för beställning av GTA, lägre avgifter för operatörerna samt kvalitetsförbättringar och tillgång till likvärdiga tilläggstjänster. Vad gäller Internetaccesser till hushåll fortsätter trenden med växande andel fasta anslutningar. Enligt den statistik som redovisats av operatörerna är antalet fasta accesser i slutet av 2005 för första gången fler än antalet uppringda accesser. Av de fasta anslutningarna står xdsl för 64 procent av den totala marknaden för fasta Internetaccesser till hushåll. Tillträde till TeliaSoneras telestationer är en förutsättning för att andra operatörer ska kunna erbjuda xdsl-tjänster via LLUB och därmed avgörande för marknadsutvecklingen och konkurrenssituationen för bredband genom det 1 Den sista december 2005 tillhandahölls drygt 19 procent av det totala antalet telefonabonnemang av en annan operatör än TeliaSonera, vilket är en ökning med 17 procentenheter från sista december Det fanns abonnemang för IP-baserad telefoni den sista december 2005, vilket motsvarar en ökning med 159 procent sedan sista december 2004 då antalet var Post- och telestyrelsen 7

8 traditionella accessnätet. Många av TeliaSoneras telestationer kräver idag stationsanpassningar för att kunna tillhandahålla ytterligare kapacitet, t.ex. för att ge andra operatörer tillträde till accessnätet genom LLUB. Sedan den 1 mars 2006 erbjuder sig TeliaSonera att på begäran utreda alla typer av stationsanpassningar, utökningar etc. TeliaSoneras ändrade inställning har inneburit att fokus i tillsynen flyttats från frågan om vad som kan anses utgöra en rimlig begäran, till att istället bli en fråga om hur kostnaderna för stationsanpassningar ska fördelas. PTS tillsyn av LLUB syftar till att förbättra förutsättningarna för operatörer att få tillgång till nödvändig infrastruktur för att kunna tillhandahålla bl.a. bredbandstjänster samt att öka kvaliteten i och tillgängligheten till LLUB-tjänster. Effekterna på konkurrensen bör bli positiva då tillsynsåtgärderna bl.a. syftar till att operatörer ska kunna få tillträde till fler telestationer, priser som ger korrekt investeringsincitament för operatörerna samt tillgång till likvärdig information. Tillsynen syftar även till att slutkunder i slutänden ska få bättre utbud av tjänster. PTS uppfattning är att tillgången till LLUB- och bitströmstillträde långsiktigt ger förutsättningar att komma till rätta med de konkurrensproblem som idag förekommer på bredbandsområdet. Att PTS skyldighetsbeslut på bitströmsmarknaden under lång tid varit inhiberat och då TeliaSonera inte på frivillig väg tillhandahållit en bitströmsprodukt som motsvarar vad marknadsaktörerna efterfrågar samt då TeliaSonera dessutom har begränsat tillgången till bolagets återförsäljarprodukter har detta inneburit begränsningar i framväxten av konkurrens, vilket riskerar att få allvarliga konsekvenser för slutkunderna och samhället både på kort och lång sikt. Sedan länsrätten genom dom den 20 april 2006 avslagit TeliaSoneras överklagande gäller PTS skyldighetsbeslut avseende bitström och tillsyn har kunnat inledas. TeliaSonera ska den 21 juli 2006 tillhandahålla ett referenserbjudande över bitströmsprodukter. Bitström kan på sikt leda till att fler operatörer kan etablera sig på fler platser i landet och till att konsumenternas valmöjligheter därmed ökar. Det är ännu för tidigt att uttala sig om effekterna av den inledda tillsynen på bitströmsområdet. PTS har i december 2005 beslutat om skyldigheter för Teracom i syfte att ge andra företag möjlighet att konkurrera på marknaderna för överföring av marksänd TV och ljudradio. Besluten öppnar dessa marknader för konkurrens och syftar till att ge andra företag rimliga villkor för att använda Teracoms marknät för att överföra TV och radio. Vad myndigheten känner till har åtminstone en aktör har begärt tillträde och tecknat avtal med Teracom sedan skyldighetsbesluten fattades. Det är ännu för tidigt att uttala sig om effekterna av den inledda tillsynen på broadcastingområdet. 8 Post- och telestyrelsen

9 1 Uppdraget Post- och telestyrelsen (PTS) har av regeringen enligt regleringsbrev för 2006, fått i uppdrag att redovisa konkurrenssituationen på olika delmarknader inom området elektronisk kommunikation (regeringsuppdrag 5). Följande aspekter skall i detta sammanhang belysas: Hinder för marknadstillträde Om vidtagna tillsynsåtgärder ger avsedd effekt och leder till en förbättrad konkurrenssituation Arten och omfattningen av de klagomål som framförts till Allmänna reklamationsnämnden, Konsumentverket och till myndigheten I denna rapport beskrivs enbart den del som avser konkurrenssituationen på olika delmarknader inom området elektronisk kommunikation, särskilt i fråga om de hinder för marknadstillträde som PTS har uppmärksammat. Mer omfattande beskrivningar och analyser av konkurrenssituationen står också att finna i ett antal marknadsstudier som PTS dels kontinuerligt genomför, dels genomför till följd av särskilda behov eller med anledning av regeringsuppdrag. Den del av uppdraget som avser klagomål redovisas i separat rapport. Vad gäller konkurrenssituationen på bredbandsmarknaden kan nämnas att detta följs särskilt med anledning av regleringsuppdraget 3 i regleringsbrevet för Regeringsuppdrag 5 skall redovisas till regeringen senast 30 juni 2006 samt därefter senast i samband med årsredovisningen för Inledning Rapporten skrivs med utgångspunkt i de marknader som analyserats och identifierats av enheten för marknadsskyldigheter, med tyngdpunkt på de marknader där skyldigheter ålagts, vilka utgör grunden för PTS tillsynsarbete. Reglerna för dominerande operatörer ändrades när lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (EkomL) trädde i kraft Grundtanken i de nya direktiven och EkomL är att operatörerna själva ska se till att konkurrensen fungerar. Direktiven och lagen innehåller verktyg som kan användas vad det gäller särskilt dominerande teleoperatörer om konsumenternas behov inte tillgodoses av marknaden eller om konkurrensen inte fungerar. Med den nya lagen utökades PTS mandat. Myndigheten ska fatta beslut om på vilka marknader det är lämpligt med en förhandsreglering (relevanta marknader), analysera de aktuella marknaderna och skräddarsy skyldigheter. Regler för bedömningar av dominerande operatörer och vilka skyldigheter detta medför flyttades från lag till beslut från myndighet. Post- och telestyrelsen 9

10 Bedömningar av dominerande operatörer görs i tre steg: 1. Först ska en definition av relevanta marknader göras. PTS bestämmer vilka marknader som är relevanta. Det finns en periodisk rekommendation från EUkommissionen om vilka marknader som bör analyseras. 2. När marknaderna är definierade undersöks om effektiv konkurrens råder där. Om konkurrensen inte fungerar ska minst en dominerande operatör (s.k. SMPoperatör 3 ) utses. Om konkurrensen däremot fungerar tas denna ställning bort. Även de skyldigheter som företaget har haft på grund av sin dominerande ställning ska tas bort om konkurrensen fungerar. 3. Det tredje steget i bedömningen är att besluta om särskilda skyldigheter för den eller de dominerande operatörer som kan finnas på varje marknad. Översiktstabell analys av de 18 delmarknaderna Relevant marknad Status Slutkundsledet 1. Tillträde till det fasta telefonnätet - hushåll Slutligt beslut 18 februari Tillträde till det fasta telefonnätet - företag Slutligt beslut 18 februari Allmänt tillgängliga lokala och/eller nationella telefonitjänster (fastnät) för hushåll 4. Allmänt tillgängliga internationella telefonitjänster (fastnät) för hushåll 5. Allmänt tillgängliga lokala och/eller nationella telefonitjänster (fastnät) för företag 6. Allmänt tillgängliga internationella telefonitjänster (fastnät) för företag Slutligt beslut den 15 september Slutligt beslut den 15 september Slutligt beslut den 15 september Slutligt beslut den 15 september Minimiutbudet av hyrda förbindelser Slutligt beslut 6 juli Grossistledet 8. Samtalsoriginering i det fasta allmänna telefonnätet 9. Samtalsterminering i fasta individuella allmänna telefonnät 10. Förmedlingstjänster via det fasta allmänna telefonnätet Slutligt beslut 6 juli Slutligt beslut 6 juli Slutligt beslut 6 juli LLUB Slutligt beslut 24 november SMP significant market power 10 Post- och telestyrelsen

11 Relevant marknad 12.Bredbandstillträde för grossistledet (bitströmstillträde) Status Slutligt beslut 24 november Terminerande avsnitt av hyrda förbindelser i grossistledet Slutligt beslut den 6 oktober Trunkavsnitt av hyrda förbindelser i grossistledet. 15. Tillträde till och samtalsoriginering i allmänna mobiltelefonnät 16. Samtalsterminering i individuella mobiltelefonnät 17. Internationell roaming i allmänna mobiltelefonnät 18. Överföring av TV via det analoga marknätet Överföring av TV via det digitala marknätet Överföring av radio via det analoga marknätet Slutligt beslut den 10 mars Slutligt beslut den 15 september Slutligt beslut 6 juli Utkast färdigställt för notifiering den 31 maj Slutligt beslut avseende steg 1 och 2 den 22 juni Slutligt beslut avseende skyldigheter den 15 december Avslutningsvis redovisas av myndigheten vidtagna åtgärder utifrån bestämmelser i EkomL, som inte är hänförliga till någon definierad marknad. 3 Fast telefoni 3.1 Marknadsöversikt Fasta samtalstjänster Under 2005 bedöms runt 55 operatörer aktivt ha tillhandahållit fasta samtalstjänster (inklusive IP-baserad telefoni). Ungefär 15 operatörer erbjuder fasta samtalstjänster enbart till företagskunder. Det totala antalet operatörer har ökat något under året, vilket framför allt beror på att ett antal operatörer som erbjuder IP-baserad telefoni har tillkommit. Den sista december 2005 fanns det fasta telefonabonnemang i Sverige, vilket motsvarar en minskning med drygt 1 procent jämfört med samma tidpunkt Post- och telestyrelsen 11

12 2004. Av de fasta abonnemangen var PSTN-abonnemang 4 i slutet av Då tillhandahölls drygt 19 procent av det totala antalet telefonabonnemang av en annan operatör än TeliaSonera, vilket är en ökning med 17 procentenheter från sista december Ökningen beror till största del på införandet av grossistprodukt för telefonabonnemang (GTA), vilken har gjort det möjligt för fler operatörer att fakturera abonnemangsavgiften. Under februari 2005 beslutade PTS att Telia Sonera är skyldig att erbjuda en grossistprodukt för telefonabonnemang (GTA) 5. GTA gör det möjligt för andra operatörer att fakturera abonnemangsavgiften till slutkunden. Avsikten med GTA är att bryta upp det monopol som i praktiken har rått på delmarknaden fasta telefonabonnemang, genom att erbjuda kunden möjlighet att köpa sitt fasta abonnemang hos olika operatörer. Genom GTA får kunden alla avgifter för sin fasta telefon på samma faktura. Operatörerna är intresserade av att bland annat erbjuda abonnemang då detta kan leda till att kunden starkare binds till operatören, och eftersom det ökar möjligheten till differentierade erbjudanden. Redan innan PTS beslut, under hösten 2004, lanserade Telia Sonera en grossistprodukt för telefonabonnemang. Under 2005 har försäljningen varit omfattande och antalet uppgick i december 2005 till abonnemangskunder. Enligt individundersökningen kan konstateras att 91 % av dem som har fast telefon, känner till möjligheten att byta operatör för abonnemanget. Och att en stor del av dessa, 75 procent, anser att de inte enbart känner till möjligheten, utan även vet vad det innebär. Detta är en hög andel vilket är en förutsättning för att konkurrens ska kunna existera, åtminstone sett ur ett efterfrågeperspektiv. Både GTA och IP-baserad telefoni 6 ger fler operatörer möjlighet att ta ett helhetsansvar för kundens telefoni, där operatören kan erbjuda kunden skräddarsydda paketlösningar. Utvecklingen mot paketlösningar är ännu i ett tidigt skede, men flera operatörer har fortsatt utvecklingen mot att erbjuda kombinationer av tjänster. Ett begrepp som ofta används i sammanhanget är Triple Play. Namnet syftar på att de tre tjänsterna Internet, telefoni och tv erbjuds och säljs som en paketlösning till kunden. Det fanns abonnemang för IP-baserad telefoni den sista december 2005, vilket motsvarar en ökning med 159 procent sedan sista december 2004 då antalet var Det stora flertalet, stycken, var hushållskunder. Det är inte alla telefonikunder som är anslutna till sådana accessnät som erbjuder IP-baserad telefoni. Men den potentiella kundbasen ökar allteftersom fler operatörer börjar erbjuda IP-baserad telefoni i olika typer av nät. Bredbandsbolaget är för närvarande den operatör som har flest kunder av IP-baserad telefoni, näst flest kunder har Com Hem. 4 Ett PSTN-abonnemang är liktydigt med en huvudledning till egen slutkund. Vanligtvis äger operatören huvudledningen eller hyr den av en nätoperatör (exempelvis genom fullt eller delat tillträde) eller köper en grossistprodukt för telefonabonnemang. 5 Se PTS skyldighetsbeslut, dnr och Här avses sådan IP-baserad telefoni där kunden kan ansluta en traditionell telefon till accessnätet. 12 Post- och telestyrelsen

13 3.1.2 Kunder till fast telefoni I slutet av 2005 fanns det kunder av fast telefoni 7. Av dessa var förvalskunder, kunder som flyttat sitt abonnemang (GTA) till en annan operatör än Telia Sonera och kunder till IP-baserad telefoni Intäkter Marknadsvärdet för fasta samtalstjänster uppgick under 2005 till 21,9 miljarder kronor, vilket är 2,1 miljarder mindre än under samma period Marknaden för fasta samtalstjänster uppvisar med andra ord en negativ tillväxt på 9 procent. Skillnaden är stor mellan intäkterna för de olika samtalsslagen för fasta samtalstjänster, och den trafikvolym som genererar dessa intäkter. Trots att nationella samtal står för närmare 86 procent av trafiken, så gav dessa endast 45 procent av intäkterna Mest intresseväckande är ändå det faktum att samtal från fasta nät till mobilnät enbart står för drygt 9 procent av trafiken, medan de samtidigt genererar hela 49 procent av de trafikrelaterade intäkterna. Samtal från fasta nät till mobilnät är ett samtalsslag som tyvärr inte ofta uppmärksammas. Det höga minutpriset för dessa samtal kan relateras till de priser som råder på marknaden för mobila samtalstjänster och då framför allt de samtrafikavgifter som mobilnätsoperatörerna tar ut för att terminera samtal i sina mobilnät. Figur 1 Andel trafikminuter i förhållande till andel trafikintäkter för olika fasta samtalsslag Intäkter Trafik Nationell Fast till mobil Internationell 0% 20% 40% 60% 80% 100% 7 Avser telefonikunder till nationell, fast till mobil och internationell telefoni. Post- och telestyrelsen 13

14 Kundrörlighet Enligt individundersökningen är sextio procent för närvarande nöjda med den operatör de har för det fasta abonnemanget, medan 7 procent är uttalat missnöjda. Rörligheten på marknaden är relativt hög då nästan fyra av tio svenskar anser att deras hushåll någon gång gjort ett eget, aktivt byte av operatör för abonnemanget (alltså ett byte som hushållet själv bett om). Mer än hälften av de som bytt operatör bytte efter det att de blivit kontaktade av en annan operatör och erbjudits ett fördelaktigt erbjudande. Ett av de viktigaste skälen till byte är just att få ner kostnaderna för telefoni. Hälften av svenskarna har inte bytt och de flesta anser att de ringer så pass lite att det inte är någon idé att byta operatör respektive de är rädda för problem vid ett byte. Utöver att välja abonnemangsoperatör kan hushållen i Sverige också välja operatör för samtalen. Enligt individundersökningen är TeliaSonera fortfarande marknadsledande som huvudsaklig operatör för samtalen Näst största operatör i år är också liksom tidigare Tele2 och därefter Glocalnet och Optimal Telecom. Förändringar av marknadsandelarna har skett då exempelvis TeliaSoneras andel minskade och Bredbandsbolagets andel ökade jämfört med tidigare år TeliaSonera Tele2 Glocalnet Optimal Telecom Bredbandsbolaget Universal Telecom ACN PGOne ComHem Rix Telecom Spray TeliTel Vattenfall Annan teleoperatör Vet ej / Ej svar Figur 2 Marknadsandelarna för samtalsoperatörerna (källa: Individundersökningen) Knappt sex av tio är nöjda med sin samtalsoperatör, vilket är en försämring jämfört med tidigare år, då cirka 65 procent var nöjda. Hälften av svenskarna i åldern år som har fast telefoni har gjort ett eget, aktivt byte av operatör för samtalen. De flesta av dessa byten har skett för mer än 6 månader sedan.byte av samtalsoperatör är vanligare bland de som har högre utbildning och mindre vanligt bland de som bor i hushåll med enbart äldre hushållsmedlemmar (över 60 år). 3.2 USO I 5 kap.1, 1-6 EkomL anges de så kallade samhällsomfattande tjänsterna vars tillhandahållande kan åläggas operatörer genom beslut. En sådan samhällsomfattande tjänst är anslutning till det allmänna telefonnätet till en fast 14 Post- och telestyrelsen

15 nätanslutningspunkt. Om det behövs för att en samhällsomfattande tjänst skall finnas tillgänglig till överkomligt pris, får den som bedöms lämplig förpliktas att tillhandahålla denna tjänst. PTS beslutade den 19 augusti 2005 att, enligt 5 kap. 1 första stycket 1 EkomL, förplikta TeliaSonera Sverige AB att till överkomligt pris uppfylla rimliga krav på anslutning till det allmänna telefonnätet till en fast nätanslutningspunkt i stadigvarande bostad eller fast verksamhetsställe åt var och en som begär det. Avgörande för om någon kan åläggas att tillhandahålla en samhällsomfattande tjänst är att det behövs för att tjänsten skall finnas tillgänglig till ett överkomligt pris till alla som så önskar. De ekonomiska förutsättningarna för att tillhandahålla anslutning är olika i olika delar av landet. Kostnaderna för att tillhandahålla telefoniabonnemang i glesbebyggt område skiljer sig väsentligt från kostnaden att tillhandahålla telefoniabonnemang i tättbebyggt område. Det finns en uppenbar risk att vissa kundgrupper inte erbjuds telefoniabonnemang till ett överkomligt pris. Denna risk är enligt PTS uppfattning tillräckligt stor för att ett behov av att förplikta någon operatör att tillhandahålla tjänsten anslutning skall finnas. Då det behövs för att en samhällsomfattande tjänst skall finnas tillgänglig får den som bedöms lämplig för detta åläggas att tillhandahålla tjänsten. För att en operatör skall anses lämplig gäller att denne skall ha förutsättningar att klara ett sådant åliggande. PTS bedömning är att TeliaSonera är den enda operatör som i dag har möjlighet och därmed är lämplig att uppfylla en förpliktelse att tillhandahålla anslutning åt var och en som begär det. TeliaSonera har lång erfarenhet av att tillhandahålla grundläggande telekommunikationstjänster till alla och har i dag en väl utbyggd, landsomfattande infrastruktur. Telia AB har tidigare genom tillståndsvillkor, gällande till 24 april 2004, ålagts att tillhandahålla telefonitjänst till fast nätanslutningspunkt till alla. 99 % av slutkunderna har idag anslutning till det allmänna telefonnätet genom TeliaSoneras rikstäckande accessnät. Fast anslutning genom alternativ infrastruktur finns för närvarande endast i vissa mindre, avgränsade, geografiska områden. PTS anser att lagens krav på överkomligt pris är tillräckligt för att skydda konsumenterna mot för höga priser och att det idag inte finns anledning att fastställa något högsta pris. PTS anser inte heller att det idag finns anledning att kräva enhetligt pris över hela landet. PTS bedömer att förpliktelsen inte är oskäligt betungande. TeliaSonera ges möjlighet att även i fortsättningen täcka sina kostnader för anslutning totalt för landet. Möjlighet till prisdifferentiering gör att TeliaSonera kan möta konkurrensen om de lönsamma kunderna. Om en begäran om anslutning eller uppgradering av anslutning skulle kräva avsevärda investeringar kan i det enskilda fallet göras en bedömning inom ramen för om begäran skall anses rimlig. TeliaSonera överklagade beslutet till länsrätten i Stockholms län den 12 september 2005 och yrkade även att länsrätten skulle inhibera beslutet. Länsrätten biföll TeliaSoneras yrkande om inhibition den 26 september PTS överklagade länsrättens beslut om inhibition till kammarrätten i Stockholm den 7 oktober Post- och telestyrelsen 15

16 2005. Kammarrätten meddelade den 4 november avslag på PTS överklagande. Frågan avvaktar avgörande i sak i länsrätten. TeliaSonera införde i mars 2006 nya förutsättningar för nyanslutning till sitt telefonnät. Tidigare anslöts alla fastigheter i Sverige till TeliaSoneras fasta telefonnät till samma enhetliga nybeställningsavgift och TeliaSonera drog kopparnät till första telejack till samma kostnad oavsett avstånd och andra tekniska förutsättningar. TeliaSonera tar från och med den 8 mars ut en nätanslutningsavgift i de fall kostnaden för anslutningen överstiger kronor. Avgiften uppges vara kostnadsbaserad enligt en standardiserad prislista. Detta har föranlett ett antal frågor från allmänheten till PTS om rimligheten i avgiften. TeliaSonera har även infört en ny anslutningsform, Telia Fastmobil, som kommer att erbjudas kunder där det konstaterats att kostnaden för anslutning till TeliaSoneras fasta nät är hög. Telia Fastmobil är i princip ett fast installerat GSM mobilabonnemang med en prisplan som ger priser med fastnätsnivå. På grund av inhibitionen av beslutet har någon tillsyn av om detta skulle vara förenligt med en skyldighet för TeliaSoneras att tillhandahålla anslutning ej kunnat bedrivas. 3.2 Marknadsanalyser och skyldigheter Fast anslutning Kommissionen definierade i sin rekommendation 8 tillträde till det allmänna telenätet via en fast anslutningspunkt för hushåll respektive andra kunder än hushåll som relevanta marknader. PTS har, efter att utifrån svenska förhållanden ha utvärderat utbuds- och efterfrågesubstitution, avgränsat dessa båda marknader i enlighet med rekommendationen. Avgränsningen innebär bl.a. att anslutning via PSTN och ISDN 2B +D samt bredbandsanslutningar som medger telefoni ingår i marknaderna. PTS definierade marknaderna som nationella, varför de således omfattar Sverige 9. PTS fann vidare att TeliaSonera hade att betydande inflytande på marknaderna 10. Denna slutsats grundades bl.a. på det faktum att TeliaSoneras marknadsandelar uppgick till över 99 procent på marknaden för hushållskunder och till ca 89 procent på marknaden för andra kunder än hushåll, dvs. företag. TeliaSoneras position förstärktes också av ett antal andra indikatorer såsom t.ex. kontroll över infrastruktur, stordrifts- och samproduktionsfördelar och vertikal integration. De konkurrensproblem som PTS konstaterade på marknaderna och som motiverade de skyldigheter som PTS ålade TeliaSonera hade främst sin grund i 8 Kommissionens rekommendation 2003/311/EG av den 11 februari 2003 om relevanta produktoch tjänstemarknader inom området elektronisk kommunikation vilka kan komma ifråga för förhandsreglering enligt ramdirektivet. Dessa marknader utgör marknad 1 resp. 2 i rekommendationen. 9 PTS beslut av den 18 februari 2005 om fastställande om relevant marknad och bedömning av betydande inflytande i ärenden med dnr /23, a och /23, a. 10 Eng: Significant Market Power (SMP). 16 Post- och telestyrelsen

17 avsaknaden av alternativ accessnätsinfrastruktur som kan nyttjas för att erbjuda tjänster motsvarande PSTN -abonnemang och ISDN 2B+D 11. TeliaSonera är den enda aktör på marknaden som har ett fullt utbyggt rikstäckande accessnät, dvs. det rikstäckande metallbaserade accessnätet. Det innebar att det i princip endast var TeliaSonera som producerade tillträde till det allmänna telefonnätet, vilket medförde en stor risk för att TeliaSonera skulle kunna ta ut överpriser på ett sätt som missgynnar slutanvändarna. Mot bakgrund av att TeliaSonera är ett vertikalt integrerat företag fanns också en uppenbar risk att klämeffekter vad gäller prissättningen kunde uppstå, vilket därigenom skulle begränsa grossistkundernas möjligheter att konkurrera på slutkundsmarknaden. Även om klämeffekter inte skulle uppstå fanns risk för att TeliaSonera skulle utnyttja sitt marknadsinflytande för att diskriminera grossistkunder när det gäller andra parametrar än pris, såsom t.ex. beträffande produktegenskaper, kvalitet eller tidsparametrar. Möjligheterna till framväxande konkurrens försvårades av att marknaderna präglades av betydande stordriftsfördelar. Vidare konstaterades att TeliaSonera uppställde ett krav på tecknande av telefonabonnemang vid försäljning av bredbandsaccess och därigenom förhindrade framväxten av konkurrens (t.ex. i form av IP-telefoni) på tillträdesmarknaderna för telefoni via fast anslutning. Det stora hindret för marknadstillträde som identifierades var således det faktum att det i praktiken endast fanns en aktör med tillgång till ett rikstäckande accessnät. Att investera i alternativ infrastruktur i accessnätet är riskfyllt och innebär höga inte återvinningsbara kostnader, varför det konstaterades att bestående konkurrens i form av infrastrukturkonkurrens i dagsläget inte var möjlig i någon större utsträckning. En nyetablerad aktör kan i regel inte heller räkna med att utnyttja stordrifts-, mängd- koncentrationsfördelar i samma utsträckning som en redan etablerad operatör. Även efter att TeliaSonera börjat erbjuda operatörer en återförsäljarprodukt för PSTN-abonnemang kontrollerade företaget produktion, produktutbud och prissättning av denna. Ovanstående konkurrensproblem ledde till att TeliaSonera i egenskap av dominerande företag på marknaderna ålades en skyldighet att på rimlig begäran ge andra operatörer tillträde till en grossistprodukt för telefonabonnemang (GTA). Därigenom fick andra operatörer möjlighet att på lika villkor konkurrera med TeliaSonera i fråga om att erbjuda telefonabonnemang till slutkunder. Detta inkluderar bl.a. tillträde till tilläggstjänster och informationssystem. Grossistprodukten skall tillhandahållas till marginalbaserad prissättning, s.k. retail minus. Vidare skall TeliaSonera bl.a. offentliggöra villkoren i referenserbjudande, tillämpa icke-diskriminerande villkor både i förhållande till sin egen detaljistorganisation och till andra operatörer samt tillämpa särredovisning. I egenskap av företag med betydande inflytande på marknaderna för tillträde till det allmänna telefonnätet har TeliaSonera en lagstadgad skyldighet att tillhandahålla förval och prefix till sina egna abonnenter. För att inte hämma konkurrensen, ålade PTS även en förvals- och prefixskyldighet avseende kunder 11 Även kallad ISDN Basaccess, motsvarande två kanaler à 64 kbit/s och en signaleringskanal. ISDN står för Integrated Service Digital Network. Post- och telestyrelsen 17

18 hos operatörer som köpt GTA samt att på begäran tillhandahålla faktureringsunderlag avseende de samtalsslag som inte omfattas av förval. Vidare ålades TeliaSonera en skyldighet både gentemot slutkunder och grossistkunder att tillhandahålla bredbandsaccess utan krav på att slutkunden har ett fast telefonabonnemang. I de fall bredbandsaccess tillhandahålls via s.k. delat tillträde 12, skall TeliaSonera tillhandahålla bredbandsaccess oberoende av vilken operatör som tillhandahåller telefonabonnemanget Telefonitjänster Kommissionen definierade fyra marknader för telefonitjänster i det fasta nätet i sin rekommendation; allmänt tillgängliga lokala och/eller nationella telefonitjänster som tillhandahålls via en fast anslutningspunkt - för hushåll, allmänt tillgängliga internationella telefonitjänster som tillhandahålls via en fast anslutningspunkt - för hushåll, allmänt tillgängliga lokala och/eller nationella telefonitjänster som tillhandahålls via en fast anslutningspunkt - för andra kunder än hushåll och allmänt tillgängliga internationella telefonitjänster som tillhandahålls via en fast anslutningspunkt - för andra kunder än hushåll. PTS definierade marknaderna i enlighet med kommissionens rekommendation och fann att dessa var nationella. PTS konstaterade dock att det inte fanns några stora etableringshinder på marknaderna mot bakgrund av den reglering som fram till nästa marknadsanalys säkerställer tillgång till förval och prefix samt samtrafik. Vidare fastslog PTS att det inte fanns någon operatör med betydande inflytande på de aktuella marknaderna. PTS fastställde därför inte några relevanta marknader för telefonitjänster som tillhandahålls via en fast anslutningspunkt i Sverige. 3.4 Tillsynsåtgärder Tillsynen av grossistprodukt för telefonabonnemang (GTA) PTS konsument- och konkurrenstillsyn hade uppgiften att från maj 2005 se över villkoren i referenserbjudandet och dess tillämpningar, däribland system och rutiner för överflyttning, de tilläggstjänster som TeliaSonera erbjuder och prissättningen gentemot andra operatörer. Nya operatörer ska ges möjlighet att erbjuda abonnemang till allmänhet och företag genom denna abonnemangstjänst i TeliaSoneras accessnät. Förenklad fakturahantering för abonnenterna och priskonkurrens avseende abonnemang är mål på längre sikt. Tillsynen startade till andra halvåret 2005 med olika informationsmöten med TeliaSonera resp. att par av GTA-operatörerna. PTS hämtade även in skriftlig information till granskningen av detaljerna i konkurrensvillkoren. 12 Delat tillträde innebär att den övre delen av kopparledningens frekvensutrymme används för datatrafik, medan den nedre delen används för telefoni. 18 Post- och telestyrelsen

19 I tillsynen konstaterade PTS också att TeliaSonera kunde möta den stora efterfrågan som uppstod på marknaden under I december skrev PTS en statusrapport om tillsynen av GTA och inhämtade remissvar från operatörerna i januari Nedanstående områden har hanterats i PTS tillsyn. Prissättning Enligt skyldighetsbeslutet för GTA skall TeliaSonera tillämpa marginalbaserad prissättning (retail minus). Marginalbaserad prissättning används framförallt för att minska risken för klämeffekter vilket kan utgöra ett betydande inträdeshinder för en tillträdande operatör och begränsa slutkundernas urval av konkurrerande leverantörer. I skyldighetsbeslutet fastställdes inte den marginal som skall avräknas från slutkundspriset när grossistpriset fastställs, utan denna fråga har behandlats i tillsyn. I tillsynen har företrädare för TeliaSonera och PTS sammanträffat vid flera tillfällen under perioden maj 2005 december PTS har även begärt in information skriftligen av TeliaSonera. Sammanträdena och informationsinhämtningen syftade till att gå igenom prissättningen av GTA samt ge TeliaSonera tillfälle att redogöra för de uppgifter som ligger till grund för prissättningen. Arbetet resulterade i att PTS den 7 december underrättade TeliaSonera om att sänka priset på GTA. TeliaSonera har därefter ändrat sitt referenserbjudande i enlighet med underrättelsen med undantag av en korrigering av priset för övergång mellan operatörer 13. PTS hade inga invändningar mot Telia Soneras korrigering. De mest betydelsefulla förändringarna i referenserbjudandet var en ökning av marginalen för privatabonnemang från 12 till 14 koronor per månad samt en sänkning av kostnaden för övergång mellan operatörer med 41 procent. Under våren har PTS gått vidare med tillsyn av TeliaSoneras prissättning av produkten resttrafik 14. Tillsynen har resulterat i att TeliaSonera uppdaterat sitt referenserbjudande för resttrafik. Eftersom PTS inte har inblick i de avtal som respektive GTA-operatör har med TeliaSonera så är det svårt att bedöma vilken effekt som tillsynen fått på marknaden. PTS har dock i en tvistlösning mellan TeliaSonera och Glocalnet fastslagit att det av PTS fastslagna priset för övergång mellan operatörer skall gälla mellan parterna. Hinder - bindningstider eller kundavtalsrelaterade villkor GTA-operatörerna tog i sina remissvar på statusrapporten bl.a. upp problem i beställningsrutiner och systemlösningar. Ett sådant var den hinderflagg för 13 Den avgift som en operatör betalar till TeliaSonera vid övertagandet av en slutkund från TeliaSonera eller från någon annan operatör. 14 Trafikslag som inte omfattas av förval, exempelvis betalsamtal. Post- och telestyrelsen 19

20 nybeställningar som lades i beställningssystemet då abonnenten hade något tidigare avtal som ansågs förhindra en direkt övergång till annan abonnemangsoperatör. Dessa så kallade avtalsrelaterade hinder kunde vara att kundens tidigare abonnemang innebar vissa villkor eller bindningstider. PTS samlade tillsyns- och tvistlösningsarbete har lett till att TeliaSonera meddelat att detta hinder kommer tas bort ur beställningssystemet i juni 2006, vilket avser förbättra rörligheten på GTA-marknaden och tillgängligheten till abonnemangstjänsten. Avbrott och leveranstider vid nybeställning och flytt Under 2005 inkom ett flertal klagomål om problem vid flytt och nybeställningar av abonnemang varvid PTS inledde tillsyn. En begäran om tillsyn från en operatör gällande villkoren vid flytt och nybeställningar av abonnemang inkom även till PTS under Efter diskussioner med operatörerna har det visat sig att detta problem minskat under 2006, vilket även visar sig i antalet klagomål som inkommit till PTS under januari-maj Begäran om tillsyn har dragits tillbaka. Felavhjälpning Vid möte med Telia har PTS fått information om statistik för felavhjälpning som inte visat lika villkor mellan TeliaSoneras abonnenter jämfört med GTAoperatörernas. Samtidigt fick PTS information om ett projekt där TeliaSonera arbetar för att ta fram nya erbjudanden bl.a. om felavhjälpningstiderna fram till slutet av sommaren. I en underrättelse till TeliaSonera om att lika villkor ska gälla begärde PTS att de skulle inkomma med information senast den 5 juni om vilka åtgärder de vidtar för att uppnå icke-diskriminering. TeliaSonera meddelade därefter att de från 2 juni 2006 förändrar produktionsstyrningen av felavhjälpning för telefonikunder så att den blir lika för GTA-operatörernas abonnenter som för abonnenter till Telia Bas. ISDN 2B+D Enligt SMP-beslutet ska GTA även omfatta abonnemangsformen ISDN 2B+D. Då TeliaSonera inte tog upp dessa abonnemangsformer i referenserbjudandet underrättade PTS TeliaSonera sommaren 2005 om att ISDN-abonnemang skulle ingå. Därefter har omprövning av förutsättningarna för beslutet skett då TeliaSonera redovisat avvecklingsplaner för dessa ISDN-abonnemang. Likväl kan PTS fortfarande på begäran från en GTA-operatör ta ställning till om en begäran från operatören om tillgång till specifika ISDN-abonnemang är rimlig. Telesvar m.fl. tilläggstjänster Då skyldighetsbeslutet innehåller krav på att TeliaSoneras referenserbjudande ska innehålla tilläggstjänsten Telesvar underrättade PTS sommaren 2005 TeliaSonera om att tilläggstjänsten Telesvar ska ingå i erbjudandet. Flera operatörer lanserade dock egna telesvarstjänster under I remissvaren på PTS statusrapport angav GTA-operatörer dock att de ansåg att TeliaSoneras tjänst Telesvar ska ingå. 20 Post- och telestyrelsen

21 Valmöjligheten ökar då TeliaSonera nu redovisar villkoren för hur tjänsten kan länkas till GTA-produkten. Även tilläggstjänsterna fjärrstyrning, kod och telelås togs upp i remissvaren från operatörerna i januari, vilka PTS nu följer upp. Förval I ett remissvar framställdes en begäran att PTS skulle hindra TeliaSonera att lägga in annan förvalsoperatör då GTA-abonnenter begär det. PTS utredde frågan vilket ledde till et avskrivningsbeslut avseende denna begäran då TeliaSonera bara har skyldighet att lägga in förvalet initialt, eftersom SMP-beslutet inte omfattar något mer. Resttrafik, fakturering av betalteletjänster Det har även inkommit klagomål på att TeliaSonera alltid levererar faktureringsunderlaget. Samtidigt har frågan ställts om resttrafiken istället bör ingå i förvalet, vilket istället innebär att faktureringsskyldigheten skulle bli en fråga för förvalsoperatörerna, dock utifrån samma grunder. Dessa frågor utreds för närvarande på PTS. Vad gäller faktureringsunderlaget så har det också funnits problem med tid och kvalitet i leveranserna av dem. Förbättringar har dock skett och TeliaSonera har även gjort förändringar i referenserbjudandet. Systemutveckling och frågor om maskin-maskin-gränssnitt PTS följer upp TeliaSoneras utveckling av beställningssystem för GTAabonnemang. PTS följer också upp GTA-operatörernas önskemål om ett maskinmaskingränssnitt för beställninganrna och vilka förutsättningar som finns för att införa ett sådant gränssnitt enligt TeliaSonera. Nummerportabilitet Med anledning av klagomål från konsumenter har PTS i GTA-tillsynen uppmärksammat problem med inportering av nummer från andra nät till GTAabonnemang. På Nummerforum den 27 april 2006 kom operatörerna fram till att problemen med inportering gemensamt ska hanteras av operatörerna i Nummerporteringsforum i juni Felaktig anslutning (s.k. slamming) Gällande felaktiga anslutningar s.k. slamming, har PTS tillsammans med Konsumentverket under 2006 gett ut ett faktablad om operatörernas ansvar vid ingående av avtal, enligt både EkomL och annan konsumenträttslig reglering för både operatörer och konsumenter. Där anges bl.a. att det utgör s.k. negativ avtalsbindning om man skickar fakturor eller inbetalningsavier för leverans av varor och tjänster till någon som inte uttryckligen har beställt dem, och därmed vilseleder mottagaren om dennes betalningsskyldighet. Post- och telestyrelsen 21

22 Övrigt Fler frågeställningar som GTA-operatörerna tagit upp i tillsynen är s.k. nätbrist, dvs. de fall då resurser i accessnätet inte finns tillgängliga då en GTA-beställning läggs, liksom frågor om nummertillgången ifall abonnenten önskar nytt telefonnummer, samt önskemål om skadestånd/viten vid fel. I dessa frågor överväger PTS hur vidare tillsyn ska ske Effekter av tillsynen PTS tillsyn av GTA syftar till att förbättra rörligheten på GTA-marknaden samt att öka kvaliteten i och tillgängligheten till abonnemangstjänsten. Effekterna på konkurrensen bör bli postiva då tillsynsåtgärderna bl.a. syftar till färre hinder för beställning av GTA, lägre avgifter för operatörerna samt kvalitetsförbättringar och tillgång till likvärdiga tilläggstjänster ADSL utan krav på telefonabonnemang PTS underrättade den 12 juli 2005 TeliaSonera om att myndigheten funnit skäl att misstänka att bolaget inte efterlevt sin skyldighet att på begäran av slutkund eller grossistkund tillhandahålla bredbandsaccess utan krav på telefonabonnemang. Operatörer kan nyttja IP-telefoni för att via bredbandsaccess tillhandahålla tillträde till allmänt telefonnät. Att TeliaSonera begränsar slutkunders och grossistkunders möjlighet att få tillgång till bredbandsaccess genom att ställa krav på att slutkunden även köper telefonabonnemang kan således allvarligt hämma utbyggnaden av effektiv alternativ infrastruktur. De krav på tecknande av telefonabonnemang som TeliaSonera uppställer vid försäljning av bredbandsaccess i slutkunds- och grossistledet begränsar slutkunders valfrihet och etablering av konkurrerande infrastruktur för tillträde till telefonnät och telefonitjänster. Detta riskerar i sin tur att minska slutkundernas utbyte vad gäller urval av tjänster och priser. Som svar på underrättelsen meddelade TeliaSonera att bolaget från den 30 september 2005 avsåg att erbjuda sina egna slutkunder bredbandsanslutning utan krav på telefonabonnemang. PTS gick därför vidare med förelägganden enbart vad gäller begäran av grossistkunder. TeliaSonera förelades den 29 september 2005 att på begäran från grossistkund tillhandahålla bredbandsaccess, utan att uppställa villkor med krav på att slutkunden har telefonabonnemang. Detta skulle uppfyllas inom fyra veckor från beslutet och var förenat med ett vite på 100 miljoner kr. Beslutet överklagades av TeliaSonera som även begärde inhibition. Länsrätten beslutade den 31 oktober 2005 om inhibition. PTS begärde den 2 maj 2006 omprövning av domstolens inhibitionsbeslut. Den 9 maj 2006 upphävde länsrätten sitt tidigare inhibitionsbeslut och satte interimistiskt ner vitesbeloppet till 10 miljoner kronor, vilket medgivits av PTS. Målet är inte avgjort i sak. TeliaSonera har överklagat inhibitionsfrågan till kammarrätten som beslutat att inte meddela inhibition. Till följd av att föreläggandet varit inhiberat under lång tid har det ännu inte haft några direkta effekter. TeliaSonera har emellertid efter föreläggandet lämnat offerter till tre aktörer avseende bredbandsaccess utan krav på telefonabonnemang. 22 Post- och telestyrelsen

23 3.4.3 Tvistlösning De priser PTS fastställt i tillsynen har även fastslagits i tvistlösningsärende. I ett tvistlösningsbeslut har också fastslagits att TeliaSonera inte har rätt att neka beställning från en operatör med hänvisning till att slutkunden har tecknat avtal med TeliaSonera om vissa angivna tjänster (d.v.s. vissa avtalsrelaterade hinder). 4 Bredbandsaccess 4.1 Marknadsöversikt Datakommunikationstjänster Marknadens struktur PTS bedömer att det är fler än 130 operatörer som under året aktivt har tillhandahållit datakommunikationstjänster. För att få en uppfattning om en så stor del av marknadens verksamhet som möjligt, har PTS valt att dela upp den i två delmarknader: den ena avser försäljning av datakommunikationstjänster till operatörer 15, och den andra avser försäljning av datakommunikationstjänster till slutkunder. Enligt PTS beräkningar har marknaden för datakommunikationstjänster till operatör legat på en jämn nivå sedan 2003, på omkring 2,4 miljarder kronor per år. Den större delen av värdet på denna marknad, uppskattningsvis 65 procent eller 1,56 miljarder kronor, utgörs av försäljning av hyrda förbindelser, resterande utgörs av svart fiber och annan oförädlad nätkapacitet. Enligt PTS uppskattning uppgår värdet på marknaden för datakommunikationstjänster till slutkund till 4,22 miljarder kronor. Det innebär att värdet på marknaden har sjunkit med 3 procent jämfört med 2004, då omsättningen låg på 4,37 miljarder kronor. Jämfört med 2002 har omsättningen sjunkit med 13 procent. Orsaken till att värdet på marknaden sjunker är att det pågår ett snabbt skifte från traditionella datakommunikationstjänster, så som Frame Relay och hyrda förbindelser, till framför allt IP-VPN. I vissa fall sker denna övergång i relativt stora steg, vilket i sin tur leder till att de siffror som PTS presenterar kan te sig något ryckiga sett över tid. Övergången märks speciellt i snittet Frame-IP-VPN Internettjänster PTS bedömer att det finns fler än 165 ISP:er 16, det vill säga företag som tillhandahåller Internetaccess, på den svenska marknaden. Ett stort antal av dessa 15 PTS har enbart uppgifter om hyrda förbindelser och svart fiber (inklusive annan oförädlad nätkapacitet). Däremot saknas uppgifter om mer förädlade datakommunikationstjänster som säljd till operatörer som grossistprodukter. 16 Internet Service Provider. Post- och telestyrelsen 23

24 erbjuder Internetaccess till hushåll. 17 Antalet ISP:er är både många och ofta även små och lokala. De fokuserar också i stor utsträckning på olika segment av marknaden och erbjuder olika typer av accessformer. Det är alltså en i hög grad fragmenterad marknad. Antalet ISP:er som erbjuder Internetaccess med fast anslutning är betydligt fler än de som erbjuder uppringt Internet. Att antalet ISP:er totalt sett är många, leder inte per automatik till att konkurrensen fungerar. På åtskilliga platser i Sverige är konsumenternas möjlighet att välja mellan flera ISP:er begränsad. I grunden finns två typer av accessformer: uppringda anslutningar och fasta anslutningar. Chello/UPC 3 ComHem 7 Annan Internetoperatö r 8 Optimal Telecom 1 Spray 7 Glocalnet 9 Vet ej/ Ej svar 7 Bredbandsbolaget 13 Tele2 14 TeliaSonera 32 Figur 3 Internetoperatörernas marknadsandel år 2005 både modem och bredband (källa: Individundersökningen) Kabel-tv-operatörerna har i dag möjlighet att exklusivt erbjuda Internetaccess i sina nät. Liknande förutsättningar gäller i flera fall de operatörer som erbjuder Internetaccess via LAN-nät, dvs. Internetaccess med hög överföringskapacitet via nyinstallerade fastighetsnät i flerbostadshus. I viss utsträckning erbjuds dock Internetaccess via LAN-nät i så kallade öppna nät, vilket innebär att kunden har möjlighet att själv välja leverantör av Internettjänsten. 17 Se PTS och Konsumentverkets gemensamma prisjämförelse, Telepriskollen. Prisjämförelsen nås via PTS och Konsumentverkets hemsidor ( Post- och telestyrelsen