Äggallergi: En uppdatering Christer Rosén, PhD CHR Food & Health AB (cr@chr-food-health.se, )
|
|
- Linda Persson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Christer Rosén, PhD CHR Food & Health AB )
2 Innehåll Sidan Inledning 3 Allmänt om äggallergi 3 Ny lagstiftning för märkning av allergener 4 Ändrade rekommendationer för barn 4 Pågående forskning om att tidigare introduktion minskar risken för allergi 4 Pågående forskning om att ägg i bakverk som muffins och tårtbotten påskyndar utveckling av tolerans för ägg 5 Äggallergiker tvingas avstå 6 Referenser 7 2
3 Ägg är ett av de mest optimala livsmedel som finns. Vi äter ägg i hela världen och har gjort så i tusentals år. Oavsett var man reser blir man serverad ägg i olika former. Ägget kan kokas, stekas, pocheras men är också en vanligt förekommande ingredienserna i en mängd traditionella maträtter. Ägget bidrar naturligtvis med sin goda smak och färg men är även ett av de mest fullvärdiga livsmedel som finns vad gäller innehåll av näringsämnen. Dessvärre drabbas vissa av äggallergi och tvingas avstå från detta. Kosten och smakupplevelsen risker att bli fattigare utan ägg. Ägg är en ren naturprodukt, innehåller inga tillsatsämnen och är ett klimatsmart livsmedel. Äggallergi drabbar främst barn men dessbättre växer de flesta ifrån allergin och tål ägg som vuxna. Endast ett fåtal promillen vuxna är äggallergiker. Numera rekommenderas även barn från 6 månaders ålder att äta ägg som en viktig del av en näringsriktig kost. Den behandling som idag rekommenderas och praktiseras i Sverige vid äggallergi är att helt utesluta ägg från kosten och att ge behandling om symptom uppträder efter oavsiktlig exponering. Det finns i nuläget ingen botande behandling för äggallergi. Dock pågår lovande forskning internationellt med behandlingsmetoder som markant förefaller påskynda tillvänjningen av ägg för milt äggallergiska barn. Allmänt om äggallergi Äggallergi är en immunologisk reaktion som främst drabbar barn. Allergi mot ägg är, tillsammans med allergi mot mjölk, den vanligaste allergin i denna grupp. En sammanställning av vetenskapliga rön genomförd 2007 visar att äggallergi drabbar mellan 0.5 till 2.5 procent av barnen (1, 31). Debutåldern är oftast mellan 6 till 12 månader. Prognosen för tillfrisknande är emellertid god, de flesta växer ifrån sin äggallergi. Enligt äldre studier hade merparten av barnen tolerans för ägg vid 6-7 års ålder. Senare studier visar dock på en betydligt senare tillvänjning, äggtolerans för flertalet uppträder först i tonåren. Allergin kan även debutera i vuxen ålder. Andelen vuxna med äggallergi är dock låg, endast ett fåtal promillen. Vid äggallergi reagerar man vanligen på äggvitans proteiner; ovomucoid, ovalbumin, conalbumin och lysozym. Även proteiner från äggula kan vara allergena, denna allergi förekommer mest hos vuxna. Oftast är förloppet vid en reaktion snabbt och symptom uppträder inom en timme från exponering. Svåra äggallergiska reaktioner kan förekomma men är ovanliga. Under perioden 1993 till 2003 har det rapporterats sju dödsfall i Sverige på grund av livsmedelsallergier, inget av dessa var relaterat till ägg. Internationellt finns dock ett fåtal rapporter om äggallergiska reaktioner som har lett till dödsfall (24). Äggallergi definieras av förekomst av antikroppar i blodet mot ägg i kombination med uttalade allergiska symptom (31). Dessa kan variera men är typiskt hudproblem som klåda och eksem, nässelfeber, magproblem med smärta, diarré och kräkningar, svullnad av läppar och munhåla, klåda i munnen samt andningsproblem som astma och andnöd. Diagnosen äggallergi fastlås vanligen genom att allergitest utförs, antigen genom blodprov där det mäts om kroppen har bildat antikroppar mot ägg eller också pricktest på huden. En alternativ metod är att tillsammans med läkare utesluta ägg och studera hur man mår med respektive utan ägg i kosten. Den lägsta dosen för reaktion mot protein från ägg hos en känslig allergiker är inte känd. 3
4 Ny lagstiftning för märkning av allergener Om en allergiker får i sig något som hen inte tål kan det leda till svåra symptom. För dessa personer är det naturligtvis viktigt att alltid noga läsa ingrediensförteckningen för ett livsmedel. Från denna skall det alltid tydligt framgå om det ingår någon ingrediens baserad på ägg, detta gäller även sammansatta komponenter i ingredienstexten som exempelvis ströbröd (1). Lagstiftning som reglerar märkning i ingredienstexten av potentiella allergener finns i Informationsförordningen (Europaparlamentets och rådets förordning, EU nr 1169/2011) (29). I denna skiljer man mellan färdigförpackad mat och inte färdigförpackad mat, exempelvis en måltid på restaurang. I Sverige finns även kompletterande nationella regler om livsmedelsinformation (30). I Informationsförordningen listas de 14 vanligaste ingredienserna/livsmedelsgrupperna som orsakar allergier eller överkänslighet i en allergenlista. Från och med den 13 december 2014 skall potentiellt allergena ingredienser som exempelvis ägg lyftas fram genom fet stil, stora bokstäver eller på annat sätt förtydligas. Från detta datum har man även rätt att få veta om mat som serveras på restaurang eller storkök innehåller ingredienser som är listade på EU s allergenlista. Vanliga restauranger behöver dock inte ha särskilda rutiner för att säkerställa att maten är lämplig även för känsliga allergiker som reagerar på mycket små mängder. Exempelvis om en mindre mängd mjölk eller ägg oavsiktligt hamnar i maten via något kladdigt redskap räknas detta inte som en allergen ingrediens. Vid tillagning av specialkoster på skolkök och andra inrättningar måste det däremot finnas rutiner som säkerställer maten även för känsliga allergiker. Ändrade rekommendationer för barn I förebyggande syfte rekommenderades tidigare att man skulle vänta med att introducera potentiellt allergiframkallande födoämnen som exempelvis ägg tills barnet var äldre än ett år. Under senare år har dessa rekommendationer ändrats. Man har konstaterat att trots dessa rekommendationer har förekomsten av födoämnes allergier ökat kraftigt samt att det inte finns några vetenskapliga belägg för att risken för allergi ökar vid en tidig introduktion. I de råd som SLV (2011) (2) ger framhävs numera ägg som viktig mat även för små barn från 6 månaders ålder: Tidigare trodde man att allergi kunde förebyggas om man väntade med att ge barnet fisk, ägg, mjölk och nötter tills det var ett år, men nyare forskning visar att det inte är så. Eftersom fisk och ägg bidrar med viktiga näringsämnen är det bra om barnet även får sådan mat tidigt. Även en rad andra länder och expertorganisationer har på liknande sätt ändrat sina rekommendationer. Pågående forskning om att tidigare introduktion minskar risken för allergi Det har konstaterats att en tidigare introduktion av ägg inte är skadlig, däremot vet man ännu inte om det till och med skyddar mot insjuknande i äggallergi. En hypotes som undersöks i en pågående stor svensk - australiensisk undersökning är att man genom att tidigt utsätta immunförsvaret för ägg till och med kan träna immunförsvaret att tåla ägg. I studien kommer över barn att ingå. (16) 4
5 Pågående forskning om att ägg i bakverk som muffins och tårtbotten påskyndar utveckling av tolerans för ägg För barn som är äggallergiker blir ätandet i skolan, hos kompisar, hemma komplicerat och ger upphov till stress. Detta påverkar det dagliga livet och leder till ett osynligt socialt handicap. En snabbare tillvänjning av barnet till att tåla ägg skulle förbättra barnets och dess familjs livskvalitet. Den behandling som idag praktiseras i Sverige är att helt utesluta ägg från kosten och att ge behandling om symptom uppträder efter oavsiktlig exponering. Nyligen publicerad forskning i främst USA, Storbritannien och Australien ifrågasätter denna approach, åtminstone för majoriteten av barn med lättare former av allergi. Bestående födoämnesallergi från barndomen till sena tonåren eller in i vuxenlivet blir allt mer vanligt i västvärlden. En teori om orsaken till detta är att ett strikt undvikande av en allergen kan bidra till försenad toleransutveckling. Värmepåverkan av proteiner kan minska deras allergenicitet. Under bakning utsätts äggproteiner för höga temperaturer vilket leder till att deras tredimensionella form förändras, vilket kan medföra att de blir mindre allergiframkallande. Dessutom kan allergeniciteten minskas genom interaktion mellan äggprotein och andra ingredienser i bakverket. Det finns en rad nyligen publicerade studier som visar att cirka 70 procent av äggallergiska barn kan tolerera värmebehandlat äggprotein i form av exempelvis muffins (17, 18, 22, 26, 27, 28 ). Kanske än viktigare är dock det faktum att tolerans vid intag av ägg som bakats i bakverk som muffins och tårtbotten även förefaller markant påskynda utvecklingen av tolerans också mot mindre värmebehandlat ägg i form av exempelvis omelett eller kokta ägg. En brittisk expertkommitté inom allergiområdet har även publicerat nya rekommendationer för behandling av patienter som lider av äggallergi (19). För barn som lider av mild äggallergi (endast hudreaktioner) vid betydande exponering (exempelvis en munfull äggröra) och som inte har någon pågående astma kan ägg enligt dessa reklamationer återintroduceras i hemmet i form av bakad tårtbotten från en ålder av 2-3 år. Om detta fungerar utan allergisk reaktion rekommenderas att mindre värmebehandlat ägg (exempelvis äggröra) introduceras för barnet vid 3-4 års ålder. Om det sker någon reaktion under återintroduktionen rekommenderas att föregående accepterade nivå skall bibehållas under 6 månader varefter på nytt en ökad exponering övervägs. Fortsatt återintroduktion i hemmet rekommenderas inte om det under något steg har skett någon betydande påverkan på mag- och tarm funktion, andningsvägar eller hjärt- kärl funktion. I nyligen publicerade riktlinjer i USA rekommenderas emellertid inte att själv återintroducera ägg i hemmet genom bakverk som muffins och tårtbotten i hemmet som ett medel för att påskynda toleransutveckling. För denna typ av tillvänjning rekommenderas övervakning av läkare. Fler studier efterfrågas för att tydligare kunna definiera vilka patienter som är lämpliga för denna typ av behandling (21). Den förhärskande rekommendationen i Sverige är fortsatt att helt utesluta ägg från kosten. 5
6 Äggallergiker tvingas avstå Utöver påfrestande stress för att drabbas av allvarliga allergiska reaktioner tvingas även äggallergikern att avstå från det näringstäta, klimatsmarta, proteinrika, prisvärda och mättande livsmedlet ägget. Visste du att protein från ägg endast orsakar cirka en tiondel av klimatpåverkande växthusgaser jämfört med protein från nötkött? (citat från SLV s hemsida ) (4). I de nya nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2012) ges även råd om hur vi kan äta hälsosamt och samtidigt välja klimatsmart. Ett generellt råd är att vi bör äta mer frukt och grönt, det har en positiv påverkan för såväl hälsa som klimat. För kött och mejerivaror förordas en minskad konsumtion. Två animaliska proteinkällor lyfts fram som positiva; ägg och fisk. Ägg är ett klimateffektivt animaliskt livsmedel (9). Ägget är ett superlivsmedel som är fullt med näringsämnen. För vanliga svenska ägg är det möjligt att göra minst 14 olika näringspåståenden av typen rikt på eller källa för olika vitaminer, mineral och protein. Ägg är ett enkelt sätt att näringsberika maten! Än mer intressant blir ägget när man inser att det innehåller rikligt av näringsämnen som det finns brist på eller ökat behov av hos den svenska befolkningen. Ägg har ett betydande innehåll av vitamin D, selen, folat, vitamin B12 och vitamin E. Ägg är inte lösningen på alla kostrelaterade problem, men ägg innehåller många näringsämnen som både gravida, ammande, barn, tonåringar, vuxna och äldre enligt svenska koststudier behöver mer av! (5, 6) 6
7 Referenser 1. Livsmedelsverket (hemsida på Internet). Allergimärkning. (Uppdaterad ; citerad ) 2. Livsmedelsverket Bra mat för spädbarn (under ett år). 3. Livsmedelsverket Bra mat för barn (mellan ett och två år) 4. Livsmedelsverket (hemsida på Internet). Ägg och mejeriprodukter. (Uppdaterad ; citerad ) 5. Livsmedelsverket. Riksmaten barn Livsmedels- och näringsintag bland barn i Sverige. 6. Livsmedelsverket. Riksmaten vuxna Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige. 7. Livsmedelsverket. Miljöpåverkan från animalieprodukter kött, mjölk och ägg. Rapport Livsmedelsverkets Livsmedelsdatabasen. ( 9. NNR. Nordic Nutrition Recommendations Femte upplagan. Köpenhamn: Nordic Council of Ministers, EU Register of nutrition and health claims made on foods. ( 11. The Climate Impact of Swedish Consumption Report. Stockholm: Swedish environmental protection agency (Naturvårdsverket) 2010 Report No: Konsumtionens klimatpåverkan. Stockholm: Naturvårdsverket 2008 Report No.: NNR Sustainable food consumption. Environmental issues 14. Jordbruksstatistisk årsbok 2013 med data om livsmedel. Sveriges officiella statistik. Jordbruksverket. Statistiska centralbyrån. 15. Ägg och kyckling- och hönskött. Livsmedelsverkets allergiinformation nr 11, Ägg eller inte ägg det är frågan. Christina West. Allergifakta Tema: Barn.Utgiven av Astma- och Allergiförbundet samt Stiftelsen Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond 17. Lemon-Mule H, Sampson HA, Sicherer SH, Shreffler WG, Noone S, Nowak-Wegrzyn A. Immunologic changes in children with egg allergy ingesting extensively heated egg. J Allergy Clin Immunol., 2008;122(5): Lieberman JA, Huang FR, Sampson HA, Nowak-Wegrzyn A. Outcomes of 100 consecutive open, baked-egg oral food challenges in the allergy office. J Allergy Clin Immunol. 2012; 129(6): Clark AT, Skypala I, Leech SC, Ewan PW, Dugue P, Brathwaite N, et al. British Society for Allergy and Clinical Immunology guidelines for the management of egg allergy. Clin Exp Allergy. 2010; 40(8): Cortot CF, Sheehan WJ, Permaul P, Friedlander JL, Baxi SN, Gaffin JM, et al. Role of specific IgE and skin-prick testing in predicting food challenge results to baked egg. Allergy Asthman Proc. 2012;33(3): Leonard SA, Sampson HA, Sicherer SH, Noone S, Moshier EL, Godbold J, et al. Dietary baked egg accelerates resolution of egg allergy in children. J Allergy Clin Immunol. 2012; 130(2): Buelow BJ, Lee C, Zafra HT, Dasgupta M, Hoffmann RG, Vasudev M. Egg baked in product open oral food challenges are safe in selected egg-allergic patients. Allergy Rhinol 5:e110-e112, 2014; doi: /ar Peters RL, Dharmage SC, Gurrin LC, et al.; HealthNuts study. The natural history and clinical predictors of egg allergy in the first 2 years of life: A prospective, populations-based cohort study. J Allergy Clin Immunol 133: , Foucard T, Malmheden Yman I, Nordvall L. Färre dödsfall och livshotande födoämnesreaktioner. Läkartidningen, nr 6, 2005, volym 102, s Feldman MF, Bird JA. Oral Immunotherapy for Food Allergy, Ready for Prime Time? Heated Egg and Milk. Curr Allergy Asthma Rep (2014) 14: Clark A, Islam S, King Y, Deighton J, Szun S, Anagnostou K, Ewan P. A longitudinal study of resolution of allergy to well-cooked and undercooked egg. Clin Experimental Allergy, 2011(41), Tan JWL, Campbell DE, Turner PJ, Kakakios A, Wong M, Mehr S, Joshi P. Baked egg food challenges clinical utility of skin test to baked egg and ovomucoid in children with egg allergy. Clin Experimental Allergy, 2013(43), Tey D, Dharmage SC, Robinson MN, Allen KJ, Gurrin LC, Tang MLK. Frequent baked egg ingestion was not associated with change in rate of decline in egg skin prick test in children with challenge confirmed egg allergy. Clin Experimental Allergy, 2012(42), Informationsförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning, EU nr 1169/ LIVSFS 2014:4 31. Glaumann S, Jansson Roth A, Östblom E, Nilsson E. Matallergi kan vara ett svårt handikapp som inte syns. Läkartidningen. 2014;111:CIC3 7
ALLA TÅL INTE ALLT! MATALLERGI
10 MATALLERGI ALLA TÅL INTE ALLT! Allergi och annan överkänslighet mot livsmedel är vanligast hos små barn. Bland barn mellan 0 3 år får cirka 20 procent allergiska reaktioner mot mat. De flesta av dessa
Läs merFödoämnesallergi - Provokation
Födoämnesallergi - provokation 1(6) Födoämnesallergi - Provokation Detta PM avser IgE-förmedlade reaktioner. Bakgrund. Födoämnesallergi definieras som en avvikande reaktion på ett födoämne, en reaktion
Läs merVad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013
Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan 19 mars 2013 Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde Dagens föreläsning Inledning Vetenskaplig bakgrund Resultat från Riksmaten Rätt fett i praktiken
Läs merFrågeformulär - Födoämnesallergi och annan överkänslighet mot mat
Frågeformulär - Födoämnesallergi och annan överkänslighet mot mat Ditt deltagande är frivilligt, men vi är mycket tacksamma om du väljer att medverka! Som tack för hjälpen kan du välja mellan presentkort
Läs merSammanfattning av projektet Odeklarerade allergener i mat livsmedelskontroll, analyser och riskvärdering
Sammanfattning av projektet Odeklarerade allergener i mat livsmedelskontroll, analyser och riskvärdering 1.1 Introduktion Under hösten 2015 genomförde livsmedelsinspektörer i Danmark, Finland, Norge och
Läs merAllergener i oförpackade livsmedel
Allergener i oförpackade livsmedel Kontrollprojekt 2016 Kommunerna i Jönköpings län Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Krav på allergiinformation... 4 Syfte... 5 Projektets genomförande och omfattning...
Läs merRemissvar Astma- och Allergiförbundet, Nationella riktlinjer för specialkost
Remissvar Astma- och Allergiförbundet, Nationella riktlinjer för specialkost Astma och Allergiförbundet välkomnar Nationella riktlinjer för specialkost i förskola och skola då detta är en viktig fråga
Läs merEn av tre lever med allergi. Forskning gör skillnad.
En av tre lever med allergi. Forskning gör skillnad. Ditt bidrag till allergi forskningen är viktigt! De finns överallt, men de syns inte allergikerna. Alla de som med rinnande näsor och kliande ögon har
Läs merFödoämnesprovokationer. Ann-Charlotte Sundqvist, Allergisjuksköterska Susanne Glaumann, Med dr, ST-läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset
Födoämnesprovokationer ww Ann-Charlotte Sundqvist, Allergisjuksköterska Susanne Glaumann, Med dr, ST-läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Födoämnesprovoaktioner? Fastställa diagnos Kontrollera om
Läs merVad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting
ALLERGIVACCINATION Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja en allergivaccinationsbehandling, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge dig information om behandlingens
Läs merMat och måltid i fokus. för hemtjänst och LSS-verksamhet
Mat och måltid i fokus för hemtjänst och LSS-verksamhet Innehåll Maten och näringens betydelse för kroppen...3 Energi och näring... 3 Kort om några näringsämnen... 4 Vid särskilda behov...7 Allergi och
Läs merVi reder ut begreppen.
Vi reder ut begreppen. Mjölkens sammansättning är unik. Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen som vi behöver få i oss varje dag. Inget annat livsmedel ger oss så mycket näring på en och samma gång.
Läs merProcordia Foods satsning på SärNär
Procordia Foods satsning på SärNär Sex nya färsrätter under varumärket Liva Liva är ett nytt varumärke, där goda lösningar för speciella kostbehov samlas. Procordia Food har tagit fram sex färsrätter till
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling PRELIMINÄR VERSION 2001/0199(COD) 12 februari 2002 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
Läs merMåste vi göra jordnötsprovokationer? Caroline Nilsson, docent, barnallergolog
Måste vi göra jordnötsprovokationer? Caroline Nilsson, docent, barnallergolog Kan man förutsäga svårighetsgraden av den allergiska reaktionen? IgE-antikroppar mot aktuellt allergen IgE-antikroppar mot
Läs merAnette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1
Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket
Läs merLivsmedelsrapport. Hantering av specialkost i förskolor och skolor - Projekt nr 4-2011
Miljökontoret Livsmedelskontroll Livsmedelsrapport Hantering av specialkost i förskolor och skolor - Projekt nr 4-2011 Datum: 2011-11-17 Handläggare: Victor Muñoz och Åsa Almberg Diarienummer: 2011-232
Läs merAllergener i oförpackade livsmedel på restaurang och café
Miljöförvaltningen Livsmedelskontrollen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-05-22 Handläggare Petter Jonsson Telefon: 08-508 28 745 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2017-06-13, p. 11 Allergener i oförpackade
Läs merAllergivaccination Geting Djurhår Kvalster Gråbo Gräs Träd Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
Allergivaccination Allergivaccination Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge information
Läs merAllergena komponenter i vete
Allergena komponenter i vete albuminer och globuliner gluten Tri a 15 - AAI monomer Tri a 28 - AAI dimer Tri a 29, 30 - AAI tetramer Tri a 12 - profilin Tri a 14 - LTP Tri a 18 - hevein-like Tri a 25 -
Läs merBild: www.colourbox.com januari 2015
Bild: www.colourbox.com januari 2015 Rapport om kontroll av specialkosthantering på skolor och förskolor i Malmö 2014 1 2 I Malmös förskolor och skolor finns en del barn med födoämnesallergi. Dessa barn
Läs merTio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.
Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets
Läs merTimotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)
Allergivaccination Allergivaccination 3 Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge
Läs merMåltidsdagarna Nya råd för måltider i skola och förskola. Vilka har rätt att få specialkost och hur gör vi den bra?
Måltidsdagarna 2018 Nya råd för måltider i skola och förskola Vilka har rätt att få specialkost och hur gör vi den bra? Karin Fritz Ylva Sjögren Bolin Från mat till måltider 2016 2018 Mer grönt Mindre
Läs merFödoämnesallergi. Norrbottensmodellen. ALK dagar hösten 2018 Anna Sandin, barnallergolog
Födoämnesallergi Norrbottensmodellen ALK dagar hösten 2018 Anna Sandin, barnallergolog Målsättning Norrbottensmodellen Uppdaterad kunskap ökar möjlighet till kliniskt motiverad diagnos Inget barn ska undvika
Läs merInspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde
Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde NNR -ett viktigt kunskapsunderlag Ta fram kostråd Planera mat
Läs merFörklaring av vad varje kost innebär/ Utdrag direkt från www.slv.se
Förklaring av vad varje kost innebär/ Utdrag direkt från www.slv.se Laktos Laktos: som är ett mjölksocker - ger mjölken dess söta smak. Laktos finns i all mjölk, både modersmjölk, ko-, buffel-, åsne-,
Läs merKostrekommendationer & evidens
Kostrekommendationer & evidens SEDS 16 maj 2019 Cecilia Pettersson Leg dietist Doktorand SEDS Höstmöte 2017 När svenska näringsrekommendationer krockar med den ätstörda verkligheten Gisela van der Ster
Läs merGunilla Hedlin Astrid Lindgrens barnsjukhus Centrum för Allergiforskning
Gunilla Hedlin Astrid Lindgrens barnsjukhus Centrum för Allergiforskning Vad är födoämnesöverkänslighet? Klassificering av matöverkänslighet Ref.Carrard A. m.fl. Update on food allergy, Allergy 2015 Matöverkänslighet
Läs merMiljökontoret Linköpings kommun
Projekt Tillsyn av Grundskolor - Skolmåltid och Födoämnesöverkänslighet Januari December 2003 Miljökontoret Linköpings kommun Jean-Pierre Conte Annelie Danielsson Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...
Läs merförstå din hunds hudhälsa
förstå din hunds hudhälsa det är inte ovanligt Hudproblem är relativt vanligt förekommande hos hundar. Det kan uppstå pga flera olika orsaker t.ex. infektioner, parasiter eller allergier. Många underliggande
Läs merHur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel
Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande
Läs merFri från allergi? Vad menas med matallergi? 2015-04-02. Om forskning och framsteg inom matallergier
Fri från allergi? Om forskning och framsteg inom matallergier Mirja Vetander, Med Dr, ST-läkare i barnmedicin Hur vanligt är det med matallergi, blir det vanligare och i sådant fall varför? Vilka diagnostiska
Läs merFÖRSTA HALVÅRET GODA RÅD OCH SVAR PÅ DINA FRÅGOR OM MJÖLKALLERGI 0 6 MÅNADER
FÖRSTA HALVÅRET GODA RÅD OCH SVAR PÅ DINA FRÅGOR OM MJÖLKALLERGI 0 6 MÅNADER VARFÖR HAR JAG FÅTT DEN HÄR BROSCHYREN? Du har fått den här broschyren eftersom du har ett barn i åldern 0 6 månader, som utreds
Läs merNordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION
Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också
Läs merHandlingsplan och rutiner för allergioch specialkost
Handlingsplan och rutiner för allergioch specialkost Senast uppdaterad 140902 (IM) Innehåll: Ansvarsfördelning Registreringsblanketten allergi- och specialkost Information till elev Information till matsalskök
Läs merNy lagstiftning om livsmedelsinformation till konsumenter. Vad betyder det för onlinehandeln, mobilappar mm?
Så möter vi konsumenternas behov av information i framtiden. 28 maj 2013 Ny lagstiftning om livsmedelsinformation till konsumenter. Vad betyder det för onlinehandeln, mobilappar mm? Mona Lauermann Orheden,
Läs mer9. Checklista för dig som är: Konsument
9. Checklista för dig som är: Konsument Syfte: Att göra livsmedelsinköpen säkrare ur allergisynpunkt. Att minimera riskerna för misstag. Förutsättningar: Att uppmärksamma konsumenternas egenansvar. Konsumenten
Läs merMängd laktos i olika livsmedel
Mängd laktos i olika livsmedel Mesost/messmör till en smörgås 7 8 g laktos I dl mjölk/lättmjölk 5 g laktos I dl filmjölk/lättfil 4 g laktos I dl kaffegrädde 4 g laktos 1 dl (50 g) glass, 8% fett 4 g laktos
Läs merFakta om allergi EAACI Declaration 2011
EAACI förutspår att inom 15 år kommer mer än hälften av populationen i Europa lida av någon typ av allergi (baserat på epidemologiska trender) Referens: A European Declaration on Immunotherapy, European
Läs merSpannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn Stödjande information för Livsmedelsverket och kommuner
Spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn Stödjande information för Livsmedelsverket och kommuner På den här sidan hittar du fakta om barnmat, vilka regler som styr området och vilka
Läs merProvtagning av specialkost vid grundskolornas tillagningskök
MILJÖFÖRVALTNINGEN Provtagning av specialkost vid grundskolornas tillagningskök En rapport från Miljöförvaltningen Teresa Tärnvik och Johan Rådal Oktober 2012 www.stockholm.se/miljoforvaltningen SAMMANFATTNING
Läs merSe till att barnet är hungrigt när det ska prova första gången. Ha tålamod. Det kan behövas flertalet försök innan barnet vänjer sig vid en ny smak.
ATT BÖRJA MED NUTRAMIGEN AA Eftersom Nutramigen AA inte är baserad på mjölkprotein så skiljer den sig i lukt och smak från vanlig modersmjölksersättning. Nedan följer några tips på hur du kan vänja ditt
Läs merHantering av specialkost på förskolor och skolor i Sollentuna kommun
Hantering av specialkost på förskolor och skolor i Sollentuna kommun Rapport av miljö- och hälsoskyddsinspektörer Fouad Maroof och Malin Löwbom 2) Sammanfattning Miljö- och byggnadskontoret i Sollentuna
Läs merFÖDOÄMNES- PROVOKATIONER
FÖDOÄMNES- PROVOKATIONER Anna Winberg Barnallergolog BLF Allergi Falun 160921 Definition av födoämnesöverkänslighet (FHS) Toxiska reaktioner (FHS) Födoämnesöverkänslighet Födoämnesaversion Immunologiska
Läs merIdisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet
Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet Hur stora är utsläppen från världens idisslare? miljarder ton koldioxidekvivalenter
Läs merMatprat i primärvården
Matprat i primärvården 23-24 november 2017 Borlänge och Mora Inger Stevén Rådgivare och Dietist Råd och beredskapsavdelningen Slutsatser Matvanor viktigaste riskfaktorn för ohälsa Vården vill samtala om
Läs merProvtagning och analys av allergikost, Norrköping
RAPPORT 1(8) 2008-06-23 MHK 2008-3041 Handläggare, titel, telefon Axel Bark, miljö- och hälsoskyddsinspektör 011-15 16 30 Provtagning och analys av allergikost, Norrköping Sammanfattning Under våren 2008
Läs merAllergier Inget att (f)nysa åt!
Allergier Inget att (f)nysa åt! En innovationsresa i Uppsala Per Matsson 2 Proprietary and Confidential Valbo utanför Gävle 2013 3 Proprietary and Confidential Allergierna har ökat dramatiskt 4 Proprietary
Läs merInformation och hantering av allergener på restaurang Januari 2015. Petrus Landin Eva Ringborg Helena Rosén
Information och hantering av allergener på restaurang Januari 2015 Petrus Landin Eva Ringborg Helena Rosén Januari 2015 Utgivningsdatum: 2015-02-17 Utgivare: Miljöförvaltningen, Livsmedelskontrollen Projektledare:
Läs merEn liten bok om mjölk
En liten bok om mjölk Om mjölk till barn Faktamaterial till film Faktamaterial om mjölk och mjölkens positiva egenskaper för våra barns hälsa. Materialet finns även i A4-format på medföljande DVD och på:
Läs merMatens klimatpåverkan
Matens klimatpåverkan Den här restaurangen har valt att beräkna och visa upp växthusgasutsläppen från maten de serverar, så gäster som är klimatintresserade kan ta hänsyn till utsläppen när de väljer vad
Läs merMåltidersättning och viktreduktion
Stockholms Obesitasdagar 12-13 maj 2011 Måltidersättning och viktreduktion Anna Hägg Leg. Dietist Överviktscentrum Definitoner av och regler kring Livsmedel för viktminskning Studier om måltidsersättning
Läs merMatvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Läs merNya regler om livsmedelsinformation till konsumenterna
Nya regler om livsmedelsinformation till konsumenterna Anna Wedholm Pallas Rådgivare Kontrollavdelningen Livsmedlesverket OBS! Detaljer i presentationen kan ändras efter att vägledningen är fastställd
Läs merFör barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
Läs merHållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018
Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018 Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala Sommaren 2018 gav en försmak
Läs merNÖTTER OCH FRÖER. Caroline Hjorth leg. dietist Barn- och Ungdomsmedicin Dalarna
NÖTTER OCH FRÖER Caroline Hjorth leg. dietist Barn- och Ungdomsmedicin Dalarna FAKTA OM ALLERGI MOT NÖTTER/FRÖER Allergi mot nötter, jordnöt och fröer framträder oftast hos äldre barn och växer sällan
Läs merJordnötsallergi hos barn och ungdomar. Susanne Glaumann ST-läkare, Sachsska barn och ungdomssjukhuset Doktorand, Karolinska Institutet
Jordnötsallergi hos barn och ungdomar ST-läkare, Sachsska barn och ungdomssjukhuset Doktorand, Karolinska Institutet Komponentdiagnostik vid jordnötsallergi J Allergy Clin Immunol 2012;130:468-72 Allergena
Läs merHjälp vid ifyllandet av blanketten, bilaga 2 Specialkostintyg
Hjälp vid ifyllandet av blanketten, bilaga 2 Specialkostintyg Avokado Bilaga 2 2012-11-30 Baljväxter Förtydliga alltid vilka baljväxter det är frågan om Är det ärter, bönor eller linser? Är det alla bönor,
Läs merSAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN
SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor
Läs merPrioritering vid kontroll av information och märkning Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen
Prioritering vid kontroll av information och märkning Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen Kontroll av livsmedelsinformation ska liksom övrig kontroll vara riskbaserad, ändamålsenlig och effektiv.
Läs merMiljöenheten. Information om livsmedel som inte är färdigförpackade
Miljöenheten Information om livsmedel som inte är färdigförpackade I den här broschyren finns information för dig som säljer eller serverar livsmedel som inte är färdigförpackade. Informationen kan exempelvis
Läs merGoda matvanor: Dags för befruktning! Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare och kostekonom FoUU-staben
Goda matvanor: Dags för befruktning! Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare och kostekonom FoUU-staben Öppna jämförelser Frukt och grönt-konsumtion 25% sämsta 50% mittemellan 25% bästa Baseras på Hälsa på
Läs merGLUTENFRITT NÖDVÄNDIGT FÖR VISSA, MEN BRA FÖR ALLA? Glutenfri epidemi
GLUTENFRITT NÖDVÄNDIGT FÖR VISSA, MEN BRA FÖR ALLA? STINE STÖRSRUD LEG DIETIST, MED DR, AVDELNINGEN FÖR GASTROENTEROLOGI OCH KLINISK NUTRITION SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, GÖTEBORG Glutenfri epidemi
Läs merSpånga IS Fotboll Kost och Hälsa
Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa Ansvarsområden för att utvecklas och bli en bättre fotbollsspelare Faktorer som du kan påverka: Träning Kost Sömn Vila Skola Faktorer som du inte kan påverka: Väder Planer
Läs merKomplett kostersättning för viktkontroll Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner
Komplett kostersättning för viktkontroll Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner På den här sidan hittar du fakta om komplett kostersättning för viktkontroll, vilka livsmedel som omfattas
Läs merInternationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt
Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Jenny van Odijk Leg. Dietist, Med dr. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Referenser Codreanu F et al. A novel immunoassay
Läs merAllergener/specialkost i förskolor och skolor i Jönköpings län
Allergener/specialkost i förskolor och skolor i Jönköpings län Kommunerna i Jönköpings län Jönköping 2010 2 Sammanfattning Kommunerna i Jönköpings län har genomfört projektet Allergener/specialkost i förskolor
Läs merNucala , version 1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Nucala 01.02.2016, version 1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Nucala, som specificerar
Läs merHur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel
Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel 2015-05-07 Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans
Läs merInformation om livsmedel som inte är färdigförpackade
Information om livsmedel som inte är färdigförpackade Information till dig som säljer eller serverar livsmedel I den här broschyren finns information för dig som säljer eller serverar livsmedel som inte
Läs mer2010-01-16. Matallergi. Födoämnesreaktioner. Vanligaste symptom vid matallergi 4 års ålder. Specifik utredning
Incidens Prevalens Mjölk Ägg Soja Fisk Röd mat Jordnöt Nöt Frugt Grönsaker Kött 21-1-16 Matallergi -mest hos barn Matallergi Søren Wille Överläkare BFK Helsingborgs Lasarett Vad är matallergi? Villka besvär?
Läs merVegankost - populär diet med nutritionella begränsningar
Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar Fotbollsmedicinsk konferens 19 januari 2019 Stockholm Ingrid Larsson, Klinisk näringsfysiolog, docent Enheten för Klinisk Nutrition och Regionalt
Läs mer8. Checklista för dig som arbetar med: Kontroll
8. Checklista för dig som arbetar med: Kontroll Syfte: Att underlätta att göra livsmedelshanteringen säkrare ur allergisynpunkt. Att underlätta för allergiska och överkänsliga konsumenter. Förutsättningar:
Läs merRiktlinjer för kost i förskola och skola
Tjänsteskrivelse 2018-03-07 Handläggare Camilla Alvesborg Avdelningen styrning och kvalitet Diarienummer 2016UTN/0293 Utbildningsnämnden Riktlinjer för kost i förskola och skola Förslag till beslut Redovisning
Läs merÄr det något du har ätit?
Är det något du har ätit? Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska Barn- och Ungdomsmedicinska kliniken i Lund Skånes Universitetssjukhus 2012 Therese.sterner@skane.se Annika Dahl och Felix Ekman
Läs merLivsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.
Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Sätta Livsmedelsverket på kartan
Läs merRutin för anpassade måltider av medicinska, religiösa eller etiska skäl
Rutin för anpassade måltider av medicinska, religiösa eller etiska skäl Förord Alla barn i Strängnäs ska ha likvärdiga möjligheter till att utveckla kunskaper, nå målen och få en livslång lust att lära.
Läs merMat, måltider & hälsa. Årskurs 7
Mat, måltider & hälsa Årskurs 7 Med alla näringsämnen Det finns 6 stycken näringsämnen: - Kolhydrater - Protein Engerigivande. Vi behöver - Fett ganska mycket av dessa. - Vitaminer - Mineraler Ej engerigivande.
Läs merFramtidens hållbara mat hur ska vi välja?
Framtidens hållbara mat hur ska vi välja? Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala En hållbar kost är en kost inom planetens gränser
Läs merRegeringsuppdrag om nationell samordning av frågor kring allergi och annan överkänslighet för mat. Ylva Sjögren Bolin
Regeringsuppdrag om nationell samordning av frågor kring allergi och annan överkänslighet för mat Ylva Sjögren Bolin Hanna Sara Strandler Ur Livsmedelsverkets regleringsbrev för 2017, regeringsuppdrag:
Läs merVärt att veta om allergi. Alla våra matkorvar är fria från gluten, laktos, ägg, mjölk-, soja- och ärtproteiner
Värt att veta om allergi Alla våra matkorvar är fria från gluten, laktos, ägg, mjölk-, soja- och ärtproteiner Allergi hur påverkas du? När vi bjuder på fest frågar vi sällan gästerna om det är något de
Läs merÖversikt i oral immunoterapi. Johannes Savolainen Professor i klinisk allergologi, Åbo universitet Överläkare, Allergienheten ÅUCS
Översikt i oral immunoterapi Johannes Savolainen Professor i klinisk allergologi, Åbo universitet Överläkare, Allergienheten ÅUCS Johannes Savolainen Bindningar: Arvode för föreläsningar och konsultationer
Läs merMJÖLK SOM MJÖLK ELLER? Mjölkallergi vs laktosintolerans en sammanfattning
MJÖLK SOM MJÖLK ELLER? Mjölkallergi vs laktosintolerans en sammanfattning www.celiaki.se MJÖLK SOM MJÖLK ELLER? Mjölkallergi och laktosintolerans är två helt olika diagnoser. En person med mjölk allergi
Läs merIngrid Lindeberg Livsmedelskontroll/ Support
Fri från gluten- hur får man märka? Ingrid Lindeberg Livsmedelskontroll/ Support Anmälan Kll SLV Anmälan Kll SLV ModersmjölksersäFning och GllskoFsnäring LIVSFS 2008:2 Livsmedel för speciella medicinska
Läs merKosten kort och gott
Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer
Läs merhttp://www.orebroll.se/lakemedel Å DAVIDSSON 2012
http://www.orebroll.se/lakemedel ÖLL Anafylaxi Adrenalin intramuskulärt ANAFYLAXI GETING BI an a phy lax is Exaggerated allergic reaction to a foreign protein resulting from previous exposure to it Origin:
Läs merDiagnostik vid. matöverkänslighet. Innehåll. Förekomst. Olika typer av överkänslighet. Utredning av en misstänkt allergisk reaktion
Diagnostik vid ww matöverkänslighet Susanne Glaumann, Barnläkare Med dr Allergi och lungmottagningen Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Innehåll Olika typer av överkänslighet Utredning av en misstänkt
Läs merAtt utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism
Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Allergistämman, Göteborg 2012 Karel Duchén Docent, Barnallergolog. Barn och ungdomskliniken Universitetssjukhuset i Linköping Fettsyra metabolism
Läs merMargarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.
Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Bättre fettbalans i skolmaten. Bra fettbalans i skolmaten. Klara och tydliga rekommendationer. Nordiska Näringsrekommendationer i korthet
Läs merH ÄLSA Av Marie Broholmer
H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och
Läs merKolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016
Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Livsmedelsverket Vetenskapen- Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater hur gör man i praktiken Vad kan Livsmedelsverket
Läs merKostbehandling av födoämnesallergi Vad kan bli fel, hur kan vi förbättra? Linköping 15 sept 2011 Leg. Dietist Agnes Pal
Kostbehandling av födoämnesallergi Vad kan bli fel, hur kan vi förbättra? Linköping 15 sept 2011 Leg. Dietist Agnes Pal Födoämnesallergi? Slitningar i familjen Ätstörning Matvägran Särbehandling Dåligt
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 3.9.2002 KOM(2002) 464 slutlig 2001/0199 (COD) Ändrat förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2000/13/EG när det gäller
Läs merWHO = World Health Organization
Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på
Läs merAllergisk reaktion hos barn
Allergisk reaktion hos barn Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska Barn- och Ungdomsmedicinska kliniken i Lund Skånes Universitetssjukhus 2011 Therese.sterner@skane.se Vad är allergi? Allergi
Läs merA L L E R G I K O M M I T T É N RÅD TILL PERSONAL OM ALLERGI. i förskola och skola
A L L E R G I K O M M I T T É N RÅD TILL PERSONAL OM ALLERGI i förskola och skola Inledning Allergiska besvär har blivit allt vanligare bland barn och ungdomar. En del av allergierna är av lindrig art
Läs merHandledning till OH-bilder - Mat för spädbarn
Handledning till OH-bilder - Mat för spädbarn Bild nr 1 Materialet är gjort av dietisterna, hälsocentralerna Luleå/ Boden, länsdietistenheten. Källa: Livsmedelsverket Bild nr 2 Introduktion av mat Under
Läs mer