SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETENS

Transkript

1 Göteborgs universitet Dnr F /04 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETENS Miljömål och Handlingsplan för miljöarbetet ÅR Fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Göteborgs universitet

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING MILJÖMÅLSPROCESS FÖR SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN MILJÖMÅL FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING STRATEGISK SATSNING PÅ MILJÖFORSKNING KONFERENS DOKTORANDKURS MILJÖMÅL GRUNDUTBILDNING INTEGRERING I GRUNDUTBILDNING SYNLIGGÖRA KURSER MILJÖMÅL SAMVERKAN MED OMVÄRLDEN PUBLICERING PÅ MILJÖPORTALEN MARKNADSFÖRING AV ÖPPNA FÖRELÄSNINGAR MM MILJÖMÅL INTERNT MILJÖARBETET MILJÖCERTIFIERING IT-UTRUSTNING INKÖP RESOR LOKALER MILJÖUTBILDNINGSPLAN MILJÖREVISIONSPLAN Ordlista/Förklaringar av begrepp Certifikat ISO certifikat (se nedan). Bevis/verifikat på att miljöledningssystemet uppfyller ISO standarden EMAS Eco Management and Audit Scheme. EUs miljöstyrnings- och miljörevisionsordning. Ett frivilligt system som ska främja miljöstyrning inom företag och organisationer och förse allmänheten med information om de deltagandes miljöprestanda. Fakultetens FUN Fakultetens forskarutbildningsnämnd Fakultetens miljösamordnare Fakultetens miljösamordnare är placerad vid fakultetskansliet och heter Lena Kindborg Farligt avfall Farligt avfall definieras i Avfallsförordningen (SFS 2001:1063) Femton nationella Riksdagen har beslutat om 15 miljökvalitetsmål som ska gälla för hela Sverige. Se miljömål GU Göteborgs universitet HU Hållbar utveckling, Flera definitioner finns på detta begrepp, se t ex Brundtland-kommissionen nedan. Hållbar utveckling Att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov". Hållbar utveckling består av tre ömsesidigt beroende delar: 1. ekologisk hållbarhet 2. social hållbarhet 3. ekonomisk hållbarhet Institution Institution eller motsvarande organisationsenhet ISO International Standard of Organisation = ISO Den internationella standarden för miljöledningssystem. Standardens huvudsyfte är att vara ett stöd i arbetet med miljöskydd och att förebygga miljöföroreningar samtidigt som erforderlig hänsyn tas till socioekonomiska behov. En certifiering enligt ISO innebär att man har ett systematiskt miljöarbete, att man arbetar med de områden där organisationen har störst miljöpåverkan samt att man kan visa på ständiga förbättringar på miljöområdet. Miljöchef Göteborgs universitet har en miljöchef som är placerad centralt på Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV). För närvarande är Eddi Omrcen utsedd till detta. Miljöhandbok Innehåller alla dokument inom miljöledningssystemet. Miljöledningssystem Ett ledningssystem och organiseringsverktyg för en organisations miljöarbetet Miljörevision Ett instrument som innebär en värdering av hur miljöorganisationen, rutiner och utrustning fungerar med syfte att skydda miljön. Prefekt Prefekt eller motsvarande enhetschef SFN Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden, betecknar ofta fakulteten Miljömål utarbetade för universitetet som helhet, utifrån universitetets betydande miljöaspekter. Dessa fungerar som övergripande må. Hur fakulteten skall arbeta fastställer den i fakultetens miljömål. är beslutade av Rektor. Verksamhetsplan Universitetets gemensamma verksamhetsplan som beslutas av universitetets styrelse (23)

3 1 Inledning I 1996 års regeringsförklaring deklarerades att Sveriges myndigheter skall vara en förebild för andra organisationer när det gäller miljöarbete. Som ett led i denna målformulering gav Utbildningsdepartementet ett uppdrag i regleringsbrevet till universitet och högskolor. Detta uppdrag fastställer att universitetet skall bedriva ett aktivt miljöarbete, organiserat i ett miljöledningssystem. et följs upp årligen i en miljöredovisning, i samband med övrig återrapportering till utbildningsdepartementet. I Göteborgs universitets verksamhetsplan lyfts miljö och hållbar utveckling fram som ett gemensamt profilområde av strategisk betydelse för hela universitetet. Följande mål formuleras; Göteborgs universitet ska tillsammans med Chalmers bli ledande i Europa för utbildning och forskning inom hållbar utveckling och miljö. Vidare fastställer Verksamhetsplanen att hela Göteborgs universitet skall vara certifierat enligt miljöledningssystemet ISO senast Även i verksamhetsuppdraget till fakultetsnämnderna har miljö lyfts fram i ett eget kapitel; I verksamhetsuppdrag 2004 till respektive fakultetsnämnd/motsvarande (B1 1800/03) fastställs följande, avseende arbete med miljö och hållbar utveckling: Arbetet med miljö och hållbar utveckling regleras av Verksamhetsplan samt styrelsens beslut om miljöpolicy. Nämnden skall verka för att målen i verksamhetsplanen uppnås genom att: utarbeta miljömål för nämndens område utifrån de universitetsgemensamma miljömålen, samt utarbeta en egen handlingsplan för miljöarbete utifrån den universitetsgemensamma handlingsplanen för miljöarbetet, redovisa aktiviteter, åtgärder och resultat från nämndens arbete med miljö och hållbar utveckling under budgetåret 2004, som underlag till universitetets återrapportering av regeringsuppdraget att införa ett miljöledningssystem, tillämpa rutiner och instruktioner enligt Miljöhandboken samt vid behov utarbeta egna rutiner och instruktioner; planera och genomföra intern miljörevision Fakultetsnämnden skall senast vid utgången av 2005 ha genomfört extern miljörevision och certifierat verksamheten enligt ISO Miljömålsprocess för Samhällsvetenskapliga fakulteten Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden beslutade att inrätta en arbetsgrupp bestående av utsedda miljörepresentanter vid fakultetens institutioner och enheter samt representanter från studentkårerna. Vidare beslutade nämnden att utse prodekanus som ordförande och miljösamordnaren som sekreterare i arbetsgruppen. Efter förslag från arbetsgruppen beslutade samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden att anslå kronor för perioden avseende arbete med miljömål och handlingsplan och kommande certifiering enligt ISO Miljörepresentanterna har under hösten 2004 i arbetsgrupper tagit fram betydande miljöaspekter och utkast till miljömål och handlingsplan. Synpunkter på utkastet har inhämtats genom en remiss till institutioner och enheter samt genom diskussion i fakultetsnämnden. Utkastet har även diskuterats på prefektrådet. Därefter har dessa synpunkter inarbetats i ett förslag som diskuterats i nämndens arbetsutskott och förslaget till miljömål och handlingsplan har lämnats till fakultetsnämnden. En viktig del i processen från framtagande av miljömål fram till miljöcertifiering, och även fortsättningsvis, är att försöka flytta fram det sociala och det samhällsvetenskapliga perspektivet på miljöfrågorna. 3 (23)

4 2 Miljömål forskning och forskarutbildning Göteborgs universitets målsättning att bli ledande inom området miljöforskning bör innebära engagemang inom olika delområden, exempelvis inom naturvetenskaplig miljöforskning, inom verksamhetsområdet miljöteknik eller vilket är det mest relevanta för Samhällsvetenskapliga fakulteten på områden som har med miljövänligt mänskligt beteende att göra. Dit hör exempelvis sådant som mänsklig kommunikation och samhällsplanering. Det går att argumentera för att just dessa verksamhetsfält idag är bland de allra viktigaste i arbetet för att uppnå en god och hållbar fysisk miljö. Vi vet ganska mycket om vilka miljöproblem som borde åtgärdas; en stor del av problematiken ligger i att få människor att bete sig miljövänligt och att utforma samhället så att miljövänligt beteende premieras. Det är just på dessa områden som samhällsvetenskapliga fakulteten har sin forskningskompetens. För att Samhällsvetenskapliga fakulteten ska bidra till GU:s mål att bli ledande på miljöområdet krävs omfattande miljöinriktad aktivitet på områden som: Forskningsprogram/forskningsprojekt Avhandlingar Utgivning av avhandlingar/böcker Publicering av vetenskapliga artiklar Forskares deltagande i den offentliga diskussionen Redan idag finns en del miljöinriktad forskningsverksamhet på samhällsvetenskapliga fakulteten, där framför allt fyra institutioner är aktiva på området. Statsvetenskapliga institutionen har en relativt omfattande forskning ledd av dels professor Lennart Lundqvist och dels professor Sören Holmberg. Lundqvists forskning omfattar bland annat ett projekt som behandlar vattenkvalitet och ett som behandlar styrmedel för att förhindra klimatförändring. Flera forskare och doktorander är verksamma i projekten, som också engagerar andra institutioner, bl.a. psykologiska institutionen. Holmberg har bedrivit omfattande forskning om medborgaropinionen runt energianvändning. Psykologiska institutionen har också en omfattande forskning på miljöområdet, ledd av professor Tommy Gärling och docent Anders Biel. Verksamheten omfattar bland annat ett projekt om biltullar och engagemang i det ovan nämnda klimatprojektet. Flera andra forskare och doktorander är också verksamma på miljöområdet. Institutionen för omvärldsstudier, där framför allt avdelningen för humanekologi ledd av professor Hans Egnéus, är verksam på området. CEFOS har forskning rörande samhällets riskfrågor kopplat till miljö, t ex myndigheternas tillsyn enligt miljöbalken samt förvaltning av naturresurser etc, ledd av professor Åsa Boholm. Enstaka projekt med miljöinriktning med mer eller mindre kontinuerlig verksamhet finns även inom andra delar av fakulteten men, såvitt kunnat bedömas i denna rudimentära inventering, finns inga större långsiktiga program. Dagens situation, där Samhällsvetenskapliga fakultetens miljöforskning är uppbyggd kring ett litet antal seniora forskare, är ganska sårbar. En av dem har en tillfällig tjänst, en annan går i pension inom en ganska nära framtid. Bland annat därför är det viktigt att kompetensen att leda stora miljöinriktade forskningsprogram sprids till fler personer och institutioner. För att bidra till GUs mål att uppnå en ledande position inom miljöforskningen krävs att fakultetens verksamhet på området blir mer omfattande. Inventeringen av miljöforskningen visar att det finns en grund att bygga på, men att den måste byggas ut systematiskt. För att utbyggnaden ska bli effektiv bör befintliga resurser utnyttjas av hela Samhällsvetenskapliga fakulteten, framför allt inom forskarutbildningen. Eftersom anslagsgivare idag ofta premierar gränsöverskridande forskning är det viktigt att fakulteten stimulerar möten mellan miljöinriktade forskare, både inom och utanför fakultetens ram. 4 (23)

5 2.1 Miljöforskning Miljöhänsyn vägs in i alla beslut. Såväl forskning och undervisning, som administration, förvaltning och tekniska funktioner präglas av miljöansvar. Universitetets personal eftersträvar en medvetenhet om miljö- och utvecklingsfrågornas betydelse som de aktivt samlar, utvecklar och sprider kunskap om i samhället. Forskning och Utbildning Mål i Verksamhetsplan Avsnitt Övergripande mål: Göteborgs universitet ska tillsammans med Chalmers bli ledande i Europa för utbildning och forskning inom hållbar utveckling och miljö. Avsnitt Mål för forskning och forskarutbildning: Göteborgs universitet ska fortsätta profilera sig inom miljöområdet Avsnitt Forskning: stimulera tvärvetenskapligt och mångvetenskapligt samarbete inom fakulteten och över dess gränser, varvid lärarutbildningen, naturvetenskap samt medicin uppmärksammas särskilt Universitetet skall satsa strategiskt för att skapa konkurrenskraftiga forskningsmiljöer med fokus på miljö och hållbar utveckling. Samhällsvetenskapliga fakultetens miljömål Fakultetsnämnden skall stimulera till ökad forskning av god kvalitet med fokus på miljö och hållbar utveckling genom att under perioden avsätta strategiska medel, exempelvis i form av förstudiebidrag för forskningsansökningar med miljöinriktning. En sådan avsättning av medel skall föregås av en inventering/utredning av pågående miljöinriktad forskning samt behovet av utveckling och utökning av densamma. Antal konkurrenskraftiga forskningsprojekt med miljöinriktning. Dekanus uppdras att i samarbete med prefektrådet och fakultetsrådet under våren 2005 genomföra en inventering av pågående forskning med fokus på miljö och hållbar utveckling samt inhämta synpunkter på hur forskningen inom området kan utvecklas/utökas. Utifrån resultaten av denna inventering/utredning avsätter fakultetsnämnden medel i form av stimulansbidrag i budgeten för Medlen utlyses under hösten Behöriga sökande är forskare vid fakultetens institutioner/enheter. Ansökningar som avser samverkan mellan flera institutioner/enheter och/eller andra fakulteter prioriteras. Ekonomiska resurser Fakultetsnämnden avsätter medel för att stimulera miljöinriktad forskning vid institutionerna. Medlens storlek avgöras efter utförd utredning och fördelas after ansökan och beredning. Personella resurser: Dekanus Prefekter Fakultetsrådet Mål, nyckeltal och uppdrag följs upp vid varje årsskifte, i samband med annan uppföljning. 5 (23)

6 2.2 Konferens Miljöhänsyn vägs in i alla beslut. Såväl forskning och undervisning, som administration, förvaltning och tekniska funktioner präglas av miljöansvar. Universitetets personal eftersträvar en medvetenhet om miljö- och utvecklingsfrågornas betydelse som de aktivt samlar, utvecklar och sprider kunskap om i samhället. Forskning och Utbildning Mål i Verksamhetsplan Avsnitt Övergripande mål: Göteborgs universitet ska tillsammans med Chalmers bli ledande i Europa för utbildning och forskning inom hållbar utveckling och miljö. Avsnitt Mål för forskning och forskarutbildning: Göteborgs universitet ska fortsätta profilera sig inom miljöområdet Avsnitt Forskning: stimulera tvärvetenskapligt och mångvetenskapligt samarbete inom fakulteten och över dess gränser, varvid lärarutbildningen, naturvetenskap samt medicin uppmärksammas särskilt Universitetet skall satsa strategiskt för att skapa konkurrenskraftiga forskningsmiljöer med fokus på miljö och hållbar utveckling. Samhällsvetenskapliga fakultetens miljömål En stor miljökonferens, som fokuserar på samhällsvetenskapliga aspekter av miljöfrågan, skall genomföras under Genomförd konferens, samt antalet deltagare Statsvetenskapliga institutionen genomför en miljökonferens under 2005, som fokuserar på samhällsvetenskapliga aspekter av miljöfrågan. Ekonomiska resurser Fakultetsnämnden har i tidigare beslut redan avsatt medel GMV har i tidigare beslut redan avsatt medel Personella resurser Organisering samt genomförandet av konferensen Mål, nyckeltal och uppdrag följs upp i slutet av 2005, i samband med annan uppföljning. 6 (23)

7 2.3 Doktorandkurs Miljöhänsyn vägs in i alla beslut. Såväl forskning och undervisning, som administration, förvaltning och tekniska funktioner präglas av miljöansvar. Universitetets personal eftersträvar en medvetenhet om miljö- och utvecklingsfrågornas betydelse som de aktivt samlar, utvecklar och sprider kunskap om i samhället. Forskning och Utbildning Mål i Verksamhetsplan Avsnitt Övergripande mål: Göteborgs universitet ska tillsammans med Chalmers bli ledande i Europa för utbildning och forskning inom hållbar utveckling och miljö. Avsnitt Mål för forskning och forskarutbildning: Göteborgs universitet ska fortsätta profilera sig inom miljöområdet Avsnitt Forskning: stimulera tvärvetenskapligt och mångvetenskapligt samarbete inom fakulteten och över dess gränser, varvid lärarutbildningen, naturvetenskap samt medicin uppmärksammas särskilt Universitetet skall satsa strategiskt för att skapa konkurrenskraftiga forskningsmiljöer med fokus på miljö och hållbar utveckling. Samhällsvetenskapliga fakultetens miljömål Att utreda behovet av och förutsättningarna för en gemensam doktorandkurs med miljöinriktning, öppen för samtliga fakultetens doktorander. Syftet med en sådan kurs är dels att öka medvetenheten om miljöfrågornas betydelse och dels att stimulera till forskning inom området. Genomförd utredning Fakultetens FUN uppdras att undersöka behovet av och förutsättningarna för en gemensam doktorandkurs med miljöinriktning öppen för samtliga fakultetens doktorander. Om förutsättningar finns bör en sådan kurs kunna ges första gången under år Ekonomiska resurser Fakulteten avsätter medel för att ge en doktorandkurs om 5 poäng med miljöinriktning under Eventuella universitetsgemensamma medel som kan sökas för att utveckla en sådan doktorandkurs. Personella resurser Fakultetens FUN Utveckling samt genomförande av doktorandkurs Mål, nyckeltal och uppdrag följs upp vid årsskifte, i samband med annan uppföljning. 7 (23)

8 3 Miljömål grundutbildning I Universitetets miljöpolicy står att Universitetet strävar efter att göra studenter och personal medvetna om miljö- och utvecklingsproblem och genom kunskap och kunskapsbildning stimulera till sådana konkreta handlingar som främjar en hållbar utveckling. Det står också att personalen aktivt ska samla och sprida kunskap om miljö- och utvecklingsfrågornas betydelse. Att vilja förändra både tänkande och handlingar är ambitiösa målsättningar som går betydligt längre än grundtanken i ISO om att vara bättre än förra året. Det är också en önskan som väcker frågor om vem som ska förändra vems värderingar och vems handlande och på vilket sätt. Det är många berörda individer och många hierarkiska nivåer mellan universitetsstyrelse och den enskilda studenten som ska få kunskaper och bli medvetna om miljöproblem. Det mer konkreta målet som styr grundutbildningen är att miljö och hållbar utveckling i större utsträckning ska integreras i grundutbildningen. Integreras betyder enligt ordboken att sammansmälta till en helhet. Att ha integrerat miljöperspektivet borde alltså innebära att perspektivet är tillräckligt viktigt för att löpa som en helhet genom ett program eller en kurs. Detta innebär att fakulteten, precis som institutionerna och universitetet som helhet, måste bidra till kunskapsbildning hos lärare och annan personal om vad ett samhällsvetenskapligt miljöperspektiv är, och vad det betyder att integrera miljöperspektivet i undervisningen. Det krävs också en diskussion om när perspektivet miljö och hållbar utveckling är tillräckligt omfattande för att bedömas som integrerat. Ska det vara självständiga kurser, eller ska det löpa genom utbildningar eller delkurser, eller ska det bara ingå som delmoment. I en tidigare utvärdering på området gjordes en läsning av kursplanerna på Kursportalen, men även andra metoder för att göra uppföljningen kan tänkas, till exempel att begära in synpunkter från lärare eller från studenter i kursvärderingar. Kvalitetssäkringen av denna granskning är en grannlaga fråga som måste lösas. Det är rimligt att ha två nivåer i bedömningen, en nivå där perspektivet är integrerat och är en del av kursens helhet, och en lägre nivå där miljö eller hållbar utveckling används i vissa kursmoment. Om universitetet och fakulteten tar sin roll att bli miljöledande på allvar är det också viktigt att de kurser som innehåller ett miljöperspektiv framhävs som framåtriktade symboler för en mer hållbar världsutveckling. Bättre information krävs därför om de kurser som faktiskt uppfyller kraven på att integrera eller på något sätt ta upp miljöperspektivet i kurserna. Detta är viktigt för de studenter som efterfrågar detta perspektiv och för att synliggöra Samhällsvetenskapliga fakulteten som en miljöarbetande fakultet. 8 (23)

9 3.1 Integrering i grundutbildning Universitetet strävar efter att göra studenter och personal medvetna om miljö- och utvecklingsproblem och genom kunskap och kunskapsbildning stimulera till sådana konkreta handlingar som främjar en hållbar utveckling. Forskning och Utbildning Mål i Verksamhetsplan Avsnitt Övergripande mål: Göteborgs universitet ska tillsammans med Chalmers bli ledande i Europa för utbildning och forskning inom hållbar utveckling och miljö. Miljö och hållbar utveckling skall i större utsträckning integreras i grundutbildning Samhällsvetenskapliga fakultetens Miljömål Antalet och andelen kurser där miljö och hållbar utveckling ingår skall öka, både i program och fristående kurser samt att antalet studenter som läser dessa kurser skall öka. Antalet och andelen kurser och program där miljö och hållbar utveckling ingår som ett delmoment. Dekanus ansvarar för att det vid minst två tillfällen, varav det första under ht 2005, genomförs en utbildning om miljö/hållbar utveckling i undervisning, som erbjuds all undervisande personal på fakulteten. Institutionernas program- och kursansvariga uppdras att utveckla samt integrera miljö/hållbar utveckling i undervisning. Ekonomiska resurser: Interna resurser används i huvudsak för genomförande av utbildningen Fakultetsnämnden avsätter medel för mindre kringkostnader för en utbildning om miljö/hållbar utveckling i undervisning, som erbjuds all undervisande personal på fakulteten. Personella resurser: Program- och kursansvariga som utvecklar och integrerar miljö och hållbar utveckling i grundutbildning Mål, nyckeltal och uppdrag följs upp vid varje årsskifte, i samband med annan uppföljning. 9 (23)

10 3.2 Synliggöra kurser Universitetet strävar efter att göra studenter och personal medvetna om miljö- och utvecklingsproblem och genom kunskap och kunskapsbildning stimulera till sådana konkreta handlingar som främjar en hållbar utveckling. Forskning och Utbildning Mål i Verksamhetsplan Avsnitt Övergripande mål: Göteborgs universitet ska tillsammans med Chalmers bli ledande i Europa för utbildning och forskning inom hållbar utveckling och miljö. Miljö och hållbar utveckling skall i större utsträckning integreras i grundutbildning Samhällsvetenskapliga fakultetens Miljömål SFN skall synliggöra de kurser som behandlar miljöfrågor eller tar in ett miljöperspektiv på fakultetens hemsida, kursportalen, i kurskatalogen samt på miljöportalen. Antal kurser med miljömärkning, dels i absoluta tal och dels som en andel av totalt antal kurser Kursansvariga uppdras att, med stöd av studierektorerna, ange i kursplanerna förekomst av miljömoment i kursen. Prefekter uppdras att, i samband med årsredovisningen 2005, rapportera in vilka kurser som tar in miljöperspektivet eller behandlar miljöfrågor till fakultetens miljösamordnare. Fakultetens miljösamordnare uppdras att tillse att kurser, där miljöfrågor och miljöperspektiv behandlas utförligt, får en miljömärkning i kurskatalogen, kursportalen, Miljöportalen samt på fakultetens hemsida. Miljömärkningen kan vara i form av en grön prick eller liknande. Kurser som använder sig av miljöfrågor som delmoment ska finnas med i statistiken men inte premieras med miljömärkning. Ekonomiska resurser: Inga ekonomiska medel nödvändiga i detta skede Personella resurser: Institutionernas inventeringsansvariga Fakultetens miljösamordnare Kursansvariga Mål, nyckeltal och uppdrag följs upp vid varje årsskifte, i samband med annan uppföljning. 10 (23)

11 4 Miljömål samverkan med omvärlden Göteborgs universitet ska aktivt samverka med det omgivande samhället och denna uppgift ska vara integrerad i universitetets utbildning och forskning. Universitetets samverkansarbete ska bedrivas på alla nivåer liksom i samråd mellan enheterna. Samverkan ska ske på lokal, regional, nationell och global nivå. Det finns redan många goda exempel på hur fakulteter, institutioner och andra enheter samverkar med omvärlden och ökar kontaktytorna utåt. Det är viktigt att exempelvis universitetets forskning och övriga verksamhet är begriplig och tillgänglig för alla intresserade. Folkbildningstanken har varit en ledstjärna för Göteborgs universitet ända sedan högskolan startade Den utåtriktade, publika verksamheten har ökat markant under senare år. Universitetets anställda och studenter har också en viktig roll som opinionsbildare i samhället. Ny kunskap och nya rön ska föras fram till debatt och diskussion för att kunna nyttiggöras resultaten ska inte stanna i den akademiska världen. Samverkan handlar också om goda och frekventa kontakter med beslutande instanser, myndigheter och motsvarande. Arbetet med universitetets identitet och image visar att universitetets närvaro och aktivitet i Stockholm och övriga Europa behöver öka och ske på ett mer planmässigt sätt än tidigare. För samhällsvetenskapliga fakulteten är samverkansuppgiften idag en integrerad del i verksamheten. Det ligger i ämnets natur att samverka med samhället både när det gäller problemformuleringar och i själva genomförandet av forskningen. När det gäller miljöforskning finns det många kanaler som fakultetens forskare har använt, t ex Vetenskapsfestivalen och universitetets vecka, samt även föreläsningsserier. Miljöportalen är en relativt nyetablerad informationskanal. Miljöportalen försöker visa miljöforskning på framförallt Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola på ett enkelt och lättförståligt sätt. Miljöportalen är en Internetportal som riktar sig främst mot ungdomar i gymnasieåldern, men även många andra grupper i samhället kan lätt ta till sig materialet. I universitetets kalendarium finns flera föreläsningar och seminarier om miljöforskning, dock bör dessa bli fler och mer marknadsförda om universitetet skall framstå som ett europaledande universitet inom området miljö och hållbar utveckling. Utvecklingen av profilområdet miljö och hållbar utveckling innebär inte bara strategiska satsningar på universitetets utbildning och forskning utan också att man marknadsför detta budskap utåt. Att marknadsföra vår miljöprofil är sålunda en förutsättning för att stärka universitetets varumärke. 11 (23)

12 4.1 Publicering på miljöportalen Universitetets personal eftersträvar en medvetenhet om miljö- och utvecklingsfrågornas betydelse som de aktivt samlar, utvecklar och sprider kunskap om i samhället. Forskning och Utbildning Mål i Verksamhetsplan Avsnitt Övergripande mål: Göteborgs universitet ska tillsammans med Chalmers bli ledande i Europa för utbildning och forskning inom hållbar utveckling och miljö. Avsnitt Samverkan med omvärlden: Mål och åtgärder. Miljö och hållbar utveckling skall i större utsträckning integreras i grundutbildning Samhällsvetenskapliga fakultetens Miljömål Alla utbildningar och forskningsresultat inom fakulteten med relevans för miljöfrågor skall finnas presenterade på Miljöportalen. Antal utbildningar respektive forskningsresultat från Samhällsvetenskapliga fakulteten som är publicerade på Miljöportalen Alla institutioner uppdras att lägga en länk på sina hemsidor till Miljöportalen. Institutionernas miljörepresentanter uppdras att kontinuerligt informera redaktionen för Miljöportalen om relevant forskning inom institutionen/enheten. Prefekterna ansvarar för att forskare stimuleras att skriva rapporter om sin forskning för Miljöportalen. Fakultetens miljösamordnare uppdras att utveckla Miljöportalen samt samordna universitetets webbsidor om miljö, genom att verka för följande: Att Miljöportalen utvecklas till en verkligt bred inkörsport för ett flertal målgrupper och inte som idag endast för gymnasieungdom. Från denna breda inkörsport skall specialriktade sidor finnas för förslagsvis målgrupperna; ungdomar, forskare, en bred allmänhet intresserad av miljöforskning, media, beslutsfattare samt internanvändare. Med det ökande antalet användargrupper blir portalen lättare att marknadsföra brett. Att det i redaktion för en Miljöportal, enligt ovan, ingår ansvariga för GMVs webb, miljöledningssystemets webb, och ansvariga för de nya målgruppsanpassade sajter. Dessutom bör representanter för alla fakulteter ingå i redaktionen. Dels för att underlätta att all relevant forskning blir representerad, dels för att förankra vetskapen om portalen tillbaka in i organisationen. Ekonomiska resurser: Inga ekonomiska medel nödvändiga i detta skede Personella resurser: Fakultetens forskare Fakultetens miljösamordnare Fakultetens miljörepresentanter Mål, nyckeltal och uppdrag följs upp vid varje årsskifte, i samband med annan uppföljning. 12 (23)

13 4.2 Marknadsföring av öppna föreläsningar mm. Universitetets personal eftersträvar en medvetenhet om miljö- och utvecklingsfrågornas betydelse som de aktivt samlar, utvecklar och sprider kunskap om i samhället. Forskning och Utbildning Mål i Verksamhetsplan Avsnitt Övergripande mål: Göteborgs universitet ska tillsammans med Chalmers bli ledande i Europa för utbildning och forskning inom hållbar utveckling och miljö. Avsnitt Samverkan med omvärlden: Se mål och åtgärder. Miljö och hållbar utveckling skall i större utsträckning integreras i grundutbildning Samhällsvetenskapliga fakultetens Miljömål Ökad marknadsföring av öppna föreläsningar och andra publika arrangemang om miljö och hållbar utveckling skall förbättras. Omfattning av marknadsföring Fakultetens informationsansvarige uppdras att inventera förekommande arrangemang och utveckla och utföra åtgärder för att stärka marknadsföringen av dessa. Ekonomiska resurser: Inga ekonomiska medel nödvändiga i detta skede Personella resurser: Fakultetens informationsansvarige Mål, nyckeltal och uppdrag följs upp vid varje årsskifte, i samband med annan uppföljning. 13 (23)

14 5 Miljömål internt miljöarbetet Om universitetet skall vara förebild och ha en uttalad profil som miljöuniversitet med ledande forskning inom miljö och hållbar utveckling måste man även vända blicken inåt, på den egna organisationen. Om vi skall leva som vi lär måste vi även komma tillrätta med den miljöpåverkan som vårt arbete ger upphov till. Verksamheten vid Samhällsvetenskapliga fakulteten kan inte betraktas som lika tungt miljöbelastande som andra organisationer, såsom tung industri mm. Dock skall vi inte negligera den påverkan som en sådan stor organisation har. Vi förbrukar stora mängder förbrukningsartiklar och IT-utrustning, dessutom reser vi på dagligbasis till världens alla hörn. Att förbättra vår egen miljöprestanda är en nödvändighet om vi vill förändra samhället utanför, som vi är en del i. Universitetet har som målsättning att vara certifierade enligt ISO innan utgången av Detta ställer höga krav på ett systematiskt och organiserat miljöarbete. För att nå denna målsättning krävs att alla anställda stannar upp och funderar över hur vårt dagliga arbete påverkar miljö och hur kan vi göra påverkan mindre. 14 (23)

15 5.1 Miljöcertifiering Universitetets miljöarbete präglas av målsättningen att minimera all påtaglig skadlig miljöpåverkan och vara förebyggande när det gäller ny miljöpåverkan. Alla betydande miljöaspekter Mål i Verksamhetsplan Avsnitt Mål för övriga stödjande och strategiska områden: Göteborgs universitet ska senast år 2005 vara certifierat enligt miljöledningssystemet ISO14001 Avsnitt Miljö: Fakultetens miljöledningssystem är ännu i sin linda. Den kommande treårsperioden skall därför inriktas mot en uppbyggnad samt förankring av gemensamma mål på en rimlig ambitionsnivå. Syftet skall vara en läroprocess frö miljöarbete. Se även övrig text under detta avsnitt Göteborgs universitet ska senast år 2005 vara certifierat enligt ISO standarden för miljöledningssystem. Samhällsvetenskapliga fakultetens Miljömål Samhällsvetenskapliga fakulteten skall vara ISO certifierat innan utgången av 2005 Genomförd certifieringsrevision En miljöutredning med följande punkter skall utarbetas; miljöinventering, miljölagstiftningsinventering, miljöaspektlista inkl. värdering av betydande miljöaspekter. Fakultetens miljösamordnare och institutionernas miljörepresentanter uppdras att utarbeta ett förslag till miljömål och handlingsplan för miljöarbetet. Dessa fastställs av fakultetsnämnd tillsammans med budget. Berörd personal uppdras att, i samarbete med Fakultetens miljösamordnare och miljörepresentanter anpassa befintliga verksamhetsrutiner samt att utarbeta rutiner för följande områden: Information till all personal om dubbelsidig utskrift, tonerspar och annan miljöinformation, när det gäller skrivarna/kopiatorerna. Samt att dubbelsidig utskrift används som normalinställning. Elektronisk hantering av studie-/kursmaterial. Kursmaterial hanteras elektroniskt i större utsträckning, t ex med hjälp av kursportalen, eller motsvarande. Elektronisk hantering för intern information. Att utnyttja e-postutskick, om möjligt och lämpligt, för personalärenden, utlysningar, protokoll, anmodan, remisser m.m. Avfallshantering, skall sammanställas i en guide. Effektiv hantering av projektorer/bärbara datorer. För att utnyttja elektronisk utrustning effektivt skall rutiner utarbetas för att det skall finnas möjlighet att ha tillgång till utrustning för PowerPoint-presentation. Fakultetens miljösamordnare uppdras att samla miljöledningssystemets rutiner, instruktioner och redovisande dokument i en miljöhandbok för Samhällsvetenskapliga fakulteten, samt att göra den känd för all berörd personal. Handboken skall finnas elektroniskt. Fakultetens miljösamordnare och miljörepresentanter uppdras att informera all personal om : att miljöledningssystemet finns samlat i en miljöhandbok, som innehåller: o miljöpolicy o miljömål och handlingsplan för miljöarbetet o verksamhetsrutiner, som berör personalens dagliga arbete var man kan hitta miljöhandboken Fakultetsledningen skall genomföra en ledningens genomgång innan (23)

16 Fakultetens miljösamordnare uppdras att beställa en intern miljörevision under första halvåret av 2005, samt en certifieringsrevision innan utgången av Fakultetens informationsansvarige uppdras kontinuerligt uppmärksamma det omgivande samhället på fakultetens miljöprofil, både när det gäller forskning och utbildning såväl som det interna miljöarbetet. Det innebär att den bör framhållas i broschyrer, externa föreläsningar mm. Ekonomiska resurser: Fakultetsnämnden har tidigare avsatt medel för miljörepresentanternas medverkan i fakultetens certifieringsarbete under 2005 (beslut SFN ). Kostnad för certifieringsrevision täcks av universitetsgemensamma medel från central miljöenhet. Kostnad för intern miljörevision täcks av universitetsgemensamma medel från central miljöenhet. Personella resurser: Fakultetens miljösamordnare Miljörepresentanter Miljörevisor från central miljöenhet utnyttjas. All personal Fakultetens informationsansvarige Personal som berörs av verksamhetsrutiner Mål, nyckeltal och uppdrag följs upp vid varje årsskifte, i samband med annan uppföljning. 16 (23)

17 5.2 IT-utrustning Universitetets miljöarbete präglas av målsättningen att minimera all påtaglig skadlig miljöpåverkan och vara förebyggande när det gäller ny miljöpåverkan. Miljöhänsyn vägs in i alla beslut. Såväl forskning och undervisning, som administration, förvaltning och tekniska funktioner präglas av miljöansvar. Energianvändning, avfall och pappersförbrukning Mål i Verksamhetsplan Avsnitt Mål för övriga stödjande och strategiska områden: Göteborgs universitet ska senast år 2005 vara certifierat enligt miljöledningssystemet ISO14001 Öka andelen produkter där miljökrav har ställts i samband med inköpet och/eller upphandlingen. Elförbrukningen i universitetets lokaler skall totalt minska med 5 % per m2. Samhällsvetenskapliga fakultetens Miljömål All IT-personal skall delta i en miljö och IT utbildning, samt all IT-utrustning och användning skall miljöanpassas Andelen miljöutbildad IT-personal Fakultetens miljösamordnare uppdras att, i samarbete med institutionernas miljörepresentanter, anordna en utbildning för all IT-personal, senast 2006 om miljöaspekter och IT-området. Utbildningen skall ge insikter på följande områden: o Miljöaspekter vid inköp, samt utbildning i rutinerna för destruktion av dataskrot. o insikt om varför alla nya datorer bör ha förnuftigt inställda energisparfunktioner. o att verka för ökad användning av USB-minnen istället för disketter och brända CD-skivor. o o o o o att verka för att datorer är avstängda och inte satta i standby-läge då de inte används. att köpa in och installera kopiatorer/skrivare/copyprinters på att miljömedvetet sätt genom att ställa in dubbelsidig kopiering som standard samt ge information om andra utskriftsfunktioner till användarna som kan bespara antalet utskrifter (t.ex. flera sidor per utskriftssida). Funktion/ekonomi för tunna klienter Funktion/ekonomi för multifunktionsapparater, typ copyprinters Sociala/rättvisefrågor om datortillverkning IT-personal uppdras att, efter genomgången utbildning, ställa miljökrav vid inköp av IT-utrustning, i synnerhet datorer, skrivare, kopiatorer och copyprinters, på följande områden: o Energiförbrukning o Dubbelsidig utskrift/kopiering: Att man vid inköp/hyrning av kopiatorer/skrivare/copyprinters väljer maskiner med möjligheter för dubbelsidig utskrift, samt ser till att studenterna får tillgång till samma alternativ. Inga maskiner utan dessa funktioner köps in. o Nätverksanslutna större skrivare/copyprinters väljs framför flera små skrivare, i de fall som det är rimligt. o LCD skärmar, märkta med TCO-03 o Andra relevanta miljökrav IT-personal uppdras att vid nyinstallation av IT-utrustning ställa in följande, då det är möjligt: o förnuftiga energisparfunktioner o dubbelsidig utskrift som standard o Tonersparläge som standard 17 (23)

18 Ekonomiska resurser: Interna resurser används i huvudsak Fakulteten avsätter medel för mindre kringkostnader i samband med ovanstående utbildning för IT-personal Personella resurser: IT-personal Fakultetens miljösamordnare Miljörepresentanter Mål, nyckeltal och uppdrag följs upp vid varje årsskifte, i samband med annan uppföljning. 18 (23)

19 5.3 Inköp Universitetets miljöarbete präglas av målsättningen att minimera all påtaglig skadlig miljöpåverkan och vara förebyggande när det gäller ny miljöpåverkan. Miljöhänsyn vägs in i alla beslut. Såväl forskning och undervisning, som administration, förvaltning och tekniska funktioner präglas av miljöansvar. Samtliga betydande miljöaspekter beroende på inköp Mål i Verksamhetsplan Avsnitt Mål för övriga stödjande och strategiska områden: Göteborgs universitet ska senast år 2005 vara certifierat enligt miljöledningssystemet ISO14001 Öka andelen produkter där miljökrav har ställts i samband med inköpet och/eller upphandlingen. Samhällsvetenskapliga fakultetens Miljömål Vid inköp skall miljömärkta/miljövänligare produkter alltid väljas, om detta inte innebär orimligt höga kostnader. Andel utbildade inköpare Prefekter uppdras att tydliggöra ansvarsrutinerna för inköp på institutionsnivå och utnämna en eller flera ansvariga inköpspersoner, som hanterar institutionens inköp. Fakultetens miljösamordnare uppdras att, i samarbete med miljörepresentanterna, anordna en riktad utbildning under 2005 för utnämnda inköpare som belyser följande punkter: Betydelsen av att ta hänsyn till miljöbelastningen vid inköp Hur man hittar de miljövänligare alternativen i leverantörernas utbud Miljömärkningar och deras betydelse Betydelsen att man redan vid inköp tar med aspekten att inköp blir avfall och försöker göra bra inköp även ur denna synpunkt Vad gör upphandlingsenheten för miljön Vad innebär orimligt höga kostnader i miljömålet ovan. Inköpare uppdras att efter genomgången utbildning ta miljöhänsyn vid inköp, i enlighet med ovanstående miljömål. Samt i övrigt applicera de kunskaper som de erhållit genom ovanstående miljöutbildning. Fakultetens miljösamordnare uppdras att, i samband med utbildningen, ta fram en lista på förbrukningsartiklar (främst kontorsprodukter), där det framgår vilka varor som är de mest miljövänliga alternativen. Denna lista skall underlätta för inköparna att välja mer miljövänliga produkter. Fakultetens miljösamordnare uppdras även att, i samarbete med miljörepresentanterna, ta fram en fulköpslista som identifierar produkter som anses miljöbelastande och därmed skall undvikas. Inköpare av papper uppdras att endast köpa in miljömärkt kopieringspapper som inte är klorblekt, även kallat Total Chlorine Free (TCF). Detta skall inte förväxlas med elementary chlorine free (ECF) eller process chlorine free (PCF) som båda använder klor för att bleka pappret. Ekonomiska resurser: Fakultetsnämnden avsätter medel för mindre kringkostnader i samband med ovanstående utbildning av fakultetens inköpare 19 (23)

20 Eventuellt högre kostnader för institutioner/enheter vid inköp av mer miljöanpassade produkter Personella resurser: Prefekter Inköpare Fakultetens miljösamordnare Miljörepresentanter Inköpare av papper Mål, nyckeltal och uppdrag följs upp vid varje årsskifte, i samband med annan uppföljning. 20 (23)

21 5.4 Resor Universitetets miljöarbete präglas av målsättningen att minimera all påtaglig skadlig miljöpåverkan och vara förebyggande när det gäller ny miljöpåverkan. Miljöhänsyn vägs in i alla beslut. Såväl forskning och undervisning, som administration, förvaltning och tekniska funktioner präglas av miljöansvar. Resor och transporter Mål i Verksamhetsplan Avsnitt Mål för övriga stödjande och strategiska områden: Göteborgs universitet ska senast år 2005 vara certifierat enligt miljöledningssystemet ISO14001 Minska miljöpåverkan vid tjänsteresor och transporter Samhällsvetenskapliga fakultetens miljömål Miljöbelastningen av fakultetens resor skall minska Genomförd inventering Dekanus ansvarar för att en undersökning om personalens resor, tjänsteresor såväl som resor till och från arbetet, genomförs med hjälp av trafikkontorets webbenkät. Syftet med undersökningen är dels att utreda om universitetet kan skapa incitament för mer miljövänligt resande, samt dels att påverka externa intressenter att skapa bättre transportlösningar för fakultetens personal. För att skapa ett incitament för ett mer miljövänligt resande bör också all subventionering av bilparkering avvecklas under perioden. Dekanus ansvarar för att det genomförs en utredning under hösten 2005 om behovet av videokonferensmöjligheter inom fakulteten. Samt att det, utifrån utredningsresultaten, genomförs en erforderlig utbildning/information/pröva på konferenser om videokonferenser. Fakultetens webbredaktör uppdras att innan halvårsskiftet 2005 publicera en vägbeskrivning till fakultetens lokaler med hjälp av kollektivtrafiken, dels ifrån Landvetter och dels ifrån centralstationen, på fakultetens hemsida. Detta för att underlätta för besökare att välja kollektiva färdmedel. Ekonomiska resurser: Inga ekonomiska medel nödvändiga i detta skede Personella resurser: All personal som svarar på enkät Webbredaktör Dekanus Mål, nyckeltal och uppdrag följs upp vid varje årsskifte, i samband med annan uppföljning. 21 (23)

22 5.5 Lokaler I Miljöpolicyn, fastställd av universitetsstyrelsen, står att universitetets miljöarbete präglas av målsättningen att minimera all påtaglig skadlig miljöpåverkan och vara förebyggande när det gäller ny miljöpåverkan. Energianvändning Mål i Verksamhetsplan /Verksamhetsuppdrag Avsnitt Mål för övriga stödjande och strategiska områden: Göteborgs universitet ska senast år 2005 vara certifierat enligt miljöledningssystemet ISO Elförbrukningen i universitetets lokaler skall totalt minska med 5 % per m2 Samhällsvetenskapliga fakultetens Miljömål Energiförbrukning i fakultetens lokaler skall minska med 2 % till utgången av En arbetsgrupp för energibesparing skall bildas. Arbetsgrupp tillsatt, samt dess genomförda åtgärder Fakultetens energiförbrukning i kwh, utslagen på antal kvm Lokalrådet uppdras att, under första halvåret 2005, tillsätta en arbetsgrupp för energibesparing i fakultetens lokaler. Gruppen bör bestå av en representant från Haga, en från Psykologen, en från Annedalskomplexet, en studentrepresentant, samt representanter från Akademiska hus och Higab. Lokalrådet ansvarar också för att utse en ordförande som bjuder in till första mötet. Arbetsgruppen uppdras att kontinuerligt träffas (minst en gång om året) och sträva efter att ta fram olika tekniska lösningar eller förbättrade injusteringar på installationerna (el, VVS, belysning m.m.). Rådet skall även tillsammans med fastighetsägarna genomföra minst en rondering i Samhällsvetenskapliga fakultetens alla lokaler och då inventera vilka åtgärder som man kan genomföra för att minska eller effektivisera energianvändningar. Arbetsgruppen uppdras även att undersöka om det finns behov och/eller möjlighet att mäta energiförbrukning på institutionsnivå. Samt om detta är en förutsättning för att investera i energibesparande åtgärder. Arbetsgruppen uppdras även att verka för att alla Samhällsvetenskapliga fakultetens egna elavtal byts till förnyelsebar energi, t ex. el märkt med Bra Miljöval enligt Naturskyddsföreningens kriterier. När de gäller de avtal som fastighetsägaren innehar, skall gruppen påtala för fastighetsägaren att det är önskvärt med grön el. Arbetsgruppen uppdras att verka för användningen av energieffektiv utrustning, t.ex. för ventilation, värme och kyla, i alla nybyggnationer, ombyggnationer och renoveringar. Dessutom skall fakulteten kräva att ett miljöprogram upprättas för varje byggprojekt vid fakulteten. Ekonomiska resurser: Fakultetsnämnden avsätter medel för de föreslagna energisparande åtgärderna som fakultetsnämnden väljer att stödja. Personella resurser: Arbetsgruppen för energibesparande åtgärder Mål, nyckeltal och uppdrag följs upp vid varje årsskifte, i samband med annan uppföljning. 22 (23)

23 6 Miljöutbildningsplan Miljöutbildningsplanen är upprättad i enlighet med Instruktion Upprättande av utbildningsplaner på fakultetsnivå. Planen gäller samhällsvetenskapliga fakulteten i sin helhet. Utbildad grupp Utbildningens namn Utb. innehåll Ansvarig Utbildare IT-personal Miljö och IT Miljöaspekter av IT inköp samt Fakultetens miljösamordnare Fastställs ansvändning senare Inköpspersonal Miljökrav och -märkning vid Miljökrav och -märkning vid inköpsamordnare Fakultetens miljö- Fastställs inköp. senare Undervisande personal Miljö och hållbar utveckling i Samhällsvetenskapliga fakultetens undervisning Vad finns det för krav? Exempel på hur miljö och hållbar utveckling kan integreras i undervisning. Dekanus Fastställs senare Doktorander Fastställs senare Fastställs senare Fastställs senare Fastställs Forskare, lärare och administratörer med behov senare Videokonferenser Hur använder man dem? Dekanus Fastställs senare 7 Miljörevisionsplan Miljörevisionsplanen är upprättad i enlighet med Instruktion i miljöhandboken om Revision av miljöledningssystem på fakultet. Planen gäller samhällsvetenskapliga fakulteten i sin helhet. ÅR 2005 Typ av revision Omfattning Datum Revisor Kontakt Intern miljörevision Hela fakulteten och mls 30-31/3 Ulf Andersson Lena Kindborg Certifieringsrevision Hela fakulteten och mls V 48 SP Lena Kindborg ÅR 2006 Typ av revision Omfattning Datum Revisor Kontakt Intern miljörevision Tre institutioner och hela mls ca V 8 Ulf Andersson Lena Kindborg Återrevision Hela fakulteten och mls Halvår 1 SP Lena Kindborg Återrevision Hela fakulteten och mls Halvår 2 SP Lena Kindborg 23 (23)