VA-policy med konsekvensbeskrivning fo r Falkenberg och Varberg kommun
|
|
- Karolina Gunnarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VA-policy med konsekvensbeskrivning fo r Falkenberg och Varberg kommun FAVRAB respektive Varberg Vatten AB är huvudmän för den allmänna vaanläggningen i respektive kommun i egenskap av anläggningens ägare. Kommunfullmäktige fattar beslut om verksamhetsområde och taxa. Övriga beslut fattas av huvudmannen. VIVAB har driftansvaret och fullgör huvudmannens ansvar. Kommunstyrelsen har ansvaret för övergripande VA-planering medan VIVAB biträder KS och står för planering av den allmänna anläggningen. Konsekvenser: Här klargörs vilka instanser som ansvarar för vad. Detta måste vara klart för alla forvaltningar, bolag, politiker. Kunden kan då dirigeras rätt i organisationen och få tydligt svar oavsett vem som får första kontakten. En ständigt pågående VA-planering säkerställs genom en kommunal VA-grupp där berörda förvaltningar och bolag finns representerade. (en grupp per kommun och VIVAB sammankallar) Konsekvenser: Berörda personer från förvaltningar och bolag ska lägga den tid som behövs på samordning av va-frågor. Detta medför 1)att problemområden förs in i en tidsbestämd åtgärdsplan, 2)att "nya" områden för omvandling eller exploatering fångas upp och behandlas enligt rutin, 3)att alla aspekter tas i beaktande i va-planeringen 4)att frågor som riskerar att "hamna mellan stolarna" behandlas VA-frågor ska belysas och tas hänsyn till i arbete med översiktsplan, ÖP, och fördjupad översiktsplan, FÖP. Ett tematiskt tillägg till ÖP som behandlar vattenoch va-frågor är värdefullt och kan utgöras av lämpliga delar av nedanstående planer. Konsekvenser: Vattenfrågorna kommer i ännu högre grad få tyngd i samhällsplaneringen. Områden som kan ha potentiell betydelse för framtida vattenförsörjning kan tex pekas ut och ges områdesbestämmelser enligt PBL. Planering av vatten och avlopp: Vattenplan Vattenresurser identifieras och värderas utifrån alla aspekter: naturvärde, dricksvattenförsörjning, rekreation, energi, miljökvalitetsnormer, som recipient, fiske etc
2 Vatten i översiktsplan och detaljplan Vattenresurser och vattenanläggningars betydelse definieras i förhållande till annan samhällsplanering, tex bebyggelse och kollektivtrafik. VA-plan Plan för den allmänna VA-anläggningen, drift, underhåll och förnyelse VA-utbyggnadsplan, anslutningar och utökning av kommunalt verksamhetsområde för va. Handlingsplan för områden i väntan på VA-utbyggnad, hållbara lösningar för enskilda avlopp på kortare sikt. Plan för enskild VA-försörjning: långsiktigt hållbara lösningar för enskilda avlopp Vattenförsörjningsplan Visar möjligheterna att försörja kommunen med vatten utifrån de yt- och grundvattenresurser som finns. Prioriterar utifrån kapacitet, läge, risker.
3 1. Ansvarsfördelning 1.1. Åtgärder ska i hög grad styras av miljö- och hälsomässiga behov. Genom VA-planen prioriteras de områden som är aktuella för anslutning till den allmänna anläggningen. För att underlätta åtgärdande av enskilda avlopp ska kommunen tillhandahålla två typer av tjänster: VA-samordning: projektledning av utbyggnad av allmänna anläggningen samt ledning av den kommunala VA-planeringen. VA-rådgivning: råd och stöd (ej ekonomiskt) till fastighetsägare som ska åtgärda/inrätta egen eller gemensam enskild avloppsanläggning. För dagvattenanläggningar utanför kommunalt verksamhetsområde finns dagvattenrådgivning. Konsekvenser: Idag, när en heltäckande plan för utbyggnad av den allmänna vaanläggningen saknas, styrs utbyggnaden av exploateringsprojekt och inte av miljöoch hälsomässiga behov. De områden där dessa behov finns har fått anstå i väntan på beslut om utbyggnad. En va-plan kommer efter särskilda kriterier prioritera de områden som har störst behov och de som är enkla att åtgärda, men även övriga områden kommer att få besked om ifall anslutning är möjlig och i så fall när. Anslutning av områden med stora behov och ofördelaktigt läge, kan komma att bli kostsamt för kommunen, men är ett ofrånkomligt lagkrav. För att underlätta arbetet finns därför VA-samordnaren som i dialog med fastighetsägarna driver projektet. Denna funktion ska finnas på VIVAB och bekostas av VA-kollektivet. "Fastighetsägare med enskilda avlopp som genom va-planen prioriterats lägre: alltså ingen anslutning eller anslutning längre fram i tiden, behöver åtgärda sin anläggning. För dessa finns VA-rådgivare som vägleder för organisationsform, rätt teknisk lösning osv. Funktionen ska finnas på MHK eller SBK och finansieras av skattemedel. För rådgivning ska inte tas ut någon avgift. Genom att erbjuda denna tjänst kan kommunen förbättra möjligheterna till samordning och gemensamma anläggningar. Man kan även motverka att områden blir "" 6-områden"" och därmed måste anslutas till den allmänna anläggningen. 6-områden hänvisar till LAV 6 som säger: Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang (...), skall kommunen bestämma verksamhetsområde (...) och tillgodose behovet genom en allmän vaanläggning." Behov av åtgärder: Prioritering av områden i en VA-plan Avsätta medel och personella resurser (ev anställa) för tjänsterna
4 2. Finansiering av åtgärder 2.1. Finansiering av utbyggnad av den allmänna anläggningen ska ske med hjälp av taxe-medel. Vid utökning av verksamhetsområdet ska fattas beslut om särtaxa enligt LAV 31, om den nödvändiga investeringen beräknas avvika i beaktansvärd omfattning från andra fastigheter i kommunens verksamhetsområde. Anläggningsavgifterna fastställs i sådant fall när utbyggnad har skett. Konsekvenser: Lagtexten är tydlig med att "beaktansvärda" avvikelser från normala kostnader ska påverka avgiften för den aktuella fastigheten. Det kan vara lämpligt att ta fram en modell för när och hur särtaxa ska tillämpas, tex hur stor avvikelse som krävs. Enligt Regeringens proposition 1995/96:188 bör kostnadsskillnaden i alla fall överstiga 20 %. Om särtaxa tillämpas får man bättre kostnadstäckning vid anslutning av besvärliga områden, något som annars täcks av VA-kollektivet på ett sätt som inte är rättvist och skäligt. Fastighetsägaren kan överklaga beslut om särtaxa till VA-nämnden. Behov av åtgärd: Modell för särtaxa behöver tas fram 2.2. Anläggandet av överföringsledningar kan i vissa fall delvis finansieras av skattemedel, förutsatt att särtaxa redan utnyttjats maximalt för den aktuella utbyggnaden. Konsekvenser: En överföringsledning till ett problemområde kan bli mycket kostsam. När särtaxan utnyttjats maximalt för de fastigheter som ska anslutas, kan kostnaden för överföringsledningen bli för stor för VA-kollektivet, då bör skattekollektivet kunna bekosta en del. Förslagsvis tar man fram en modell där fördelningen är exv 30/30/40. Behov av åtgärd: Modell för finansiering av överföringsledningar behöver tas fram 2.3. Utredningar i samband med program och detaljplaner bekostas av exploatören. Konsekvenser: Genom att säkerställa att de VA-mässiga frågeställningarna - utredningar och beslut om verksamhetsområde samt ev särtaxa - tas om hand i direkt samband med detaljplan förhindrar man att dessa frågor kommer i senare skede och får bekostas av VAkollektivet. Konsekvensen blir god framförhållning och rättvis kostnadsfördelning. Behov av åtgärd: Rutin för VA-frågor i detaljplaneprocessen behöver tas fram Fastställande av verksamhetsområde sker i samband med antagande av varje ny detaljplan. Konsekvenser: Genom att säkerställa att de VA-mässiga frågeställningarna - utredningar och beslut om verksamhetsområde samt ev särtaxa - tas om hand i direkt samband med detaljplan förhindrar man att dessa frågor kommer i senare skede och får bekostas av VAkollektivet. Konsekvensen blir god framförhållning och rättvis kostnadsfördelning.
5 2.5. Kommunen kan överta en privat VA-anläggning och inrätta kommunalt verksamhetsområde. Villkoren för ett sådant övertagande regleras genom avtal. Konsekvenser: Att låta en exploatör handha utbyggnaden av va i ett område kan vara ekonomiskt fördelaktigt för alla parter. För att inte detta ska vara lagstridigt genom att kringgå LOU bör kommunen i avtal reglera att entreprenör upphandlas i konkurrens, alternativt själv göra upphandlingen. Konsekvensen blir minskad arbetsbelastning och även kostnader för kommunen. För abonnenten bör kostnaden bli i princip oförändrad Behov av åtgärd: Rutin för VA-avtal behöver tas fram Förnyelsetakten för ledningsnätet ska som målsättning uppnå 0,7 % (143 år) innan år Förnyelsetakten bör inte understiga 0,5 %. Konsekvenser: Svenskt vattens rapport visar att förnyelsetakten bör ligga runt 0,7 % för vatten och 0,6 % för avlopp idag. Verklig takt för Sveriges kommuner är 0,5 % respektive 0,4 %. I Falkenberg är takten ,45 % (för alla nyttigheter) vilket är högre än föregående år. I Varberg är takten ca 0,25 %. En takt under 0,7 % betyder att en del av behovet skjuts framför oss vilket kan innebära att kostnaderna för åtgärderna stiger. Att uppnå en takt av 0,7 % innebär investeringar för ledningsförnyelse bör uppgå till ca 20 mkr/år. Behov av åtgärd: Avsättning av medel.
6 3. Dricksvatten 3.1. Vid planering av ny bebyggelse och verksamhet ska miljökvalitetsnormerna för ytvatten och grundvatten vara styrande. Konsekvenser: Exploatering av ett område kan innebära både negativa och positiva konsekvenser för statusen i intilliggande vattendrag Vattenförekomster som identifierats som prioriterade vattentäkter i vattenförsörjningsplanen, skall ges erforderligt skydd i samhällsplaneringen. Både yt- och grundvattenförekomster av betydelse ska skyddas så att de kan utnyttjas i framtiden. Konsekvenser: Vattentäkter kan skyddas dels genom vattenskyddsområde enligt miljöbalken, dels genom områdesskydd enligt PBL. Att peka ut ett område som skyddat i översiktsplanen kan också ge ett visst skydd. Att fastställa dessa skydd är en process som tar resurser i anspråk. En stor vinst är att inte bara de vattentäkter som används idag skyddas, utan även de som kan få framtida betydelse. Särskilt viktigt är att skydda betydande grundvattenförekomster som inte används idag, för att framöver kunna växla från ytvatten till grundvatten som huvudsaklig råvattenkälla. Försämrad ytvattenkvalitet eller problem att fastställa stora skyddsområden, är orsaker som kan föranleda en sådan växling. Behov av åtgärder: Prioritering av skyddsåtgärder för vattentäkter utifrån vattenförsörjningsplanen Reservvattenplaner ska tas fram för samtliga distributionsområden. Reservvattenförsörjning ska planeras i ett regionalt perspektiv. Konsekvenser: Att tillhandahålla reservvatten vid en kris av större eller mindre omfattning, är kommunens skyldighet. För varje distributionsområde bör alternativ tas fram som erbjuder god säkerhet och en kostnadseffektiv insats. Det kan vara vattentankar, tillfällig ledning eller en tillgänglig vattentäkt. För de stora distributionsområdenas behov behöver flera kommuner i regionen samarbeta och det kan bli fråga om stora investeringar i form av t.ex. överföringsledningar. Behov av åtgärder: Reservvattenplaner, kommunala och regionala För att ha beredskap mot försämrad vattenkvalitet på grund av tex klimatförändringar, ska råvattenkontrollen förbättras, framförallt i ytvattentäkter. Konsekvenser: En förbättrad råvattenkontroll kan genomföras genom att öka provtagningsfrekvenser och parametrar, att installera ett varningssystem med mätpunkter uppströms i vattensystemet, att förbättra varningsrutinerna för verksamheter uppströms vattentäkten, t.ex. industrier och reningsverk. Behov av åtgärd: Utredning av lämpliga åtgärder för råvattenkontroll.
7 3.5. Alla vattentäkter som försörjer mer än 50 personer ska ha fastställda vattenskyddsområden med föreskrifter, både allmänna och enskilda. Konsekvenser: Målsättningen finns i de nationella miljömålen och vattendirektivet. Förutom att kommunen själv behöver fastställa skyddsområden för de mindre vattentäkter som återstår, så behövs även en informations- och rådgivningsinsats för de verksamheter och samfälligheter som berörs Vid kommunala grundvattentäkter vars vattenkvalitet påtagligt försämrats, ska åtgärder vidtas så att kvaliteten kan återställas. Konsekvenser: Vissa kommunala grundvattentäker har fått överges pga försämrad vattenkvalitet, avseende t.ex. kväve. Det finns ett stort värde i dessa, eftersom deras kapacitet ofta är god, vattendom kan finnas och installationer ibland finns kvar och är brukbara. Man har även ett ansvar att uppfylla miljökvalitetsnormerna. Att återställa kvaliteten kan innebära att man avseende t.ex. kväve åtgärdar verksamheter och enskilda avlopp i området Kommunens tillsyn inom vattenskyddsområden ska prioriteras. Konsekvenser: För att vattenskyddsområden ska få avsedd effekt behöver tillsynen av verksamheter, enskilda avlopp, deponier, förorenad mark mm intensifieras inom dessa. Om detta ska prioriteras måste resurser skjutas till, alternativt tas från annan tillsynsverksamhet Kommunen ska ge stöd till ägare av enskilda brunnar genom rådgivning. Kommunen ska skaffa sig kunskap om vattenkvaliteten i enskilda brunnar. Konsekvenser: Enligt en studie från 2007 (socialstyrelsen) har en av fem enskilda vattentäkter otjänligt vatten. Den vanligaste orsaken till kvalitetsproblemen är mikrobiologisk tillväxt. Andra orsaker är förhöjda halter av arsenik, uran, fluorid och mangan. Kommunen har idag alltför dålig kunskap om vattenkvaliteten i enskilda vattentäkter. Genom insatser på området kan man förbättra situationen för brunnsägare samtidigt som kunskapen om kommunens grundvatten ökar. Genom att tex administrera provtagning kan man få tillgång till provresultat. Det finns även analysdata att inhämta från exempelvis SGU.
8 4. Avlopp 4.1. Åtgärder för enskilda och allmänna avloppsanläggningar ska prioriteras inom följande områden: vattenskyddsområden, områden nära vattendrag som inte uppfyller MKN för vatten och framförallt god ekologisk status, samt områden som av andra orsaker kräver hög skyddsnivå för enskilda avlopp. Vad som omfattas av hög skyddsnivå definieras i riktlinjer för avlopp, beslutade av den kommunala nämnden för miljöfrågor Kretsloppsanpassade system för allmän och enskild avloppshantering ska vidareutvecklas. Konsekvenser: Detta omfattar t.ex. omhändertagande av fraktioner från urinsorterande system. I nuläget är användningen av behandlat (rötat) avloppsslam i anläggningsjord ett kretsloppsanpassat system. För att förbättra kvaliteten på avloppsslammet och öka dess "kretslopps-värde" är det viktigt att bedriva uppströmsarbete mot hushåll och industrier Befintliga områden/fastigheter med ej tillfredsställande vattenoch/eller avloppslösningar ska hänföras till någon av följande kategorier som anger vilken åtgärd som kan komma ifråga. Denna kategorisering görs i VA-gruppen. Åtgärder tidsbestäms i VA-plan. Konsekvenser: I VA-plan arbetet tas kriterier fram för att kunna kategorisera områden. Där sätts också tidplanen. Nya områden kan tillkomma kontinuerligt och VA-gruppen ska då ta ställning till vilken kategori området ska tillhöra. Arbetet ska vara proaktivt så att man förhindrar en förvärrad situation som gör att ett område blir 6 -område. Arbetet med kategorisering och prioritering av fastigheter samt planering av åtgärder är av stor vikt för progressen inom tillsyn och åtgärdande av enskilda avlopp. Behov av åtgärd: Framtagande av VA-plan a. Områden som kan anslutas till kommunalt va i samband med planerad exploatering inom 10 år enligt ÖP och VA-plan. Konsekvenser: Detta avser befintliga områden som får ett bättre läge i förhållande till nuvarande verksamhetsområde eller ny anläggning, tack vare exploateringar och/eller som kan anslutas som "passa-på-åtgärd". Området kan anslutas genom avtal eller som utökning av verksamhetsområdet. Fastigheterna ansluts enligt taxa (eller särtaxa). b. 6 LAV-områden. Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang ska området anslutas till kommunal anläggning inom 5 år. Konsekvenser: För denna kategori är kommunen skyldig att tillgodose behovet. Formen för anslutning är inte förutbestämd utan bör lämpligen överenskommas med fastighetsägare t.ex. VA-förening eller nytt verksamhetsområde. Inom det eventuella nya
9 verksamhetsområdet ansluts fastigheter enligt taxa eller särtaxa. Åtgärden kan komma att behöva bekostas delvis av skattemedel. c. Enstaka befintliga fastigheter utanför verksamhetsområde med möjlighet att ansluta till kommunalt nät. Konsekvenser: Detta avser enstaka fastigheter som har ett läge där det är rimligt att kommunal anslutning förordas. Anslutningskostnaden måste emellertid vara rimlig både för fastighetsägaren och huvudmannen. Alternativet är annars enskild anläggning som fastighetsägaren bekostar. Anslutning sker enligt avtal. d. Grupper av befintliga fastigheter som inte omfattas av 6 LAV, men där gemensamt VA ändå kan vara att föredra. Konsekvenser: Detta avser grupper av fastigheter som ligger så pass nära varann att en gemensam anläggning är möjlig och rimlig att ordna. Då är den gemensamma lösningen att föredra framför flera små enskilda anläggningar. Formen kan vara enskild gemensamhetsanläggning eller gemensam anslutning till kommunalt nät genom avtal. Inom området bekostar de boende anläggningen. Eventuellt kan en överföringsledning delvis bekostas av skattemedel. Miljömässigt är många små anläggningar sämre än en stor. Drift och underhåll av anläggningen är emellertid en viktig fråga som måste lösas tidigt. Leverantörer av reningsanläggningar erbjuder ibland drift av anläggningen som en tjänst. Detta ökar möjligheterna till goda reningsresultat även på längre sikt. e. Områden där gemensamma anläggningar eller anslutning till kommunalt nät inte är möjligt eller lämpligt. Enskilda lösningar. Konsekvenser: Enskilt belägna fastigheter som inte är ekonomiskt eller miljömässigt motiverade att ansluta till gemensam eller kommunal anläggning, utgör oftast inte heller ett stort hot vare sig mot den egna vattentäkten eller omgivande miljö. För dessa är enskilda anläggningar enligt normalt förfarande den bästa lösningen I alla nya detaljplaner bör det bli kommunalt verksamhetsområde för spillvatten. Konsekvenser: Medan punkt 4.3 berör befintlig bebyggelse, berör punkt 4.4 nytillkommande bebyggelse. Nya detaljplaner kan också beröra t.ex. omvandlingsområden, men dessa hanteras i punkt 4.3. För nya områden av sammanhållen bebyggelse gäller att det bör vara kommunalt verksamhetsområde, då detta säkerställer kvaliteten på utgående avloppsvatten, samt driftsäkerhet och underhållsnivån. Ny enskild eller enstaka byggnad bör hanteras enligt punkt 4.3.
10 5. Dagvatten Fastighetsägaren respektive verksamhetsutövaren är ansvarig för dagvatten och dränvatten från fastigheten/verksamheten, både avseende mängd, kvalitet och ev. konsekvenser för nedströms belägna fastigheter, anläggningar, natur- och vattenområden. Huvudmannen för gatan (tex samfälligheter, kommunen eller annan) är ansvarig för dagvatten från gator och vägar. Konsekvenser: Med anläggningar menas även ledningsnät. Policyn ger en ledningsägare rätt att låta ägare till uppströms liggande fastigheter stå för skador och kvalitetsförsämringar. Nuvarande avtal för dagvatten omfattar inte kvalitetsförsämringar. Detta bör förändras, men är inte snabbt åtgärdat. Hur man ska hantera diffusa utsläpp är inte heller klarlagt, men ingår i dagvattenhandbokens arbetsområde. Kommunen bör sträva mot att reglera inte bara mängder utan även kvaliteten på dagvattnet Kommunen ska skaffa sig kunskap om dagvattnets förorening och mängd. Konsekvenser: Handläggare på kommunens miljö och planfunktioner ska kunna ställa krav på dagvattenanläggningar i utifrån mängder och föroreningar. Detta kräver kunskap om nuvarande belastning i relation till recipienternas känslighet. En kunskapsöversikt ger möjlighet att driva ett framåtsträvande arbete där olika lösningar kan förespråkas. Kommunen bör bedriva tillsyn på dagvattenlösningars reningsfunktion Dagvattenmängden (l/s,ha) får inte vid exploatering förändras jämfört med tidigare markanvändning. Konsekvenser: Vattendirektivet anger att vattenmängderna som tillförs vattenförekomster inte ska förändras till följd av exploateringar. Detta gäller även vattenmängder som tillförs dikesföretag, vilka i sitt avtal har ett maximalt tillåtet flöde. Genom denna policy förtydligas kravet och utökas till att gälla även icke definierade vattenförekomster Kommunen ska skaffa sig kunskap om dagvattenproblemen genom att göra en översiktlig inventering av stad och kustbygd där de områden som har störst problem identifieras. I dessa områden ska åtgärder vidtas. Konsekvenser: Översvämningsproblem pga. av otillräckliga eller felaktiga dagvattensystem förekommer på flera ställen i kommunen. Problemområdena kan vara stora eller mycket lokala och även mer eller mindre frekventa. I vissa områden blir dagvattnet begränsande för förtätning och exploatering. I vissa fall är det kommunen som är huvudman för dagvattensystemet, men ofta är det samfälligheter eller andra privata ägare. Inventeringen syftar till att göra huvudmannen medveten om sitt ansvar, att informera om åtgärder och bistå med råd. I de fall kommunen är huvudman ska åtgärder prioriteras utifrån problemens art och omfattning.
11 5.4. I alla nya detaljplaner bör det bli kommunalt verksamhetsområde för dagvatten. Konsekvenser: I kommunalt verksamhetsområde kan dagvattenavgift tas ut via taxan och drift och underhåll hamnar under kommunens kontroll Dräneringsvatten från fastigheter får inte tillföras spillvattennätet. Där höjdförhållandena är ofördelaktiga ska fastighetsägaren ombesörja pumpning till dagvattennätet. Befintliga fastigheter ska åtgärdas. Konsekvenser: I vissa områden är tillskottsvatten i form av dräneringsvatten ett stort problem för spillvattennätet och reningsverket. I flera kommuner ställer man krav på att fastighetsägaren ska stå för pumpning av sitt dränvatten till dagvattenledningen, i de fall självfall inte är möjligt. Pumpinstallationen innebär även en ökad säkerhet mot källaröversvämning för fastighetsägaren. Kostnaden bör helt ligga på fastighetsägaren och innebär en relativt billig pumpinstallation, något dyrare ledningsdragning och därefter elkostnad för pumpens drift. Installationen blir närmast försumbar om den utförs i samband med omdränering, servisbyte eller anläggning av duplikat system. Därför är det viktigt att sprida informationen så att åtgärden utförs när tillfälle ges. Skrivelsen har juridiskt stöd i Lagen om allmänna vattentjänster samt Allmänna bestämmelser för vatten och avlopp.
VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun
VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun FAVRAB respektive Varberg Vatten AB är huvudmän för den allmänna vaanläggningen i respektive kommun i egenskap av anläggningens ägare. Kommunfullmäktige fattar
VA-strategi för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan)
6 juni 2017 VA-strategi för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan) Antagen av kommunstyrelsen Antagen av: Kommunstyrelsen 2017-10-03, 171 Dokumentägare: Kommundirektör Ersätter
VA-planering så funkar det. Mats Johansson, VA-guiden / Ecoloop
VA-planering så funkar det Mats Johansson, VA-guiden / Ecoloop VA-plan VA-planering Vattenplan Vattenplanering 2 VA-planen i kommunens planering - Bild från Värmdös VA-plan Åtgärd 37. Kommunerna behöver,
VA-policy. Beslutad av Kommunfullmäktige , 114
VA-policy Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-06-22, 114 1 Inledning VA-policy ingår som en del i Hörby kommuns VA-plan och har upprättats utifrån kunskaperna från VA- översikten. Vikten av att jobba aktivt
VA-PLAN. Del 2. VA-policy GRANSKNINGSHANDLING
Del 2 VA-policy Arbetsgrupp för VA-plan Arbetsgruppen har bestått av tjänstemän från Grästorps kommun, Lidköpings kommun och Sweco Environment. VA-planen har tagits fram i samverkan mellan kommunen och
VA-policy för Bengtsfors kommun
Kommunledningskontoret Sara Larsson, 0531-526014 sara.larsson@bengtsfors.se POLICY Antagen av Kommunfullmäktige 2011.726 340 155/15 1(6) VA-policy för Bengtsfors kommun s:\va-plan bengtsfors\steg 3, va-policy\va-policy
Vatten och avlopp på landsbygden
Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen
Välkommen till informationsmöte om förslag till vatten- och avloppsplan. Varsågod att hämta fika innan du sätter dig!
Välkommen till informationsmöte om förslag till vatten- och avloppsplan Varsågod att hämta fika innan du sätter dig! Varför träffas vi idag? Förslag till vatten- och avloppsplan (VAplan) för Sandvikens
Va-översikt Upplands-Bro kommun. Förslag till VA-policy Upplands-Bro kommun.
Va-översikt Upplands-Bro kommun Förslag till VA-policy Upplands-Bro kommun www.upplands-bro.se/va-plan FÖRSLAG TILL VA-POLICY UPPLANDS-BRO KOMMUN VA-POLICY I policyn står förkortningen VA för vatten och
Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: VATTEN OCH AVLOPP
KS 2015/0385 Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: www.kalmar.se/vaplan VATTEN OCH AVLOPP Tematiskt tillägg till översiktsplanen Antagen
Va-översikt Upplands-Bro kommun. VA-policy Upplands-Bro kommun. Antagen av Kommunfullmäktige
Va-översikt Upplands-Bro kommun VA-policy Upplands-Bro kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2018-06-13 www.upplands-bro.se/va-plan VA-POLICY UPPLANDS-BRO KOMMUN VA-POLICY I policyn står förkortningen VA
Tillsammans gör vi det hållbara möjligt
Regler och styrdokument för en hållbar utveckling» EU» PBL» MB» LAV EU-direktiv Miljöbalken 5kap PBL 2kap 1 MKN för fisk och musselvatten Förvaltning av kvalitén på vattenmiljön Förordning om översvämningsrisker
Faktorer som styr VA-planeringen
VA- PLANERING 1 Faktorer som styr VA-planeringen Lagkrav i form av Vattentjänstlagen, Anläggningslagen, Plan- och bygglagen, Miljöbalken etc Nationella, regionala och kommunala miljömål Åtgärdsprogram
Va-plan för Gnosjö kommun -Tematisk tillägg till översiktsplan
Va-plan för Gnosjö kommun -Tematisk tillägg till översiktsplan Upprättad i 2017 Dnr 2017-00175. Fastställd av kommunfullmäktige 2017-09-28, 107 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Syfte och beslutsförslag 2 Riktlinjer
2011-04-19. Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Krister Törneke Tyréns AB
Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle Krister Törneke Tyréns AB Vatten, avlopp & kretslopp Uppsala, 8 april 2011 VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram:
Va-planeringens roll i samhället
Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp
Aktuella frågor om VA-juridik
Aktuella frågor om VA-juridik Vattenstämman 2014 Jönköping Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten Vanliga frågor Kommunens skyldighet att ordna vattentjänster Förutsättningar för särtaxa Ansvar för LTA-pumpar
POLICY VATTEN OCH AVLOPP
POLICY VATTEN OCH AVLOPP Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell beskaffenhet
Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning
Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås
Åtgärdsdokument Flen
Åtgärdsdokument Flen Nummer Åtgärd Rubrik i huvuddokumentet Tidplan Ansvar Kommentar 1 Utreda om hur tidplan för detaljplan och verksamhetsområdebeslut samordnas för att få en effektiv genomförandeprocess,
Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering
Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.
policy modell plan program regel riktlinje rutin strategi taxa
modell policy Policy vid antagande av nya verksamhetsområden för kommunalt dricks-, spill- samt dagvatten plan program regel riktlinje rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige
VA-strategi. Förslaget är nu ute på remiss hos Färgelanda Vatten AB, Dalslands miljökontor och de politiska partierna i Färgelanda kommun.
VA-strategi Inledning Detta dokument är en strategi för försörjning av vatten och avlopp i Färgelanda kommun. Dokumentet kallas VA-strategi och här anges hur man i Färgelanda kommun ska agera för att på
Vattenskydd syfte och vårt regelverk
Vattenskydd syfte och vårt regelverk - Vatten är ett livsmedel enligt Livsmedelsverket. - Tillgången på vatten för dricksvattenförsörjning är en av samhällets viktigaste intressen. - Det ställer krav på
Åtgärdsdokument Katrineholm
Åtgärdsdokument Katrineholm Nummer Åtgärd Rubrik i huvuddokumentet Tidplan Ansvar Kommentar 1 Utreda om hur tidplan för detaljplan och verksamhetsområdebeslut samordnas för att få en effektiv genomförandeprocess,
VA-policy. VA-strategi. VA-riktlinje 1 (12) Antagen av kommunfullmäktige Antagen av kommunstyrelsen
1 (12) VA-policy Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-16 VA-strategi Antagen av kommunstyrelsen 2015-05-26 VA-riktlinje Antagen av kommunstyrelsen 2015-05-26 Dokumenttyp: Policy, Strategi, Riktlinje Beslutad
Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare
Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag 2017-05-18 Giltighetstid: Gäller tills vidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2017-493 Dokumentansvarig: Adresserat till:
Vem gör vad och när? - Översiktsplan
Vem gör vad och när? - Översiktsplan Enligt Plan- och bygglagen ska översiktsplanen () ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och
Policy och riktlinjer för fastigheter utanför VAverksamhetsområde
Dokumenttyp Dokumentansvarig Policy och riktlinjer Kommunkontoret Upprättad 2016-12-28 Antagen Ks 2017-01-30, 3 Senast reviderad Dokumentet gäller för Policy 2008-04-21, Riktlinjer 2011-08-29 Kommunkoncernen
Finansiering av VA-utbyggnad en politisk fråga
Finansiering av VA-utbyggnad en politisk fråga Agenda Bakgrund Underlag för dialog med politiken Kostnadsmodell Tidplan Egna lösningar Hur arbetar vi vidare? Slutsatser Kostnad nytta Gungor och karuseller
6 LAV. Tolkning av lagtexten. Rättsfall. Kommunexempel. Förarbetet till LAV. Vattentjänstlagen en handbok Jörgen Qviström. Knivsta Norrköping En till?
Tolkning av lagtexten Förarbetet till LAV 6 LAV Vattentjänstlagen en handbok Jörgen Qviström Rättsfall Kommunexempel Knivsta Norrköping En till? 6 LAV Kommunens skyldighet att ordna vattentjänster Om det
Informationsmöte om VA-utbyggnad till Löderups Strandbad
www.ystad.se 1 Informationsmöte om VA-utbyggnad till Löderups Strandbad 2020-2025 Löderups Strandbad den 12 augusti 2017 Christina Molin, VA-chef, Ystads kommun www.ystad.se Information om: Vattenplan
VA-policy för landsbygden
VA-policy för landsbygden Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige 2017-06-13 Status: Antagen Giltighetstid: Gäller tillsvidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2017-252 Dokumentansvarig:
Dagvatten - Ansvar och roller
1 (5) Dagvatten - Ansvar och roller Stockholm Vatten Stockholm Vatten är ett kommunalt bolag och stadens VA-huvudman. Detta medför ett ansvar för att den samlade avledningen av dagvatten, inom verksamhetsområde
Bakgrund Föreslagna förändringar är beslutade av Eskilstuna Energi och Miljös samt Eskilstuna kommunföretags styrelser under våren 2017.
Kommunstyrelsen 2017-09-07 Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF 2017:410 Eva Lehto 016-710 54 51 1 (2) Kommunstyrelsen Förslag till Förändring av verksamhetsområde för allmänna vattentjänster,
VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan)
6 juli 2017 VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan) Antagen av Kommunfullmäktige Antagen av: Kommunfullmäktige 2017-10-30, 187 Dokumentägare: Kommundirektör Dokumentnamn:
VA-policy. Steg 2 i arbetet med VA-planering i Rättviks kommun. Version
VA-policy Steg 2 i arbetet med VA-planering i Rättviks kommun Version 2016-05-24 Sida 2 av 7 Innehåll INLEDNING... 4 Samhällsutveckling... 4 Vision Rättviks kommun... 4 Utveckling... 4 UTMANINGAR... 5
TAXEFÖRESKRIFTER FÖR LINKÖPINGS KOMMUNS ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING
TAXEFÖRESKRIFTER FÖR LINKÖPINGS KOMMUNS ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING Antagen av Linköpings Kommunfullmäktige 2008-12-09 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om taxeföreskrifter samt taxa/prislista...3
MKN vatten i PBL. Pär Persson. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering
MKN vatten i PBL Pär Persson Vattenstrateg Enheten för samhällsplanering Helhetssyn på mark och vatten möjlig genom PBL Marken ska vara lämplig för bebyggelse! vägledande Juridiskt bindande Det svenska
DEL 2 VA Policy VA PLAN 2011 2011 07 07
1 VA-Planering 2011 Del 1 Det första steget är att skapa en förvaltningsövergripande arbetsgrupp som börjar med att utarbeta en VA översikt. Den beskriver omvärldsfaktorer, nuläge, förutsättningar och
Policy för dagvattenhanteringen i Lidingö stad
2013-03-12 Policy för dagvattenhanteringen i Lidingö stad Policy för dagvattenhanteringen i Lidingö stad består av två delar, Dagvattenpolicy och Ansvarsfördelning för dagvattenhanteringen. Kommunfullmäktige
Vatten i fysisk planering
Vatten i fysisk planering Så får vi med kommunerna Pär Persson, vattenstrateg, enheten för samhällsplanering Kommuner har goda möjligheter till en helhetssyn genom plan- och bygglagen Marken ska vara lämplig
Vision och strategi för Gotlands VA-försörjning Antagen av regionfullmäktige , 232.
Vision och strategi för Gotlands VA-försörjning 2030 Antagen av regionfullmäktige 2017-12-18, 232. VA-planering på Gotland Ett helhetsgrepp för en hållbar försörjning av dricksvatten och omhändertagande
VA-plan. Etapp 2 VA-strategi
VA-plan Etapp 2 VA-strategi Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 VA-översikt... 4 1.2 VA-strategi... 5 1.3 VA-program... 5 1.4 Uppdatering av VA-strategin... 5 2 Vision... 6 3. Ställningstaganden för att uppfylla
Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009
Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009 Börje Larsson 1/Namn alt projekt Plan- och bygglagen och miljökvalitetsnormer Plan- och bygglagen 1 kap 2 Det är en kommunal angelägenhet att planlägga
Återrapportering från Göteborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
Göteborgs stad återrapportering 2013 1 (5) Återrapportering från Göteborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella
Planering för vatten och avlopp. Förslag till riktlinjer, nya verksamhetsområden och VA-taxa
Planering för vatten och avlopp Förslag till riktlinjer, nya verksamhetsområden och VA-taxa Bakgrund Det finns ca 3 000 enskilda avlopp i Piteå kommun. Somliga väl fungerande, andra med stora behov av
Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Information VA-utbyggnad Bjursnäs-Igelösa (Måsabacken)
Datum 2017-04-26 Till fastighetsägare i Bjursnäs och Igelösa (Måsabacken) Information VA-utbyggnad Bjursnäs-Igelösa (Måsabacken) Kalmar Vatten kommer att bygga ut det allmänna ( kommunala ) vatten- och
NYA RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING
NYA RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING INFORMATION TILL FASTIGHETSÄGARE Översvämning Västerlånggatan 1962 foto Linderoth (bearbetad) RIKTLINJER FÖR BÄTTRE MILJÖ INNE O UTE Nu gäller nya riktlinjer
nster utbildning och dialog för f r politiker. Magnus Montelius
Hållbara vattentjänster nster utbildning och dialog för f r politiker. Tällberg 19 april 2012 VA-taxa Magnus Montelius Management Svenskt Vatten Vem bestämmer taxan? Kommunen får meddela föreskrifter om
Information VA-utbyggnad Vadstena
Datum 2019-05-06 Till fastighetsägare i Vadstena Information VA-utbyggnad Vadstena Kalmar Vatten kommer att bygga ut det allmänna ( kommunala ) vatten- och spillvattennätet till Vadstena, för att förbättra
Utbyggnad av kommunalt VA-nät Öbolandet etapp 1-2
Utbyggnad av kommunalt VA-nät Öbolandet etapp 1-2 Varför bygger vi ut VA-nätet? Trosa kommun växer med 100-200 invånare per år och sommarboenden omvandlas alltmer till permanentbostäder. Detta ställer
Återrapportering från Falkenbergs kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
2013 1 (5) Återrapportering från Falkenbergs kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt
Detta dokument är en vatten- och avloppsstrategi för Sotenäs kommun.
VA-strategi för Kommunfullmäktige 2017-02-16 9 Dnr KA 2016/1089 Sid 1/6 VA-strategi för Inledning Detta dokument är en vatten- och avloppsstrategi för. VA-strategin har tagits fram med utgångspunkt i den
Stadsledningskontoret Utvecklingsavdelningen. Regler för vatten och avlopp i tillväxtoch omvandlingsområden. Umeå kommun
Stadsledningskontoret Utvecklingsavdelningen Regler för vatten och avlopp i tillväxtoch omvandlingsområden Umeå kommun Antagen av kommunfullmäktige år 2009 1 Framtagande av föreliggande dokument Regler
Miljökvalitetsnormer för vatten. hur ska de in i översiktsplaneringen?
Miljökvalitetsnormer för vatten hur ska de in i översiktsplaneringen? MKN-vatten in i plan- och bygglagen 2009: PBL 3.kap. 5 Av översiktsplanen ska framgå hur kommunen avser att följa gällande miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering. bitr länsarkitekt Birgitta Norberg
Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering bitr länsarkitekt Birgitta Norberg Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering bitr länsarkitekt Birgitta Norberg PBL:s portalparagraf Plan-
Va-policy Emmaboda kommun
Va-policy Emmaboda kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-16, 76, registernr. 54.4 Va-policy Emmaboda kommun Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt förmedlade
Införande av ny taxa - Frågor och svar
Införande av ny taxa - Frågor och svar 1. Vattentjänstlagen 2. Ny taxa Anläggningsavgiften - Parametrar Anläggningsavgift Höjning Brukningsavgift Höjning 3. Dagvatten Dagvatten från fastighet Df Dagvatten
Frågor till kommunerna för rapportering av genomförda åtgärder i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2017
Frågor till kommunerna för rapportering av genomförda åtgärder i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2017 Instruktion Vattenmyndigheterna önskar ett samlat svar från kommunen via kommunstyrelsen. Rapporteringen
Vatten i samhällsplaneringen Så arbetar Västerås Stad
Vatten i samhällsplaneringen Så arbetar Västerås Stad Barbro Sollén Wilcox Planarkitekt, Sbf, Västerås stad Lena Höglund VA-ingenjör, Mälarenergi AB Varför är vattenfrågorna viktiga i Västerås? Mälaren
VA-planering i brett perspektiv?
VA-planering i brett perspektiv? Mats Johansson Ecoloop Vattendagarna Kristianstad 26 november 2014 1 1. Inledning 2. Vad är VA-planering? - Vägledning och Kommunexempel 3. Vad är vattenplanering? - Definition
VA Aröd E1. Informationsmöte
VA Aröd E1 Informationsmöte 2017-09-27 DAGORDNING 1. PRESENTATION AV PROJEKTORGANISATIONEN 2. ETAPP 1 3. VARFÖR VA-UTBYGGNAD? 4. VAD INNEFATTAS I PROJEKTERINGEN? 5. LEDNINGSRÄTT 6. LEDNINGSSTRÅK & FÖRBINDELSEPUNKT
Välkomna. Informationsmöte om VA utbyggnad i Djupvik & Lofta
Välkomna Informationsmöte om VA utbyggnad i Djupvik & Lofta 2013 07 04 Agenda Välkomna Presentation Samhällsbyggnadsförvaltningen informerar Borgholm Energi informerar Frågestund Kaffe och bulle / Mingel
Riktlinjer för exploateringsavtal i Mjölby kommun
Riktlinjer för exploateringsavtal i Mjölby kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-12-20 143 Namn:Hanna Hammarlund Datum: 2016-11-02 Kommunstyrelsens förvaltning Utgångspunkter I Mjölby kommun tecknas
Bilaga 2. VA-policy. Karlskrona kommun WSP Environmental
Bilaga 2 VA-policy Karlskrona kommun 2014-01-20 WSP Environmental Konsulter inom samhällsutveckling WSP Sverige AB är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi erbjuder tjänster för
Remissvar, Betänkande Vägar till hållbara vattentjänster (SOU 2018:34)
1 av 5 Stadsbyggnadsförvaltningen Susanne Edén Stadsbyggnadschef Remissvar, Betänkande Vägar till hållbara vattentjänster (SOU 2018:34) Förslag till beslut Kommunstyrelsen planeringsutskott föreslår kommunstyrelsen
VA-taxa Populärversion
VA-taxa 2019 Populärversion Ordlista VA-taxa är hur man tar betalt för VA-tjänsterna, alltså taxekonstruktionen. Fastighet är ett mark- eller vattenområde som är fast egendom med tillhörande fastighetstillbehör
Återrapportering från Helsingborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
2013 1 (5) Återrapportering från Helsingborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt
Avtal ska upprättas utanför verksamhetsområde för VA
1(5) [Ange datum] 1 Inledning Här är råd och anvisningar som riktar sig till dig som ägare av fastighet som ligger utanför kommunens verksamhetsområde (VO) för vatten och avlopp och som är intresserad
Planläggning och VA-utredning inom fritidshusområden
Kommunledningsförvaltningen Kalle Alexandersson,0550-88002 kalle.alexandersson@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2015-10-07 Ks/2012:210 011 Planfrågor Sida 1(4) Planläggning och VA-utredning inom
KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 20 ANTAGEN I VA-POLICY 2013 KARLSTADS KOMMUN
ANTAGEN I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 20 VA-POLICY 2013 1 KARLSTADS KOMMUN ORDLISTA Allmän VA-anläggning är en VA-anläggning som kommunen har rättsligt bestämmande över och som har anordnats för att uppfylla
VA-policy VA-översikt. VA-plan. VA-policy
Antagen av kommunfullmäktige den 22 oktober 2014, 14KS/0083 VA-policy 2014 VA-översikt VA-policy VA-plan Innehåll Inledning 3 Utgångspunkter för vattenplanering 4 Nationella och lokala mål 5 Övergripande
Bortföring av dag- och dräneringsvatten inom Långasandsområdet.
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2012-05-15 131 Bortföring av dag- och dräneringsvatten inom Långasandsområdet. Dnr KS 2011-415 KS Beslut Arbetsutskottet
Välkommen! Varsågod att hämta fika innan du sätter dig!
Välkommen! Varsågod att hämta fika innan du sätter dig! Varför träffas vi idag? Kommunalt vatten och avlopp kommer att byggas ut i Hamrångefjärden Informationsmöte 9 maj 2015 Kort presentation av Gästrike
Återrapportering från Göteborgs stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2014 1 (5) Återrapportering från Göteborgs stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket
MKN för vatten. Pär Persson. tillämpning i fysisk planering. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering
MKN för vatten tillämpning i fysisk planering Pär Persson Vattenstrateg Enheten för samhällsplanering Översiktsplan Behovsbedömning / miljöbedömning Detaljplan Exempel från ärendehantering http://www.lansstyrelsen.se/skane/
VA-policy för Växjö kommun
VA-policy för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Tekniska nämnden Dokumentnamn VA-policy för Växjö kommun Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige 2015-12-15, 302 Tidigare ändringar
MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA. Tid: Måndagen den 20 maj 2019 kl Ledamöter kallas Ersättare undenättas
MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Tid: Måndagen den 20 maj 2019 kl.13.00 Plats: Sammanträdesrum Åsnen, Torggatan 12, Tingsryd KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA Ledamöter kallas Ersättare undenättas Ärende 1. Mötets
Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun
Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-31 INNEHÅLL BAKGRUND... 3 BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 3 MÅL... 4 STUDERADE OMRÅDEN... 4 RECIPIENTER... 5 VERKSAMHETSOMRÅDE...
Samhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt
Samhällsbyggande och vattenplanering Jan Persson, Länsarkitekt 2012-02-02 Miljökvalitetsnormer i vatten Ytvatten (vattendrag, sjöar och kustvatten) MKN omfattar såväl kemiska som ekologiska kvalitetskrav:
Vatten- och avloppsverksamheten
falun.se/ Vatten- och avloppsverksamheten i Falun VA-plan Steg 3 i arbetet med VA-planering i Falu kommun Antagen av kommunfullmäktige Falu kommun 140213ge Falu kommun 1 2 Innehåll Inledning 3 Plan för
Dagordning för mötet
Dagordning för mötet 1. Inledning 2. Information om ansvar för VA i Nor 3. Svar på inskickade frågor 4. Frågestund 5. Mötet avslutas Samhällsutvecklingsnämnden har beslutat att delegera till samhällsutvecklingsnämndens
VA-sektorn arbetar systematiskt med energieffektivisering genom att kartlägga energianvändningen och göra energieffektiviseringsåtgärder.
9 Vatten och avlopp Tillgång till friskt dricksvatten och rening av avlopp är grundläggande funktioner i samhället. I Dalarna finns tillgång till grundvatten och ytvatten av god kvalitet och kvantitet.
Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan
Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan 160511 Vattenstämman Lena Blom, Göteborg stad Kretslopp och vatten DRICKS Chalmers Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen Göteborgsregionens kommunalförbund
Uppdaterad Info om Sjölanda omvandlingsområde
Uppdaterad 20170531 Info om Sjölanda omvandlingsområde Sjölanda omvandlingsområde Vad och varför? Sjölanda är klassat som ett av de högst prioriterade områdena för en VAutbyggnad i Trollhättans kommun.
Nya riktlinjer för dagoch dränvattenhantering
Nya riktlinjer för dagoch dränvattenhantering Information till fastighetsägare Översvämning Västerlånggatan 1962 foto Linderoth (bearbetad) Riktlinjer för bättre miljö inne och ute Nu gäller nya riktlinjer
Riktlinje. Riktlinjer för små avlopp BMN 2018/0054. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden
Riktlinje Riktlinjer för små avlopp BMN 2018/0054 Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2018-03-21 54. Ersätter Riktlinjer för enskilt avlopp 17, 2014-11-19 Riktlinjerna ska vägleda och underlätta
Riktlinjer för exploateringsavtal
Riktlinjer för 1 Riktlinjer för Utgångspunkter och mål Utgångspunkter I Söderköpings kommun tecknas och plankostnadsavtal mellan kommunen och en byggherre eller en fastighetsägare i samband med detaljplaneläggning
Policy för exploateringsavtal Utgör kommunens riktlinjer för exploateringsavtal enligt lag
2017-04-19 5(6) Policy för exploateringsavtal Utgör kommunens riktlinjer för exploateringsavtal enligt lag Antagen av kommunfullmäktige 2017 Antagen av: Kommunfullmäktige Dokumentägare: Tillväxtchef Ersätter
VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159
VA-planering i Ljungby kommun Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 LJUNGBY KOMMUN Tekniska kontoret 31 maj 2011 Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt
Behovsanalys för verksamhetsområde Vatten och avlopp
Behovsanalys för verksamhetsområde Vatten och avlopp Styrprocessen 2017 2016-03-15 Tyresö kommun / 2 (7) Innehållsförteckning 1 Behovsanalys för verksamhetsområde VA... 3 1.1 Slutsatser - Samlad bedömning
VA-strategi. Gävle kommun
VA-strategi Gävle kommun Innehåll 1 Inledning 3 2 Kommunala styrdokument som berör VA-området 4 3 Målbild 4 4 VA-strategi 5 5 Delstrategier 6 5.1 Hållbar utbyggnad av kommunal VA-försörjning 6 5.2 Robust
Va Programmet i Norrtälje. Amelia Morey Strömberg
Va Programmet i Norrtälje Amelia Morey Strömberg 2 Bakgrund En viktig faktor för tillväxt i Norrtälje kommun är möjligheten att bosätta sig i tidigare fritidshusområden.. Människors behov av komfortabla
Årsredovisning 2011 VA-verksamheten
Årsredovisning 211 VA-verksamheten Rev 12316 Innehållsförteckning VA-verksamheten 3 Bakgrund 3 VA-verksamheten i Kinda 3 Mål och måluppfyllelsen 3 Årets verksamhet 3 Drift och underhåll 4 Investeringar
Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy
2016-03-08 1 (5) Stadsmiljö- och tekniska nämnden Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy Beslutsunderlag Förslag till Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy den 29:e april 2016. Stadsmiljö- och
Riktlinjer för exploateringsavtal Gävle kommun
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Riktlinjer för exploateringsavtal Gävle kommun Revidering 2018. 17KS465. Antagandehandling Riktlinjer för exploateringsavtal Revidering 2018. Antagandehandling 17KS465 Övergripande
VÄGLEDNING FÖR KOMMUNAL VA-PLANERING HUR MÅNGA MANUALER OCH VÄGLEDNINGAR BEHÖVER VI? HANDBOK OM VA I OMVANDLINGSOMRÅDEN
VÄGLEDNING FÖR KOMMUNAL VA-PLANERING HUR MÅNGA MANUALER OCH VÄGLEDNINGAR BEHÖVER VI? Det myckna bokskrivandet tar aldrig slut Predikaren 12:12 Krister Törneke, Tyréns AB Vatten och avlopp viktiga delar
Strategi. Program. »Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stads. VA-plan
Strategi Program»Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads VA-plan Inledning Borås Stad har ett ansvar för att invånare i kommunen har tillgång till ett hälsosamt dricksvatten och för att avloppsvatten