Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Cecilia Hermansson Nr

Transkript

1 Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Cecilia Hermansson Nr Från dåtid till framtid: Satsningar på integration och innovation avgör om Europa halkar efter eller ej Efter murens fall för tjugo år sedan har många framsteg gjorts i Europa. Integration mellan öst och väst, samt även inom hela EU, har stärkt regionen både ekonomiskt och politiskt. Finanskrisen och den globala recessionen hotar dock en del av dessa framsteg. Integrationen går delvis åt fel håll, t ex vad gäller statsstöd och den inre marknaden. Framstegen inom tjänstehandeln är dessutom otillräckliga. För att Europa ska kunna uppfylla målet om att bli världens mest dynamiska och konkurrenskraftiga kunskapsbaserade region måste mål anpassas till medel. Om Europa inte ska halka efter USA, Asien och andra regioner krävs ett större bejakande av globalisering, konkurrens, innovation och integration. Ett orosmoln på den europeiska himlen är allt sämre statsfinanser som riskerar att underminera förtroendet för euron och det ekonomisk-politiska samarbetet. En budgetkonsolidering blir oundviklig inom ett par år, och därmed dämpas också tillväxtförutsättningarna. Reformer som ökar produktiviteten i främst syd-, öst- och centraleuropeiska länder borde därför komma högt upp på agendan. Ingen har undgått att det är tjugo år sedan Berlinmuren föll. Under denna tid har Europa förändrats på många olika sätt, och under de senaste veckorna har det historiska perspektivet med all rätt fått råda. Nu är det dock dags att ändra fokus från att blicka bakåt till att blicka framåt. Vilket Europa står vi inför? Fortsätter Europa att halka efter när finanskrisen och den globala recessionen är över? Blir Europa en likvärdig spelare i G3 eller måste regionen inta åskådarplats när G2 med USA och Kina sätter agendan för världens utveckling? Vilka reformer krävs om Europa ska få den take off som länge förväntats? Europakonjunkturen på rätt väg I några EU-länder (bland annat Tyskland, Frankrike, Belgien, Tjeckien och Sverige) växte BNP andra kvartalet jämfört med det första. I Euroområdet föll BNP, men under andra halvåret finns utsikter om en mild uppgång i kvartalstakt. Fortfarande bedömer vi att BNP krymper med ungefär 4 % för innevarande år. En upprevidering för 2010 kan behöva göras vid nästa prognostillfälle, eftersom stimulanserna världen över ser ut att få ett mer positivt genomslag, i alla fall under det närmaste året. Inköpschefsindex för ett antal europeiska länder visar på en återhämtning i tillverkningsindustrin. Märk väl: Även om tillväxttakten synes hög på sina håll, är nivåerna låga och det tar tid att återställa industrins produktionsvolymer till dem vi såg före krisen Inköpschefsindex i ett antal länder/regioner USA UK Japan Eurozonen Kina Indien Sverige 25 jan maj sep jan maj sep jan maj sep jan maj Source: Reuters EcoWin Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), Stockholm, tfn ek.sekr@swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, Magnus Alvesson, , Jörgen Kennemar,

2 Vad bidrar till ekonomisk tillväxt i Europa för närvarande? Offentlig och privat konsumtion gynnas av stimulanserna, och nettoexporten får en skjuts av den starkare aktiviteten i tillväxtekonomierna, inte minst i Asien. Däremot håller investeringarnas fall tillbaka BNP-tillväxten. Ingen av de faktorer som driver tillväxten är dock särskilt bärkraftiga i ett längre perspektiv. Europeiska länders budgetunderskott som andel av BNP förutses variera från acceptabla nivåer (Sverige, Finland, Danmark) kring 2-4 % till monumentala nivåer (Storbritannien, Irland, Spanien och Frankrike) på 8-15 %. En budgetkonsolidering kommer att krävas från och med 2011, som väsentligt håller tillbaka den inhemska efterfrågan. Alla länder kommer inledningsvis inte ha viljan och/eller förmågan att genomföra konsolideringen, men bland dem som tar ansvaret kommer efterfrågan påverkas negativt. Tids nog måste samtliga länder med stora offentliga skulder minska dessa, något som dämpar tillväxtutsikterna i världen över en längre period, i minst tio år. Det handlar också om att konsolidera i ett läge där den demografiska utvecklingen försvårar för statsfinanserna samtidigt som potentiell tillväxt sannolikt blir svagare än före krisen. Offentliga finanser i EU 2010 Land/ Budgetbalans Offentlig skuld region (Maastricht) Storbritannien Irland Spanien Frankrike Polen Euroområdet Grekland Portugal Slovakien Tyskland Österrike Belgien Italien Sverige Källa: OECD Economic Outlook 2009 En starkare euro riskerar att dämpa exportutsikterna eftersom osäkerheten kring dollarn tilltar. Sedan februari i år har euron stärkts med ca 15 % mot dollarn. Nettoexportens bidrag kan också påverkas av att stimulanspaketen fasas ut i Kina och andra tillväxtekonomier samt i USA. Kinas offentliga finanser är fortfarande stabila, men Indiens och USA:s budgetunderskott på ca 8 % respektive ca 11 % ger anledning till oro. Andra faktorer som påverkar tillväxtutsikterna är kreditmarknadens utveckling. Obligationsmarknaderna har visat prov på god återhämtning, men detta gäller ännu inte kreditgivningen till företag och hushåll som förutom vissa undantag (t ex till svenska hushåll) uppvisar dämpad aktivitet. Den svaga konjunkturen är en viktig orsak eftersom efterfrågan på krediter sjunker. Bankernas behov av att korrigera sina balansräkningar är en annan. Europa har inte sett slutet på finanskrisen ännu även om tillståndet i banksektorn förbättrats med hjälp av starkare börser, ekonomisk tillväxt och stödpaket. Europakonjunkturen stärks, men kommer alltjämt att vara svagare än på många andra håll i världen. De större euroländerna är den viktigaste orsaken till detta, men länderna i Öst- och Centraleuropa, som tidigare kört på högsta växel, bidrar nu också till en återhållsam utveckling i Europa. Även om en total kollaps kunnat undvikas i valutor och banksystem med hjälp av stödprogram från IMF och EUkommissionen, står EU:s nyaste medlemsländer inför en svag och syrefattig tillväxt genom lägre kapitalinflöden, högre offentliga skulder, en försvagad arbetsmarknad som tillsammans försämrar inkomstutvecklingen för medborgarna de närmaste åren. Oavsett om det handlar om västra eller östra Europa, kommer tillväxtutsikterna att bestämmas av hur snabbt reformprocessen återupptas efter krisen, och på vilket sätt reformerna genomförs. Det gäller också att fortsätta att finslipa den europeiska modellen (i alla fall den som råder i väst) färre och mindre obalanser, större sociala skyddsnät, mer drivande på klimatområdet och med en mer aktiv arbetsmarknadspolitik. Den europeiska centralbanken framstår också som en vinnare framför den brittiska och amerikanska när stimulanserna ska dras tillbaka, eftersom okonventionella penningpolitiska åtgärder i stor utsträckning undvikits. När krisen är över kanske bilden av den ekonomiska politiken har förändrats i någon mån till Europas fördel. Arbetsmarknaden vilken modell vinner? Den amerikanska arbetslösheten uppgår enligt statistiken för oktober till 10,2 %. Det är den högsta nivån på 26 år och mer än en dubblering jämfört med före finanskrisen. Trots att produktionen fallit mer i Tyskland har arbetslösheten endast ökat med en halv procentenhet till 8,1 %. 2 (5)

3 I hela euroområdet har arbetslösheten stigit med 30 % till 9,7 %. Bland EU-länder med snabbast ökande arbetslöshet i procentenheter räknat hittar vi Spanien, Tjeckien, Sverige och Storbritannien. Det är således mest intressant att jämföra Tyskland med USA två ytterligheter för hur arbetslösheten utvecklats under den globala recessionen. onödan förhindra en sådan utveckling, om än smärtsam. I länder där insats- och investeringsvaruindustrin får en nedgång som inte med någon större sannolikhet blir permanent är det kanske mer rimligt att överbrygga den svagare efterfrågan. Procent Arbetslöshet i ett antal länder Frankrike Euroland Sverige USA Tyskland I USA har produktiviteten ökat kraftigt, vilket innebär att när en konjunkturvändning också resulterar i ökad produktion och efterfrågan på arbetskraft kan arbetslösheten sjunka tillbaka snabbt. I Europa blir svängningarna mindre både uppåt och nedåt. Å andra sidan kan USA riskera få en långtidsarbetslöshet av europeiska mått som blir svår att bemästra. En majoritet av de långtidsarbetslösa riskerar att aldrig komma tillbaka till arbetsmarknaden. Olika typer av program som motverkar långtidsarbetslöshet kan därför vara rätt väg att gå Japan Source: Reuters EcoWin I grunden är den tyska arbetsmarknaden mer trögrörlig än den mer dynamiska amerikanska. En faktor som vid denna recession förklarar den lägre arbetslöshetsuppgången i Tyskland är fler insatser för att företagen ska behålla personalen. Subventioner av löner för arbetstagare som arbetar färre timmar under en arbetsvecka än normalt (kortvecka) omfattar hittills 1,4 miljoner arbetare. Utan programmet hade arbetslösheten stigit ungefär 1 procentenhet mer. Förespråkarna för denna modell framhåller att när konjunkturen vänder finns duktiga medarbetare kvar i företaget så att produktionen snabbt kan återgå till mer normala förhållanden. Likaså upprätthålls köpkraften i ekonomin genom att fler är kvar i arbetskraften. Risken för att långtidsarbetslöshet permanentas minskar också. De som istället är motståndare till den tyska modellen anser att den oundvikliga strukturomvandlingen fördröjs, och att arbetslösheten trots allt stiger men med fördröjning när programmet avslutas. Med stor sannolikhet kommer arbetslösheten i Tyskland vara högre än den amerikanska innan efterfrågan på arbetskraft vänder uppåt. För länder såsom USA och Spanien där en strukturomvandling från en konsumtions- och fastighetsdriven ekonomi är nödvändig är det viktigt att inte i En faktor som också måste inkluderas i diskussionen är hur stora offentliga resurser som står till buds. Stigande budgetunderskott på båda sidor om Atlanten håller tillbaka möjligheterna att för en mer utdragen period förhindra arbetslösheten att bita sig fast. Det viktigaste blir därmed att tillgodose att åtgärderna är de mest effektiva: Sannolikt är det exempelvis bättre att uppmuntra företagen på olika sätt att anställa än att ge allmänna skatterabatter till hushållen som ändå sparas i stor utsträckning. En slutsats av skillnaderna mellan Tyskland och USA är att vi inte har svaret förrän flera år efter att recessionen avslutats eftersom arbetsmarknaden utvecklas med fördröjning. Om den amerikanska arbetslösheten permanentats på en högre nivå kommer även mer europeiska metoder med arbetsmarknadspolitiska program få visst genomslag i USA. Emellertid kvarstår att den europeiska regionen måste genomföra reformer som ökar dynamiken och gör Europa bättre rustat att möta konkurrensen från hungrigare länder. Reformagendan i Europa fortfarande diger Bejakar européer globaliseringen eller uppfattas det som ett nödvändigt ont? Utvecklingen för EU:s inre marknad som påbörjades för två decennier sedan och som beräknas ha höjt EU:s BNP-nivå med ca 2 % och sysselsättning med 1 ½ % har saktat ned. Detta är i och för sig rimligt med hänsyn till att det nu är svårare områden att integrera än de varumarknader som processen inleddes med. Å andra sidan finns också tecken på bakslag, och att viljan att flytta fram positionerna minskat. Finanskrisen och den globala recessionen skapar drivkrafter för protektionism och nationalism som motverkar den inre marknadens framsteg. Det finns t ex ett tillfälligt 3 (5)

4 undantag för statligt stöd till industrin. EU-kommissionen bedömer att de positiva effekterna på BNP och sysselsättning kunde varit dubbelt det som åstadkommits om processen fortsatt och fulländats. EU ligger betydligt sämre till än USA och Japan på en rad områden av regleringar, administrativa hinder, krav på företag, samt särskilt regleringar vad gäller den företagsnära tjänstesektorn. EU-länderna som grupp fortsätter att vara mindre företagsvänliga än USA och även Japan. Handeln över EU:s gränser vad gäller tjänster är fortfarande en fjärdedel av varuhandeln. Produktiviteten växer långsammare i EU än i USA i nära nog alla sektorer, även om gapet mellan länderna fram till krisen hade börjat minska. På tjänsteområdet är skillnaderna störst. Här behöver konkurrensen öka för att ineffektiviteten i branscherna ska kunna minska. Det är tjänstesektorerna som växer snabbast, och redan nu svarar de för två tredjedelar av förädlingsvärdet och sysselsättningen i EU. Om handeln mellan länderna hålls tillbaka kommer detta att innebära att EU halkar efter. Tjänstedirektivet ska vara infört senast i slutet av detta år. För närvarande klarar endast tre fjärdedelar av länderna dessa villkor. Innovation är ett annat område där EU ligger efter exempelvis USA och Japan. År 2000 fastställde Lissabonagendan att EU skulle bli den mest dynamiska, konkurrenskraftiga kunskapsbaserade ekonomin i världen. Höga ambitioner som fortfarande ska finnas, men då måste mål och medel bättre anpassas till varandra. Målet att 3 % av BNP skulle gå till forskning och utveckling uppfylldes 2006 endast av Sverige och Finland inom EU, samt Sydkorea och Japan utanför EU med Schweiz, USA och Tyskland på listan strax därunder. I år är året av creativity and innovation inom EU, men trots fina målsättningar fortsätter EU att prestera sämre än USA och Japan. OECD:s Economic Survey för EU (2009) pekar på behovet att utveckla den inre marknaden, förbättra arbetsmarknaden för forskare, hitta en bra balans för hur starkt skyddet skall vara för den intellektuella äganderätten och att stötta finansiellt genom att utveckla system för riskkapital och samverkan mellan universitet och företag. EU måste också kunna attrahera humankapital, bland annat genom att höja upp standarden på akademiska institutioner och lätta på immigrationsregler. Sverige, Finland och Danmark, samt Tyskland och Storbritannien ligger högt på listan som rangordnar europeiska länders innovationskraft (kreativitet, design och innovation). Däremot hamnar de öst- och centraleuropeiska länderna långt ned tillsammans med Italien, Grekland och Portugal. I jämförelse med USA och Japan är gapet ca 30 % respektive 40 % till EU:s nackdel, men gapet har successivt krympt något. CH SE FI DE DK UK AT IE LU BE FR NL EU27 CY IS EE SI CZ NO ES PT GR IT MT HU SK PL LT HR RO LV BG TR European Innovation Scoreboard Källa: Pro Inno Europe, Inno Metrics Lissabonavtalet är ingen mirakelkur för EU men ger möjlighet att effektivisera beslutsfattandet om än oklart i vilken utsträckning. Inom ett femtiotal policyområden kommer majoritetsbelut att räcka. Parlamentet får större makt och det blir nära nog jämställt med Europeiska rådet. Att nu kunna utse en president, en utrikesminister och en generalsekreterare skapar mer stabila former för att påverka utanför EU:s gränser. Områden som bland andra kräver ett aktivt ordförandeskap från EU:s sida är klimat- och miljöområdet, utvidgningen, handelsförhandlingar, finansiella regleringar, energipolitiken, säkerhets- och utrikespolitik. Det nya avtalet ökar möjligheterna för EU att få en stark röst i dessa sammanhang, men lika viktigt som att utse rätt personer är att fortsätta integrationen inom EU och att varje nation själva arbetar aktivt med dessa frågor. Ett område som riskerar att skapa stora spänningar inom EU och Euroområdet är statsfinanserna eftersom dessa påverkar utsikterna för euron och regionens konkurrenskraft på längre sikt. Maastrichtkriterierna stipulerar att den övre gränsen för statsskulden är 60 % av BNP, men om länder ligger över denna gräns måste utvecklingen gå åt rätt håll. Så är det knappast nu. År 2007, innan krisen blommade upp och konjunkturen varit god en tid, låg Tyskland, Portugal, Frankrike, Ungern, Belgien, Grekland och Italien över 60-procentsgränsen. Fler länder kan komma att göra dem sällskap, t ex Polen, Irland, Lettland och Spanien. EU-ländernas skuldsituation förvärras löpande och EU-kommissionen 4 (5)

5 pekar på att skuldkvoten kan komma att överstiga 100 % Investerare kräver högre avkastning på statsobligationer som ges ut av Grekland, Italien och Irland än t ex Finland. Märk väl: Det är inte enbart kreditrisken som är i fokus, utan även likviditetsrisken vilket gör att Frankrike med sina större volymer klarar sig bättre än Portugal trots liknande skuldsituation. Tyskland har reglerat sitt strukturella budgetunderskott till maximum 0,35 % av BNP från och med 2016, men kommer att inleda en budgetkonsolidering tidigare. Frågan är hur andra länder kommer att göra för att minska sina statsskulder, och hur stora spänningarna blir inom euroområdet när frågan blir mer akut, kreditvärderingsinstitutens ger sämre ratingar och obligationsmarknadens skillnader mellan ansvarsfulla och mindre ansvarsfulla stater blir allt tydligare. Det blir något att bita i för EU:s nya ledarskap! Cecilia Hermansson Swedbanks Ekonomiska sekretariat Stockholm tfn ek.sekr@swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, Magnus Alvesson, Jörgen Kennemar, Swedbanks Månadsbrev om den Globala Ekonomin ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbanks Månadsbrev. 5 (5)