1. Minnesanteckningar - Sociala risker och social oro i Uppsala län
|
|
- Bengt Isaksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1. Minnesanteckningar - Sociala risker och social oro i Uppsala län Datum Synpunkter från deltagare: Länsstyrelsen bör ta fram en estimerad tidsåtgång för planerade möten framöver, exempelvis inplanerade uppsamlingsträffar. Detta för att underlätta för eventuella pilotkommuner i sin planering. Polisen påpekar att Länsstyrelsen tidigare har varit osynlig i dessa frågor, vilket bara kan bli bättre! Det finns ett behov av kunskap vad gäller RSA och dess utformning och användningsområde. Hur används RSA idag och hur görs bedömningar osv. En mini-utbildning i RSA vore bra för att kunna koppla detta till den sociala sidan. Det måste bli tydligare vad en RSA faktiskt ger och hur den följs upp. Länsstyrelsen måste jobba på att verkligen få med beredskapssamordnarna så att de inte faller bort under arbetets gång (det kan även gälla för den sociala sidan). Här är det viktigt med tydligare målgruppsfokus. Arbetsförmedlingen saknas, och de har ett viktigt ansvar. Skulle vara bra med en lista med konkreta kännetecken för social oro/risker. 2. Gruppdiskussioner Diskussion 1: Ge exempel på faktiska och möjliga sociala risker i din kommun: Västra Götalandsmodellen skiljer på bakomliggande faktorer och oönskade händelser, där bakomliggande faktorer kallas sociala riskfaktorer och oönskade händelser omnämns som sociala risker. Svaren är i efterhand uppdelade utifrån denna kategorisering. Uppdelningen är inte definitiv, utan kan diskuteras. Olika sociala riskfaktorer som kom upp under gruppdiskussionerna: Några sociala riskfaktorer som nästan alla grupper tog upp var utanförskap, arbetslöshet, socioekonomiska faktorer, låg tilltro till myndigheter, alienation, brist på aktiviteter/stimulans och ökad segregation både mellan svenskar och invandrare, mellan de som är en del av samhället och de som står utanför (även svenskar). Även bostadsbrist, försämrad kommunal ekonomi, ensamstående föräldrar är exempel på sociala riskfaktorer. Ensamkommande flyktingbarn som hamnar utanför skolan, bristande språkkunskaper och svårighet att ta till sig information. Social exkludering ungdomar som inte känner sig delaktiga och inte har inflytande. De vet många gånger inte till vem de ska vända sig till eller vilken påverkan de har. Otrygghet hos en del av befolkningen i vissa områden kontra trygghet inom det egna området hos andra delar av befolkningen är också exempel på social riskfaktor. Många unga män som inte går klart skolan, ungdomar med dåliga förebilder, låg utbildningsnivå, skolk, brist på delaktighet och inflytande samt bristande språkkunskaper. Ensamhet, hopplöshet och brist på framtidstro är något som ökar och är ytterligare exempel på sociala riskfaktorer. Sociala medier kan också ses som en riskfaktor där kan ryktesspridning, spridning av nyheter, propaganda äga rum, och ske snabbt. 1
2 Det kom även fram risk faktorer som skulle kunna ses som organisatoriska riskfaktorer som bristande samarbete och olika aktörer talar olika språk, bristfällig kommunikation mellan myndigheter och vissa grupper och det inom och mellan stora organisationer kan finnas en oklar rollfördelning. Sociala risker: Uppsala län har stad- kontra landsbyggdsproblematik. Alla kommuner har egentligen samma slags problem men på olika skalor. Det är viktigt att små kommunerna börjar rota i problemet och identifiera sociala risker i sin egen kommun och först lyfta vad som är viktigt på hemma plan. Dock tror vi att det är ungefär samma problem i storstaden som i landsbygden men i en annan omfattning. Landsbygden försörjer även storstaden med problem. Det är i storstaden man ansluter sig, men det finns ändå små grupperingar av gäng även på landsbygden. Många unga från landsbygden åker in till storstaden och gör brott där. Fördelen som landsbygden har är att det finns en närhet till varandra och det kan ge en viss trygghet. Man känner igen folk och det blir svårt att göra något utan att någon vet vem det är som har gjort det. En viss social kontroll som kan vara en fördel. Till exempel är landsbygden i en kommun är ett starkt fäste för sverigedemokrater och i landsbygdsskolorna märks detta då föräldrarna inte vill ha invandrare i deras barns klass. Finns en grupp invandrare som gör sattyg på stan och detta blir svårt att hantera eftersom sverigedemokraterna kan använda sig av det i sin politik. Hemmasittande elever som hoppat av skolan är också en risk. Ungdomsbrottslighet, ungdomarna är i sin tur dåliga förebilder för sina småsyskon. Andra sociala risker i Uppsala län: Det finns en hög andel försörjningsstöd, stigmatisering, spräckt bostadsbubbla och fallande fastighetslån, rasism/okunskap om nyanlända, sociala motsättningar som leder till våldsyttringar och organiserad främlingsfientlighet. Exempel på sociala risker kopplat till hälsa är missbruk, psykisk och fysisk ohälsa. Sociala risker kopplat till säkerhet och trygghet som kom upp är bland annat brottslighet, bränder, våld, demonstrationer, stölder, stenkastning mot offentliga myndigheter. Ytterligare exempel är upploppstendenser, utanförskap, näthat, sexism, mobbning och otrygghet. Droger olika nya sorters internet -droger som ej är klassade och svåra att spåra/uppmärksamma. Även bristande kartläggning av grupper som ger upphov till social oro krävs identifiering för att kunna rikta insatserna, för få aktörer involverade på områden som kännetecknas av social oro, dialogen mellan myndigheter och vissa grupper förs av fel personer som saknar legitimitet och ojämn kvalitet på skola/barnomsorg är exempel på sociala risker Några förslag som lyftes: Det saknas verktyg för att hantera sociala risker. Förslag: Ett IT-stöd för att geografiskt samla ihop statistik och ge en bild av arbetslöshet, brott och liknande för att kunna se mönster i samhället. På så sätt kan man följa olika indikatorer och geografiskt koppla dem till problemen som sker. Tex. Klotter, små brott, stenkastning. Man jobbar på detta vis idag, men det skulle kunna utvecklas och användas i större utsträckning, mer systematiskt. Det är viktigt att korsa symptomen med grundorsakerna. Man bör lyfta Trygghetsundersökningen mera. Vuxnas närvaro på internet måste öka mer. 2
3 Diskussion 2: Vilka förutsättningar för att arbeta med dessa sociala risker har din kommun/organisation: Diskussion 2 genomfördes med hjälp av SWOT-analys Svagheter Generationssegregering, unga och äldre möts inte och det leder till att man inte har kännedom om varandras situationer. Vi och dom -tänk som ger utfall i val, bemötande, förhållande till varandra osv. En kommun har många som är 80+. I värsta fall leder det till att framtidstron tappas, har man ingen tro på framtiden spelar det ingen roll vad man gör idag. De som saknar framtidstro inspirerar de yngre och så skapas negativ utveckling. Viktigt att få politiker att lyssna på ungdomarna och hur de ser på saker och ting, detta har SIU arbetat med. Ideella föreningar är en viktig resurs, men de får inte ta över det jobb som ingår i kommunens verksamhet. De har ofta brist på tid. Kravet på vad civilsamhället ska göra ökar leder till att kommunen lägger över för mycket på den ideella sektorn. Föräldrarnas roll är viktig, svårt att ta sitt föräldraansvar för invandrare, det kan gå snett, de oroar sig för att socialen ska ta deras barn ifrån dem om barnen blir arga på dem. Föräldrarollen bör diskuteras. I skolan har man värdegrundsarbete och pratar om barns rättigheter men skyldigheterna då? Arbetet med uppföljning kan utvecklas. Preventivt och främjande arbete får ofta stryka på foten då det finns lite pengar, vilket skapar en händelsestyrd verksamhet. Polisen kommer ofta in för sent, men det går dock framåt i dagsläget. Brist på långsiktighet i en politiskt styrd organisation som går i fyraårscykler. Dessutom har fritidspolitiker ofta inte samma för-förståelse i frågorna, de behöver en inlärningsperiod. Politiker och högre tjänstemän kan dessutom ha olika agendor i olika nämnder detta försvårar arbetet. Svårt att samarbeta internt och med övriga aktörer. Samarbete/nätverkande saknas. Har varit för lite samverkan mellan olika aktörer. Ingen klar struktur på hur samverkan ska vara. Det behövs därmed tydligare struktur och samverkan. Man kan även ställa sig frågan, vem tar ansvar för en upptäckt av social risk? Ansvarsfördelning av otydlig art kan lamslå arbetet. Dålig kommunikation mellan olika delar av samma organisation och mellan olika organisationer. Svårt att nå mellan centralorganisation och lokalt verkande aktörer/föreningar/föräldrar/boende. Många gör mycket. Olika sektorsansvar försvårar. Det finns för lite tid att lägga på detta arbete. Det är många arbetsuppgifter på få personer. Detta arbete kräver projektledare och tjänstemannatid och att alla delaktiga prioriterar tiden som krävs. Behövs fler naturliga mötesplatser. Det är en ojämn fördelning av civilsamhället i fokusområden. Kommunikation, internt och externt. Utbildning, vad ska man göra med all kunskap. Stor omsättning i Gottsunda, många flyttar medan det är mycket stabilt i Sunnersta/Ulleråker skillnader, segregation. Låg initiativkraft i en organisation är ett problem. Politisk styrning kan även förändra mandatet vart 4:e år. Politisk tröghet/ointresse. Brist på ekonomi. Stor 3
4 organisation som i sig har en viss tröghet. Politiken kontra tjänstemän. Landstinget: Svag ekonomi innebär att hårda prioriteringar behöver göras. Detta är inte ett kärnuppdrag om man inte noga tolkar detta som kopplat till hälsa eller annat uppdrag. Stor kommun: Bristande samordning, otydlig ansvarsfördelning, långa beslutsvägar. I en stor kommun är det svårt att veta vad andra gör. (springer bredvid varandra. Och man släcker bränder istället för att jobba förebyggande) Liten kommun: Resursbrist. Stor yta men en liten kommun, många små ytor med befolkning. Inte så mycket resurser till att jobba med frågorna och en stor arbetsbelastning för många att jobba med små många olika frågor samtidigt. Beredskapssamordnarna har mycket på sina bord, många andra frågor som måste styra deras arbete och det finns inte utrymme för att även jobba med sociala frågor alla gånger. Det avsätts inte personal för att arbeta med sociala risker. De övriga riskerna tar över. Styrkor Engagerad personal, mycket kunnande och kompetens, har ofta uppdrag att arbeta med frågorna och samarbete med andra aktörer. Har även fungerande nätverk. Lätt att få tag på folk i en mindre kommun, har relativt bra med resurser, kan man motivera en insats finns oftast medel till den. Finns en närhet och personkännedom internt. Det finns redan existerande nätverksgrupper och kontakter (skola, socialtjänst, polis, nattvandrare, kyrkan etc) och goda kontakter inom olika verksamheter. Det finns även ungdomspoliser som är bra. Tvärsektoriellt arbete SSP/F och en vilja att förändra. Landstinget: Finns i alla länets kommuner. Landstinget har en kulturverksamhet som kan engagera barn och ungdomar. De arbetar drogförebyggande arbete. Har kollektivtrafik som erbjuder rörelsefrihet. De har ett nystartat barnrättsprogram som är igång och har en samordnare. Finns redan etablerade nätverk, tvärsektoriella. Det finns bra samverkanorganisation mellan kommun, polis och landstinget. Det finns en närhet mellan tjänstemän och politiken och en vilja och engagemang. Det finns en vilja till samarbete och till samverkan. (God livsmiljö, Länsstyrelsens nätverk etc. Många ideella krafter, invandrarföreningar etc. Närhet till universitet och forskning Kommunala tjänstemän, ideell sektor är i sig en styrka. I vissa om råden finns bra samarbete/samsyn mellan aktörer. Det finns kunskap! Det är föreningstätt i Gottsunda. Stor kompetens inom kommun, polis, socialtjänst, kyrka. Enligt statistik har det blivit tryggare i Gottsunda. I en stor kommun finns det stora möjligheter och stora resurser. I en Relativt stor kommun och relativt stor politisk enighet. Stor inflyttning. Liten kommun: Lokalförankring/kännedom. Finns en närhet och det kan tas snabba beslut. Lång erfarenhet med uppbyggd säkerhetsorganisation. Övningar och scenarier. TIB organisation. Etablerad 4
5 krisorganisation. Närheten till varandra och ledning i mindre kommuner gör att det är bör vara lättare att samarbeta. Det finns en närhet till den politiska nivån. Samverkansavtal med Polis. Ideellt arbete på gott och ont. Eldsjälar som jobbar hårt men försvinner de eller försvinner resurserna så stannar verksamheten upp. Sårbart att ha en individberoende verksamhet. Landstinget påpekar att de är en viktig aktör då de sköter lokaltrafiken i hela länet och även har kulturverksamhet som riktas till barn och ungdomar. Utnyttja de nätverk som finns idag! Hot Kortsiktighet. Motvillighet till att dela med sig, sakna förmågan att se bortom sin egen horisont. Politiska och ekonomiska begränsningar. Ointresse på grund av kunskapsbrist. Personalomsättning som drabbar arbetet negativt. Ökad byråkratisering. Rädsla att inte våga, gömma sig bakom skrivborden. Finns en risk att en mediabild kan uppstå vid arbetet som är oönskad. Att det blir en otillräcklig satsning och att projektet stannar vid att vara teoretiskt istället för praktiskt och tillämpbart. Att projektet inte fortlöper och är implementerat i kommunerna när projektet är slut. Att det finns en otydlighet mellan politik och verksamhet. Förändringströghet/reaktionsförmåga. Politisk populism. Snabba förändringar i kommunen. Implementering tar tid. Att inte förstå syftet. Ekonomin kan hota utfallet av projektet. En ekonomisk depression. Ansträngd ekonomi, ingen kontinuitet. Ekonomisk kortsiktighet och brister i samverkan. Ekonomiska prioriteringar eller brist på sådana. Svårare att söka bidragsstöd, påverkar de ideella organisationerna. Organiserad brottslighet och rekrytering av svansar. Bilbränder. Det har varit gängbildningar i vissa områden. Om inget görs i framtiden kan det bli stora problem, stor kriminallitet bland ungdomar. Möjligheter Koppling mellan kulturpolitik och risk. Kulturen är ofta en del av lösningen. Kultur i länet borde kunna bli inblandade i detta. De ansvarar för kulturstrateger, folkhögskola och länsbibliotek mm. Kulturfrågorna kan stötta och få människor att mötas. Gäller att mötas på rätt sätt. Det är svårt att nå ut till alla, men deras uppdrag är att nå ut till alla. Och för att lyckas krävs samarbete med andra aktörer. Kulturnätverk- (närvårdsstrategi) Hälsofrämjande arbete är högt prioriterat i landstingets målstruktur. Samverkan finns men kan bli bättre. Utveckla samverkan! Det är på gång i länet. Viktigt att lära av varandra, ge varandra kunskap. Ur det föds möjligheter. Samverkan gällande gemensamma problem kan utvecklas. Skapa samverkansgrupper, arbetsgrupper som arbetar med samma frågor, men utifrån olika perspektiv. Ha gemensamma utbildningsdagar för olika yrkesgrupper i kommunen och i länet. Många organisationer vill vara med. Vilket innebär att det finns en stor potentiell kunskapsbank. 5
6 Sprida information i olika medier via ideella sektorn. SIU driver radiokanal och kan översätta information på 11 språk. Det är en möjlighet att vi vet om och att vi ser bristerna så att vi kan göra något åt dem. Vi har något att bygga på. Det behövs konsekvensanalyser på olika nivåer för att säkra resurser. Skapa tvärsektoriell arbetsgrupp, gemensamt kunskapsutbyte och gemensam kunskapspåfyllnad. Samarbete med lokala aktiviter, civilsamhället, frivilligresurser. Få ihop alla pusselbitar. Ett strukturerat arbetssätt och som dessutom bygger vidare på det arbete som redan görs. Genom tydliga uppdrag kan nya strukturer göras och bättre och mer organiserat samarbete nås. Morgonmöten är något som kan utvecklas. Har möjlighet att samordna många aktörer. Arbeta med kvalitetsfaktorer inom utbildning och arbetsmarknad. Tidigare insatser ex förskolor. Finns en positiv känsla att göra nytt. Samordning av resurser, myndigheter och föreningar. Rätt tänk och intresse och gott om folk i organisationen. 6
Program Bensträckare Erfarenheter och goda exempel från arbete med sociala risker
Program Tid Aktivitet Föredragshållare/ansvarig 8.30 9.00 Fika 9.00 9.20 Inledning Johan von Knorring, Försvarsdirektör 9.20 9.50 Sociala risker och social oro i Uppsala län Natalie Grimsby Torpman, Projektledare
Läs merINTRODUKTION TILL SOCIALA RISKER I HALLANDS LÄN
INTRODUKTION TILL SOCIALA RISKER I HALLANDS LÄN INLEDNING I Sverige har risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) en viktig roll i det förebyggande riskhanteringsarbetet. I dessa beskrivs risker som framförallt
Läs merTrygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i..
Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i.. Långsiktig samverkan mellan Polisen och SDF inom Göteborgs stad 1 Arbetsprocessen 6. Uppföljning 1. Lägesbild 5. Aktivitet Åtgärd 4.
Läs merden lilla kommunen med den stora ambitionen Etableringsprojekt genom Länsstyrelsen Östergötland
den lilla kommunen med den stora ambitionen Etableringsprojekt genom Länsstyrelsen Östergötland ÖDESHÖG 5300 invånare STYRKOR UTMANINGAR Föreningar och kyrkor som samlingspunkt Starkt engagemang från civilsamhället
Läs merSammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad!
Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! 10-11 september 2015 Ung kreativitet på landsbygden Vilka möjligheter finns det för unga att verka på landsbygden? Skapa tidig framtidstro genom nätverk/relationer
Läs merSociala risker. Ett exempel på lokalt säkerhetsarbete och dess effekter
Sociala risker. Ett exempel på lokalt säkerhetsarbete och dess effekter Ulf Lundström Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Umeå universitet Disposition/syfte Beskriva och analysera ett exempel
Läs merHandlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland framtagen inom ramen för Nya Perspektiv
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Handlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland
Läs merKu2018/ Kulturdepartementet
2018-03-22 Ku2018/00421 Kulturdepartementet Sammanfattande rapport från sakråd med forskare och civilsamhällesorganisationer den 22 februari 2018 om regeringens strategi för att minska och motverka segregation
Läs merProjekt Sociala risker 2011
Projekt Sociala risker 2011 Valter Lindström, Västra Götalandsregionen Vendela Bodén, Länsstyrelsen i Västra Götalands län Matilda Johansson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län Foto: Jesper Svensson
Läs merPsykisk hälsa Lokal handlingsplan
Psykisk hälsa Lokal handlingsplan Handlingsplan kring området psykisk hälsa utifrån regional analys Psykisk hälsa fastställd av Chefsgrupp Närvård 2016-10-27 Handlingsplan Oktober 2016 ARBETSMATERIAL 0
Läs merAnteckningar efter möte #2 i skoldialogen Svenljunga 8 februari 2017
Anteckningar efter möte #2 i skoldialogen Svenljunga 8 februari 2017 Om processen så här långt Det kom en fråga efter första mötet om mötesformen. Mer specifikt om varför politiker och tjänstepersoner
Läs merExempelsamling Logikmodeller
Exempelsamling Logikmodeller Ett sätt att åskådliggöra kopplingen mellan övergripande mål, delmål, aktiviteter och mätpunkter (indikatorer) är att strukturera i en logikmodell (tabell 1). För att nå tillräcklig
Läs merÖverenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Svalövs kommun verksamhetsåren 2017 till 2019
1(5) Datum 2017-06-20 Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Svalövs kommun verksamhetsåren 2017 till 2019 Denna överenskommelse är Svalövs kommuns och polisens gemensamma åtgärdsplan för åren
Läs merVerksamhetsinriktning
0(7) Datum Diarienummer 2017-05-10 LN HYL170015 HYLTENÄMNDEN Verksamhetsinriktning 2018 Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: 035-13 48 00. Fax: 035-13 54
Läs merFolkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet
Läs merKartläggning av våldsförebyggande arbete i Västra Götaland-Norra HSN
Kartläggning av våldsförebyggande arbete i Västra Götaland-Norra HSN Driver kommunen/stadsdelen något våldsförebyggande arbete? Namn Antal % 14 100 Nej 0 0 Total 14 100 Svarsfrekvens 100% (14/14) Vilken
Läs merKartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun
2016-11-01 Sid 1/7 Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun Del 1- rapport Inledning Denna kartläggning är en första överblick över brotts- och trygghetssituationen i Lysekils kommun. Kartläggningen
Läs mer2014-03-26. Samordning av operativt trygghetsskapande arbete i Ö rebro.
Samordning av operativt trygghetsskapande arbete i Ö rebro. 1 Samordning fo r trygghet och brottsfo rebyggande arbete i Ö rebro. En gemensam målsättning för kommunen, polisen och fastighetsägare är att
Läs merTill Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma
1 (6) Datum 2015-05-20 Dnr Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 2 (6) Förslag till ny FINSAM - Aktivitet Bakgrund Under hösten 2014 genomfördes aktiviteten Samverkanskartan idag
Läs merSociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget?
Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget? Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Definitioner av social risk Traditionell En social risk är möjligheten (sannolikheten) för oönskade
Läs merSOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket
1 (5) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar från Länsstyrelsen i Stockholms län, dnr 700-5233-2017 SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska
Läs merNackas erfarenheter av Västra Götalandsprojektet Sociala risker
Nackas erfarenheter av Västra Götalandsprojektet Sociala risker Bakgrund Avstämningsrapport: Nackas arbete med projektet Västra Götalandsmodellen Sociala risker Erfarenheter - Lokalt/kommunalt respektive
Läs merSociala risker. Ett exempel på lokalt säkerhetsarbete och dess effekter
Sociala risker. Ett exempel på lokalt säkerhetsarbete och dess effekter Ulf Lundström Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Umeå universitet Vad ska jag prata om? Ett exempel på lokalt säkerhetsarbete:
Läs merTrygg i Norrt. älje kommun
Trygg i Norrt älje kommun Norrtälje Norrtälje kommun Norrtälje kommun är hjärtat i Roslagen. Här hittar du en idyllisk stadskärna, öppet landskap och en fantastisk skärgård. I Norrtälje finns 13 218 öar,
Läs merLänsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2017-2018 Vi är sedan 2008 en riksorganisation för ungas psykiska och fysiska hälsa. Vi står upp för att varje barn och ung person har rätt till en god fysisk och psykisk hälsa. Vi ser
Läs merSvenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro
Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro 1 (7) Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Inledning Svenska kyrkan ska vara ett redskap för Guds rike, och i varje
Läs merHandlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år
Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019 Fritidsgårdsverksamheten i Västerås är en verksamhet att vara stolt över. Varje vecka besöker tusentals ungdomar våra fritidsgårdar, för
Läs merMedborgarlöfte Essunga 2019
Vårt löfte till Dig Polisen och Essunga kommuns gemensamma medborgarlöfte för 2019 är att förebygga och förhindra bruk av droger i skolmiljö, i trafiken och på övriga offentliga platser samt att förebygga
Läs merMed fokus på unga En politik för goda levnadsvillkor, ungas makt och inflytande
Med fokus på unga En politik för goda levnadsvillkor, ungas makt och inflytande Lena Nyberg Generaldirektör Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Foto: Colourbox OM MUCF Myndigheten för ungdoms-
Läs merPlattform för välfärdsfrågor
Plattform för välfärdsfrågor Den 4 maj 2017 samlades ett trettiotal aktörer från Kalmar och Kronobergs län samt Linnéuniversitetet för att diskutera hur samverkan mellan samhällsaktörer och universitetet
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun
Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun Bakgrund I februari 2007 beslutade Rikspolisstyrelsen om nationella direktiv angående samverkan mellan Polismyndigheter
Läs merUtvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län
Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län Vi måste prata 2017-05-19 Johanna Karlsson Sofias mamma Anhöriga barn ska uppmärksammas och erbjudas hjälp
Läs merSKÅNES LÄNSGEMENSAMMA FÖRDJUPADE HANDLINGSPLAN GÄLLANDE BARN OCH UNGA 0-24 ÅR
DEN 28 SEPTEMBER 2017 SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA FÖRDJUPADE HANDLINGSPLAN GÄLLANDE BARN OCH UNGA 0-24 ÅR ÖVERENSKOMMELSEN PSYKISK HÄLSA 2017 Kommunförbundet Skåne Besöksadress: Gasverksgatan 3A, Lund Postadress:
Läs merMitt i Öresundsregionen. Politik & Organisation. Ung kommun med ung befolkning. Trygghet - Engagemang - Mod. Näringsliv.
Politik & Organisation Mitt i Öresundsregionen Vad är Staffanstorp Organisation - struktur Framgångsfaktorer Exempel Trygghet - Engagemang - Mod Ung kommun med ung befolkning Staffanstorp bildades 1952
Läs merVad styr våra prioriteringar?
Vad styr våra prioriteringar? Nationellt: Folkhälsomålet med prioriterade målområden Regionalt: Vision och Folkhälsopolitisk policy med sex utmaningar samt avtal med HS Vision 2025 Uppdrag och mål i Borås
Läs merTrygg i Göteborg överenskommelser om samverkan mellan Göteborgs Stad och polisen
Trygg i Göteborg överenskommelser om samverkan mellan Göteborgs Stad och polisen Gunilla Henningsson Social resursförvaltning, enheten för trygghetsfrämjande och brottsförebyggande Jag kommer berätta om
Läs merKommittédirektiv (2017:33) Inrättande av en delegation mot segregation. Kulturdepartementet
Kommittédirektiv (2017:33) Inrättande av en delegation mot segregation Kulturdepartementet 1 Tidigare satsningar Segregation och sociala klyftor är inget nytt problem i Sverige. Tidigare regeringar har
Läs merKalmar kommun. Kjell Lindberg, drogförebyggare ANDT
Kalmar kommun Kjell Lindberg, drogförebyggare ANDT Sex Försökskommuner en forsknings- och utvecklingsverksamhet i sex kommuner 2003-2007 Vilka krav ställdes på kommunerna? Sektorsövergripande ledningsgrupp
Läs merFolkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15
Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa
Läs merHandlingsplan Våld i nära relationer (VINR)
Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR) GILTIG UNDER PERIODEN 2017-2019 Social- och arbetsmarknadsnämnden 2016-12-13 Innehåll...3 Inledning...3 Bakgrund...4 Handlingsplanens syfte och målsättning...4
Läs merStrategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för föräldrastöd Program för föräldrastöd 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås
Läs mer=5. Anna Rolf Björklund, Patrik Wallin, Maria Lindborg
1+1+1+1=5 Anna Rolf Björklund, Patrik Wallin, Maria Lindborg Årets förebyggande kommun 2012 Örebro kommun bedriver ett långsiktigt, hållbart förebyggande arbete. Politiska beslut, program, planer, uppföljning
Läs merSammanställning 1. Bakgrund
Sammanställning 1 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 27 september 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst
Läs merInnehåll
Innehåll Handlingsplan för att värna demokratin mot den våldsbejakande extremismen... 2 Syfte... 2 Mål... 2 Ansvar... 3 Ansvarig förvaltning och funktion... 3 Medarbetaransvar... 3 Chefsansvar... 4 Kontaktperson
Läs merBBIC i Örebroregionen slutrapport..
BBIC i Örebroregionen slutrapport.. Vad har vi gjort i Örebroregionen? Egenutvärderingarna metod och resultat Slutsatser, resultat och reflektioner Hur går vi vidare? Bakgrund och förutsättningar Starkt
Läs merAlkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?
Vad är din bild av läget i Linköping? Alkohol & droger Även om man själv inte kommit i kontakt med droger eller alkohol, har de flesta någon anhörig, en kompis eller känner någon annan som har det. Vi
Läs merStödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län
Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län (S.k. plattformsarbete) Presentation av nuläge 2011 09 02 Bakgrund till stärkta regionala stödstrukturer
Läs merSamverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)
Styrande dokument Måldokument Direktiv PROJEKTil Sida 1 (7) Samverkan och dialog Sida 2 (7) Samverkan och dialog... 1 1. Grundläggande information... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Verksamhetsstrategi... 4 2
Läs merBarns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett
Läs merRegionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet
Märtha Lundkvist Regionens arbete BUSA Barnrättsanalys Vardagsarbetet Varför? Uppfylla lagen Samhällsekonomiskt : nästan 1 miljard om året för Region Örebro län För BARNENS skull! Hälso- och sjukvårdslagen
Läs mer- DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD. Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället
- DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället Uppnå en snabbare etablering i samhälls- och arbetslivet Ökat egenansvar och ekonomiska incitament för individen
Läs merPrevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun
Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador
Läs merVerksamhetsplan Folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund 2018
Verksamhetsplan Folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund 2018 Stenungsunds kommuns och Västra hälso- och sjukvårdsnämndens gemensamma folkhälsoarbete Typ av dokument Beslutat av Beslutsdatum Dnr Plan
Läs merHälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1
Hälsosamt åldrande Emmy Nilsson, utredare emmy.nilsson@fhi.se www.fhi.se 2011-05-24 Sid 1 Innehåll Flytta fokus från risk- till friskfaktorer, från ohälsa till hälsa Helhetssyn - hälsans bestämningsfaktorer,
Läs merHur förebygga problematisk skolfrånvaro?
Hur förebygga problematisk skolfrånvaro? systematiskt arbete för att främja skolnärvaro, förhindra långvarig frånvaro samt få elever tillbaka All problematisk skolfrånvaro och hemmasittande elever - En
Läs merVerksamhetsplan 2015. Antagen 141127
Verksamhetsplan 2015 Antagen 141127 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 SYFTE OCH MÅL... 3 AKTIVITER FÖR 2015... 4 SAMVERKANSGRUPPER 2015... 4 LÄNSSAMVERKAN KOMMUN POLIS... 4 LÄNSGRUPPEN MOT VÅLD I NÄRA
Läs merTöreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun
Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning
Läs merYttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet
Kultur och fritidsnämnden 2016-05-25 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2016:109 Sara Nordlund 016 710 7032 Kultur och fritidsnämnden Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns
Läs merVälkomna till Näringslivslunch 13/9.
Välkomna till Näringslivslunch 13/9 www.sollentuna.se Agenda Välkomna Henrik Thunes Långsiktig stadsplanering Inger Mattsson Lars Keski-Seppälä Trygghetsarbetet Caroline Olsson Johan Lundgren Summering
Läs merEn region för några få En region för alla
En region för några få En region för alla Vänsterpartiet Gävleborgs Regionala valplattform 2018-2022 Kort version Rösta på Vänsterpartiet 9 september Valet 2018 handlar om hur det framtida samhället ska
Läs merDokumentnamn: Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Gäller: Hela kommunförvaltningen Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen
Sida: 1 (7) Handlingsplan mot våldsbejakande extremism 2017- Sida: 2 (7) INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING...3 2. UPPDRAG...3 3. SYFTE...3 4. MÅL...3 5. EKONOMI...3 6. PLANERADE ÅTGÄRDER...4 7. RAPPORTERING AV
Läs merPolitiska inriktningsmål för folkhälsa
Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell
Läs merMål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik
Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik 2014-2025 landstinget_14_1okt_a5.indd 1 2014-11-26 14:12 Förord Hälsa Tillsammans för en bättre hälsa Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner är överens.
Läs merPrioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
Läs merUtgiften ses som investering på sikt. Sesammodellen och barnahus i alla Blekingekommuner för VINR Utbildning/kunskap från stuprör övergripande
Pass 1 Grupp 6 Social investeringsfond Ingvar Nilsson träffar beslutande politiker/chefer. Utbildning/samhällsinformation för ensamkommande ungdomar/nyanlända riktat till olika grupper samma koncept till
Läs merRecovery en modell för arbetet mot etablerat missbruk och beroende i Göteborg? Ca 10 min
2017-04-27 Recovery en modell för arbetet mot etablerat missbruk och beroende i Göteborg? Ca 10 min Tack så mycket för att jag fick komma! Det här är ett riktigt intressant ämne och en riktigt intressant
Läs merSAM Samverka Agera Motivera
SAMSAMVERKA AGERA MOTIVERA 2 SAM Samverka Agera Motivera SAM syftar till att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Norrbotten. SAM är en arbetsmodell som syftar till ökad förståelse,
Läs merSyfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument
handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning
Läs merArbete med Unga på Arbetsförmedlingen
Arbete med Unga på Arbetsförmedlingen Särskilt uppdrag unga med funktionshinder Arbetsförmedlingen har ett särskilt uppdrag att bedriva verksamhet för vissa unga med funktionsnedsättning: elever som fyllt
Läs merFolkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Läs merÅterrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt
Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser
Läs merVerksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande råd 2014
VERKSAMHETSPLAN 131111 KS-2013/1130.173 1 (7) HANDLÄGGARE Linda Lindblom 08-535 302 86, 0708-790 588 linda.lindblom@huddinge.se Huddinge brottsförebyggande råd Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande
Läs merGemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa 2016
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse
Läs merPROJEKTANSÖKAN GÄLLANDE FÖREBYGGANDE INSATSER BLAND UNGDOMAR GENOM LOKALA FÖRÄLDRAVANDRINGAR I FARSTA
S FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR FÖRSKOLA, FRITID OCH KULTUR SID 1 (5) 2007-03-02 Länsstyrelsen i Stockholms län Sociala enheten Box 22067 104 22 Stockholm PROJEKTANSÖKAN GÄLLANDE FÖREBYGGANDE
Läs merRutiner för samverkan SSPF i Borås Stad
Rutiner för samverkan SSPF i Borås Stad Rutinerna antagna av styrgruppen för SSPS 2017-08-30 Rutinerna revideras senast 2019-03-31 1 Samverkan SSPF i Borås Stad Skola, Socialtjänst, Polis och Fritid, SSPF,
Läs merUppföljning Medborgarlöfte i Piteå 2015 Mellan lokalpolisområde Piteå älvdal samt Piteå kommun
Uppföljning Medborgarlöfte i Piteå 2015 Mellan lokalpolisområde Piteå älvdal samt Piteå kommun Inledning Metoden Medborgarlöfte är en del av det nationella brottsförebyggande och trygghetssakapande arbetet
Läs merStrategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Motverka i Borås Stad Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning
Läs merSociala risker och områdesutveckling. Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola
Sociala risker och områdesutveckling Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Forskningsprojekt om Malmö Fördjupade områdesanalyser Anlagda bränder och sociala förändringsprocesser, 2010-2012 Anlagda
Läs merREGIONAL ANALYSGRUPP FÖR FLYKTINGSITUATIONEN
REGIONAL ANALYSGRUPP FÖR FLYKTINGSITUATIONEN 2016-09-09 DAGORDNING Fika Inledning och presentation av deltagare Presentation av rapport Gemensam lägesbild Fortsatt arbete Lunch FLYKTINGSITUATIONEN I KRONOBERGS
Läs merEtt socialt hållbart Vaxholm
2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande
Läs merHandlingsplan Köpings brottsförebyggande råd
Handlingsplan 2017 Köpings brottsförebyggande råd Köpings kommun Rapporten skriven av: William Wikström Antagen av: Brå-Köping. 2017-03-08 8 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se/bra
Läs merStrategisk regional överenskommelse (srök) för mottagning och etablering inom samhälls- och arbetslivet
Strategisk regional överenskommelse (srök) för mottagning och etablering inom samhälls- och arbetslivet Processorganisation - srök Styrgrupp Arbetsmarknadssamverkan Kronoberg (ASK) Länsstyrelsens integrationsteam
Läs merUnescopilot nr 3: Våldsbejakande extremism- april 2015
Unescopilot nr 3: Våldsbejakande extremism- april 2015 Beyron Ahxner Projektledare, trygghetsamordnare Botkyrka kommun Bakgrund Diskussionen påbörjades för ca 3 år sedan. Botkyrkas tankar och inriktning
Läs merSammanställning 2. Bakgrund
Sammanställning 2 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 8 november 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst
Läs merVÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN
Program Policy Handlingsplan Riktlinje Antagen av 2014-11-20 VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN 2014-2019 Innehållsförteckning Handlingsplan fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019... 3 Vision och
Läs merProjektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden
Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,
Läs merFörsta frågan: Hur kan vi, genom en överenskommelse, gemensamt vara till nytta och glädje för kommuninvånare?
Utskrift från workshop den 29 september 2017 kring frågan Hur kan vi, genom en överenskommelse, gemensamt vara till nytta och glädje för kommuninvånare? Första frågan: Vilka samverkansområden som är till
Läs merBrottsförebyggande program
Brottsförebyggande program 2015-09-24 Antaget i Kommunstyrelsen 2016-03-07, 53 Innehåll Inledning 2 Bakomliggande strategiska dokument 2 Organisation av det brottsförebyggande arbetet 3 Syfte 3 Arbete
Läs merSamverkan kring Suicidprevention
Samverkan kring Suicidprevention Presentation vid länskonferens Karlstad 2 juni 2017 Birgitta Huuva samordnare Region Örebro län 1 2017-06-02 Suicidprevention en gemensam angelägenhet i Sjukvårdsregionen
Läs merBarn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram 2011-2013. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-03-24
Barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram 2011-2013 Antaget av Kommunfullmäktige 2011-03-24 1. Syfte Lysekils barn och ungdomspolitiska handlingsprogram 2011-2013 syftar till att: Definitioner Beskriva
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna
Läs merDokumentation av arbetsseminarium Barn och ungdomars psykiska hälsa En gemensam målbild
Dokumentation av arbetsseminarium Barn och ungdomars psykiska hälsa En gemensam målbild 2011-11-03 1 Barn och ungdomars psykiska hälsa Workshop kring målbilder och visionsarbete Processledare Marthe Vakoufari,
Läs merTöreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun
Töreboda kommun Folkhälsoplan 2011-2014 Töreboda kommun 2014-01-20 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning
Läs merRegional handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa
Bilaga 4 kommunstyrelsen 2017-06-07 107 Regional handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa Handläggare: Karin Haster, Folkhälsa och samhällsmedicin Datum: 2017-04-24 Dokumenttyp: Diarienummer:
Läs merStrategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete
Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2018-05-17, 75 För revidering ansvarar:
Läs merNär den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018
När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor
Läs merVåld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs
Läs merDialogunderlag om arbetsbelastning. arbetsgrupper
Dialogunderlag om arbetsbelastning för arbetsgrupper Detta material är tänkt att användas för gruppdiskussioner inom arbetslag, på APT eller inom samverkansgrupper. Varje frågeområde har en kort inledning
Läs merstöd samhälle viktigt samverkan politik förebygga nätverk erfarenhet kunskap Samverkan mot suicid
viktigt samverkan stöd kunskap erfarenhet nätverk politik förebygga samhälle Samverkan mot suicid guide för att inleda eller utveckla befolkningsinriktad suicidprevention Utvecklingen av suicidalitet kan
Läs mer