Detaljplan för Gunnarsbo 1:62, Gröne vägen skola

Transkript

1

2

3

4 Datum Dnr Sida BN14/429 1 Enligt sändlista i detta brev Detaljplan för Gunnarsbo 1:62, Gröne vägen skola Den 10 juni 2014 beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott att ge Habo Bostäder AB i uppdrag att planera för byggnation på Gunnarsbo 1:62, Gröne vägen skola. Den 10 december 2014 beslutade byggnadsnämnden att lämna positivt planbesked för fastigheten med syfte att upprätta en detaljplan för bostadsändamål. 10 juni 2015 beslutade byggnadsnämnden, 49, att skicka ut detaljplanen för samråd till berörda myndigheter och sakägare. Samrådstiden pågick mellan 29 juni och 28 augusti Ett samrådsmöte arrangerades 17 augusti december 2015 beslutade byggnadsnämnden att låta detaljplanen granskas. Granskningstiden pågår mellan 22 december januari Under granskningstiden har du möjlighet att inkomma med synpunkter skriftligen till: Habo Kommun, Byggnadsnämnden Box Habo Det ska betonas att den som vid granskningstidens slut inte har framfört skriftliga synpunkter, kan förlora rätten att överklaga beslutet om detaljplanens antagande. Detaljplanen finns även att ta del av digitalt då samrådshandlingarna finns på Habo kommuns hemsida, Upplysningar kring detaljplaneförslaget lämnas av planarkitekt Mari Helene Opdal, tel , alternativt plan- och byggchef Jessica Leremar, tel Mari Helene Opdal Planarkitekt Samråd Granskning Antagande Laga kraft Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 212 Jönköpingsvägen marihelene.opdal@habokommun.se Habo Telefon (vx) Webb

5 Diarienummer BN14/429 Detaljplan för Gunnarsbo 1:62 Habo kommun Samrådsredogörelse

6 Dnr Sida BN14/429 2 Bilaga: Samrådsredogörelse med bilaga, Kopia: Akten Sändlista för underrättelse om granskning Gunnarsbo 1:62 i Habo kommun Granskningstidstid Lantmäterimyndigheten, Box 2032, JÖNKÖPING - Länsstyrelsen i Jönköpings län, - Berörda fastighetsägare enligt fastighetsförteckning, Jönköpings Länstrafik AB, Box 372, JÖNKÖPING - Naturvårdsverket, , STOCKHOLM - Naturskyddsföreningen i Habo, c/o Gösta Börjesson, Dammgatan 10, HABO - Habo och Gustav Adolfs Hembygdsförening, c/o Gun Andersson, Källebäcken Trollebacken, HABO - Skanova, Box 1058, JÖNKÖPING - Trafikverket - Hyresgästföreningen i Norra Småland AB, Box 2194, JÖNKÖPING - Habo Kommun, Kommunala rådet för pensionärer och personer med funktionsnedsättning, c/o Carina Magnusson - Habo Kommun, Barn- och utbildningsnämnden - Habo Kommun, Fritids- och kulturnämnden - Habo Kommun, KSAU - Habo Kommun, Miljönämnden - Habo Kommun, Räddningstjänsten - Habo Kommun, Socialnämnden - Habo Kommun, Tekniska förvaltningen, Att: Svante Modén - Habo Kommun, Tekniska förvaltningen, Att: Lubomira Eng - Styrelsen i Habo Energi AB, Habo Kraft Ab samt Habo Bostäder AB

7 Detaljplan för Gunnarsbo 1:62 Diarienummer 14/429 Samrådsredogörelse Standardförfarande Hur samrådet har bedrivits Byggnadsnämnden beslutade den 10 december 2014, 95, att upprätta en ny detaljplan för Gunnarsbo 1:62. Den 10 juni 2015 beslutade byggnadsnämnden, 49, att skicka ut detaljplaneförslaget för samråd. Handlingarna skickades ut till berörda parter och myndigheter och samrådstiden löpte mellan 29 juni- 28 augusti Den 17 augusti 2015 bjöd kommunen in till ett samrådsmöte. 15 personer deltog. Två representanter från Habo Bostäder AB deltog också vid mötet. En konstruktiv dialog kring detaljplanen och tänkt utbyggnad fördes. Under samrådstiden kom ett antal yttranden in. Text i kursiv är kommunens kommentarer. Inkomna yttranden Länsstyrelsen i Jönköping: Länsstyrelsen delar kommunens syn på att platsen och bebyggelsen har stora lokala kulturmiljövärden. Mot bakgrund av byggnadernas betydelse för lokalbefolkningens identitet bör kommunen därför anstränga sig ytterligare för att undersöka alternativ som innebär att byggnaderna och platsen kan bibehålla mer av sin nuvarande karaktär. Länsstyrelsen efterfrågar ett tydligare ställningstagande från kommunens sida rörande konsekvenserna av de olika alternati - ven (riva eller komplettera/förändra) samt en mer utförlig redovisning av hur kulturvärdena påverkas i de olika alternativen. Om kommunen beslutar sig för att ta ställning för ett bevarande av kulturmiljön och bebyggelsens karaktär bör detta framgå av planens syfte samt eventuella detaljer styras i planbestämmelse. Länsstyrelsen har inget att erinra mot behovsbedömningen. Kommentar: Efter samrådstiden kontaktade kommunen Jönköpings läns muséum och bjöd in en byggnadsantikvarie att berätta om kulturmiljö och dess betydelse för en orts identitet. Föreläsningen ägde rum i samband med byggnadsnämndens sammanträde den 10 oktober Byggnadsnämnden beslutade att ge ledamöterna i uppdrag att till respektive partigrupp föra frågan vidare kring hur kulturmiljön bör hanteras i detaljpanearbetet för Gunnarsbo 1:62. Vidare fick plan- och byggenhetens tjänstemän i uppdrag att ta fram en beskrivning på vilka kulturmiljöaspekter som är viktiga för detaljplanearbetet för Gunnarsbo 1:62, samt konsekvenserna på miljön som hanteringen av dessa frågor kan ge. Tjänstemännen tog fram ett diskussionsunderlag som skickades till respektiva partigrupp och ombads att återkomma med ett ställningstagande. Diskussionsunderlaget bifogas samrådsredogörelsen. Alla partigrupper förutom Folkpartiet menar att byggnaderna inte är bevarande värda och att det ursprungliga förslaget ska prövas vidare. Lantmäteriet På plankartan reovisas inte fastigheten Gunnarsbo 3:2 trots att denna fastighet berörs av planen. Enligt planbestämmelerna ska plangränsen vara ritad tre meter Samrådsredogörelse 3

8 Detaljplan för Gunnarsbo 1:62 Diarienummer 14/429 utanför planområdet. Detta stämmer inte med plankartan. På plankartan redovisas prickmark som mark som inte får bebyggas. Denna bestämmelsen bör ändras till marken får inte förses med byggnad. Fastigheten Gunnarsbo 3:2 som redovisas under rubriken fastigheter utanför området bör redovisas under rubriken fastigheter inom området. Detta eftersom delar av fastigheten ligger inom plangränsen på plankartan. Kommentar: Synpunkterna kommer att beaktas i den fortsatta handläggningen. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har inga synpunkter på planförslaget. Pensionärernas Riksorganisation, PRO Habo Organisationen är positiv till att det byggs fler centrumnära hyreslägenheter, även om det som i detta fall tyvärr måste ske på bekostnad av att två kulturhistorisk interessanta byggnader rivs. Organisationen hoppas att exploatören väljer att bygga lägenheter som är lämpliga för äldre och att byggnaderna förses med hiss. Miljönämnden i Habo och Mullsjö Kommentar: All ny bebyggelse måste följa Boverkets utformningskrav som ska tillgodose tillgänglighet för alla. Detta är moment som kommer att följas upp i bygglovsskedet. Radonförekomst bör redovisas innan slutgiltigt planförslag upprättas. Redovisning av lekplatslösning bör redovisas. Dagvattenbör om möjligt tas om hand lokalt och lösning presenteras. Fritids- och kulturnämnden Räddningstjänsten Trafikverket Kommentar: En geoteknisk markundersökning är gjort och planbeskrivningen har kompletterats med detta. Det ska finnas möjligheter för utevistelse och lek inom fastigheten och detta kommer att detaljplstuderas i bygglovsskedet. Fritids- och kulturnämnden har inga erinran mot förslag till ny detaljplan. Räddningstjänsten har inga erinran mot planförslaget. Trafikverket har inga erinran mot planförslaget. Planerad förtätning ökar förutsättningarna att förbättra Habos kollektivtrafikförsörjning. 4 Samrådsredogörelse

9 Detaljplan för Gunnarsbo 1:62 Diarienummer 14/429 Gunnarsbo 1:50 Fastighetsägarna har lämnat in var sitt yttrande. Yttrande 1: Det finns inte många historiska byggnader i Habo och det är synd att man inte kan hitta en annan använding för skolan än bostäder. Byggnaderna borde bli kulturminnesmärkta och detta bör eftersträvas i framtiden. Det finns lämpligare tomter i Habo där Habo Bostäder kan bygga. Illustrationerna visar att tänkta byggnader kommer mycket nära tomtgränserna. Gröne vägen är inte lämpad för ökad trafik, det finns inga parkeringsplatser och antalet på tomten räcker inte till. Kommunen bör försöka att använda skolan på ett annat sätt, till exempel kunde Kulturskolan flytta delar av sin verksamhet dit. Byggnaderna kan också användas för att öka turismen i Habo, man kan till exempel ha utställningar/muséum där. Kommentar: Det är rätt att Habo inte har så många kulturhistoriskt interessanta byggnader, Gröne vägen skola är en av få som är i kommunal ägo. Detta har belysts i planbeskrivningen. Habo Bostäder AB har fått i uppdrag att bygga fler hyreslägenheter centralt i Habo. Man har då ansätt att berörd fastighet är en lämplig plats. Detaljplanen ska pröva lämpligheten för detta. Detaljplanen säger inte att man måste riva byggnaderna men den nekar heller inte att man får. Yttrande 2: Det finns inte många historiska byggnader i Habo och det är synd att man inte hitta en annan användning för skolan än bostäder. Det är synd att skolan är inte k-märkt, man borde sträva efter att det bli det i framtiden Det finns lämpligare tomter i Habo där Habo bostäder kunde bygga. Fastighetsägaren tycker att bebyggelse i detaljplanen är för nära till tomtgränsen, bara 6 meter mot Gröne Vägen och bara 4 meter på baksidan. Gröne Vägen är inte lämpligt för ett ökande trafik, det finns inga parkeringsplatser och antalet på tomten är inte tillräkligt. Kommunen bör försöka att använda skolan på ett annat sätt, tex kunde kulturskolan flytta delar av verksamheten dit. Byggnadar kan också användas för att öka turism i Habo, tex kan man ha utställningar / museum där. Kommentar: Grönevägens skola var Habos första skola och på så sätt en kulturhistoriskt interessant byggnad. Arkitektonisk är den tidtypisk och välbevarad. Det är inte många byggnader som är skyddade i Habo och ett sådant arbete behöver göras. Kommunstyrelsen har i sitt ägandedirektiv gett i uppdrag åt Habo Bostäder AB att bygga hyresrätter i Habo centrum och anser att den aktuella fastigheten ska bebyggas. Man har tagit utgångspunkt i befintliga byggnader när man har tittat på lämpliga byggnadshöjder. Vid eventuell nyproduktion måste man titta närmare på placeringen Samrådsredogörelse 5

10 Detaljplan för Gunnarsbo 1:62 Diarienummer 14/429 av dessa byggnader inom fastigheten. Parkering ska lösas inom den egna fastigheten och detta kommer styra hur många lägenheter som kan byggas. Som offentlig byggnad är det svårt att lösa tillgängligheten inom befintliga byggnader och kommunen letar efter andra lokaler till kulturskolan. Gunnarsbo 7:5 Gunnarsbo De är i grunden positiva till att det byggs hyresrätter i Habo. De är också positiva till att det byggs lägenheter på aktuell fastighet men att de opponerar sig mot ett par saker. I alternativ 1 i planhandlingarna föreslås att befintliga byggnader rivs, vilket är mycket tråkigt då dessa påminner att Habo kommun inte är en nybildad kommun. Vidare anser de att placeringarna av balkongarna kommer att medföra insyn till deras uteplats vilket de känner stor oro för. I alternativ 2 är balkongarna placerat i ett mer västligt läge vilket de anser vara en bättre lösning. De är oroliga för att en ökning av boende på gatan kommer att leda till en trakfikökning på gatan med påföljande högre hastigheter när Gröne vägen breddas. De önskar att detta beaktas vid beslutandet av hur Gröne vägen ska utformas. Kommentar: Att riva byggnader som många har en anknytning till är alltid känslosamt. Kommunen har ett ansvar att ta hand om kulturhistoriskt interessanta byggnader. En välbevarad kulturmiljö, där spåren av många generationers användning av landskap och miljö är synliga, är en tillgång för båda Habobor och besökare. I kommunens planering är kulturmiljö ett av många intressen som ska tas omhand. Beslutar man att behålla befintliga byggnader och bygga om dessa till lägenheter förlorar man fyra lägenheter, vilket i sig kanske kan godtas. Se även tidigare kommentarer. Fastighetsägarna är positiva till att det byggs flera hyreslägenheter i Habo och att det är bra att befintliga byggnader kommer till använding. De är bekymrade för insynen till sin trädgård om det byggs nya flerbostadshus då dessa kommer mycket nära inpå deras fastighetsgräns. De önskar att detta tas hänsyn till i den fortsatta planeringen. Kommentar: Det är rätt att insynet till fastigheten ökar med en byggnation på fastigheten. Utformningsmässigt kan detta lösas i viss mån. Befintliga byggnader ligger längre in på tomten medan alternativ 1 ligger närmare tomtgränsen. Genom väl tilltänkta lösningar vid utformningen av uteplatser och trädgård samt parkeringsplatser kan man få till bra lösningar. Gunnarsbo 1:182 6 Fastighetsägarna anser att hyreslägenheter behövs men en del synpunkter kring frågan är viktiga att beakta. Den nya byggnationen får inte bli högre än vad befintliga byggnader är då detta kommer till att skugga för kringliggande fastigheter. De önskar någon form av insynsskydd mot sin fastighet om carportar och/eller parkeringar läggs mot deras fastighet för att förhindra instrålning från bilars strålkastare. Trafiken kommer att öka på gatan och trafiksäkerheten måste beaktas. En ordentlig dokumentation i text och bild är slutligen nödvändig både vid rivning Samrådsredogörelse

11 Detaljplan för Gunnarsbo 1:62 Diarienummer 14/429 Gunnarsbo 1:50 Gunnarbo 7:1 Skanova och /eller ombyggnad. Kommentar: Skuggning är ett av många aspekter som måste undersökas närmare innan det är klart hur byggnaderna kan utformas och placeras. Insynskydd mot angränsande fastigheter kan inte regleras i detaljplan men tas med i planbeskrivningen och i bygglovet. Trafiken kommer sannolikt att öka på Gröne vägen, om det finns plats för gångbana är tveksamt, det kanske kan lösas om vägen enkelriktas, dock flyttar man problemet bara till en annan gata. En dokumentation av befintliga byggnader måste göras innan en eventuell rivning. Fastighetsägaren tycker att det inte är en bra idé att man ändrar detaljplanen till bostadsändamål och bygger bostäder på tomten. Skolan är en kulturhistorisk värdefull byggnad och det finns tyvärr inte många gamla hus kvar i Habo. Man är rädd för att om man ändrar planen rivs byggnaderna och Habo förlorar en anknytningspunkt till det gamla Habo. Kan skolbyggnaden användas av kulturskolan? Möjligheter borde finnas för att komplettera med en sal på gården för uppvisningar. Trafikbelastningen på gatan kommer att öka markant. Finns det planer på gångbana? Kommentar: Som nämnts i tidigare kommentarer är det känsligt att riva gamla kulturhistoriska byggnader. Det är upp till de folkvalda att lyssna av invånarnas och myndigheternas åsikter kring frågan. Samtidigt är det viktigt att få fram hyreslägenheter men möjligheten att kombinera dessa två är inte omöjlig. Fastighetsägaren är bekymrad för insyn till sin fastighet och önskar att det byggs ett tätt plank mot Gröne vägen med en höjd som hindrar insyn till fastigheten. Den planerade sophanteringsstationen ska placeras så den kommer centralt så att varken Gröne vägen eller Ringvägen behöver ha den mot tomtgränsen. Kommentar: När ett samhälle växer och förtätas kan problematiken kring insyn uppkomma. Att försöka motverka detta med höga täta plank är nog inte den bästa lösningen. Sophanteringen för fastigheten kommer att finnas i ett gårdshus på tomten. Ett sådant hus bör placeras så att det lätt nås av båda de boende och sopbilen. Kommunen anser att en sådan byggnad inte behöver vara störande för intilliggande fastigheter. Skanovas teleanläggningar/rättigheter berörs inte av planförslaget och har inget att erinra mot förslaget. Sammanfattning Planbeskrivningen har kompletterats med information om kulturmiljöns påverkan av en eventuell nybyggnation och/eller rivning. Vidare har information om byggnationens utformning med hänsyn till de närboende samt beskrivning av tilltänkt bländningsskydd från parkeringen lagts till. Radonhalter och grundförhållanden har också kompletterats efter att den geotekniska undersökningen har gjorts. En komplettering kring dagvattenhanteringen har gjorts, vidare har plankartan och fastighetsförteckningen justerats enligt lantmäteriets synpunkter. Samrådsredogörelse 7

12 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Sida BN14/429 1 Till Kommunalråden Byggnadsnämndens ledamöter Ordförande fritid-och kulturnämnden Kommunchef Habo Bostäder AB Diskussionsunderlag för fortsatt detaljplanering av Gröne Vägens skoltomt (Gunnarsbo 1:62) Kulturhistoriskt perspektiv på Gröne Vägens skolbyggnader Gröne Vägens skola uppfördes år 1931 och var den första skolan i det som då kallades Habo stationssamhälle. Bredvid skolan byggdes en lärarbostad, båda byggnaderna uppfördes av byggmästare Emil Augustsson. Byggnaderna är uppförda i en tidstypisk stil och är idag relativt oförvanskade och väl underhållna. Båda byggnaderna på fastigheten är utpekade i en selektiv kulturhistorisk byggnadsinventering av Habo tätort gjord Att inventeringen är selektiv innebär att man bara inventerat de hus som har kulturhistoriskt värde. Kvarteren runt omkring skolbyggnaderna kan ses som det gamla Habo, och området är relativt välbevarat och sammanhängande i sin gestaltning. Skolbyggnaderna ligger lite högre än gatan och andra byggnader, kanske en symbol för den något auktoritära ställning som skolan på den tiden hade? Skolbyggnaderna är inte unika om man tittar utanför vår kommuns gränser, men just i Habo är byggnaderna några av de få välbevarade äldre byggnaderna i tätorten och det faktum att byggnaderna använts som skola betyder att många Habobor känner en stark anknytning till byggnaderna. Skolan var i bruk fram till år 1960-talet, på 1980-talet renoverades båda byggnaderna och togs åter i bruk. Skolverksamhet bedrevs i byggnaderna fram tills att Alléskolan togs i bruk. Framtida exploatering av fastigheten År 2013 beslutade kommunstyrelsen att utlysa en markanvisningstävling med syfte att få en privat exploatör att bygga trygghetsboende på platsen. I och med detta beslut gjordes outtalat ställningstagandet att den gamla skolbyggnaden och lärarbostaden skulle rivas. En exploatör visade intresse för att uppföra en större byggnad med ett antal bostäder, men planerna sattes aldrig i verket. Därefter fick Habo Bostäder AB uppdrag av kommunstyrelsen att uppföra bostäder i området. Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 212 Jönköpingsvägen marihelene.opdal@habokommun.se Habo Telefon (vx) Webb

13 Dnr Sida BN14/429 2 Enligt den nu gällande detaljplanen ska fastigheten användas för allmänt ändamål, och för att bostäder ska kunna uppföras på fastigheten måste en ny detaljplan upprättas. Byggnadsnämnden tog den 19 december 2014 beslut om att detaljplanen skulle ändras, i detta beslut uttrycktes att alternativet att bygga om befintliga byggnader till bostäder ska finnas med i den inledande planläggningen. Det förslag till detaljplan som varit ute på samråd visar på olika alternativ för exploatering av fastigheten. Det ena alternativet utgår ifrån att de gamla byggnaderna rivs, marken sänks och fyra stycken nya flerbostadshus uppförs. Med detta förslag tillskapas 18 nya lägenheter. Det andra alternativet erbjuder 14 nya lägenheter genom att skolbyggnaderna byggs om till flerbostadshus samt att två nya flerbostadshus uppförs på fastigheten. Vi på plan- och byggenheten är väl medvetna om att Habo kommun står inför en stor utmaning när det gäller tillskapande av nya bostäder, inte bara för att möta efterfrågan från nyanlända utan även från andra målgrupper. Planerna för att exploatera på Gröne vägen är relativt långt gångna, och fastighetens trivsamma och relativt centrala placering gör den mycket lämplig för bostadsbebyggelse. Detta bör dock vägas mot intresset av att bevara ett par av kommunens mest välbevarade äldre byggnader som många Habobor känner mycket för. Man ska också ha i åtanke att bevarande av äldre byggnader och miljöer är allmänbildande och skapar mervärde för de boende i kommunen. Utan fysiska spår av äldre tider blir dessa tider ointressanta och avlägsna för de flesta. Vid denna avvägning ska man också ha i åtanke att Habo bostäder har planer på att på andra håll bygga ett sammanlagt stort antal lägenheter med ännu mer centralt läge såsom kvarteret Liljekonvaljen på Bränninge, ombyggnad eller nybyggnad vid nuvarande Malmgårdsskolan och nybyggnation i centrum (Landhs konditori). I detta sammanhang bör förstås även exploateringen av Kärnekulla, vilket kan komma att innebära ett stort antal lägenheter, nämnas. Innan vi går vidare med planarbetet vill vi ha kommunledningens och byggnadsnämndens syn på hur man efter ovanstående avvägning avser att gå vidare med exploateringen av fastigheten. Frågan är inte enkel, det finns många parametrar att ta hänsyn till och vi påstår inte att vi har det rätta svaret. Nedan sammanfattar vi dock några möjliga angreppssätt: Alternativ 1: Man står fast vid den ursprungliga tanken om att skolbyggnaderna ska rivas till förmån för byggnation av ca 18 stycken lägenheter såsom Habo Bostäder visat. Man tycker med detta alternativ att det allmänna intresset av att fler bostäder byggs väger tyngre än att bevara byggnaderna. Det här alternativet innebär att det blir nybyggnadsstandard på bostäderna som byggs och det är relativt enkelt att kalkylera med

14 Dnr Sida BN14/429 3 kostnader. Man är medveten om att detta alternativ ur kulturmiljöperspektiv inte bara påverkar den enskilda fastigheten utan även förändrar området, bland annat då föreslagen exploatering ger en mycket tät byggnation jämfört med grannfastigheterna och ger ökad biltrafik i området. Alternativ 2: Man anser att de båda skolbyggnaderna har betydelse för kulturmiljön i kommunen och man vill skydda exteriören genom att i detaljplanen ge byggnaderna planbestämmelsen q och utöka bygglovsplikten på fastigheten Detta innebär att byggnaderna interiört kan göras om till flerbostadshus enligt Habo bostäders förslag, däremot kommer möjligheten att exteriört anpassa byggnaderna till moderna behov begränsas. Detta alternativ innebär också att man bygger ett par kompletterande bostadshus på tomten vilket sammanlagt ger 14 lägenheter. Med detta alternativ skyddas själva skolbyggnaderna, men dess värde förvanskas ändå något eftersom miljön betydligt förtätas och förändras. Detta alternativ innebär också en stor arkitektonisk utmaning hur bygger man två helt nya bostadshus och komplementbyggnader som passar in med de gamla skolbyggnaderna? Och hur löser man höjdskillnaderna mellan tomt och gata? Alternativ 3: Man anser att de båda skolbyggnaderna har betydelse för kulturmiljön i kommunen och man vill skydda exteriören genom att i detaljplanen ge byggnaderna planbestämmelsen q och utöka bygglovsplikten på fastigheten. Man vill även skydda helheten, det vill säga både den enskilda fastigheten men även området i sig, och bedömer att man därför inte ska komplettera med fler bostadshus. Man finner det tekniskt möjligt och ekonomiskt försvarbart att bygga om byggnaderna till flerbostadshus, och accepterar en viss förtätning och förvanskning av miljön för att få plats med komplementbyggnader och parkeringsplatser. Alternativ 4: Man anser att de båda skolbyggnaderna har betydelse för kulturmiljön i kommunen och man vill skydda exteriören genom att i detaljplanen ge byggnaderna planbestämmelsen q och utöka bygglovsplikten på fastigheten. Man anser att flerbostadshus med behov av parkeringsplatser och relativt stora komplementbyggnader förstör miljön på och kring fastigheten, därför vill man även begränsa byggrätten. Man anser att man förlorar mycket (ur kulturmiljösynpunkt) och vinner lite (antal lägenheter) om man river eller bygger om skolbyggnaderna. Man anser att det finns andra projekt, mer centrumnära och som resulterar i fler lägenheter, som bör prioriteras. Man anser därför att det finns en möjlighet att dela upp fastigheten, för att på så sätt skapa två villatomter som säljs till privatpersoner som kan bygga om dem till en- eller tvåfamiljshus. Om detta alternativ skulle bli aktuellt måste det klargöras vem som ska ta kostnaden för det fortsatta planarbetet.

15 Dnr Sida BN14/429 4 Ytterligare beslutsunderlag Vi hoppas att ovanstående redogörelse ska vara en hjälp vid beslut om exploatering av skoltomten. Vi vill också hänvisa till bifogad samrådshandling (planbeskrivning och illustrationer) samt anteckningar och yttranden från samrådet. Vi tror också att man innan beslut ska ställa sig följande frågor: - I vilket skick är byggnaderna idag? Vilka skador måste åtgärdas och vilket renoveringsbehov finns? Vilka kostnader skulle renoveringen innebära? - Hur noggrant har man utrett kostnaderna för att bygga om byggnaderna till bostäder (kostnader för byggnation och drift), jämfört med att bygga nytt (kostnader för byggnation, drift men också rivning, marksänkning, återfyllnad etc.) - Kan man använda byggnaderna till något annan verksamhet än just bostäder? Vad skulle detta i så fall innebära för byggnaderna och tomten (yttre och inre åtgärder) och de omkringboende (trafik, andra olägenheter)? Plan- och byggenheten Jessica Leremar plan- och byggchef Mari Helene Opdal planarkitekt Bilagor: Samrådshandlingar (beskrivning och illustrationer) Minnesanteckningar från samrådsmöte Inkomna samrådsyttranden

16

17 Investeringsbidrag 2016 Förening Ändamål Söker Bidrag 2015 Förslag bidrag 2016 Aledals IK Omläggning av yttertak Brandstorps idrottsförening Byte av fönster och dörrar Habo Brukshundklubb Brandskyddsåtgärder, staketrenovering, belysning Habo Friidrott Eltidtagningsutrustning Habo IF Ombyggnad av omklädningsrum , redskapsbod , gräsklippare , ventilationsfläktar Habo och Gustav Adolfs hembygdsförening Renovering av tak profosstugan Habo Pistolskytteklubb Renovering av yttertak Habo Scoutkår Utomhusutrustning, renovering av kanotsläpkärra Hökensås Motocrossklubb Upphöjd publikplats, elplatser, Munkaskogsgården Brandskyddsåtgärder, gräsklippare Orienteringsklubben Gränsen kartframställning, eltidtagningsutrustning SK Habo Staket runt träningsbana föreningsanslag 0 Skaraborgs Ponnysällskap Dränering av dressyrbana Summa:

18 Förening Bidrag 2015 Sökt 2016 Anteckningar Förslag 2016 Bidrag 2016 Brandstorps Båtklubb Brandstorps Hembygdsförening ej spec DHB (Döva och hörselskadadeoch stråkstörda barn i Västra Sverige Diabetesföreningen i Falköping-Tidaholm m o Epilepsiföreningen i Jönköpings län 2000 ej sökt 0 Furusjö Samhällsförening Föreningen Munkaskogsgården ej spec Gubbhulans skolas intresseförening 0 ej kompletterat Gustav Adolfs Bygdegårdsförening Habo Anhörigförening 2000 ej spec Habo-Mullsjö RPG-avdelning 0 ej spec Habo och Mullsjö Musikkår Habo och Gustav Adolfs Hembygdsförening Habobygdens Släktforskarförening 5000 ej spec SPR-seniorerna Haboorten Habo PRO Handakraft Jönköpings dövas Idrottsklubb 2000 ej spec Naturskyddsföreningen i Habo RSMH 5000 ej spec 5000 Sjöräddningssällskapet 3000 ej spec SK Habo ej sökt Synskadades Riksförbund Tidaholm-Mullsjö-Habo 2000 ej spec Belastar konto Bidrag till föreningar med verksamhet för funktionshindrade Budget 2016=

19 Med anledning av att kommunfullmäktige beslutat att införa medborgarförslag i Habo kommun behöver samtliga reglementen uppdateras enligt följande: 12 Medborgarförslag Med borgarförslag, där fullmäktige överlåtit till nämnden att fatta beslut, ska om möjligt beredas så att nämnden kan fatta beslut inom ett år från det att förslaget väcktes i fullmäktige. Nämnden ska fortlöpande informera fullmäktige om de beslut som fattats med anledning av ett medborgarförslag. Nämnden ska två gånger per år redovisa de medborgarförslag som inte avgjorts inom ett år från det att förslagen väcktes i fullmäktige. Fullmäktige ska informeras om anledningen till att ärendena inte har avgjorts och när beslut kan förväntas fattas. Redovisningen ska göras på fullmäktigbes ordinarie sammanträden i april och oktober. När ett medborgarförslag beretts färdigt och beslut ska fattas, bör förslagsställaren underrättas. Nämnden får besluta att den eller de som har väckt ett ärende genom medborgarförslag ska bjudas in i syfte att presentera sitt förslag.

20

21