Sammanfattning av kulturmiljöunderlag för Korsvägen. Michelle Joannides Barr Sonny Hellstrand Hanna Hjalmarsson

Transkript

1 Sammanfattning av kulturmiljöunderlag för Korsvägen Michelle Joannides Barr Sonny Hellstrand Hanna Hjalmarsson

2 Sammanfattning av Kulturmiljöunderlag för Korsvägen Bakgrund Det här är en sammanfattning av ett kulturmiljöunderlag som har utarbetats under kursen Antikvarisk Projektkurs som läses den femte terminen på Bebyggelseantikvariskt program på Göteborgs universitet. Underlaget produceras i samarbete med Göteborgs Stadsmuseum som en del i projekteringen av Västlänken; en 8 km lång dubbelspårig järnväg tänkt att gå genom centrala Göteborg. Västlänken ingår i projektet Västsvenska paketet som har som syfte att förbättra kollektivtrafik, vägar och cykelvägar i Västsverige. Med Västlänken förväntas man lösa de kapacitetsproblem som i dagsläget finns på Göteborgs centralstation, för såväl regional som nationell tågtrafik. Syftet med en utökning av den regionala trafiken är även att knyta samman regionen och öka dess utveckling och tillväxt genom att skapa bättre förutsättningar för pendling. Stationer kommer byggas vid Göteborgs central, Hagakyrkan och Korsvägen. Detta kulturmiljöunderlag berör Korsvägen. Områdets avgränsning redovisas nedan. Syfte Syftet med kulturmiljöunderlaget är att belysa, tolka och diskutera Korsvägens betydelse i ett historiskt sammanhang, samt att beskriva hur områdets kulturhistoriska, arkitektoniska och bruksmässiga värden tar sig uttryck i landskapets fysiska form. Med detta som underlag konkretiseras kulturarvets utvecklingspotential och en bedömning görs av kulturmiljöns sårbarhet och tålighetsgräns. Kulturmiljöunderlaget ska fungera som ett riktat planeringsunderlag i infrastrukturprojektet Västlänken.

3 Områdesavgränsning Avgränsningen av området utgår ifrån den detaljplan som håller på att utarbetas för Korsvägen då den är anpassad efter Västlänkprojektet. Utifrån detaljplanens avgränsning har området utökats med det som är visuellt tillgängligt från Korsvägens mittpunkt. Renströmsparken och Universitetsbyggnaderna är trots att de inte ligger i direkt anslutning till Korsvägen en del av underlaget då en av stationsuppgångarna föreslås förläggas i parken. Därmed är miljön lika berörd av Västlänkenprojektet som den direkta närmiljön till vägkorsningen. Dessutom är Universitetet en viktig funktion som attraherar besökare till platsen. Lisebergs nöjespark har på grund av sin omfattning och avståndet från korsvägen, uteslutits från kulturmiljöunderlaget trots att den kan påverkas av Västlänkenprojektet. På den större skalan får de närliggande kvarteren representera de större urskiljbara områden som ligger kring Korsvägen. Dessa är Evenemangsstråket, Stenstaden, Lilienbergs kvarter, universitetsområdet och landeriet. Områdesindelningen baseras på funktion och utbyggnadsskede. Figur 1 Områdesavgränsning

4 Karaktärisering av Korsvägen idag Trafikplats Korsvägen är starkt präglad av sin roll som trafikplats med biltrafik och kollektivtrafik. Genomflödet av människor och trafik skapar en livlig, myllrande och bullrig miljö. Heterogen plats Korsvägens omkringliggande delar ger platsen dess sammantagna identitet. Dessa delar utgörs av bostadskvarteren i norr och söder, Svenska mässan, Liseberg, Universeum, Universitetsområdet i Renströmsparken och Johannebergs landeri. I mötet mellan dessa delar skapas en heterogen plats där olika funktioner möter varandra och äldre bebyggelse och grönområden möter modern, storskalig arkitektur. Funktionerna som ryms inom de olika områdena är, Bostäder, små butiker, caféer och restauranger, Evenemangsstråket präglas av mäss-, nöjes- och idrottsverksamhet och Renströmsparken är idag ett utpräglat universitetsområde samt park.. 1. Butiker i kvarteret Drottningholm.

5 Platsen framstår visuellt som uppdelad i två delar. Korsvägens västra del består av bebyggelse från tal fram till tal medan Korsvägens östra del utgörs av bebyggelse från talet fram till nutid. Den västra sidan bildar ett harmoniskt bälte med den terränganpassade tegelarkitekturen som smälter samman med landeriparken. Den östra sidan består av fristående, storskalig bebyggelse av mer sentida snitt, med moderna material och iögonfallande utformning samt av Lisebergs attraktioner Lisebergshjulet och Lisebergstornet. Miljön upplevs som samtida och funktionsinriktad. I sin storskalighet och tyngd samspelar dock den äldre och den nyare bebyggelsen/dessa visuellt avskilda områden, vilket ger viss enhet och lugn till platsen.. 3. Östra sidan. Modern bebyggelse Platsen är en av få i Göteborg centrala delar med övervägande del modern bebyggelse. Då området attraherar turister och besökare utifrån fungerar det som en representant för Göteborg som en framåtblickande och modern stad. Evenemangsstråket, ett konceptet med samlad nöjes och sportverksamhet, utvecklas av Göteborgs kommun under talet. Det är en stark kraft i staden och en av de viktigare satsningarna. Därför är detta en plats med högt exploateringstryck.. 2.Västra sidan. Platsbildningen i korsningens mitt består av en stor öppen yta som ger flertalet möjligheter vad gäller rörelsemönster och gångstråk. Öppenheten gör dock att platsen upplevs som något oplanerad och splittrad.

6 Grönområden binder samman- Något som hjälper till att binda samman den splittrade miljön är platsens grönområden. I väster breder landeriparken ut sig och längs med höjdpartiernas krön fungerar Renströmsparken som en fond. Dessa områden samspelar med växtligheten på Geteberget i öster och med Lisebergs grönska. Renströmsparken. Från korsvägen leder trappor och stigar upp mot Renströmsparken och näckrosdammen och universitetsområdet. Grönområdet är som en lugn avskild plats mitt i staden och används av stadens invånare och universitetets studenter.

7 Historisk utveckling När Göteborg grundades 1621 var marken utanför befästningarna till stor del obebyggd och Södra vägen var en infartsväg till Göteborg. Vägkorsningen uppstod vid mitten av talet då Örgrytevägen tillkom. Under talet kom Göteborg att utvecklas till en handelsstad Detta skapade en borgarklass som började anlägga landerier på marken utanför vallarna. Landerier var bebyggda jordbruksfastigheter som låg på stadens donationsjord och arrenderades av stadens borgare. Arrendatorerna hade vanligtvis sin primära bostad inne i staden medan landeriet fungerade som försörjning, och sommarbostad. Var en förutsättning för stadens expansion. Johannebergs landeri är det enda landeriet i området som finns kvar från den här tiden. Det kom troligen till under mitten av talet.. 4.Landerier börjar växa fram under talet Den byggnad som står kvar idag är från mitten av talet talet: Stark expansion av industrin. Kraftig befolkningsökning och växande överklass. Stadsplan för stadens expansion fastställs Pga stadens behov av expansion. Innefattar marken norr om korsvägen som då reserveras för villor. Innebär ett första steg mot att införliva dessa områden i staden.

8 Marken hann dock inte bebyggas förrän planen ändrades De här kvarteren bebyggs med för exklusiv bostadsbebyggelse i sten i likhet med resten av utvidgningsområdena i Vasastaden och Lorensberg. Planlagt efter tidens ideal för höga, slutna bostadskvarter i geometriska kvarter med brutna hörn Förebilder var Europas storstäder så som Paris, Wien och Berlin som omdanades med stenhus i rutnätsplaner. Nu tillkommer Skånegatan. Turmalinen närmast Korsvägen bebyggs med bostadshus i jugend och nationalromantisk stil tillkommer de här kvarteren och Johannebergs västra flygel. Rutnätsplanen hade krävt flack mark och man hade tidigare inte heller haft tekniken för att bygga på höjderna. Detta ändras under talet, samtidigt som de nya stadsbyggnadsidealen verkar för en variationsrik stad, anpassad efter naturen. Planläggs av stadsingenjör Albert Lilienberg under talet. Jubileumsutställningen när Göteborg firade 300 år har påverkat hur området kring korsvägen ser ut idag. Pga Jubileumsutställningen färdigställdes byggnationen av kvarteren kring Korsvägen. Utställningen s skyndade på utbyggnaden av stadsdelarna i staden. I samband med utställningen rivs Johannebergs landeris västra flygel och en ny uppförs. Ett tydligt läsbart spår från utställningen är Renströmsparken som är en rest från utställningen. Även mässan har sitt ursprung i utställningen.. 5. Karta från års stadsplan är nu utritad I renstömsparken byggs 1948 en byggnad för hovrätten. Numera tillhör den Göteborgs universitet. Svenska mässans nuvarande entrébyggnad uppförs I parken har det sedan 50- talet vuxit upp ett universitetsområde pga av att universitetet expanderar kraftig vid den här tiden byggs Universitetsbiblioteket i den södra delen av parken byggs språkskrapan och 1984 tillkommer

9 bibliotekstillbyggnaden och humanistiska fakulteten. Gothia towers byggs också nu På talet tillkommer ny bebyggelse i evenemangsstråket. Evenemangsstråket är sedan talet en medveten strategi från Göteborgs kommun att samla officiell idrotts- och nöjesverksamhet till ett enhetligt område längs med Skånegatan och Mölndalsvägen invigdes Universeums vetenskapscenter byggs också Svenska mässan ut med ett till torn. Det tredje började byggas i oktober 2011 och förväntas stå färdigt vid årsskiftet 2014/2015. För att hantera den ökande trafikmängden har korsningen under åren behövt byggas ut. I början av talet gjordes en större omläggning av spårvagnstrafiken i Göteborg då Chalmerstunneln byggs och spårvagn dras på Skånegatan. På det triangelformade torget i Korsvägens mitt uppfördes en kombinerad vänthall och kiosk. Byggnaden är låg och triangelformad och underordnar sig platsens bebyggelse.

10 Känslighetsanalys - utifrån placering av stationsbyggnader och folkflöden Allmän påverkan Verksamheterna i bostadskvarterens bottenplan kan i och med att områdets attraktivitet ökar komma att konkurreras ut av större kedjor, vilket skulle påverka områdets mångfald negativt. Stationsbyggnad på trafikplatsen Trafikplatsens funktion och tradition som korsning och knutpunkt kan förstärkas genom en Västlänken- station, förutsatt att stationsbyggnaden förläggs till Korsvägens mitt. Platsens kontinuitet med kollektivtrafik koncentrerad till mitten skulle brytas om stationsbyggnaden anläggs vid sidan av. På grund av platsens heterogena karaktär är den inte känslig utformningsmässigt vad gäller en stationsbyggnad. Miljön innehåller redan idag en blandad bebyggelse, varav flertalet är av senare snitt. Men en stationsbyggnad kan breda ut sig ytmässigt. Detta kan hjälpa till att knyta samman platsen som i dagsläget kan upplevas som splittrad. En byggnad bör dock begränsas på höjden. Detta för att inte bryta bebyggelsens fondverkan.

11 Uppgång i Renströmsparken. 6. En hög byggnad är inte lämplig på platsen. Parkmiljöns funktion som ett avskärmat och lugnt rum mitt i staden är känslig för ökad folkgenomströmning, vilket det är troligt att en uppgång skulle medföra. Parken har samhällshistoriska och pedagogiska värden genom att den berättar om jubileumsutställningen. Ny bebyggelse i Renströmsparken skulle störa parkens öppna yta som idag används som rekreationsområde och minska den omgivande bebyggelsens rumsbildande och miljöskapande funktioner. En stationsbyggnad bör därför inte placeras i Renströmsparken. Även bebyggelsens kulturhistoriska värden skulle minska vid uppförande av en för hög byggnad som skymmer fasaderna. Landeriet med tillhörande trädgård som omger platsen har viktiga pedagogiska värden eftersom de visar på hela områdets tidigare funktion som jordbruksmark och försörjning för staden. De har också stora upplevelsemässigt värden då de tillför småskalighet och grönska till stadsrummet. De här värdena är viktiga att inte heller skada vid byggnation av tunnel och station. Stenstadens hörnhus och norra och de södra Lilienbergs- kvarterens kulturhistoriska värden ligger i deras funktion som representanter för sina tiders stadsbyggnadsideal och arkitektur. Svenska Mässan och Universeum är relativt okänsliga för en hög stationsbyggnad på Korsvägen på grund av sin storskalighet. Hotelltornens höjd och arkitektur gör att de inte är känsliga för höga stationsbyggnader.. 7. Renströmsparken